En sak är ju i alla fall säker – med såna här företrädare förstår man ju att S inte vill överleva som parti överhuvudtaget.
Det viktiga verkar vara att skydda ledarskapet – ett staffage som inte längre för den politik man säger sig företräda. Att godkänna en ratificering av Lissabonfördraget visade ju tydligt vad det är LO- och SAP-ledningen försvarat; Marknaden framför fackliga, medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter. Flera domslut efter Laval har tydligt visat att det är detta som gäller, vilket innebär en mycket allvarlig försämring av löntagares rättigheter.
Och vem är det som hjälper till att driva igenom sådana försämringar av arbetsrätt, kollektivavtal och strejkrätt – JO, löntagarnas egna representanter.
Och så frågar man sig varför väljarna flyr.
Om inte LO och S byter ut sitt ledarskap kommer de inte att få en enda röst – de står ju inte för nånting.
Se tidigare bloggposter: Mona Sahlin körde över väljarna med Lissabonfördraget, Parlamentet blir Parlamentet, Den socialmoderata (M)enigheten, Hårt uppskruvad högervridning, Högerns janusansikte, Högervinden blåser upp till orkan, Del II – Den sovande regeringen ZZ,
Läs: SVD1, SVD2, SVD3: ”Vilken soppa”, Expressen1, Expressen2, Expressen3, Expressen4, Expressen5, Expressen6, Expressen7, DN1, DN2, DN3, AB1, Metro, Nyheter24, SVT,
Bloggar: Obekväm humor, Badlands hyena, Frihet, jämlikhet och äganderätt, Kulturbloggen, Mikael Wendt bloggar, Lidingö – Sverige – Världen, Peter Andersson, Inspirone, Livet ler, Johdan: Falsk matematik, Tommys tankar: Alliansledning eller?, Mer vänster i Uppsala: Får Schlingmann jubla?, Esbatis kommentarer: Högermajoritet med Sverigedemokraterna, Banal: Ett gapskratt till, Dagens Ledarblogg, Organisk intellektuell, Kulturbloggen2, Tankar från ett rörstråk, Ett hjärta RÖTT, Scaber Nestor, NSM Sverige, Hanna Wagenius,
Nemokrati 
