Den neoliberala fundamentalismen knäcker ekonomin

Sedan långt före jul har jag i inlägg efter inlägg vädjat, skällt, bönat, bett, uppmanat och uppfordrat den här nyliberalt fundamentalistiska alliansregeringen att bekämpa arbetslösheten genom att investera i den offentliga sektorn. Detta vägrar alliansregeringen göra – för de sitter fast i sin fanatiska tro på nyliberala icke-lösningar på arbetslöshetsproblemet som under tiden förvärras och antar omåttliga proportioner.

Då – före jul – fanns ett överskott i statens finanser på många miljarder, främst på grund av engångsvinster via utförsäljning av gemensam välfärd och egendom, vilket dock på grund av blint fasthållande av neoliberala anti-keynesianska principer nu smält samman och förvandlats till ett växande underskott som nästa år uppgår till 100 miljarder.

Nu säger Fredrik Reinfeldt dessutom att han inte nog med det till och med är beredd att låna upp ännu mer pengar för att sänka skatterna samt till varje pris läxa upp utsatta delar av befolkningen med pekpinnar som svider i skinnet: Det SKALL löna sig att arbeta – och med begreppet ‘arbete’ då endast innefatta jobb inom privat sektor. Allt annat är för honom inga riktiga jobb.

Men att undervisa barn och ungdomar, att sköta äldre, köra tåg och buss, vårda sjuka, sköta renhållning, se till så att energiförsörjning fungerar, forska och utbilda inom universitet och högskola m m m m ÄR riktiga jobb – i synnerhet i offentlig regi, där människor tar sin uppgift på stort allvar vilket det däremot kan vara både si och så med inom privat sektor .

I alla fall om man betänker de glädjebetyg som främst friskolor utan större betänkligheter sätter, vilket tvingar högskolor och universitet att sätta in specialresurser då det sen visar sig att de höga betygen inte speglar det kunskapsinnehåll de liksom är tänkta att utgöra ett mått på (men det spelar ju ingen roll för betygssystemets viktigaste funktion; att skilja agnarna från överklassvetet är ju ändå uppnådd), och det vet vi ju alla att när kvalitetssäkringsverktyget osäkras, då har vi snabbgenomströmningskriteriets måttstock som i en liten nyspråklig pandoraask varvid själva det tayloristiskt hypereffektiviserade ”resultatet” blir därefter.

Jag ställde häromdagen frågan i ett inlägg: – Hur många jobb har skattesänkningarna alstrat? – och har fortfarande inte hittat något pålitligt svar. Fredrik Reinfeldt säger, utan att precisera sig, att det framgår av beprövad erfarenhet och forskning, analyser som vi och andra gör”.

Hur kommer det sig då att den välrenommerade tidskriften Newsweek säger tvärtom – att det är statliga investeringar i offentlig sektor som mest effektivt och omedelbart skapar jobb och att det därtill är oerhört mycket dyrare att skapa jobb i privat sektor via skattesänkningar än vad det är att skapa jobb i offentlig sektor via statliga investeringar?

Enligt den nyligen gjorda undersökningen, från vilken uppgiften troligen hämtats, ”Estimate of Job Creation och som genomförts på uppdrag av Obamaadministrationen sägs att det kostar $ 92 000 att skapa ett offentligt jobb (då det ju bara är att börja anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, läkare osv inom samhällssektorer som alltid behöver tillskott eller åtminstone ge de kvinnor heltid som nu får hålla tillgodo med timanställningar, visstidsanställningar, vikariat och deltid) medan det kostar $ 145 000 att via skattesänkningar att skapa ett jobb i privat sektor :

”Job-Years Created by Different Types of Stimulus

To estimate the job-years created by different types of fiscal stimulus, we simulate the macroeconomic model. We consider the three main types of fiscal stimulus: government spending, a tax cut, and state fiscal relief. In each case, we simulate a change of $100 billion in fiscal year 2009. The model uses a plausible assumption about the distribution of the spending or tax reduction over the fiscal year. This simulation shows the job-years created by $100 billion of a type of fiscal stimulus by the end of 2012. The results of this simulation are given Table 3. The results show that a dollar of government spending creates roughly 1.6 times as many job-years as a dollar of tax cuts and 1.3 times as many job-years as a dollar of state fiscal relief. These numbers are a reflection of the different multipliers used in the simulation.

Table 3
Estimates of Job-Years Created by Different Types of Fiscal Stimulus
$100 billion of government spending creates 1,085,355 job-years
$100 billion of tax cuts creates 687,991 job-years
$100 billion of state fiscal relief creates 857,610 job-years
These simulation results can also be used to give an estimate of the approximate amount of spending it takes to create a job-year for different types of stimulus. To derive these estimates, one just divides $100 billion by the estimated number of job-years. The results are given in Table 4. They suggest that the spending needed per job-year is noticeably higher for tax cuts than for state fiscal relief or direct government spending.
Table 4
Estimates of Spending Needed to Create 1 Job-Year
for Different Types of Fiscal Stimulus
Government spending:
Tax cuts:
State fiscal relief:
$92,136 per job-year
$145,351per job-year
$116,603 per job-year”

Svar: Newsweek och Vita Husets rapport har fel och Reinfeldt har naturligtvis rätt, eller hur? Visst måste det vara så. Det måste helt enkelt vara så. I den oheliga marknadens heliga namn. Amen.

