Tag Archives: seb

Moderaterna ÄR Carema och Bo Lundgren godkänner Penningtvättare

Inte ett ont ord får sägas om EU i media. Inte ett sant ord heller. Inte en motfråga får pipas till  Moderaterna om deras mer än intima kopplingar till Carema och andra riskkapitalbolag – alla skrivna i skatteparadis – som nu dammsuger Sverige på skattepengar fvb till Caymanöarna, Liechtenstein, Hong Kong, USA, dit Skatteverket inte når.

EU tvingar oss i upphandlingsreglernas depressiva mörker att förgifta oss själva och naturen med ‘lågenergi’lampornas kvicksilver, och moderaten Bo Lundgren godkände Antonov, som nu gripits med europeisk arresteringsorder i London, misstänkt för penningtvätt:

”Om vi hade vetat det vi vet i dag hade vi avvaktat till dess att vi visste vad utfallet av arresteringsorden skulle bli”, säger Bo Lundgren till Di.

Tidigare har samme Lundgren varit noga med att hela tiden utöka valutareserven i dollar, för att vi ska kunna stå för fiolerna även när bankernas fortsatta utlåning i gangsterekonomiska Baltikum kraschar:

Gripandet skedde efter att litauiska åklagare i förrgår utfärdade en europeisk arresteringsorder eftersom de båda männen är misstänkta för förskingring och bedrägeri i samband med härvan kring Snoras bank – som fram till för en vecka sedan var Litauens fjärde största.

Banken kontrollerades av Vladimir Antonov och Raimondas Baranauskas var tidigare bankens styrelseordförande och vd. Men för en vecka sedan togs banken över av den litauiska staten som upptäckte att det saknades pengar i bankens kassa.

Enligt den litauiska centralbanken har banken tömts på drygt nio miljarder kronor och är en del i en större penningtvätthärva som just nu håller på att nystas upp.”

Med anledning av hans gripande, och svenska bankers enorma risktagande i Baltikum, som fortsatt oförtrutet sen förra kraschen, återpublicerar jag följande bloggpost:

”Spekulerar bankerna i Baltikum igen?

Posted on juli 10, 2011 |

De låga räntorna har lett till skuldberg och obefintligt sparande vilket medför konstlad efterfrågan och massarbetslöshet. När riksbanken försöker ta ansvar genom höjda räntor, så försvåras det pga den obefintliga jobbpolitiken, dvs när politikerna inte tar sin del av ansvaret. Att skapa nya offentliga jobb är absolut no no för nyliberala politiker som Anders Borg, vilket är ytterst märkligt med tanke på hur lite produktiva investeringar för jobb som görs i Sverige.

Istället spelar bankerna roulette med våra skattepengar på emerging markets (eller ska vi kalla dem oligarkier) där lönerna är extremlåga och de svarta pengarna osynliga, så när de gör förlust även där, är det vi som får stå för fiolerna genom att Riksbanken får ta ur den i sin tur upplånade valutareserven i dollar om de kraschar, så att de kan betala sina dollarlångivare, ifall deras kunder på ”emerging markets” (gangsterekonomiskt?) ställer in betalningarna.

Bankerna fortsätter nämligen spekulera med egenhandel på kundernas men snart också med spekulation på skattebetalarnas bekostnad – igen. Inte långt efter kraschen i Baltikum verkar det som man raskt är i färd med att skapa en ny, i ännu större skala. Man bygger monumentalanläggningar och det liknas vid Dubai (vi vet hur det gick där) samt räknar med 200 000 – 400 000 besökare (inhemska?) årligen till inomhusskidbackar och groteskt stora vintersportanläggningar som snart kommer att stå halvfärdiga som spökmonument över en tid som vägrade lära sig av sina misstag. Kanske kommer lånade pengar t o m bara att hamna i gangsterekonomiska händer, som i så fall struntar i såväl projektens realism som deras färdigställande, än mer i att betala tillbaka lånen, så länge man bara kan lura av bankerna (i slutändan de svenska skattebetalarna) pengarna och kanske placera dem i något skatteparadis istället:

Företagen reagerade snabbt när krisen kom 2008 och gjorde stora nedskärningar och kapade kostnader – inte minst lönerna som sänktes med runt 20-30 procent i hela Baltikum. Det har gjort att många bolag snabbt började göra vinst igen och stod startklara när grannländerna Tyskland och Sverige återhämtade sig. Två länder som är en stor del av förklaringen bakom BNP-siffrorna.

– Det är nästan enbart export som står för tillväxten, fyller Baltikumchefen Håkan Berg i och säger att det är just Litauen som är den positiva överraskningen om man jämför med krisåret 2009.

Landet föll inte lika djupt som Lettland, som tvingades rädda en inhemsk bank, och när de lettiska bostadspriserna föll med 65-70 procent, klarade sig Litauen undan med ett i sammanhanget måttligare 35-40 procents fall. Idag har huspriserna så sakta börjat krypa uppåt igen, men när man talar om återhämtning i baltländerna så är det från en kris som var väldigt djup, och arbetslösheten ligger fortfarande kvar på tvåsiffriga tal i alla tre länderna.

– Den vanliga människan känner knappast av återhämtningen ännu. Lönerna har gått ner, samtidigt som mat och energipriser gått upp, säger Håkan Berg som besöker minst två av länderna varje vecka.”

Upprepningen sker trots vad regeringen konstaterat om förra Baltikumkraschen: 

Regeringen instämmer till stora delar i Riksrevisionens iakttagelser att bankerna ökade sina risker genom expansionen i Baltikum och att  myndigheterna, liksom många andra, underskattade dessa risker.

Meningslösa stresstest i EU undersöker inte heller bankernas banking books ordentligt, om alls, trots att det är där både huslån och exponering mot statsskulder genom innehav av statsobligationer redovisas:

But most banks’ holdings of potentially risky sovereign debt are parked in their ‘banking books,’ a designation that means banks do not need to account for their changing values as frequently. Those banking book holdings are a source of angst among investors who worry that banks are sitting on big piles of debt issued by financially shaky European governments.

The EBA [min anm: European Bank Authority] spokeswoman, Franca Rosa Congiu, said Thursday that the agency will not require banks to factor in a potential default or other haircuts for assets held in their banking books. Instead, the EBA recently provided banks with a benchmark to assess the risk of their holdings and how much money they need to set aside to cover potential losses, Ms. Congiu said.”

Till varje pris ska sanningen döljas. Vem sätter stopp för lånekarusellen och spekulationsekonomin? Det verkar som att både Obama, Borg och EU kommer att låta den stora kraschen göra det. De står passiva och låter katastrofen veckla ut sig utan att bry sig om dem som drabbas:

”Test results will be published on July 13, the sources added. [. . .]

After last year’s test flopped — Irish banks had to be bailed out after passing — the fledgling European Banking Authority (EBA) which is conducting the health check, is staking its reputation on delivering a credible exercise this time round.”

