Automationen ökar i Skolfabriken – läraryrket robotiseras

När Skolverkets utredare Eva Durhan nu ”försiktigt” öppnar upp för mer köp och sälj i skolfabriken: fjärr- och distansundervisning ”på entreprenad” så är Moderaterna de första att applådera tilltaget på Twitter.

Undrar ni varför? Nej, inte jag heller. M är sedan länge de skatteparadisskrivna, globaliserat ansiktslösa skol-, vård- och omsorgskoncernernas främsta tillskyndare. Så där fick vi kvittot på vilka som lobbat Eva.

Givetvis sällar sig lärarfacken snabbt till hyllningskören, de lärarfack som inte bara organiserar arbetsgivarsidan utan även säger ja till att permanenta läraryrket som ett lågavlönat kvinnoyrke i strykklass, genom att klyva lärarkåren i ett A- och ett B-lag, eftersom det blir billigare för arbetsgivaren än att höja allas löner, och eftersom det annars svårligen skulle gå att dölja den könsbaserade lönediskriminering som göms bakom ”karriärtjänster” och ”skicklighet”.  Saltsjöbadsandan är giltig i alla väder, särskilt i den snålblåst som är i antågande.

– Det finns positiva saker med fjärrundervisningen, men det måste drivas under kontrollerade former. Och när det gäller just entreprenadformen så är vi skeptiska därför att vi har dåliga erfarenheter av det, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.

– Lärarna får ofta dåliga villkor och det drabbar i slutändan eleverna, så vi skulle hellre se att staten tar ett utökat ansvar för detta.

Givetvis är de väl medvetna om, att några ”kontrollerade former” inte kommer tillämpas. Varför skulle något sådant ske, när det inte har skett hittills? Svensk skola är ju vilda västern i jämförelse med omvärlden, ett Klondyke för kreti och pleti att tjäna grova pengar på, fvb till skatteparadisen.

När förslaget väl slussats igenom kommer plundrarna och glufsar i sig det sista som går att roffa av den svenska välfärdsmarknaden innan bopriskraschen slår till med full emfas.

Ändå tassar de på tå. Så länge kvinnoyrkena har sådana representanter kommer allting förbli vid det gamla: till och med högutbildade kvinnor förpassas till arbetskraftsreserven – akademins automatiserade robotar som vid första bästa bankkris kastas ut i massarbetslöshet. Undervisningsfilmer kan köras på repeat (vid inspelningstillfället var ju en lärare ”närvarande”).

Så nu ska våra barn undervisas av skärmen på heltid. Som om de inte vore tillräckligt tvångsinsjuknade i ipadberoende och konspirationsteoretiska vanföreställningar redan. Och så frågar sig samhället varför de inte ”rör på sig mer”? Det är ju samhället, närmare bestämt själva skolan, som tillåtit Apple att permanenta deras stillasittande. Nu blir det ännu mer guld att ansvarslöst skära med täljkniv för den neoindustrialiserade skolfabrikens überleverantörer.

Lärarroboten har anlänt.

Läs: SR – Utredare vill tillåta mer fjärrundervisning 

Lärarnas Tidning – Utredning öppnar för alternativa undervisningsformer

SKL – Ekonomirapporten 2017

Nattens tal av Mélenchon Och ett leende

Frankrike är trots allt en kulturnation. Det bevisade åtminstone Mélenchon i sitt hologrammatiska brandtal för människan och hennes rättigheter tisdag kväll, vilket samtidigt ägde rum i sex franska städer Montpellier, Nantes, Grenoble, Clermont – Ferrand, Nancy, Le port – Reunion.

Om terrorn sa han: ”Le peuple francais est libre”, ”Nous n’avons peur”  och kommenterade trött monsieur Trump som kommer med ”sina bomber och krig”. ”Vi är den stora massan som vill leva med värdighet” och inte ”högerextremisterna som marscherar var och en för sig, och alla mot alla”.

Förutom med att passionerat utropa ”Liberté, Fraternité, Égalité!”, avslutade Mélenchon med en dikt av Paul Eluard. Han introducerade den med orden: ”C’est le moment du poeme” och läste sedan lågmält:

Et un sourire

La nuit n’est jamais complète
Il y a toujours, puisque je le dis
Puisque je l’affirme
Au bout du chagrin
Une fenêtre ouverte
Une fenêtre éclairée
Il y a toujours un rêve qui veille
Désir à combler, faim à satisfaire
Un coeur généreux
Une main tendue, une main ouverte
Des yeux attentifs
Une vie, la vie à se partager.