Se tidigare bloggposterHur många jobb har skattesänkningarna alstrat?

Läs bloggarna: Daniel Mathisen: ”Investeringar – inte skattesänkningar – skapar jobb.”, Gunnar Axén,  norah4you,   Marknadsliberalen,    Alliansfritt Sverige,  Martin Mobergs blogg,  Mitt i steget,   Robert NoordClaes Krantz,   HBT-Sossen,   Mona For PresidentPeter Andersson – med rätt att tycka,   Röda Malmö,    Alliansfritt Sverige2,   Mitt i steget2,   PJ Anders Linder,

Läs: DN – Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg, DN2,  DN3,    DN4,  DN5, DN6,   SVD1,   SVD2,   SVD3  SVD4,  AB1,    AB2,    SR – Ekot,  Expressen1,

4 responses to “Den neoliberala fundamentalismen knäcker ekonomin

  1. Dom sager ju att dom nu ska ge mer pengar till kommunerna, valfarden etc. Sa vad gnaller du om?

    Som jag ser det sa var det battre att gora som svenska regeringen gjort och halla pa pengarna an att kora pa ett stort stimuluspaket som brittiska labour gjorde och sankte momsen med 2.5 % och nu ar statsskulden pa 80 % av arlig BNP. Anda ligger arbetslosheten hogre procentiellt i Storbritannien.

    Undersokningen som du hanvisar till handlar om hur man skapar ett jobb i USA. Som du kanske markt sa ligger inte i USA.

    Men visst, det skadar inte att satsa mer pengar pa statlig verksamhet som vard och skola istallet for att slanga pengar pa bankerna, vilket jag misstanker att de socialdemokratiska politikerna agnat sig at.

    Som jag ser det har hogerregeringen i Sverige varit hardare mot foretagen an vad sossarna skulle varit.

    Dessutom har hogerns hybridlan knappast varit neoliberala eftersom dom var en aktion mot konkurser. Sverige har varit forvanansvart besparat fran konkurser utan snarare har det handlat om varsel, vilket betyder att Sverige kommer hamta sig battre an de flesta lander i Europa eftersom foretagen redan borjat ateranstalla.

    Sen ar jag nagorlunda skeptisk till att slanga pengar som man inte har pa vard etc, den som vet nagot om nationalekonomi vet att det innebar inflation och dyrare levnadskostnader. Att satsa pengar igen som hogern gor nu kommer leda till en snabbare aterhamtning.

    Att slanga pengar runt omkring sig som man inte har mitt i en lagkonjunktur ar lite som att osa vatten ur en bat istallet for att laga halet dar vattnet lacker in.

  2. Pingback: Solidariskt Sverige » Blog Archive » Nya moderater = Gamla moderater – Systemskiftet fortsätter mot 2010

  3. Det är inte många jobb som skapas eller upprätthålls med hjälp av de nålpengarna.

    Förresten svarar du ju inte på sakfrågan – det handlar om att skapa jobb till människor som inte har några.

    När det gäller att slänga pengar omkring sig så har den här regeringen varit duktig på det – man har sålt ut alla statliga kassakor och fått enormt överskott som nu förvandlats till enorma underskott och lånebehov pga försämringarna i a-kassan, passiv arbetsmarknadspolitik och alla räddningspaket till banker och näringsliv – vars direktörer ändå fortsatt höja sina bonusar – och vid fall av bonusstopp höjt sina löner istället – banker som fortsätter spekulera på ett ansvarslöst sätt i Baltikum där ekonomierna rasar som korthus och människor därför fått gå över till byteshandel.

  4. Men man har ju inte gett nagot annat an statliga lan till bankerna som jag kan halla med om har handlat valdigt oansvarigt.

    Saken ar ju den att enligt dina berakningar skulle det anda bara skapats 1000 jobb om alla pengarna gatt till att skapa jobb. Vilket jag tvivlar pa, eftersom pengarna snarare ga till manga kommuners misskotta ekonomi.

    Att skapa jobb i lagkonjunktur ar som sagt svart. De flesta misslyckas, och lyckas man sa kan man bara kallas Kina, som inte ens drabbat avsevart av krisen. Att det inte skulle hanga ihop ar lite naivt.

    Det enda man kan gora ar att radda jobb i en lagkonjunktur och for det maste man fa folk att spendera pengar. Att sanka skatterna har inte visat sig sarskilt effektivt i en lagkonjunktur. Daremot baddar det for en battre aterhamtning.

    Jag tror inte man skapar mer jobb av att satsa en massa pengar pa jobb man inte har.

    Underskott blir det i lagkonjunktur, kan inte se hur det vore ett bevis for nagot. Orsaken till det ar att folk forlarar sina jobb och fler lever pa socialbidrag medan man bara gissar pa hur mycket pengar man kommer ha i slutet av aret. I forlangningen kan man saga att det ar valfardsstaten som ar orsaken till underskotten, men den vill ju varken du eller jag avskaffa.

    Jag tror inte att SAAB har en storre chans for att staten koper den som Mona ville, men sedan inte ville sa tror jag inte det skulle skapa nagra jobb. Sossarna har ju mest talat om arbetsmarknadsutbildning an skapadet av nya jobb…

    Nu ar basta tiden att satsa nar det finns lite mer pengar…

    Hur har jag undvikit fragan?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s