Läs t ex: Pressmeddelande Swedbank:

”Pressmeddelande

2011-06-28 14:00

FÖRÄNDRINGAR I DEN LEGALA STRUKTUREN OCH REDUCERAT AKTIEKAPITAL I SWEDBANK AS

Swedbank AB har beslutat att genomföra förändringar i bankens legala struktur avseende bankens tre baltiska enheter och göra dessa direktägda av Swedbank AB. Som en följd kommer Swedbank i Estland, som tidigare var moderbolag till enheterna i Lettland och Litauen, att sälja sina aktier i dessa till Swedbank AB. Förändringen har ingen påverkan på koncernens vinst eller finansiella position. [. . .] Genom transaktionen får vi en mer effektiv och förenklad kapitalhantering ”

Se tidigare bloggpost: Nästa Dominobricka – USA

SVD: Bankers nekande ifrågasatt, SVD – Baltikum växer snabbast, SEB – ”SEB utsedd till bästa bank i Norden och Baltikum”, DI – Estlands privatkunder lockar DNB Nor, E24 – Kallt prestigebygge allt hetare i Litauen, SVD – Miljonbonusar fortfarande vanligt, SVD granskar –Banker döljer riskfylld handel, Bloomberg News/Boston.com –European banks face tougher stress tests, WSJ – FOCUS EU Fears For Stress Text Credibility As Deadline NearsThe Economist – Italy’s finances: Pub skittles, the italian version, Reuters – Update 3 EU pushes banks to  quantify sovereign debt risks, WSJ.com –Tighter Rules In Europe, DN – ”Baltikum visar vägen i skuldkrisens Europa”, DN – Juholt på hal is, Sebastians tankar – DN på hal is, Röda Berget – Den fule, den onde och den desperate, AB – Juholt tänker inte nöja sig så enkeltExpressenExpressen – En jultomte i juli, AB – Juholt lär sig – jobb först, skämt sist, Expressen – SD:s hemliga plan: Ska kapa S-politik

Se även: Granskningsärende 33: Riksbankens självständighet och åtgärder vidtagna av statsrådet Anders Borg, SVD - Statlig valutavinst på 8,1 miljarder,

Se även: Kommuninvest Sverige – Finans och riskpolicy: ”Valutarisk [. . .] Kommuninvest tillåter inte några öppna valutapositioner i upplåningsverksamheten och swappar därför all upplåning i utländsk valuta till svenska kronor”

[min fundering: Innebär det då inte en demokratisk risk när man låter Riksbanken låna upp pengar till valutareserven, med tanke på stigande räntor och den instabila situationen överlag, och vad innebär det ifall kronan sjunker om Riksbanken låtit Riksgälden, dvs Bo Lundgren valutaspekulera så att 50 miljarder av upplåningen flyttats över från svenska kronor till utländsk valuta (euro och dollar)]

Se även Riksdagen – Dokument – Leif Pagrotsky (s):  Granskning av Riksbankens självständighet i förhållande till åtgärder vidtagna av Finansdepartementet och statsrådet Anders Borg

Se även: Sveriges Riksbank – Anförande Svenska Handelsbanken Stockholm 2011-05-17  – Vice riksbankschef Lars Nyberg: Är det farligt att låna i dollar?” -

Citat:  ”Varje centralbank kan skapa likviditet i sin egen valuta. Riksbanken kan alltså förse det svenska finansiella systemet med alla kronor det någonsin behöver, men dollar kan vi inte skapa”

/se också citatet: ”När kapitalströmmen från den privata marknaden i USA hastigt krympte fick de europeiska bankerna svårt att betala tillbaka vad de lånat av sina amerikanska motparter. I detta läge (finanskrisen 2008) valde den amerikanska centralbanken Federal Reserve att förse den europeiska centralbanken ECB och ett antal andra europeiska centralbanker, däribland Riksbanken, med dollarlån. Detta hade visserligen skett i mindre skala sedan 2007, men eskalerade kraftigt i samband med Lehman-kollapsen. Utlåningen gjordes via så kallade valutaswappar, där Federal Reserve enkelt uttryckt lånade ut dollar mot säkerhet i Euro, kronor eller annan lokal valuta.”[. . .]

”Vad skulle hända om Riksbanken inte fick låna dollar av Federal Reserve så smidigt som vi kunde få under krisen?”
[. . .]”När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det ju leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skulle bankerna låna upp mindre i dollar om de själva fick stå för kostnaden?
[. . .]Vid den förra finanskrisen i början av 1990-talet var de svenska bankerna fortfarande i allt väsentligt nationella. Så är det inte idag.[. . .]År 1998 lånade de svenska bankerna (dotterbolagens upplåning oräknad) utländsk valuta till ett värde motsvarande drygt 200 miljarder kronor. Idag lånar man närmare 1500 miljarder [. . .] De svenska storbankerna har också över tiden blivit allt mer beroende av marknadsupplåning. Idag får de bara knappt hälften av sin finansiering från vanlig inlåning [min anm: pga det obefintliga sparandet som i sin tur beror på den lika obefintliga sparräntan]. Den andra halvan är vad man brukar kalla ”köpta pengar”, det vill säga pengar som är upplånade på marknaden (Figur 4). Och av de pengar som lånas upp på marknaden kommer närmare två tredjedelar från utlandet.[. . .] Ett tredje sätt för banken att använda de dollar den lånat är att låna ut dem till sina kunder[. . .] Svenska banker[. . .]lånar också ut dollar i länder där utlåningen är starkt dollarbaserad, till exempel i Ryssland. När det gäller denna typ av utlåning finns uppenbara likviditetsrisker. Om inte kunden kan [min anm: eller väljer att inte] betala tillbaka dollarlånet när det förfaller kan banken få svårigheter att betala sin motpart[. . .]Nu vet vi dessvärre inte exakt hur stor del av upplåningen i dollar som de svenska bankerna använder[. . .]att låna ut direkt till kunderna [. . .]Alltså, för att summera: Det är inte all upplåning i utländsk valuta som är förenad med en direkt likviditetsrisk. Det gäller i första hand den kortfristiga upplåningen, och den är till största delen i dollar. Och det är inte all dollarupplåning som ger upphov till likviditetsrisk utan i första hand den som används för utlåning till kunder. En grov uppskattning pekar mot en volym kring 450 miljarder kronor i de fyra storbankerna, men osäkerheten är stor.[. . .] Ett annat sätt att minska risken är att Riksbanken, liksom idag, håller en valutareserv som bankerna kan få tillgång till i en kris. Riksbanken har i och för sig flera skäl till att hålla en reserv i utländsk valuta, men ett viktigt argument för att den ska vara så stor som den är har just varit att en beredskap att låna ut till bankerna är nödvändig. Riksbankens valutareserv motsvarar idag ettvärde på ungefär 300 miljarder kronor”[. . .]Så till frågan vem som rimligen ska betala för denna ”försäkring”. Hittills har Riksbanken gjort det, vilket betyder att skattebetalarna stått för fiolerna. Riksbankens vinst betalas ju varje år in till statskassan och ju mindre vinsten blir, desto mindre bidrar Riksbanken till att täcka statens utgifter. Men är det verkligen skattebetalarna som ska betala för den risk som bankerna tar när de lånar i dollar? Det är inte bara det att detta kan tyckas orättvist. Det leder också till att riskerna blir för stora. Som jag sa tidigare: När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Bankerna kommer att låna upp och låna ut mer dollar än de skulle göra om de själva fick betala kostnaden för att hantera likviditetsrisken. Den kostnaden är i allt väsentligt en försäkringspremie, där bankerna är de försäkrade och samhället hittills betalt premien. När bankernas upplåning i valuta inte var särskilt stor var inte detta något betydande problem. Men tillväxten i upplåningen och erfarenheterna från krisen gör att det finns anledning att tänka om. Det förefaller idag rimligt att bankerna står för kostnaden för Riksbankens valutareserv i den utsträckning den behövs för att klara deras likviditetsbehov vid en kris. Sannolikt kommer bankerna, om de får stå för kostnaden för att upprätthålla en likviditetsbuffert i Riksbanken, att finna det lönsamt att dra ned på den riskfyllda delen av sin dollarutlåning.” [anm: min fetstil]

