Trichet och Juncker byter ut Rationellt Tänkande mot Rent Vansinne

De absolut mest diktatoriska idioterna i den neoliberalt betingade katastrofen som nu sätter världen i ekonomisk brand verkar vara marknadsfundamentalisterna ECB-chefen Trichet och eurogruppens ordförande Juncker.

Enligt dem kräver marknaden, förutom ett konsekvent ljugande, även diktatur för att inte kollapsa, trots att de som åtminstone försöker säga sanningen om EU:s ekonomiska och politiska luftslottsbygge är marknadens aktörer, t ex de utskällda ratinginstituten.

Eurozone government must avoid a selective default for Greece and stop the political ”yo-yo” that is creating uncertainty in the markets, European Central Bank Executive Board member Juergen Stark said in an interview with Germany’s BoerseZeitung”

Bättre då med ett beslut om eurobonds som ger betyget D till hela kontinenten istället resonerar man alltså.

Med tanke på det prekära läget för svenska banker i och med bostadsbubblan som nu spricker, kommer det med andra ord inte att finnas ett nickel till Sverige när staten och våra banker tvingas knacka på dörren hos IMF och ECB, utan det blir dubbla bail-out för oss, som vanligt.

Först diktatorisk och AndersBorg-servil tvångsanslutning iom dagens EU-toppmöte till ”räddningen” av Belgien, Italien, Grekland, Portugal, Irland, Spanien, Frankrike, Storbritannien men framför allt USA, sen hela valutareserven i dollar till ”de fyra stora”.

Efter att först ha sagt ‘there is no bailout problems‘ kom under våren 2010 ett räddningspaket för Grekland. Har det haft någon effekt? Var det ett bra räddningspaket? Den sista december 2010 hade Greklands statsskuld stigit till 143 procent av BNP. Den sista december i år väntas statsskulden ha växt till 160 procent av BNP.”

Är vi riktigt snälla kanske Världsbanken kan sträcka ut en hjälpande hand så att våra barn slipper frysa och svälta. Medan Göran Persson och bail-out-bonuscompany sitter kvar i orubbat EU-bidragsbo på sina nyförvärvade lantegendomar.

Som romerska kejsare ser Trichet och Juncker det som något självklart, att medlemsländernas skattebetalare och medborgare utan att blinka går med på en snabb demontering av demokratin, hemlig lagstiftning, makabra lögner om statsfinanser och bankers finansiella hälsotillstånd samt decennier av austerity till förmån för de ekonomiska och politiska isterbukarnas fortsatta välbefinnande, hellre än att PIIGS-länderna tillåts lämna euron och ekonomiskt få tillfriskna.

Dessa neoliberala gangstergargantuaner är uppenbart megalomana, anti-demokratiska galningar som agerar i strid mot varje demokratiskt lands författning och grundlagar förutom att de helt och hållet tappat kontakten med verkligheten.

Yttrandefrihet, tryckfrihet, mänskliga rättigheter, meddelarfrihet, demokratisk debatt, minsta tillstymmelse till hänsynstagande till demokratin och medborgarna – allt skall självklart offras i dyrkan av en neokonservativ guldkalv smidd av gammal unken högerpolitisk demokratikvävande luft. Därför ska man nu fortsätta stjäla ännu mer realekonomiska pengar av skattebetalarna att förånga.

Det är Lissabonfördraget i aktion – ett fördrag vars ”rättighetskatalog” är värd mindre än dasspappret som den är skriven på. Den ordnar alla demokratiska, medborgerliga och mänskliga rättigheter under de kriminella reglerna för den ”inre marknaden”. Hur denna tyskmerkantilistiska icke-marknad fungerar vet vi ju alla. Som en ständigt pågående oligarkiskt penningtvättande korrupt katastrof.

USA står nämligen inte ut med tanken att få betyget D utan exporterar mycket hellre det till Europa (som helhet), eftersom amerikanska firmor gärna säljer CDS-försäkringar mot europeiska betalningsinställelser, men tänker naturligtvis aldrig betala ut något på dem. Betalningsinställelser för Grekland och Italien är således ‘en omöjlighet’.