Paul Eluard (Le Phénix, 1951)

som översatt till svenska väl lyder ungefär så här:

Och ett leende

Natten är aldrig total

Det finns alltid, eftersom jag säger det,

eftersom jag bekräftar det,

efter sorgen

ett öppet fönster

ett upplyst fönster

Det finns alltid en dröm kvar,

ett begär att stilla, en hunger att mätta

ett varmt hjärta

En utsträckt hand, en öppen hand

ett par uppmärksamma ögon

Ett liv som kan delas

Det du, Löfvén. Något att efterlikna i valrörelsen 2018.

Skippa neolib crap och försvara människan. ”Je m’ en fiche l’uberisation’, sa Mélenchon. ”Nos enfants ne sont pas des clients.”

Läs: AB – Mélenchon tar upp striden med hologram, Affärsvärlden – Mélenchon går framåt, nu även som hologram, Mediavor – Mélenchon et ses hologrammes

Socialstyrelsen = Medicinalstyrelsen

Med anledning av Socialstyrelsens avhumaniseringskampanj till förmån för Big Pharma repriserar jag ett inlägg från 2010:

Den Monstruösa normaliteten eller Medelmåttans tyranni

Sällan läser man en så välskriven journalistisk text i dagstidningen som Ylva Herholz’ artikel ”Jakten på normalitet gör samhället sjukt” – en kvalificerad recension av psykiatern Manfred Lütz bästsäljare ”Irre! Wir behandeln die Falschen  – Unser Problem sind die Normalen – Eine heitere Seelenkunde” (min övers Dårskap! Vi behandlar fel människor – Vårt problem är de normala – En gladare lära om själslivet).

Hon sammanfattar boken så spirituellt att artikeln blir en ögonöppnare för hur det extrema nyttotänkandet, förutom på världsekonomin, även färgat av sig på hela psykiatrifältet, vilket leder till diagnosticering av allt som skulle kunna störa en välsmord vinstmaskin. Kravet på att rensa ut störande och avvikande element har också medfört att nyliberalismens utilitarism med sitt förgörande kvalitetssäkringsverktyg ätit sig in i själens allra innersta skrymslen och är i full färd med att förinta den.

Problemet är ju, att det extrema nyttotänkandet inte alls är effektivt utan tvärtom. Den monstruösa normalitetens tyranni innebär just ett sjukdomsalstrande slukande av alla gemensamma resurser i syfte att visa hur snålt och innehållslöst det går att bedriva var mänsklig verksamhet. Man skulle därför också kunna kalla det för medelmåttans tyranni. Och liknelsen, som Ylva Herholz använder –  med trollkarlen som drack upp sig själv är på pricken. För vad kan bli resultatet annat än ett depressivt inre tomrum när analysen går ut på att hitta allt fler fel som ska rättas till. Källan till olycka kan nämligen finnas nån annanstans, dvs komma utifrån.

Nämligen från det Ylva Herholz beskriver som “ett allt hårdare, kyligare och konkurrensintriktat samhällsklimat” där allt fler av människans verksamheter ställs under nyttotänkandets ifrågasättande snäva lupp och bedöms skärskådande efter hur stenhårt effektivt något kan utföras efter att alla ‘onödigheter’ skalats av och kvar finns en smaklös soppa meningslöshet. Kostnadseffektiv visserligen men själen har lämnat in för länge sen och det enda som finns kvar är egentligen bara ett tomt skal. Det är då – när ‘kvalitetssäkrings’verktyget osäkras som människovärdet är i fara. För gräver man tillräckligt djupt in i det extrema nyttotänkandet, så är ju egentligen ingen verksamhet – eller människa – riktigt ‘nyttig’ eller ‘behövs’. Varför skall den då finnas?

Och då landar man i samma massmord som de totalitära regimerna på 30-talet.

Det nyttomotiverade effektivitetstänkande döljer också det enkla faktum att dess enda syfte är att maximera vinster för vidare befordran till privata fickor. Denna extrema utilitarism är ju också Chicagoskolans kärna, den nyliberalism som försatt världen i djup finansiell kris och depression, en depression som också återspeglas i att allt fler människor just är deprimerade, långtidssjukskrivna, utbrända och går in i väggen.

De ‘psykoexperter’ som häftar diagnoser på folk utan att vara ombedda av individer som sökt hjälp för specifikt själsligt lidande – de ägnar sig enligt Lütz åt ideologi, inte läkekonst. De bidrar också till att skapa ett ”samfund av normopater”, frammana en genomsnittlighetens och normalitetens diktatur.”

