Etikettarkiv: man-blir-forvanad

Moderater med Kärnvapen för fred – till höger om neutraliteten

När man läser Sven Ove Hanssons bok Till höger om neutraliteten (1985 Stockholm: Tiden) så noterar man att han skrivit ett särskilt kapitel om moderaterna.

I det konstaterar han att moderaterna slog fast en helt ny riktlinje för den svenska utrikes– och säkerhetspolitiken redan 1982 som stred mot den svenska principen om alliansfrihet i fred och neutralitet i händelse av krig.

I samarbetsorganisationen mellan europeiska högerpartier, European Democrat Union, EDU, antog moderaterna 1982 ett gemensamt utrikes- och säkerhetspolitiskt program, och det enda av högerpartierna, som reserverade sig mot det var ”Det finska nationella samlingspartiet”.  (a a s 94-114)

I Till höger om neutraliteten 1985 beskriver Sven Ove Hansson:

EDU har ett gemensamt säkerhetspolitiskt program, som antogs den 2 juli 1982 och som ännu är i kraft. Programmet utarbetades av en arbetsgrupp där det svenska partiet hade tre representanter, nämligen Carl Bildt, Anders Björck och Göran Lennmarker. Programmet antogs därefter av EDUs femte partiledarkonferens, som ägde rum i Paris. Där representerades Sverige av Ulf Adelsohn, Lars Tobisson, Georg Danell och Göran Lennmarker. Beslutet att ställa sig bakom programmet är alltså väl förankrat i det moderata partiets ledning.”

Det framstår som tydligt, att det är detta högerpolitiska program moderaterna nu implementerat genom att nedrusta det svenska försvaret till förmån för ”ökad samverkan med Europa och NATO”. 

Högerpartiernas 1982 antagna program är även identiskt  med Lissabonfördragets skrivningar beträffande utrikes- och säkerhetspolitik.

Det 1982 antagna högerpolitiska utrikes- och säkerhetsprogrammet ålägger de europeiska staterna att gemensamt upprusta för att avlasta USA i försvarsbördan, förespråkar en i det närmaste terrorbalanserande kalla-kriget-politik, påbjuder vidare att Europas integration stärks och att den politiska integrationen håller jämna steg så att Europa kan tala med en röst i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Vidare är 1982 års högerpolitiska programs huvudtes ”att banden mellan USA och Västeuropa måste stärkas” och för att ”stärka europeisk-amerikanska relationer måste vi också göra övertygande framsteg i Europas enande”. Vidare sägs:

Medlemsländerna i den Europeiska gemenskapen måste därför komma över sin instinktiva nationalism och organisera sitt samarbete på en mera permanent grund, särskilt på utrikespolitikens och säkerhetspolitikens områden, så att de kan tala med en röst i dessa frågor. Endast som en politisk union kommer Europa slutligen att kunna möta framtidens utmaningar och utföra de uppgifter som följer av partnerskapet med Förenta staterna”. (a a s 104)

Den 3 februari 2008 skrev Lars Bergquist (ambassadör), Carl Björeman (generallöjtnant) och Karl Erik Lagerlöf (författare)  en kritisk artikel på SVD Brännpunkt,  ”Bildt driver en farlig utrikespolitik”där de framförde:

”Utrikesminister Carl Bildt har inget att säga om USA:s rättsövergrepp, men hyllar Sveriges och EU:s anpassning till Nato. Samtidigt avskaffas det svenska försvaret till en nivå lägre än det kritiserade försvarsbeslutet 1925. Bildt driver en ny och farlig säkerhetspolitik som inte diskuteras offentligt.”

I ”Till höger om neutraliteten” 1985 kommenterade Sven Ove Hansson på samma sätt:

Varför ger moderaterna uttryck för en helt annan utrikespolitik i dokument som inte är avsedda för den svenska allmänheten än vad de gör när de talar till den svenska allmänheten? Jag kan inte finna någon annan rimlig förklaring än att den moderata partiledningen i själ och hjärta tycker som det står i EDU-programmen, men av taktiska skäl inte vill framföra dessa åsikter i den svenska debatten. Möjligen kommer Moderata samlingspartiet, när detta offentliggörs, att hävda att EDU-programmen är kompromissprodukter. Det är i så fall den svenska neutralitetspolitiken som man har visat sig villig att kompromissa bort.”

Sven Ove Hansson tilläger också i sin sammanfattning av kapitlet om moderaterna:

Den svenska neutralitetspolitiken har anor sedan 1830-talet. Den har hållit oss utanför två världskrig. En självklar följd av neutralitetspolitiken är att vi själva ska hålla oss med det försvar vi behöver, och inte t ex anknyta vårt försvar till något av stormaktsblocken… Neutralitetspolitiken är först och främst till för vår egen säkerhet. Det har också visat sig att Sverige, tack vare sin neutralitet, kan spela en viktig roll i det internationella arbetet för fred och nedrustning.