Obama ringer därför  Merkel och ”driver på” medan IMF, ECB och EU vrider om armen på Grekland och tvingar landet till ”räddning”. Tyskland och Frankrikes relation till övriga EU-länder kan därmed liknas vid USA:s historiska förhållande till sin latinamerikanska ”bakgård”. Hade det inte varit för USA:s CDS-åtaganden som inte är några, samt tyska och franska bankers vägran att själv bära ansvar för sitt risktagande, skulle den Argentinska modellen ha använts i PIIGS-länderna för länge sen:

The International Monetary Fund’s mistaken prescriptions (yet again) and the European Central Bank’s intransigence leave Greece no option but to default and exit the euro zone [. . .] The I.M.F.-promoted spending cuts only deepened the Argentine recession, as any introductory macroeconomics student would have predicted. By 2001, the recession had turned into a depression, making accumulated debt impossible to service and resulting in enormous capital flight, a run on deposits and the largest sovereign default in history.

After the default and the January 2002 devaluation, Argentina’s economy continued to contract for only one more quarter. By the second quarter of 2002, Argentina’s economy began to grow and did not stop until 2009, when the global financial crisis made its impact felt there. The doom and gloom predictions of what would happen after default never materialized. Furthermore, after defaulting, Argentina no longer needed to access international capital markets, eliminating their stronghold on Argentine economic policy.

Greece (and Ireland, Portugal and Spain) should learn lessons from Argentina’s experience. First, the I.M.F. still promotes policies that inevitably make matters worse, demonstrating an inability to learn from past mistakes. Second, default can be a solution, since it can end an unsustainable situation, frees up fiscal resources for more productive use and eliminates the need for access to bond markets. And third, regaining control of the national currency and the ability to conduct independent monetary and fiscal policies are essential for economic recovery.”

Läs: Mail Online – Euro meltdown: Debt crisis threatens interest rates, says Bank of England – quote: ”Bankers fear collapse worse than Wall Street 1929”, Stock analyst – ”Oh Look! More lies from Europe”, SR Ekot – Ekonomiforskare: ”Grekland bör lämna euron”, SR Ekot – Ödesdag för Grekland och euron, WSJ – Update: ECB Stark: Government Must Stick To No Default Plan, iMarketNews, DI – EU-kommissionen skjuter på pianisten, WSJ – German-French Harmony on Greece, DN – Billigare dollar och euro, DN – Eurons vinna eller försvinna – USA trycker på, SVD – Grekland kommer inte att betala i tid, SVD – Banker söker lån från ECB – Eurozonens banker desperata efter finansiering, SVT – Storbanker deltar i EU-toppmötet, SVT – Lösningar för att undvika finansiellt kaos måste levereras, SVT – Våldsamma scener i Aten

Se tidigare bloggposter: Varför köper hedgefonder grekiska statspapper av tyska banker?Nästa Dominobricka – USA,  Medborgerlig Insyn – EU röntgar dina bankaffärer men hemligstämplar själv allt‘Ett Enat Europa’ eller ‘Det Tredje Riket’ – Same Shit Different NameEU-godsherren Göran Persson lobbar för regeringen och EU,1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärden 

Läs även: SVD – Ny EU-skatt fel lösning på grekiskt slöseri, EU Observer – Storbritannien säger nej till EU-högkvarter, EU Observer – France and Germany reach deal ahead of crucial summit, EU Observer – Corruption in Bulgaria and Romania still goes unpunished EU says, EU Observer – Merkel lowers summit expectations, DI – EU-toppmötets fem ödesfrågor, New York Times – Lessons from Argentina

Bloggar – Flute-tankar: EU-eliten – inkompetenta eller lögnare?, Flute-tankar – Kina – Spökstäder och fastighetsbubbla?, Youtube – klipp – China’s Ghost Cities and Malls, Flute-tankar: Lyckad räddning för Grekland?

Tack till Flute-tankar för länk

2 responses to “Trichet och Juncker byter ut Rationellt Tänkande mot Rent Vansinne

  1. … pegging the peso to the U.S. dollar on a 1 to 1 exchange rate. This all but eliminated the ability to conduct independent monetary policy — much like the euro arrangement today. …

    …after defaulting, Argentina no longer needed to access international capital markets, eliminating their stronghold on Argentine economic policy.

    Alan Cibils is the chair of the political economy department at the Universidad Nacional de General Sarmiento in Buenos Aires.