Det första man då bör göra, är att slopa hela EU:s sjuka konkurrensretorik, new public management, beställar-utförar-modellen osv eftersom dessa snikna yttringar är själva manifestationen av denna människofientliga ideologi. Hela projektet lider också av ett hat mot humaniora till förmån för naturvetenskap och teknik – det känns som man helst ser att tänkandet som verksamhet upphör helt och hållet till förmån för en mekanistiskt välsmord ekonomi som är så ineffektiv i sin enögdhet att miljarders miljarders i stödpaket inte kan rädda den.

Den tekniska synen på människan och tillvaron är ett gift, som sprider sig alltmer i samhällskroppen, varnar Manfred Lütz – och dess åskådning banar väg för, ja vad?

Alla former av mekaniska, tekniska förklaringsmodeller stänger in oss i oss själva, förminskar oss, gör oss omyndiga, får oss att se allt ynkligare ut. En mänsklighet med denna syn på sig själv blir också lätt att föra på villovägar. Var hon, människan, alltså bara en liten lort?”

Antiintellektualismen och föraktet mot kulturutövare är även det inskrivet i ideologins grundteser i och med dess extrema materialism. Hayek och Friedmans teorier skiljer helt mellan materiella produkter och ‘immateriella’ och menar ungefär att ‘immaterialrätterna är felaktiga för att man lagstiftar om materiella egenskaper för immateriella värden.’ I samma andetag som man mycket starkt värnar egendomsrätt när det gäller materiella produkter fråntar man kulturutövare den rätten.

Att med såna dumdrygt utilitaristiska motiveringar utradera kulturutövares möjlighet att försörja sig på sin konst är häpnadsväckande. På liknande sätt har nyliberalismen slimmat verksamhet efter verksamhet, i ett avregleringens avvecklande strypkoppel. Vad återstår till slut för människan att ägna sig åt? Ingenting hon gör är ju resurssnålt eller kostnadseffektivt nog.

Boken öppnar förresten med att slå fast att Hitler var just normal, monstruöst normal. Icke psykiskt sjuk. Liksom Stalin.

Att beskriva diktatorer som dessa som galna är att banalisera de historiska katastrofer som hör ihop med deras namn, skriver Lütz. Det var bland annat uthållig målmedvetenhet och brutal effektivitet som gjorde deras förbrytelser möjliga; ingen psykiskt sjuk är i stånd till något liknande, menar han. Illgärningarna var onda, och avskyvärda, helt enkelt”.

Läs! – SVD – Ylva Herholz: ”Jakten på normalitet gör samhället sjukt

Se även: AB – Ny stor studie sågar anti-depressiv medicin: ”

FAKTA

Studien i korthet:

  • Vid Rigshospitalet i Köpenhamn har 131 danska och utländska studier med nära 30 000 patienter granskats.

  • Genomgången visar att antidepressiva av typen SSRI inte har större effekt än placebo på depression.

  • Inte heller har de någon effekt hos dem med svårare depression.

  • Studien, som heter ”Selective serotonin reuptake inhibitors versus placebo in patients with major depressive disorder. A systematic review with meta-analysis and Trial Sequential Analysis”, publicerades i facktidskriften BMC Psychiatry tidigare i år.”

Se även tidigare bloggposter: Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, I effektivitetens namn är inga kostnader för höga, Vår Gud är oss en väldig Borg, , New Public Management

Läs mer: UNT – En svensk härdsmälta, GP Debatt – Socialstyrelsen vilseleder patienterna i psykiatrin, RFSU – Snäva riktlinjer slår mot psykisk ohälsa, GP Ledare – Individanpassad vård hotas, Dagens Medicin – Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna, Aftonbladet – Antidepressiva skrivs ut slentrianmässigt, DN – Sjutton nordiska forskare: ”Enfaldiga riktlinjer för behandling av depression”, SVD – Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri, SVD – Socialstyrelsen undviker att bemöta kritiken, Psykodynamiskt forum – Socialstyrelsen använder dubbla måttstockar vid värdering av forskning, Läkartidningen: Överdiagnostik och överbehandling inom psykiatrin?, Kaliber – De medicinerade barnen, Kaliber: The Swedish Belt, AB – Lycka på recept?, Rörinteminterapi.se: hänvisar även till följande länkar: Socialstyrelsens remissförslag till riktlinjer

Socialstyrelsen har fel om depression och ångest (Läkartidningen)