Kritikerna från den 3 feb 2008 skriver i ”Bildt driver farlig utrikespolitik” på SVD Brännpunkt:

Bildt vill ha ”en uppdatering av Europeiska unionens gemensamma säkerhetsstrategi” liksom en översyn av de gemensamma militära instrumenten inom unionen.
De ”gemensamma militära instrumenten inom EU” utgörs – huvudsakligen – av Nato.”

Även Margot Wallström, vice ordförande i EU-kommissionen citeras i ovanstående artikel:

Carl Bildt (m) och Margot Wallström (s) förefaller plötsligt stöpta i samma slev. ”Nu måste vi göra EU till en militär fredsmakt”, skriver Sveriges utrikesminister…Den 13 januari är det Margot Wallströms (s) tur att framträda. Vice ordföranden i EU-kommissionen exekverar en stor programartikel på SvD Brännpunkt. Och hon tillägger: ‘Det gemensamma arbetet pågår – i EU, inom Nato, i OSSE och inom FN … med det nya Lissabonfördraget får EU en tydlig röst i utrikespolitiska frågor och arbetet för fred och säkerhet stärks.” ‘Stärks’ verkligen vår säkerhet, om Sverige hamnar i militär allians med USA? En stunds eftertanke ger nog många av oss ­intrycket att det förhåller sig tvärtom. Till de möjliga kandidaterna till posten som EU:s ”röst i utrikespolitiska frågor” hör Tony Blair, som med en felaktig uppgift om massförstörelsevapen lyckades få det brittiska folket med sig till den folkrättsvidriga erövringen av Irak, liksom förut till ockupationen av Afghanistan.

Hur många döda har inte den utrikespolitiken kostat – i Irak, Afghanistan och bland civila i London?

Ska ”vi” – verkligen vi – få en gemensam EU-röst i utrikespolitiska frågor förutsätter det att vi har ett ord med i laget, och i så fall ett tungt vägande ord, som förmår representera en majoritet av svenska folket.”

Detta kan då ytterligare jämföras med vad Sven Ove Hanssons i sin bok Till höger om neutraliteten 1985 beskrev ingick i det gemensamma säkerhets- och utrikespolitiska programmet som högerpartierna i EDU antog redan 1982:

I vår tekniska och nukleära tidsålder talar politiska skäl och etik för nedrustning och rustningskontroll. Nedrustning och rustningskontroll är emellertid inte självändamål utan måste vid alla tillfällen relateras till de långsiktiga målen om att öka säkerheten och stabiliteten mellan Öst och Väst.”

I en kommentar 8 feb 2008 till artikelförfattarna på SVD Brännpunkt 3 feb 2008 skrev Wilhelm Wahtmeister, Sveriges ambassadör i USA 1974–1989, som förtydligande replik följande:

Självfallet ska vi påtala kränkningar av mänskliga rättigheter varhelst de förekommer. Det kan göras på olika sätt. Vänner emellan, som Sverige och USA, bör det ske i direkta samtal genom diplomatiska kanaler snarare än i offentliga uttalanden. Exemplet Hanoi från julen 1972 – ej 1973 som felaktigt anges i artikeln – är inte efterföljansvärt. Solidaritet och öppenhet gentemot tredje världen är viktigt, men Europa och Amerika bör ha prioritet. ”(SVD 8 feb 2008)

De tre kritiska rösterna från Brännpunkt-artikeln från 3 feb 2008 i SVD får fortsätta:

 ”Var finns nu Sveriges särställning som ett land präglat av solidaritet med världens små länder och av en öppenhet mot tredje världen, i opposition mot olika former av utnyttjande och förtryck från den rika världens sida…Enligt vissa beräkningar kommer det markterritoriella svenska försvaret inom kort att endast bestå av hemvärnet, reducerat till 15000 personer. ..Fokus – och pengarna – har riktats på uppgiften att skapa en snabbinsatsstyrka till EU:s – i praktiken Natos – förfogande. Sveriges insatsstyrkor i Natos tjänst kan utlösa terrorangrepp i Sverige, hämndeaktioner för åtgärder som varit styrda av Nato/USA…Det är tydligt att Carl Bildt utgår från att ett nationellt svenskt försvar är obehövligt. Nato är vårt försvar.”

Det underliga är att socialdemokraterna inte gör något för att förhindra det, särskilt med tanke på att USA befinner sig i krig med Afghanistan.

