Det postindustriella problemet är ju att man inte vet vad man ska tjäna pengar på när varuproduktion inte längre tillfyllest fyller plånböckerna med mervärde. Så skapades det s k tjänstesamhället. Och nu gäller det idéerna. Men när multinationella koncerner tar immateriella patent på våra idéer, genetiska koder och till och med våra immunförsvar, då kan man börja prata om pretentioner värdiga ett tsarsamhälles där livegenskap inte endast gäller kroppen utan också alla tankarna och känslorna till slut.
Det behövs en diskussion om hur livnärandet ska gestalta sig i det postmoderna samhället.
Det behövs en begränsning av de glupska globala koncernernas allmakt eftersom det blir allt tydligare att globalisering i själva verket stavas världsherravälde.
På vad skall människor tjäna sitt levebröd så att inte den ekonomiska strukturen innebär en återgång till slaveriet, där ägandet även omfattar alla själarna.
Nemokrati 