Socialstyrelsen har fel igen om depression och ångest (Läkartidningen)

Elchocker fel väg för unga som mår dåligt (Aftonbladet)

El och piller botar inte alla psykiska problem (Expressen)

Risk för riskfylld medicinering inom barn och ungdomspsykiatrin (Läkartidningen)

 


 

Dagens Söndagsintervju – Med glimten i ögat mot dansfientligheten

Litteraturens Liberace har talat i dagens Söndagsintervju, vilket får mig att reprisera en tidigare bloggpost som jag skrev under den tid när Peter Englund fortfarande var Akademiens språkrör i etern:

Hellre en dansman som besjunger livet än Karl XII-studier i marschtakt

Björn Ranelid må vara fåfäng, men han besjunger livet. Vilken fåfänga Peter Englund håller sig med är höljt i dunkel men kan inte desto mindre vara betydande. Särskilt om man betänker den förintande snarstuckenhet med vilken han svarar när han blir uppbjuden.

Han skriver stentråkiga böcker om Karl XII, som dock kanske kan ge en fingervisning om vilka machiavelliska marschtakter han föredrar framför de lättsammare tongångarna i Let’s dance.

”Allt som håller Ranelid borta från skrivandet välkomnas”

Englund har även skrivit en sällsynt uttråkande bok om drottning Kristina. Jag fick plåga mig igenom den. Fast den var tunn i formatet kändes den rentav långrandig och liksom poänglös i sina anemiska tablåer. Ranelids litteratur känns färgsprakande kunglig i jämförelse.

Trots sin stela hållning verkar emellertid Peter Englund ha svårt att hålla på de former, som anstår den sekreterare som vill kalla sig ständig. Men det kan å andra sidan harmoniera väl med den bryskhetens tidsanda som det fria ordet nu får hålla till godo med som livsluft.

Och, vem vet, kanske har han hämtat inspiration från en annan bloggare som inte heller har vett att hålla tangentbordet i styr, utan sprätter iväg sina kommunikéer lite hur som helst. Spela roll liksom. Är man ständig så är man.

Se SVT Dokumentären 100 dagar, SVT2,  SVT3, SVT4Nemokrati – Berlusconi är ingen pajas och SD är inga clowner, Newsmill – Ian Wachtmeister: Vi svenskar behöver en Berlusconi, Nemokrati – Högerns Janusansikte

Se även tidigare bloggposterVärdig Axel Liffner-stipendiat, Brainstorm på hjärnkontorenDen orättvisa mediebildenVideocracy – Regeringen har infört tv-censur – media tiger30 november – Vad kan man lära sig i Lund?

Läs: Att vara ständig – På förekommen anledning, Expressen – ”Allt som håller Ranelid borta från skrivandet välkomnas”, Expressen – Nu är vi störst!GP – Gabriel Byström: Englund måste lägga band på sina impulser,  Dagens media – Kritiken växer mot Bildts twitterSVD – Ranelid: Jag behåller priserna, AB – Alex Schulman – Peter Englund, en opportunistisk liten fåntrattAB – Snart kan vi inte prata med varandra,

Blogg: Röda Malmö – Oppositionen har försvunnit, Från ett påhittat paradis – Helt värdelös, Drama online, Bokbloggar – Ranelid vs Englund, Peo Wågström – Grandios dumhet, Jesper Svenssons blogg – Ingen smakfull fejd, Chockad och orolig – Lets ha humor, Bloggkommentatorerna – Svenska Akademien bryr sig om populärkulturen, Signerat Kjellberg – Ranelid och Englund duellerar, Annarkia – Peter Englunds käftsmäll, Kulturbloggen – Varför är Peter Englund rädd för att dansa?, Motviktigt – Snille utan smak?

Poster, ”This is the Enemy,” 1942. Karl Koehler-Victor Ancona.

Solförmörkelse över Occidenten

Trumpne Trump har pekat med hela handen och slafsigt gläfst: Back to Bushiness As Usual.

Sen när han förbyggt sig på freeways to nowhere och släppt ett par atombomber över Mellanöstern och därmed fullbordat ISIS’ utplåning av vår kulturs vagga, så får Kina Marshallhjälpa USA över svältgränsen, därutöver intet (som Reinfeldt brukar säga).

För den ‘hjälpen’ lär inte bli billig. Snarare förenad med slavvillkor, för evärderlig tid. De östliga kejsardömenas dom lär bli hård och långsiktig. Dollardynastin har fallit. Kusin Putin ler i mjugg.