Med tanke på vad en av deras förgrundsgestalter Tage Erlander uttalade om denna politik i ett citat från 1959  just i Sven Ove Hanssons bok Till höger om neutraliteten från 1985, så ter det sig minst sagt märkligt att inga s-röster har höjts till kritik mot Bildts utrikespolitik och den militarisering som Lissabonfördraget ålägger medlemsstaterna med tanke på att det är en hökarnas svindyra högerpolitik som nu implementeras:

”Vill man däremot formellt hålla fast vid alliansfriheten men ändå på vissa punkter inleda eller förbereda en militär samverkan med en stormaktsallians blir de rent militära fördelarna därav ytterligt ringa. Däremot skulle man i ett enda slag rycka undan hela grundvalen för vår neutralitetspolitik. Klarheten om innebörden av vår utrikespolitik skulle försvinna och därmed förtroendet för vår vilja att hålla fast vid neutraliteten. Vi skulle dra på oss de ökade krigsrisker som en anslutning till Atlantpakten bedömts medföra.” (a a s 95)

Källa för bloggposten: Hansson, Sven Ove. 1985. Till höger om neutraliteten. Bakom fasaden hos näringslivet och moderaterna. Stockholm: Tiden s 94-114 (där citaten enligt källhänvisning är hämtade bl a från EDU Bulletin nr 19, 23  och 26 från åren 1982-84 samt från Erlander, Tage. Sveriges utrikespolitik. 1959: 32-33)

Se tidigare bloggposter: Stoppa rovdriften! Den socialmoderata (M)enigheten  (konsekvenser i opinionen – Blockgapet fortsätter minska, SVD, DN, Expressen, Aftonbladet) När börjar kriget?, Svar på tal till Per Schlingmann på Newsmill, Högerns janusansikte

Vad Bushs krig kostat: SVD – USAs minus hundra gånger Sveriges,Notan för den nyliberala politiken utan regleringar: E24 – I krisens järngrepp

Tänkvärt citat ur Fritänkaren: Ur ”Bush-Cheney-administrationens tolv misstag” (sammandrag från artikel av Rodrigue Tremblay):
 
                                                         ”I beaktande av dess konsekvenser för nationen och världen tror jag

att denna Bush II-administration har varit den värsta i historien.”

– President Jimmy Carter

”Ekonomiskt kommer Bush-Cheneyregimen att ihågkommas för två saker: massiva budgetunderskott och astronomiskt höjda oljepriser.

År 2000 hade USA ett överskott, som Clintonadministrationen lämnade efter sig. Det ständigt tilltagande budgetunderskottet hade under Bush-Cheneyregimen fram till år 2006 vuxit till 1,5 triljoner dollar. ($1,500,000,000,000)

År 2000 var priset för ett fat olja $28, år 2006 var det nära $70 och har hållit sig över $60 sedan dess. Samtidigt har vicepresident Dick Cheneys oljekompani Halliburtons aktier stigit från omkring $15 till omkring $35.

Genom de massiva budgetunderskotten har USA orsakat en betänklig ekonomisk obalans i världen och skuldsatt sig svårt hos världens största diktatur Kina, som betalat nästan hela Irakkriget. De stora budgetunderskotten uppstod genom huvudsakligen tre åtgärder: massiva skattelättnader för i synnerhet de rikaste, massiva militära utgifter för ändlösa självsvåldiga krig i Mellanöstern och massivt höjda kostnader för gemene mans dagliga leverne.

12. Ekonomiskt har USA också bidragit till hämmandet av frihandelsutvecklingen under WTO. För första gången på 50 år har tack vare Bush-Cheneyadministrationens uraktlåtenhet en omfattande global handelsliberaliseringsprocess, the Doha Round, satts ur spel. Därigenom är vägen öppnad för Kina och Indien att kunna slå ut USA ur världshandeln.

Kort sagt, det är svårt att rent objektivt inte dra den slutsatsen att George W. Bush och hans extrema högeradministration har inneburit en katastrof för Amerika och för världen, vars konsekvenser vi kommer att få dras med i åratal. Den har varit instrumentet för okontrollerad girighet, okontrollerad militarism, okontrollerat härjande inkompetens och flagrant lagvidrig politik. Genom vilka mått mätta som helst slår Bush-Cheneyregimen alla rekord i dålighet.”