Läs: SVT – TV: M pressas om Carema, SVT – Internatskolans förre ”husfader”: ”Elever fick stryk”, SVT – Antonov greps i London, SVT – Före detta Saab-spekulanten greps för penningtvätt, SVT, Resumé: Hemlig mediefond kan ge m 81 miljoner, Resumé – Mediebranschens löneliga, AB – Självklart att jag blir omvald, (S)tödet allt svagare, Expressen – Ny bottennotering för S, Expressen – Bo Rothstein: Forskarna har varnat för vinstdriven vård, AB – Vladimir Antonov gripen i England, E24 – Arresteringsorder mot Antonov, E24

Den Manodepressiva Marknadens Melankoliska Fas

Den rådande jojo-marknaden i syfte att utvinna profit även under pågående kollaps kommer av denna bristande sjukdomsinsikt att försättas i en terminal fas  av stabiliserat djup nedgång. De konstlade humörtopparna med åtföljande baksmällor förbyts i ett tillstånd av förlamande melankoli.

I det läget kan det vara nyttigt att läsa den alltid så kloke och sanningsenlige Bourdieu. I ”The Essence of Neoliberalism” skriver han:

”What is neoliberalism? A programme for destroying collective structures”

Den förhärskande politiska ideologin vill således isolera oss från varandra och göra oss atomiserade och ensamma. Och alla vet att ensam är inte stark. Så istället för liberalism – att göra människor fria, så handlar det neo-liberalt nyspråkligt om att göra människor ensamma – och därmed svaga. Med andra ord om motsatsen till ”empowerment” –  disempowerment. Det sker genom den bortkoppling från alla kollektiva stödsystem och skyddsnät som nedskärningarna och den därav följande marknadskollapsen innebär. Ironiskt nog skapar den ultraindividualistiska atomiseringen (=den neoliberala ‘friheten’) ett tillstånd av hyperkollektiv maktlöshet och handlingsförlamning, som endast kan brytas av massiv kollektiv handling (=revolution eller fascism).

När de kollektiva sociala strukturerna slagits sönder, har marknaden alltså fått den perfekt lättmanövrerade, livrädda ensamma människan, helt utan anställning eller anställningstrygghet, solidaritet från kompisar eller medhjälpare.

Precis så som makthavarna vill ha oss, i ett allas krig mot alla om brödfödan som det därmed blir allt svårare, och otryggare att tjäna ihop till, tills det inte ens går, då det slår tillbaka med full rekyl mot den marknad och de makthavare som förpassat oss till just denna maktlöshetens yttersta utpost:

”The neoliberal programme draws its social power from the political and economic power of those whose interests it expresses: stockholders, financial operators, industrialists, conservative or social-democratic politicians who have been converted to the reassuring layoffs of laisser-faire, high-level financial officials eager to impose policies advocating their own extinction because, unlike the managers of firms, they run no risk of having eventually to pay the consequences. [. . . ]

In this way, a Darwinian world emerges – it is the struggle of all against all at all levels of the hierarchy, which finds support through everyone clinging to their job and organisation under conditions of insecurity, suffering, and stress. [. . .]

Can it be expected that the extraordinary mass of suffering produced by this sort of political-economic regime will one day serve as the starting point of a movement capable of stopping the race to the abyss?”

Och det är precis när vi befinner oss i det läget som protester som #15.10.11 och #OccupyWallStreet bryter ut? Frågan är – kommer makthavarna att lyssna?

De borde göra det. Innan det är för sent. Betygen för Italien och Spanien är redan nedskrivna. Och arbetslösheten bland ungdomar i Spanien är 40 %, i Sverige 25. Vill makthavarna att samhället ska rasa samman och anarki utbryta?

Det logiska nu är, att låta bonusdirektörer och andra profitörer för det första bidra med allt de har, samt dessutom fordra, att de betalar tillbaka orättmätigt tillskansade skattemedel, vidare att omedelbart införa sex timmars arbetsdag och valutarestriktioner, återflytta eller återstarta produktion här som flyttats till Kina (särskilt som arbetskraftsbristen där redan är reell, och fabriker därför slår igen), reglera elmarknaden och massivt satsa på offentliga jobb och utbildning.

Men det gäller att göra det nu. Annars blir det faktiskt – för sent. Och konsekvenserna kommer inte att låta vänta på sig. De makthavare som låtit nedmonteringen av samhället ske kommer också att drabbas först av resultatet – anarki och laglöshet.

Det har redan hänt i London med ukriots. Väntar man med att vidta åtgärder för att skydda massorna – inte bankerna – kommer det att hända igen – denna gång i otroligt mycket större skala. Det handlar om en hel generation svikna ungdomar. Den största generationen sen 40-talisterna dessutom.

Se tidigare bloggposter: Var är rörelsen?1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärdenSpekulerar bankerna i Baltikum igen?, Occupy Wall Street får stöd av Nobelpristagare, Bernanke och – Katolska kyrkanKvällens Agenda – SVT övergår till (M)egafoni och Videokrati

Läs: AB1, AB2, AB3, AB – Ett helt parti är i gungning, AB – VäljarflyktenExpr1, AB – Anders Borg blir allt blekare, E24 – Sysselsättningen bromsar in, E24 – Trycket ökar på EU-banker,  E24 – Bo Lundgren redo att rycka utE24 – Två miljarder nya jobb är lösningen, DI – Dyrarer för företag att låna, DI – Tvärnit för klädhandeln, DI – Borg vill införa ny riskavgift (min anm: Har de gamblat ska de själv stå för förlusterna – och bonusar, pensionsavtal ska för det första genast tas i anspråk innan nånting annat), DI – Räntan på krisnivå, E24 – Italiens och Spaniens betyg sänktDI – om grekland – ”Det blir värre än i Argentina”, SVT – Slarvet är oförlåtligt, SVT2, SVT3, SR – Tidningskrönikan, DI – Trichet: Systemet är i fara,  Europaportalen – EU-toppmötet skjuts upp, Europaportalen – Merkel och Sarkozy vill ändra fördraget – banker ska få pengar, Jonas Sjöstedt – Euron tvingar på oss högerpolitik

Bloggar: Ulf Bjereld, Thomas Böhlmark, Bloggaren KAS, Peter Andersson – med rätt att tycka,

1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärden

Financial Times anser att stresstestet av de europeiska bankerna inte håller måttet, eftersom det inte besvarar de frågor som måste besvaras klart och tydligt, för att inte krisen skall sprida sig som en löpeld till hela Europa, möjligen också över världen. Till exempel svarar den inte på den avgörande frågan om vem som sålt CDS – ”försäkringar” mot betalningsinställelser i de olika europeiska länderna:

Which institutions, for example, have been the big writers of sovereign debt credit default swaps – insurance policies that would pay out in the event of default?”

