Wall Street Journal analyserar stresstestet

I artikeln ”Europe Stress Test Left to Investors” analyserar Simon Nixon CEBS stresstest av de 91 europeiska bankerna och den huvudsakliga kritiken som riktas mot testet är att det inte på allvar testat de viktigaste faktorerna, som kan komma att utlösa allvarliga marknadsreaktioner – dvs de som gäller eurozonens skuldkris, handeln med statsobligationer och bankernas grundläggande säkerheter, som jag gissar är t ex säkerheter för bolån i fastigheter:

”More importantly, the sovereign shock exercise—which looked at the impact of further volatility in the sovereign-bond market and was the main focus of investor attention in the run-up to the results—was benign to the point of irrelevance.The test was applied only to assets held on trading books and ignored banking books where the bulk of bank sovereign exposures lie.” [min länkning]

Man frågar sig därför vilket värde detta stresstest egentligen har, som utsaga om den ekonomiska verkligheten, mer än att det ger viss ökad insyn i bankernas affärer. Omfattningen av bankernas verkliga risktagande har man i stor utsträckning lämnat därhän. För att illustrera citerar jag även David Harpers kurs om Market Risk:

Traditionally, you can see why the banking book is deemed riskier than the trading book (and why banks would have an incentive to classify into the trading book): these positions are less liquid and do not benefit from mark-to-market’s ability to reveal market risks by way of the price discovery process.” 

Särskilt som Basel II med tillägg inneburit att bankerna får använda intern riskklassificering som försvårar insyn samt en uppdelning med ökade överföringsmöjligheter mellan bankens kapitaltillgångar i handelslagret (trading book) – vars tillgångar då de aktivt handlas på marknaden anses vara förenade med marknadsrisk och låneportföljen (banking book) – vars tillgångar inte aktivt handlas på marknaden och därför inte anses vara förenade med marknadsrisk – men kan ju således ändå vara förenade med avsevärd marknadsrisk – med tanke på vad de utgörs av, t ex statspapper och bolån.

Att inte stresstesta dessa riskfyllda tillgångar i låneportföljen – i en finanskris som utlösts av en fastighetsbubbla som sprack följt av en statsskuldkris innebär ju att man inte gjort någon riskbedömning alls.

Risken ökar också dramatiskt om det blir så att skuldkrisen tvingar länder att ställa in betalningarna eller fastighetsbubblan brister, vilket den hotar göra när ökade kapitalkrav och leverage ratio införs för då höjer bankerna räntan och då faller fastighetspriserna eftersom folk inte kommer att ha råd vare sig med räntehöjningar eller höjda kontantinsatser, särskilt inte om arbetslösheten stiger, vilket den beräknas göra, varpå bubblan brister. Så – vad göra? Mitt tips är att bankerna sänker sina vinstkrav istället – samt sänker löner och avskaffa bonusar för direktörer och andra högavlönade som ett första steg – för att minimera risktagandet.

Som ett andra steg kan man ju tänka sig sanering och skuldavskrivning i CDS- och derivathandeln samt omstrukturering av PIIGS-ländernas skulder så att inte länderna kraschar totalt och hela marknaden havererar. Därefter reglera bort högriskhandeln och sluta med den här spekulationsekonomin till förmån för verksamheter med substans som ger vanliga människor arbetstillfällen.

En bra idé vore då också att återinföra valutarestriktioner. Samt använda alla bankbuffertpengar till att skapa jobb i offentlig sektor istället. Importberoendet måste minska och den inhemska självförsörjningen i Sverige öka, både av mat och andra dagligvaror, såsom textil, möbler och liknande. Att enbart konsumera på kredit fungerar inte.

Kanske måste också banker nationaliseras om inte långivning till produktiva företag som ger jobb fås att fungera. Riskkapitalbolagen innebär inte någon risk ens för riskkapitalisterna längre då de lever på fasta avgifter – bara för dem som finansierar dem såsom pensionsfonder och liknande. Det är för att hela krisen är en globaliseringens kris som handlar om att försöka försäkra sig om ett ständigt inflöde av enkla snabba cash med överinvesteringar i fasta värden och outsourceing av produktion till låglöneländer.

Läs: WSJ.com – Europe Stress Tests Left to Investors, bionic turtle – David Harper: Market Risk

Vill även passa på att rekommendera en ordbok för investerare som finns på nätet – InvestorWords.com, Financial Times Lexicon, Svenska Bankföreningen – Finanskrisens termer och ord

Se även – Gunnar Hökmarks blogg: ”Ett verklighetstest när det gäller bankerna”, Tänk(t) om – Lagom luggade banker, Cornucopia – All out, SVD – ”Grönt ljus är stresstestets mardröm”, DI.se, DN – Regeringen försöker dölja ökade inkomstklyftor, DN2, Expressen, Carls konsumentblogg – Matpriserna fortsatte upp – trots krisen, AB – Hushållen klarar inte räntehöjningarna,

Tidigare bloggpost: Gäspigt avstressad stresstest tycket marknaden , EU-bankernas stresstest – Dress for Success?

Se även – Examensarbete – Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ht 2009 – Ludvig Frithiof: ”Bankers framtida kapitalreglering – Basel II i den finansiella krisen” , Bankregistret – Bolånetaket 85 % från 1 oktober, Bankföreningens nyhetsbrev 2 – Citat: ”Inom några år ligger bolåneräntorna betydligt högre än idag. Det beror inte enbart på Riksbankens kommande räntehöjningar, utan även på nya regleringar som väsentligt höjer bankernas kostnad för att hålla kapital och stärka likviditeten.” (s 3)

2 responses to “Wall Street Journal analyserar stresstestet

  1. Hökmarks kommentarer är väl kanske en smula optimistiska. För svenska banker bör man inte oroa sig alls – men varför vägrar tyskarna publicera sina detaljer? Det luktar unket (se min blogg för mer info).

    makrofjanten.blogspot.com/2010/07/kort-om-stresstesten-tyskland-luktar.html

    Svar från Nemokrati:

    Hela upplägget är ju alla eniga om är liksom ett spel för gallerierna. Deutsche Bank är väl exponerad mot Grekland, ja, och även Portugal och vidare även Spanien i stor utsträckning tror jag jag läst nånstans, men de flesta borde väl ha gjort sig av med sina ‘bad assets’ vid det här laget, så jag vet inte. Det är bara det – att ett test som öht inte tar i beaktande låneportföljerna, liksom inte är mycket till test.

  2. Tänkte bara ge ett litet hejarop till din blogg som jag verkligen gillar

    MVH

    – Eva

    Svar från Nemokrati:

    Vad glad jag blir. Jag har lagt till din blogg i min bloggroll också❤.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s