    Detta är det helt centrala i vad garantin att vara utbytbar mot något (t.ex. guld eller annan valuta m.m.) innebär, det är som han säger samma effekt för deltagarna i Euron. Det är inte bara så att man inte behöver låna på internationella kapitalmarknader för landets inhemska behov av pengar i ekonomin utan en nation som ger ut sin egen fritt flytande valuta är suverän i att tillgodose behoven för det egna landet.

    Att ha en egensuverän valuta i ett demokratiskt land är förstås ett rött skynke för högerkrafterna som då hela tiden får leva under hotet av att den ekonomiska politiken förs så det gynnar folkflertalet. Det märkliga är att det finns de inom vänstern som ser det som unken nationalism som står typ SD nära.

    Som vi hela tiden kan se i den svenska och internationella debatten är denna aspekt av låsta valutor sällan på tapeten, här berörs en aldrig (från höger till vänster) trots att det är det som är det centrala. I stället prata man om hur ”besvärligt” det är att växla när man reser och förstås hur ”undergörande” devalvering är för exporten. Det senare är högst tveksamt, i det extrema exemplet Argentina går deras export stadigt uppåt (inflationsjusterade $) i en brant stigande kurva oavsett om det är Menem eller Kirchner, där är ett litet hack i kurvan 1999. Vad som förstör Argentinas bytesbalans är abnormt lånande i utländsk valuta som används för import, en effekt av de oreglerade kapitalmarknaderna. Dessa fria kapitalrörelser som år ett internationellt fenomen är förstås även orsaken till Argentinas brant stigande export. Och förstås den verkliga orsaken till t.ex. Tyskland och Sveriges framgångar som merkantillistiska exporttigrar, utan detta hade Sveriges och Tysklands strama finanspolitik och interndevalveringar ställt till än mer elände och skada i länderna ån de redan gjort.

    Fundamentet för de framgångsrika ekonomiska decennierna under efterkrigstiden (jo det var inte bara i Sverige det var så) var att man med ekonomisk demokrati optimerade/maximerade ländernas hemmaekonomier. Vilket förstås även gynnar handel när folkets i gemen välstånd ökar. Men i landet där exportindustriintressen har total kontroll över den ekonomiska propagandan har man lyckats slå i folk inkl sossar att det var exporten som drev den då positiva ekonomiska utvecklingen och inte en livaktig hemmaekonomi. Att grundläggande fakta numer finnstillgänglig för var och en på SCB etc verkar inta hjälpa.

    Internationella kreditbubblor som håller världens exporttigrar under armarna är förstås i längden lika ohållbara som nationella kreditbubblor för konsumtion. Export kräver i grunden att andra länder har livaktiga inhemska ekonomier, det borde förstås ligga i alla demokratiska länders intresse att ha ekonomier som är till för den egna befolkningen och inte bara ett litet fåtal exportkapitalister.

  2. Svar till Lasse från Nemokrati:

    Desto katastrofalare då att svenska banker har en upplåning i dollar på 1500 miljarder kronor. En hisnande summa.
    När det gäller hemmaekonomi, så är det väl det man minns från kurserna att en fungerande sådan är avgörande för
    ekonomisk utveckling öht. Problemen i U-länderna var ju just det att man fått en kolonial skada på grund av kolonialtidens
    monokultur för handel med en dominerande råvara på världsmarknaderna och att det inhemska diversifierade jordbruket
    för självförsörjning och även annan inhemsk ekonomisk handel och produktion var helt eftersatt. Och det är väl just vad
    Sverige blivit, ett ekonomiskt avvecklat där allt mer extremt kostbar åkermark förstörs genom byggen av fastigheter som snart ingen har råd att köpa (istället
    för att t ex tillvarata det befintliga hyresbostadsbeståndet, renovera miljonprogrammen, sluta riva hus i avfolkningsbygder) och’
    där Sverige av Tyskland reduceras till en råvaruproducerande, skuldsatt bananrepublik som ska förse Tyskland med de råvaror som de behöver
    för sin lukrativa förädlingsindustri. Problemet med svensk ekonomi är ju att man har alldeles för lite förädling av råvaror inom landet,
    industriproduktionen har flyttats till låglöneländer i asien och emerging markets så vi blir mer och mer importberoende och därmed också skuldsatta. Så går det
    när man låter en (M)arionettregering under Tyskland överta makten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s