På den frågan finns det dock andra som tycks ha ett klart och tydligt svar, t ex den amerikanske ekonomen Michael Hudson, som varit rådgivare åt både Island, Lettland och Kina:

The U.S. is strong-arming Ireland and Greece into austerity because U.S. banks have issued credit default swap ‘insurance’ against their debt, and American banks don’t want to have to pay out on such ‘policies'”

Följden blir då, att europeiska centralbanker tvingas ta på sig de europeiska bankernas exponering mot statsskulderna i PIIGS-länderna istället, vilket leder till att skattebetalarna, precis som i Grekland, tvingas privatisera och sälja ut precis allt för att ”rädda” de egna bankernas högriskspekulation och därmed förhindra de nationella betalningsinställelser och ”credit events” som i sin tur skulle kunna aktivera CDS-försäkringarna som då måste betalas ut av amerikanska banker till tyska och franska, ja europeiska banker och financial groups (pensionsfonder o likn):

Well, in between right now and the time they default, there is going to be a huge foreclosure. So what Europe, what the bankers are planning for is time. The French and the German banks want to take all of their bad loans that they’ve made to the Greek government and turn them over to their own central banks so the European taxpayers, meaning the industry and the population, have to pay, not the speculators. So, first of all, the banks are going to dump their bad loans on the government, just as what happened in Ireland. Secondly, they’re going to try to force the government to privatize the selloff, under distressed conditions, [of] everything in the public domain.”  [anm: min fetstil]

Vad jag inte begriper är varför man inte devalverar euron, det borde åtminstone minska massarbetslösheten. Valutan måste väl vara extremt övervärderad? Något som även gäller för svenska villor i lika extrem grad för övrigt. Om inte nu så iaf mycket snart. Och Tysklands handelsöverskott motsvaras ju ”symmetriskt” av unisona handelsunderskott i de länder som Tyskland lukrativt exporterar  till men själv merkantilistiskt importerar minimalt ifrån, vilket leder till ett handelsunderskott för eurozonen i sin helhet på 4.1 miljarder euro. Det handelsunderskottet lär öka alarmerande, för vem ska köpa alla dessa tyska exportvaror?

‘It really does look like the magazine is empty of bullets–all spent in the rehearsal,’ wrote Suki Mann, a credit strategist at Societe Generale in London, in a market commentary Tuesday. ‘While politicians pontificate, Europe burns.'”  [anm: min länk]

Man ser för sig en spökkontinent av köplador tillsammans med mardrömssyner av nedsläckta svenska villaområden och en motsvarande utbredning av tältstäder, husvagnsparker och nödbespisningar. Kina och Indien lär inte kunna slurpa upp exporten från Europa, när Europa inte kommer att ha råd att slurpa upp vad dessa jätteländer producerar till oss längre, pga den förlamande hand av austerity som nu lägrar den europeiska kontinenten, bara för att bonusdirektörerna ska få sitta kvar i orubbat örnnäste, leva på bidrag, med bibehållen bonus och aldrig någonsin behöva betala sina skulder utan helt enkelt få dem betalda av andra.

Ett annat alternativ är att EU helt enkelt bara låter betalningsinställelserna i PIIGS-länderna ske, så att CDS-försäkringarna aktiveras och USA blir bankrutt. Landet är hur som helst bankrutt efter den 2 augusti om inte ”demokraterna” och republikanerna kommer överens, vilket de inte tycks kunna bli, hur eniga de i grund och botten ändå är.

Det vore väl rätt åt värdepapperiseringshemlandet, vars ayn-rand-fanatiska neoliberalstudenter uppfann alla hitte-på-produkterna in the first place, och vars hökpresidenter startar triljondollars anfallskrig utan så mycket som ett massförstörelsevapen i sikte annat än i massförstörelsevapnens eget ursprungliga homeland. Drömmarnas Hollywoodland som gör den overkliga mardrömmen verklig – USA. Hold due to contract, är inte det en helig regel?

Michael Hudson pekar nämligen ut att det finns ett nyligt historiskt och lyckat exempel på en annan sorts betalningsvägran än de amerikanska bankernas vägran att betala ut på CDS-försäkringarna som de sålt med god förtjänst, nämligen det isländska folkets vägran att ”rädda” de isländska bankerna:

Well, this is what they tried to do in Iceland after trying to make the Icelandic government, meaning the taxpayers, liable for the bank losses that were basically a result of fraud. And that was stopped in Iceland by the president saying, wait a minute, if we’re going to push an economy into a generation of economic depression, there’d better be a vote on it; otherwise, it’s not legal.

Så vilken väg ska vi välja – den isländska eller den ”europeiska”? Svaret borde vara självklart. Särskilt med tanke på vad vice riksbankschefen Lars Nyberg varnade för i ett tal han höll på Handelsbanken i Stockholm 2011-05-17:

Det förefaller idag rimligt att bankerna står för kostnaden för Riksbankens valutareserv i den utsträckning den behövs för att klara deras likviditetsbehov vid en kris. Sannolikt kommer bankerna, om de får stå för kostnaden för att upprätthålla en likviditetsbuffert i Riksbanken, att finna det lönsamt att dra ned på den riskfyllda delen av sin dollarutlåning.”

Och den ”riskfyllda delen” av bankernas dollarutlåning uppgår, enligt Lars Nyberg i samma tal, till 450 miljarder kronor, men som jag fattar det kan riskerna vara betydligt större då de svenska bankernas upplåning i utländsk valuta uppgår till hela 1500 miljarder kronor, ett enormt belopp:

”År 1998 lånade de svenska bankerna (dotterbolagens upplåning oräknad) utländsk valuta till ett värde motsvarande drygt 200 miljarder kronor. Idag lånar man närmare 1500 miljarder”

Skrämmande perspektiv på den summan får man om man återigen kikar i Financial Times artikel om stresstestet ”Bank contagion fear resurfaces in the Euro zone

”In fact, at $262bn, the aggregate sovereign claims of foreign banks on Italy exceeds their combined sovereign exposures to Greece, Ireland, Portugal and Spain, which totals about $226bn, according to research by analysts at Collins Stewart.”

$262bn, det är alltså 262 miljarder dollar, som i sin tur enligt dagens växelkurs 6.59 kr, då blir cirka 1726 miljarder kronor. Svenska bankers upplåning i utländsk valuta, 1500 miljarder kronor, uppgår alltså till nästan lika mycket som utländska bankers exponering mot Italien och nästan exakt lika mycket som utländska bankers samlade exponering mot Grekland, Irland, Portugal och Spanien, vilken alltså uppgår till 226 miljarder dollar, med andra ord 1489 miljarder kronor. Lägg sen en fastighetsbubbla som spricker på det, och Sverige är bankrutt.

De svenska bankerna har inte någon särskilt stor exponering mot skuldtyngda länder som Portugal, Irland, grekland och Spanien men det sker stor del finansiering på den internationella kapitalmarknaden. Risken är att problemen fortplantar sig via banksystemet och därför påverkas även de svenska bankerna om något EU-land skulle ställa in betalningar på sin statsskuld.

Handelsbanken värderas fortfarande högst av de fyra men ses som minst riskfylld på grund av att utlåningen till tillväxtländer är begränsad, skriver Dagens Industri.”

Så – Juholt, Ohly (Jonas Sjöstedt), Fridolin, Romson – vässa argumenten mot Anders Borg. För – Vi Betalar Inte!