Aktuella artiklar om krigspolitikens och den havererade nyliberala ideologins konsekvenser:
SVD –
Vårdval slår mot fattiga områden, Sydsvenskan: Här går vinst före underhåll – Malmö, Roffarbaronerna som inte ställs till svars: E24 – ”Finanskrisens smitare”, Aftonbladet: Ingen är värd så mycket pengar, SVD: AMF:s omoral lyser i neonljus, Ilska hos AMF-spararna, DN: Förra chefen kostar AMF 104 miljoner, Han fick 32 miljoner av LO-chefen, Expressen: Lundby-Wedin pressas av AMF-skandalen, Nu är LO avklätt in på bara kroppen, Alliansupproret: Fy fan för den nyliberala LO-bossen, E24: Pudeldags igen – Det finns inga bevis för att bonusar skapar mervärde, SVD-Hans pension: 62 miljoner kronor

Fredlig kärnkraft? – DN – Kärnkraften blir kvar tills den kan ersättas, Brors: Ett steg framåt för oppositionen, SVD: Oppositionen vill byta ut atomkraft, Oppositionen vill vänta med avveckling, Jonas Morian i Promemorian: Rödgröna idéer för jobb, Expressen, Överens om kärnkraften, Aftonbladet: Rödgrönt ja och nej till kärnkraft, Oppositionen väntar med avveckling,

Övriga bloggar: Kryssa Åsa Westlund – Välkommet besked om kärnkraften, Politikerbloggen: Fredrik Federley överlycklig: ”Jag är så glad över stämman”, Dagen: Israel utreder brott mot civila, Fattigbloggen: Fattigbloggen störst av alla, DN: Acta-avtalen – oklarheter kvar efter regeringens svar, Dick Erixon:
Våldet tar över i Malmö, Aftonbladet: En fredlig stormning, Kildén & Åsman – Efter strejken i Frankrike

Se också tidigare bloggposter: Den franska modellen!, Söndra och härska, Den sovande regeringen ZZ, Det man förlorar på gungorna tar man in på karusellerna, Stålbadsandan ersätter Saltsjöbadsandan, EU-ledarna ignorerar den franska revolutionen, DN: Allmän värnplikt avskaffas, SVD: Insatsstyrkan klar om tio år, Sysselsättningspaket inom offentlig sektor – NU!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

SE OCKSÅ Nätverket Mot Krig

Nürnbergdomare anser Bush borde åtalas för brott mot mänskligheten:

”Nuremberg declared that aggressive war is the supreme international crime,” the 87-year-old Ferencz told OneWorld from his home in New York. He said the United Nations charter, which was written after the carnage of World War II, contains a provision that no nation can use armed force without the permission of the UN Security Council.”

Här sägs att Rice och Cheney godkände användning av tortyr

DN: Vit fosfor över hela Gazaremsan

Mer från nätverkets sida:

”Flyglöjtnanten Malcolm Kendall-Smith har dömts till 8 månades fängelse och att betala 20000 pund (c:a 300000 kr) för att han vägrat att åka iväg och kriga i Tony Blairs armé i Irak. Hans motiv att vägra tjänstgöra är att kriget är illegalt och att det bygger på Tony Blairs och andras lögner om Iraks påstådda massförstörelsevapen. Han utgår bl a från de principer som slogs fast efter Nürnbergrättegångarna 1946: Att varje individ är ansvarig under de internationella lagarna om brott mot freden. Om en regering begår brott mot freden och startar ett illegalt anfallskrig så är dess medborgare och även dess militärer skyldiga att vägra lyda order.

Nätverket mot krig uppmanar alla att stödja Malcolm Kendall-Smith. Protestera mot domen och donera ett penningbidrag.”

Nytt nätverk: NATO ut ur Sverige

UPPROP FÖR INTERNATIONELL GEMENSAM AKTION MOT NATO:s 60-ÅRSDAGSFIRANDE I MAJ 2009

Till sist vill jag påminna om att ‘moderna’ krig dödar mest civila.

Så här skriver Wikipedia om civilbefolkningens lidande och död under andra världskriget:

I alla stora internationella konflikter före andra världskriget hade antalet stupade soldater alltid varit större än antalet civila offer. I andra världskriget var förhållandet det motsatta och det är ett mönster som upprepats sedan dess, i alla konflikter, och har till och med förstärkts ytterligare. Av cirka 60 miljoner dödsoffer (kanske så många som 70 miljoner) var ”bara” cirka 19 miljoner stupade soldater (döda krigsfångar oräknade). Resten var civila. Massbombningar mot städer, tortyr, slavarbete, våldtäkter, svält, massavrättningar och ren utrotning orsakade ett ofattbart lidande för civilbefolkningen i de drabbade länderna.”

STOP WAR – Nätverk i England

Fredskoalitionen i Göteborg

STÖD DEN INTERNATIONELLA FREDSRÖRELSEN
Skriv på namnlista med krav till president Sarkozy om att tillåta fredsdemonstration i
Strasbourg den 4 april 2009