Paraderna på alla himmelskt fridfulla, blodröda torg kan sedan fortsätta avlösa varandra, ostört och oavbrutet.

Se tidigare bloggposter: Monopol är ett spel om Kapitalism, inte om Socialism, Jobblös tillväxt eller Konsten att bli rik utan att anställa någon

Läs: SVD – Ola Wong: EU borde granska Kinas expansion, 2, DN, SVT Nyheter – Här rullar USA:s stridsvagnar in i PolenThe Washington Post: While Trump rattles his cabinet is steady, The Washington Post – Matt Stoller: Democrats can’t win until they realize how bad Obama’s financial policies were, CNN – Voter turnout at 20 year low in 2016, PBS – What does voter turnout tell us about the 2016 election?,

2017 – Rate hike US?

När Trumpne Trump tar rodret 20 jan undrar man – hur väl står rostbältare emot ”fyra” räntehöjningar från Yellen 2017?

Även om USA:s konsumenter inte är lika kreditdrivna som Sveriges eller EU:s, så är sannolikt USA:s rostbältare det. Kreditkorten används troligen tämligen flitigt för att kompensera tillkortakommanden i lönekuvert, om ngt sådant alls finnes.

Så det blir nog att krypa till korset för dollarn och Trump – rostbältet lär inte acceptera att ytterligare några svångremshål dras åt i strypsnaran.

Se tidigare bloggposter: När rasar köpkraften i Europa? När faller bankerna III  ,Om Island ställer in betalningarna – när kommer turen till Grekland, Spanien, Italien, Portugal. . .

Se även: Scott, Hal S. 2012 – ”When the Euro Falls Apart – Sequel” (2012)

Läs: GP – Ungdomar betydligt mer skötsamma än sitt rykte, DN – Så blir 2017 – EU:s framtid på spel när Frankrike röstar,  DN – Valls löfte: Minimilön för de fattigaste

 

 

Jimmie der Spieler yrar om Plikten framför allt

I år hade nätkvinnohatarnas förkämpe ställt järnröret åt sidan och istället medtagit handbojorna. Hur man ska se denna vändning kan vara en libidofråga för psykoanalysen.

Med nya kanintänder i högsta hugg faller han sedan både M och KD i talet – det är Plikten före bidrag som gäller. Fortsättningsvis, kanske bör tilläggas, med tanke på Jimmies egen anamnes i frågan.

Han krävde ju själv både sjukersättning, partiledarlön samt ersättning från riksdagen under sin sjukskrivning för ”utbrändhet (man  blir lätt utbränd om man spelar bort 500Kkr på nätet), härförleden.

Det var med andra ord inte länge sen. Ändå drar sig inte Jimmie der Spieler för att satsa på att svenskarna redan glömt och förlåtit även detta, i raden av horribla debacles som beledsagar partiets väg till regeringsmakten.

Att det är dit han nu självsäkert siktar framgår med all önskvärd tydlighet när han ogenerat övertrumfar desperado-KD:s senaste utspel genom att i sitt tal utöva grötmyndighet mot snyltare och snyftsentimentalt måla ut SD som partiet för plikttrogna självuppoffrare.

Det är inte heller längesedan hans partisvans innehade rekordet i antal kommentarsfältherrar på nätet mot kvinnor som diskuterade våldtäkter och sexuella trakasserier.

Det räckte med ett andetag om våldtäkter och strängare straff så var hatsvärmen från SD där och hånade, hotade för att inte säga skrämde skiten ur alla kvinnor som dristade sig att yttra ett enda litet ord om ett rättsväsende som inte beivrar den här typen av brott mot kvinnor.

Som den spelare han är chansar Jimmie nu på att väljarna glömt allt detta också.

Och kanske satsar han rätt även denna gång. För när han gör sig skyldig till en freudiansk felsägning om järnrör, ler Mats Knutson bara gulligt och låter honom hållas.

Allt är tydligen glömt och förlåtet. Nästa år i Almedalen tar han med sig bazookan. Och hirden står väl då tryggt bakom honom på själva scenen.

Vad säger Belinda artigt då? Innan huvudena börjar rulla.

Läs: Ulf Bjereld – Jimmie Åkesson och handbojorna,  AB – De fyras gäng, SVT Uppdrag Granskning – Så har näthatet påverkat oss, SVT – Se Åkessons järnrörsgroda i Almedalen,, SR Ekot – Åkesson har satsat mer än vad han tjänar på nätcasinon, Expressen – KG Bergström: Läget för Åkesson är maximalt tacksamt