Läs: DN – Svenska banker känsliga trots liten utlåning till Grekland (min anm: Det handlar inte om ”känslighet” utan total arrogans, de har trots finanskrisen och räddningspaket fortsatt vansinnesspekulera, inte minst i tillväxtländer såsom östeuropas oligarkiska gangsterekonomier som lika gangsterekonomiskt kan strunta i att betala tillbaka dollarlånen, givetvis räknar då bankerna med att Riksbanken dammsugs så att de kan lägga den svenska statskassan i händerna på de internationella långivarna istället, dvs EU och USA, som så länge velat ha den, dvs kommer att kräva betalt), Michael Hudson – ”Greece now, US soon, Global Finance – Sovereign CDS Index Activity Jumps As European Crisis Widens, SVD – Cervenka: ”Därför skrämmer Borgs försiktighet”, Dagens Industri – EU: Kommer skydda banker som inte klarar stresstester, Dagens Industri – Tilltagande räntenedgång, kronan sjunker, E24 – EU skyddar banker som inte klarar stresstest, Veckans Affärer – EU kommer skydda banker, Privata Affärer, GP – AP-fond har miljarder i Grekland, Affärsvärlden – Svensk bank stor förlorare i Europas skuldkris (Swedbank - who else?), E24 – Kinas valutareserv fortsätter att växa, Aktuell Politik – Regeringen avslutar stödprogrammen för bankerna, DN – ”Bankernas motståndskraft är bättre” – Citat Riksbanken: ”Men bankernas beroende av marknadsfinansiering gör att deras situation kan försämras om oron på de finansiella marknaderna ökar”, skriver Riksbanken.

Se tidigare bloggposter: Spekulerar bankerna i Baltikum igen?, Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Bloggposter under Almedalsveckan: Fredrik i Rymden och Jan uppe i det BlåFredrik i Rymden, Jan i det Blå och lillflickan (M)aud i drömmarnas världSlöseriet med stort S sker inte under politikerveckan i Almedalen, utan i de slutna Coreper-rummens EU, IMF, ECB, EFSF och ESM”30 gyllene år” för Företagen – den värsta Rovdriften i MannaminneNästa Dominobricka – USAAlmedalsveckan – Bonuskultur och Barnfattigdom, Tidigare bloggposter: Fastighetsbubblan kommer att brisera IIFastighetsbubblan kommer att briseraCarl Bildt och högerpopulismen eller Det Ensidigt myntade tolkningsföreträdet och PIIGS-ländernaAtt Carl Bildt har Carte Blanche för Allt det visste vi redanCarl Bildt unnar inte ens människor mat och vattenCarl Bildt tonar nog ner det mestaCarl Bildt – Besserwisser mot bättre vetandeCarl Bildt och Gangsterekonomin IICarl Bildt och GangsterekonominOlja, skiffergas och kärnkraft – framtidens energi?Vem har skapat den ‘ökade hotbilden’ mot Sverige?Hellre en oenig fred än ett enigt krig mot Ryssland, Ska Rysk Maffia skapa Jobben åt Anders Borg?, Vår Gud är oss en väldig Borg

Läs även: AB – Det fungerar – i fantasivärlden, AB – SJ vägrar berätta varför tåg är sena, AB – Carl Bildt – en folkmordsmiljonär, E24 – Järnvägar också, Borg, AB – Just nu: OnOff i konkurs, AB – Lögnerna om Grekland, Expressen – MediaMarkt om OnOffs konkurs: Känner ingen skuld, Expressen – Mer pengar för studenter och pensionärer, DN – Hotet om grekisk bankrutt kvarstår, SVD – SJ talar tyst om förseningar, IDG – OnOff går i konkurs, DN – ”Tillväxt en förutsättning för tillit” – inte tvärtom, DN – Tre av fyra svenskar kan inte bedöma sin pension (min anm: lätt – det blir noll kronor), AB – Nanne Grönwall – Barnfattigdom handlar inte om prylar – utan om utanförskap, SR Ekot – Planer på akut toppmöte om krisen, SR Ekot – Berlusconi: ”Det behövs uppoffringar”, SR Ekot – Stigande räntor ökar pressen, SVT – Marknadens tilltro på väg mot ny bottennotering, E24 – Det finns väldigt mycket att oroa sig för nu, E24 – ”Upp till krisländerna att ta till åtgärder nu”, E24 – 50-60 procent nedsida för lägenhetspriserna, E24 – Stolligt låga bankkrav,

Bloggar: Martin Moberg, HumanLabRat, Cornucopia, Osunt.se – Svenska banker, Kvantitativt – Svenska banker får betala allt högre räntor

Spekulerar bankerna i Baltikum igen?

De låga räntorna har lett till skuldberg och obefintligt sparande vilket medför konstlad efterfrågan och massarbetslöshet. När riksbanken försöker ta ansvar genom höjda räntor, så försvåras det pga den obefintliga jobbpolitiken, dvs när politikerna inte tar sin del av ansvaret. Att skapa nya offentliga jobb är absolut no no för nyliberala politiker som Anders Borg, vilket är ytterst märkligt med tanke på hur lite produktiva investeringar för jobb som görs i Sverige.

Istället spelar bankerna roulette med våra skattepengar på emerging markets (eller ska vi kalla dem oligarkier) där lönerna är extremlåga och de svarta pengarna osynliga, så när de gör förlust även där, är det vi som får stå för fiolerna genom att Riksbanken får ta ur den i sin tur upplånade valutareserven i dollar om de kraschar, så att de kan betala sina dollarlångivare, ifall deras kunder på ”emerging markets” (gangsterekonomiskt?) ställer in betalningarna.

Bankerna fortsätter nämligen spekulera med egenhandel på kundernas men snart också med spekulation på skattebetalarnas bekostnad – igen. Inte långt efter kraschen i Baltikum verkar det som man raskt är i färd med att skapa en ny, i ännu större skala. Man bygger monumentalanläggningar och det liknas vid Dubai (vi vet hur det gick där) samt räknar med 200 000 – 400 000 besökare (inhemska?) årligen till inomhusskidbackar och groteskt stora vintersportanläggningar som snart kommer att stå halvfärdiga som spökmonument över en tid som vägrade lära sig av sina misstag. Kanske kommer lånade pengar t o m bara att hamna i gangsterekonomiska händer, som i så fall struntar i såväl projektens realism som deras färdigställande, än mer i att betala tillbaka lånen, så länge man bara kan lura av bankerna (i slutändan de svenska skattebetalarna) pengarna och kanske placera dem i något skatteparadis istället:

Företagen reagerade snabbt när krisen kom 2008 och gjorde stora nedskärningar och kapade kostnader – inte minst lönerna som sänktes med runt 20-30 procent i hela Baltikum. Det har gjort att många bolag snabbt började göra vinst igen och stod startklara när grannländerna Tyskland och Sverige återhämtade sig. Två länder som är en stor del av förklaringen bakom BNP-siffrorna.

– Det är nästan enbart export som står för tillväxten, fyller Baltikumchefen Håkan Berg i och säger att det är just Litauen som är den positiva överraskningen om man jämför med krisåret 2009.

Landet föll inte lika djupt som Lettland, som tvingades rädda en inhemsk bank, och när de lettiska bostadspriserna föll med 65-70 procent, klarade sig Litauen undan med ett i sammanhanget måttligare 35-40 procents fall. Idag har huspriserna så sakta börjat krypa uppåt igen, men när man talar om återhämtning i baltländerna så är det från en kris som var väldigt djup, och arbetslösheten ligger fortfarande kvar på tvåsiffriga tal i alla tre länderna.

