Ett svenskt missförstånd

Nu fäller tingsrätten Anna Odell för oredligt förfarande när hon spelade psyksjuk utan att vara det. Om ni någon gång blir lite psykiskt störda passa er för att friskna till under pågående behandling – för då blir det dagsböter eller till och med frihetsberövande. Som inte bältessängen skulle räcka.

Man frågar sig – är svensk rättvisa ett enda stort  missförstånd – eller är den rentav en italiensk fars?

Läs SVD1DN1,      AB1,  AB2,  GP1,  Expressen1,  DN2,   Sydsvenskan1,  DN3,    SVD2SVD3Sydsvenskan2,   DN3,   AB3,   SVD4,   DN4,   DN5,  AB4,

7 responses to “Ett svenskt missförstånd

  1. Det du skriver är konstigt, tycker jag. Det är väl bra om jag frisknar till under behandlingen? Inte blir det väl något straff för det? Anna Odell fick ju straff för att hon *spelade* sjuk/oredlig. Och bältessäng är väl inget straff, det är ju ett skydd för patienten och vårdarna.

  2. Nu är det ju så här att det inte står färdigstämplat i pannan vilken sjukdom en person har – vilket får till följd att sådana här situationer kan uppstå i fall av osäker diagnosticering. I din värld finns alltså mest bara spiksäkra diagnoser, solklara fall och ofelbara läkare. Om jag skulle räkna upp hur många feldiagnosticerade patienter som finns inom psykvården skulle du kanske bli förvånad – med den inställningen. Dessutom finns kanske en massa människor som är stenhårt olyckliga och behöver en stunds tröst, uppmärksamhet, en samtalspartner som är empatisk och förstående. Det kan uppstå oklarheter – ifall patienten egentligen var så sjuk som hon kände sig när hon eller han kom in. Det kan också finnas en mängd människor som hamnat i olika situationer som de inte kan härbärgera. Ett helt fält av möjligheter öppnar sig där en sån här dom – vilken, liksom många andra domar, öppnar upp för liknande bedömningar – vore en veritabel katastrof. Man statuerar liksom upp en princip som är fullständigt uppåt väggarna enligt min mening. Men jag förstår ju av din kommentar att du kanske har vissa svårigheter att tänka dig in i detta allsköns myller av tänkbara fall där en sådan här dom statuerar helt fel exempel. Rättens uppgift är ju att vara normerande när det gäller hur lagarna skall uttydas och det här domslutet anser jag vara ett av de mer än lovligt ab-normerande.

  3. Jag tycker också att det är ett rimligt domslut. Anna har ju erkänt att hon spelade sjuk, det finns dessutom dokumenterat av henne själv att det är iscensatt. Därmed är uppsåtet att bryta mot lagen bevistat. Solklart är därmed också resultatet.

    Om det hade funnits tveksamheter, så hade hon inte blivit fälld. Patienter som är svårbedömda är en helt annan sak – de har trots allt inget uppsåt att luras.

  4. Bevisat, ska det vara såklart – inte ”bevistat”.

  5. De kan ju vara mytomaner. Där kan det bli fråga om ett och annat knivigt fall.

  6. Det är en sån soppa av tyckanden kring hela den här ”Odell-affären” – tycker jag.

    Det är så mkt som handlar om det rättsliga efterspelet. Jag har lite svårt att förstå varför. Hon har ju själv hela tiden sagt att hon är beredd att ta de följder hennes ”tilltag” kan tänkas få.

    Men det viktiga – som jag ser det – är ändå vad hon förmedlar med sitt (examens)arbete. När jag såg filmen i våras, berörde den mig starkt. Jag tycker jag får en inblick i hur det kan kännas att må så dåligt att man går omkring tunnklädd på en bro och – i verkligheten för 15 år sen – dessutom ställde sig på broräcket för att hoppa.

    Det måste vara oerhört plågsamt.

    För mig är det viktigare i just det fär fallet, eftersom de som blev utsatta för det hon gjorde i mina ögon inte led någon skada att tala om.

    Dessutom tror jag att vad hon gjorde, var att återuppleva sin egen psykos genom att göra om den på det här ”falska” sättet. Fult, olagligt? Kanske. Men jag väljer att förstå vad det måste ha betytt för henne.

    Och jag tror att hon gjort något positivt för psykvården för framtiden.

    Jaha, så blev det lite mer tyckande😉

  7. För en gångs skull ett lite mer vänligt och humant tyckande på den här bloggen.
    Själv skäller jag mest hela tiden. Och formulerar mig på allsköns vis kring fasorna i samtiden.
    Men du uttrycker dig mjukt och vänligt. Sällsynt och välkommet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s