– Den vanliga människan känner knappast av återhämtningen ännu. Lönerna har gått ner, samtidigt som mat och energipriser gått upp, säger Håkan Berg som besöker minst två av länderna varje vecka.”

Upprepningen sker trots vad regeringen konstaterat om förra Baltikumkraschen: 

Regeringen instämmer till stora delar i Riksrevisionens iakttagelser att bankerna ökade sina risker genom expansionen i Baltikum och att  myndigheterna, liksom många andra, underskattade dessa risker.

Meningslösa stresstest i EU undersöker inte heller bankernas banking books ordentligt, om alls, trots att det är där både huslån och exponering mot statsskulder genom innehav av statsobligationer redovisas:

But most banks’ holdings of potentially risky sovereign debt are parked in their ‘banking books,’ a designation that means banks do not need to account for their changing values as frequently. Those banking book holdings are a source of angst among investors who worry that banks are sitting on big piles of debt issued by financially shaky European governments.

The EBA [min anm: European Bank Authority] spokeswoman, Franca Rosa Congiu, said Thursday that the agency will not require banks to factor in a potential default or other haircuts for assets held in their banking books. Instead, the EBA recently provided banks with a benchmark to assess the risk of their holdings and how much money they need to set aside to cover potential losses, Ms. Congiu said.”

Till varje pris ska sanningen döljas. Vem sätter stopp för lånekarusellen och spekulationsekonomin? Det verkar som att både Obama, Borg och EU kommer att låta den stora kraschen göra det. De står passiva och låter katastrofen veckla ut sig utan att bry sig om dem som drabbas:

”Test results will be published on July 13, the sources added. [. . .]

After last year’s test flopped — Irish banks had to be bailed out after passing — the fledgling European Banking Authority (EBA) which is conducting the health check, is staking its reputation on delivering a credible exercise this time round.”

Läs t ex: Pressmeddelande Swedbank:

”Pressmeddelande

2011-06-28 14:00

Förändringar i den legala strukturen och reducerat aktiekapital i Swedbank AS

Swedbank AB har beslutat att genomföra förändringar i bankens legala struktur avseende bankens tre baltiska enheter och göra dessa direktägda av Swedbank AB. Som en följd kommer Swedbank i Estland, som tidigare var moderbolag till enheterna i Lettland och Litauen, att sälja sina aktier i dessa till Swedbank AB. Förändringen har ingen påverkan på koncernens vinst eller finansiella position. [. . .] Genom transaktionen får vi en mer effektiv och förenklad kapitalhantering ”

Se tidigare bloggpost: Nästa Dominobricka – USA

SVD: Bankers nekande ifrågasatt, SVD – Baltikum växer snabbast, SEB – ”SEB utsedd till bästa bank i Norden och Baltikum”, DI – Estlands privatkunder lockar DNB Nor, E24 – Kallt prestigebygge allt hetare i Litauen, SVD – Miljonbonusar fortfarande vanligt, SVD granskar – Banker döljer riskfylld handel, Bloomberg News/Boston.com – European banks face tougher stress tests, WSJ – FOCUS EU Fears For Stress Text Credibility As Deadline Nears, The Economist – Italy’s finances: Pub skittles, the italian version, Reuters – Update 3 EU pushes banks to  quantify sovereign debt risks, WSJ.com – Tighter Rules In Europe, DN – ”Baltikum visar vägen i skuldkrisens Europa”, DN – Juholt på hal is, Sebastians tankar – DN på hal is, Röda Berget – Den fule, den onde och den desperate, AB – Juholt tänker inte nöja sig så enkelt, Expressen, Expressen – En jultomte i juli, AB – Juholt lär sig – jobb först, skämt sist, Expressen – SD:s hemliga plan: Ska kapa S-politik

Se även: Granskningsärende 33: Riksbankens självständighet och åtgärder vidtagna av statsrådet Anders Borg, SVD - Statlig valutavinst på 8,1 miljarder,

Se även: Kommuninvest Sverige – Finans och riskpolicy: ”Valutarisk [. . .] Kommuninvest tillåter inte några öppna valutapositioner i upplåningsverksamheten och swappar därför all upplåning i utländsk valuta till svenska kronor”

[min fundering: Innebär det då inte en demokratisk risk när man låter Riksbanken låna upp pengar till valutareserven, med tanke på stigande räntor och den instabila situationen överlag, och vad innebär det ifall kronan sjunker om Riksbanken låtit Riksgälden, dvs Bo Lundgren valutaspekulera så att 50 miljarder av upplåningen flyttats över från svenska kronor till utländsk valuta (euro och dollar)]

Se även Riksdagen – Dokument – Leif Pagrotsky (s):  Granskning av Riksbankens självständighet i förhållande till åtgärder vidtagna av Finansdepartementet och statsrådet Anders Borg

Se även: Sveriges Riksbank – Anförande Svenska Handelsbanken Stockholm 2011-05-17  – Vice riksbankschef Lars Nyberg: Är det farligt att låna i dollar?” –

Citat: Varje centralbank kan skapa likviditet i sin egen valuta. Riksbanken kan alltså förse det svenska finansiella systemet med alla kronor det någonsin behöver, men dollar kan vi inte skapa”

/se också citatet: ”När kapitalströmmen från den privata marknaden i USA hastigt krympte fick de europeiska bankerna svårt att betala tillbaka vad de lånat av sina amerikanska motparter. I detta läge (finanskrisen 2008) valde den amerikanska centralbanken Federal Reserve att förse den europeiska centralbanken ECB och ett antal andra europeiska centralbanker, däribland Riksbanken, med dollarlån. Detta hade visserligen skett i mindre skala sedan 2007, men eskalerade kraftigt i samband med Lehman-kollapsen. Utlåningen gjordes via så kallade valutaswappar, där Federal Reserve enkelt uttryckt lånade ut dollar mot säkerhet i Euro, kronor eller annan lokal valuta.”[. . .]

”Vad skulle hända om Riksbanken inte fick låna dollar av Federal Reserve så smidigt som vi kunde få under krisen?”
[. . .]”När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det ju leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skulle bankerna låna upp mindre i dollar om de själva fick stå för kostnaden?
[. . .]Vid den förra finanskrisen i början av 1990-talet var de svenska bankerna fortfarande i allt väsentligt nationella. Så är det inte idag.[. . .]År 1998 lånade de svenska bankerna (dotterbolagens upplåning oräknad) utländsk valuta till ett värde motsvarande drygt 200 miljarder kronor. Idag lånar man närmare 1500 miljarder [. . .] De svenska storbankerna har också över tiden blivit allt mer beroende av marknadsupplåning. Idag får de bara knappt hälften av sin finansiering från vanlig inlåning [min anm: pga det obefintliga sparandet som i sin tur beror på den lika obefintliga sparräntan]. Den andra halvan är vad man brukar kalla ”köpta pengar”, det vill säga pengar som är upplånade på marknaden (Figur 4). Och av de pengar som lånas upp på marknaden kommer närmare två tredjedelar från utlandet.[. . .] Ett tredje sätt för banken att använda de dollar den lånat är att låna ut dem till sina kunder[. . .] Svenska banker[. . .] lånar också ut dollar i länder där utlåningen är starkt dollarbaserad, till exempel i Ryssland. När det gäller denna typ av utlåning finns uppenbara likviditetsrisker. Om inte kunden kan [min anm: eller väljer att inte] betala tillbaka dollarlånet när det förfaller kan banken få svårigheter att betala sin motpart[. . .]Nu vet vi dessvärre inte exakt hur stor del av upplåningen i dollar som de svenska bankerna använder[. . .]att låna ut direkt till kunderna [. . .]Alltså, för att summera: Det är inte all upplåning i utländsk valuta som är förenad med en direkt likviditetsrisk. Det gäller i första hand den kortfristiga upplåningen, och den är till största delen i dollar. Och det är inte all dollarupplåning som ger upphov till likviditetsrisk utan i första hand den som används för utlåning till kunder. En grov uppskattning pekar mot en volym kring 450 miljarder kronor i de fyra storbankerna, men osäkerheten är stor.[. . .] Ett annat sätt att minska risken är att Riksbanken, liksom idag, håller en valutareserv som bankerna kan få tillgång till i en kris. Riksbanken har i och för sig flera skäl till att hålla en reserv i utländsk valuta, men ett viktigt argument för att den ska vara så stor som den är har just varit att en beredskap att låna ut till bankerna är nödvändig. Riksbankens valutareserv motsvarar idag ett värde på ungefär 300 miljarder kronor”[. . .]Så till frågan vem som rimligen ska betala för denna ”försäkring”. Hittills har Riksbanken gjort det, vilket betyder att skattebetalarna stått för fiolerna. Riksbankens vinst betalas ju varje år in till statskassan och ju mindre vinsten blir, desto mindre bidrar Riksbanken till att täcka statens utgifter. Men är det verkligen skattebetalarna som ska betala för den risk som bankerna tar när de lånar i dollar? Det är inte bara det att detta kan tyckas orättvist. Det leder också till att riskerna blir för stora. Som jag sa tidigare: När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Bankerna kommer att låna upp och låna ut mer dollar än de skulle göra om de själva fick betala kostnaden för att hantera likviditetsrisken. Den kostnaden är i allt väsentligt en försäkringspremie, där bankerna är de försäkrade och samhället hittills betalt premien. När bankernas upplåning i valuta inte var särskilt stor var inte detta något betydande problem. Men tillväxten i upplåningen och erfarenheterna från krisen gör att det finns anledning att tänka om. Det förefaller idag rimligt att bankerna står för kostnaden för Riksbankens valutareserv i den utsträckning den behövs för att klara deras likviditetsbehov vid en kris. Sannolikt kommer bankerna, om de får stå för kostnaden för att upprätthålla en likviditetsbuffert i Riksbanken, att finna det lönsamt att dra ned på den riskfyllda delen av sin dollarutlåning.” [anm: min fetstil]

Bloggar: Röda Berget – Före valet lovade Reinfeldt offentliganställda högre lön  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

USA – ett U-land, Sverige – ett (E)U-land

Den jobblösa tillväxten, dvs det globulösa roffarsystem som heter låt slavarna i Tredje världen producera monstervinster åt gangsterekonomins övergödda herrar som fortsätter spekulera hejvilt samt privatisera vinsterna och socialisera förlusterna, borde föranleda en helt annan typ av överviktsbeskattning än den Stureplanscentern nu huvudlöst föreslår.

Låt konsumtionen på kredit i den f d I-världen fortsätta, tycker istället det globaliserade kriminaliserade kapitalet, och när systemet kraschar vältra över ansvaret på staterna och inrätta ”permanenta krisfonder” som i all evighet garanterar fortsatta bonusar alternativt löneökningar åt de allra mest samvetslösa rika. De som inte har någon annan hemvist eller lojalitet på jorden än till sin egen obesitasplånbok.

När så både Merkel och Jonas Sjöstedt börjar prata om att bankerna skall vara med och betala en liten aning för förlusterna, det är då som svenska bankdirektörer plötsligt ställer sig ”skeptiska” till euron, och Johan Ingerö börjar ”skämmas”. Det kan ju nämligen då uppstå risk för att de allra mest svinaktigt rika tvingas ta lite ansvar när den svenska fastighetsbubblan plötsligt bara spricker, som en jättelik såpbubbla, vilket kommer att inträffa under 2011.

Det är precis just då som svenska bankdirrar betydligt hellre än att lyda under Merkel vill stå under Anders Borgs aldrig sviktande handpåläggningsvård.

Allt medan Reinfeldt fortsätter läxa upp det slöa massarbetslösa folket.

Se tidigare bloggposter: Gangsterekonomin III eller Varför Sverige måste återinföra valutarestriktionerJobblös tillväxt eller Konsten att bli rik utan att anställa någon2010 – Björn von der Esch och Sören Wibe, Slimmade organisationer, just-in-time och New Public ManagementEnpartistatens NyårskommunikéerSveriges statsminister och regering snart lika ”populära” som UngernsPrimegate – Svenskt näringsliv, Moderaterna och ”tillväxtpolitiken”Tyskland är en ekonomisk bromskloss”Erosionen av eurozonen”Dagens mest positiva nyhet – Island devalverade och klarade krisen,

Läs SVD – USA borde få smaka på sin egen medicinSläpp prestigen – ompröva euron | Världen | Debattämnen | Debatt | Aftonbladet”Just nu vill ingen ansluta sig till euron” | SvD, ”Inför ny skatt för feta”, Grattis, Estland, Anna Dahlberg: Gott nytt år, Obama, DN – Direktörernas bonuslön stryper investeringsviljan, , Direktörers maktmissbruk jämförbart med korruption,

dn.se Kommunalråd (C) vill ha tjockisskatt

expressen.se

Isobel Hadley-Kamptz: Är det okej med köpta politiker?

Bloggar: Cornucopia?: Foodless recovery i USA, Jonas Sjöstedt – När syndarna vaknar,  Lotta Olsson (m) Blo…Prärietankar,Folkhjälte, diva och…Roger Jönssonapg29,Sebastian HallénIpse Cogita!Alltid rött alltid r…TräningsläraUtsikt Från Ett Tak och Ulf Bjereld,

EU-bankernas stresstest – Dress for Success?

Att Konjunkturinstitutets ”prognoser (och regeringens – utförda av ”elitforskare?”) inte stämmer säger ju sig självt – tar man inte med i beräkningen de europeiska åtstramningspaketens effekter på svensk ekonomi och export kan de ju inte bli annat än gravt missvisande glädjekalkyler.

För övrigt är det väl också så, att hotet från Baltikum för svenska bankers räkning inte bara kan trollas bort genom att inte längre omnämnas. Europeisk åtstramning påverkar ju även återhämtningen i Baltikum, så där är det för tidigt att blåsa faran över, även om de svenska bankernas exponering minskat.

Motpartsrisker föreligger också vad gäller svenska bankers exponering mot PIIGS-länderna, vars ekonomiska tillstånd nu likt en trött clown sminkas upp för att inte marknaden ska löpa amok. Frågan är om inte hela maskeraden riskerar att skärra marknaden än mer.

På samma sätt tror alltså hela EU-etablissemanget att det skall gå att lura marknaden genom att bara säga att allting är under kontroll, trots att de enorma skyddsnät som upprättats endast lett till att en bekvämt vidöppen nödutgång erbjuds de investerare som till äventyrs ännu inte hunnit göra sig av med sina euroekonomiska ”bad assets”. 

Dessa kan nu bekymmersfritt istället vältra över sina högrisktillgångar, och inte bara på ECB utan på de nationella statskassorna via European Financial Stability Facility också,  ”the €440 billion contingency package aimed at reassuring investors in euro-zone government debt” – och hur mycket Sverige bidrar med, får vi nånsin reda på det? Slovakien har bryskt sagt nej i varje fall, vilket måhända är en bagatell i sammanhanget, som liten men naggande dock pekar i illavarslande riktning.

Ju mer EU ”konsolideras” med Lissabonfördraget desto dysfunktionellare kommer också realekonomierna att fungera, vilket inte förbättras av att värdet på euron hålls uppe med hjälp av konstgjord andning så att konkurrenskraften på världsmarknaden minskar.

Vem ska köpa varorna som den tyska ”högproduktiva” ekonomin producerar – knappast europas övriga bankruttekonomier vars köpkrafter definitivt utplånas med åtstramningspaketen.

Den ”inre marknaden” är ett hejdundrande fiasko som lett till att eurozonen är inne på sitt 13:e år av ekonomisk stagnation. Det enda som kan rädda realekonomierna och därmed den finansiella stabiliteten är om länderna tillåts krångla sig ur den ekonomiska tvångströja som Lissabonfördraget innebär – dvs värsta sortens kombination av protektionism (mot länder utanför EU) och neoliberalt luftslottsbygge (inom EU), som sammantaget leder till fortsatt stagnation och slutligen nedgång för att inte säga ekonomiskt totalhaveri.

Se tidigare bloggpost: Anders Borg – ett bländande sken som bedrar

Läs: WSJ.com – Terence Roth: ”Truth-or-Dare as EU Bankers and Policy Makers Play it Cool”, WSJ.com – Irwin Stelzer: ”Investors Will Soon Be Stressing Growth Rather Than Euro-Zone’s Stress Tests”, E24 – Vad kommer EU:s ”dresstest” av storbankerna våga visa? , DN – Ekonomi: Tester i skuldkrisens spår, Små ränterörelser, starkare krona, Stresstester väntas inte skaka om, ECB-lån skjuter i höjden i Portugal, Ungersk kris kan smitta av sig, Färre företagsaffärer i Norden, SR.se – Ekot – IMF: Svensk tillväxt bromsar in 2011, SVD – Nedåt på Wall Street, Financial Times – Bernanke cautions on ‘uncertain’ US outlook, Financial Times – Moody’s downgrades Ireland rating, Financial Times – Forint falls after IMF halts Hungary talks, Financial Times – IMF seeks $250bn boost to resources,

Läs också:  Tokmoderaten – ”Den som är satt i skuld är inte fri”, DN – ”Unga elitforskare ska rädda svensk konkurrens”, , Annika Högberg – Maria Larssons sanning om socialbidragen, Cornucopia – Katastrofalt dåliga BNP-gissningar,

När faller bankerna?

En artikel i Wall Street Journal är enligt mitt förmenande starkt oroande. Enligt den vädjar de största europeiska bankerna mer eller mindre i panik till EU om ytterligare (!) ett räddningspaket – för Grekland. Jag tror det är viktigt att hålla i minnet just det som Paul Krugman också tar upp på sin blogg i New York Times: att Grekland är ett litet land och Spanien är mycket större. Krisen kommer snabbt att bli värre och sprida sig om den inte stoppas nu.

If Greece defaults, the euro will take a serious hit, and other countries with fiscal problems, including Spain and Portugal, could see their situation deteriorate further, economists have said. Many European banks have exposure to the Greek economy in government and corporate lending, including to Greek banks. No European bank has so far disclosed its exact exposure to Greece, but the Bank for International Settlements says corporate and government lenders in France had the biggest exposure at $78.9 billion last September, then Switzerland at $78.6 billion, followed by Germany at $43.2 billion and the U.K. at $12.5 billion. If the crisis in Greece were to spread and affect Spain, the sums become larger–with German lenders having a $240 billion exposure, France at $185.3 billion, the Netherlands at $125.5 billion and the U.K. at $120.7 billion.”

Problemet är bara, att den inte kan stoppas, annat än temporärt. Om man inte omedelbart ser till att satsa pengarna i sysselsättning och produktiva, offentliga investeringar istället för att ge bankerna pengar – för de missbrukar dem bara hela tiden och bygger upp nya fastighetsbubblor –  så är den här kampen för ekonomisk överlevnad räddningslöst förlorad. EU:s arbetslöshet är nu uppe i 10 %, i Spanien är den snart upp i 20 %; ett kritiskt tal. Den nyliberala marknadsreligionen med sin fanatiska tro på egenintresset som enda legitim drivkraft för ekonomisk utveckling, och dess maniska aversion mot offentliga jobb är en garant för att bubblan endast blåses upp till ännu större proportioner av ett ytterligare räddningspaket – när den då till slut briserar så blir det en ekonomisk atombomb som springer i luften och verkligen förgör världsekonomin.

Scenariot i Spanien har ju nämligen inte samma orsaker som det i Grekland, påpekar Krugman. Där har man inte fuskat med några siffror utan endast låtit sig styras av nyliberalismen precis som egentligen alla världens länder. Och med vidskepelse från 1700-talet så får man 1700-talsliknande förhållanden med hög skuldsättning och ett frälse som inte vill vare sig betala skatt eller dela med sig utan endast livnära sig på skattepengar som andra skrapar ihop åt dem. Dessa förhållanden var sannerligen inte ekonomiskt trevliga och slutade med franska revolutionen.

Det Paul Krugman beskriver för Spaniens räkning är ju nämligen exakt det scenario som Greg Grandin så utmärkt och detaljrikt redan skildrat i sin artikel om chilemiraklets korta uppgång och fall – vilket bildat mönster för resten av världen vad ekonomisk doktrin anbelangar ända sen dess, hur det nu kunde göra det med tanke på att det där verkligen gick käpprätt. Jag rekommenderar därför en omläsning för den som vill kolla i manus vad som kommer att hända. Den enda skillnaden är, att med ytterligare räddningspaket växer skalan på den ekonomiska katastrof som strax kommer att utveckla sig, och inte i ultrarapid. Globalt har man tvingat oss att tro på den globaliserande neoliberalismen och global kommer också kraschen att bli.

Anti-globaliseringsrörelsen krossade man med repressiva medel. Det är du och jag och inte minst våra barn, som för överskådlig tid kommer att tvingas leva i fattigdom för att våra makthavare är fanatiker som tror på vidskepelse och har en människosyn av allra kargaste slag.

Se tidigare bloggposter: Grekland och Euron – en dödlig dos, Om Island ställer in betalningarna – när kommer turen till Grekland, Spanien, Italien, Portugal…, Jättebubblan briserar snart – det blir en Ekonomisk Atombomb , När Tysklands ekonomi faller då faller hela Europas,  EU och Avregleringen – en mardröm för konsumenter , Dominoeffekt på väg att rassla in? , Vår Gud är oss en väldig Borg, Partiledardebatten – Var är den ideologiska kritiken?

Läs:  Wall Street Journal – Europe Banks Urge Greece Aid In Talks With EU, Govts -Sources, Counterpunch – Greg Grandin: ”Milton Friedman and the Economics of Empire. The Road from Serfdom”. The New York Times – Paul Krugman Blogg: The Anatomy of a Euromess,

Se även: SVD – Bankernas storlek gör att de slipper röja upp,  DN – ”Här är vårt alternativ till Filippa Reinfeldts vårdval”, s-buzz – Fredrik Reinfeldt: ”Unga söker inte jobb”,  SVD – Skilda världar för Nordea och SEB