Avgå Löfvén och låt Alliansen reda ut regeringskrisen

Att Alliansen rusar till Rosenbad med SD:s krav på misstroende mot tre ministrar talar sitt tydliga språk: Det är Jimmie som håller i taktpinnen.

Det bådar inte gott för en osäker framtid. Sverige är sårbart både ur it-säkerhets-, terror- och bobubblesynpunkt. Och moln är genomsläppliga oavsett vem som hanterar dem.

EU som helhet är ett återkommande mål för terrorister samt ett ekonomiskt svart hål av upphandlingskorrupt Lissabonfördrag och eurohaveri.

I Polen avskaffar regeringen demokratin och rättsstaten, ivrigt påhejad av Ungern.

I Sydeuropa tuttar några fyr på skogarna – det sägs att maffian har sitt finger med i detta apokalyptiska scenario, åtminstone i Italien.

Bara för fem mediaminuter sedan gick 100 000 ut på Berlins gator för att demonstrera mot den neoliberala världsordningen som inte bara är ett hot mot världens fattiga, freden och miljön utan nu också mot vetenskapen och vår omedelbara överlevnad. Merkel för krig mot sina egna medborgare.

I Frankrike har Macron redan stött på patrull, och enligt Mélenchon råder ”prerevolutionära” förhållanden.

I Trumps overkliga vilda-västern-vita-hus viker även de mest hårdföra neocongalningarna av från hans sida.

Att i ett sånt läge börja kasta sten i glashus – för det var ju högern som startade makrobygget av Sverige AB – vittnar inte om ansvar.

När vi nu på de utkablade bilderna ser ljusåren av avstånd mellan dessa, även i sig själva, vilsna borgerliga partiledare känns det som korthuset Sverige är på väg att rämna på allvar.

Var sakfrågan tog vägen i denna desperadodimma undrar man i sitt stilla sinne: Vem eller vilka som egentligen har fått tillgång till alla utsläppta känsliga uppgifter har vi inte fått veta ett dyft om. Fokus borde ligga där och ingen annanstans.

Jag är benägen att hålla med Ingvar Carlsson. Alliansen äventyrar (återigen) Sveriges stabilitet.

Låt väljarna få en föraning om vad som kommer hända om ”Alliansen” mellan otyglade marknadskrafter och brunhöger än en gång sätts vid rodret, så kanske vi får en regering värd namnet 2018.

En ljusare framtid är inte bara möjlig, utan oundgänglig om inte hela vår värld ska krascha.

Läs: DN – Tidigare statsministern: Alliansen äventyrar landets stabilitet, SVT – Inte ansvarsfullt av oppositionen, SVD – Nu måste staten bygga en egen molntjänst, Computer Sweden (maj 2011) – Regeringen vill se mer outsourcing, Aftonbladet – Avgå, Stefan Löfvén – det är det enda rätta, 

DI – Säkerheten är inte en upphandlingsfråga

Apokalypsens fjärde ryttare (R)

I kölvattnet av det svarta blocket härjningar i Hamburg finns anledning att kommentera en högdragen understreckare av Timbros friherre Carl Rudbeck.

Ökad ekonomisk jämlikhet kan endast åstadkommas genom apokalyps, hävdar han, med hänvisning till den österrikiske Stanfordprofessorn Walter Scheidels tegelsten The Great Leveler: Violence and the History of Inequality from the Stone Age to the Twenty-First Century. Och enligt Scheidel utgörs ”apokapalypsens fyra ryttare” antingen av staters fullskaliga sammanbrott, storkrig, världsomspännande epidemier eller revolution av kinesisk eller rysk typ.

Med andra ord döms reformism av socialdemokratiskt revisionistiskt snitt helt ut som ekonomisk jämlikhetsskapare, trots att Rudbeck  samtidigt framhåller Västerlandets period av relativt välstånd och jämlikhet som just ägde rum under sådant styre. Rudbeck bortser alltså helt från att det var revisionismens new deal som gav välståndet till de många, inte revolutioner av kinesisk och rysk typ. Dessutom uppnåddes detta välstånd främst i de länder som ej varit krigsskådeplats i vare sig WWI och WWII  – som Sverige och USA, och sen i länder som fått Marshallhjälp av land som ej varit krigsskådeplats, USA.

Verkligheten motbevisar således tesen som i understreckaren ändå drivs. Man undrar i vilket syfte. Ärkereaktionärt om man får tro slutklämmen: Det finns ingenting vi kan göra åt att 62 personer ur det globala skattefrälset äger mer än vad halva jordens befolkning äger, om vi inte vill göra oss skyldiga till att störta det rådande systemet med våld.

Rudbeck ger alltså det svarta blocket rätt. Kanske därför då som 1000 personers härjningar ges allt mediautrymme, medan 100 000 fredliga demonstranters viljeyttringar mot CETA, TTIP, TISA, JEFTA och andra avskaffanden av demokratiska beslutsprocesser till förmån för juridiska stämningsprocesser i globalbolagsdomstolar förbigås med en öronbedövande tystnad. Likt undergivna betjänter hörsammar media sin greve.

För enligt Rudbeck måste vi fästa absolut tilltro till vad den österrikiskt spränglärde Scheidel predikar på sina talrika boksidor. Han har ju ”över tusen” referenser. Så tidsenligt tjockskallig är nämligen friherrens kvantitativa ”evidensbasering”.

För oss som ändå önskar ökad ekonomisk jämlikhet finns det, enligt friherren, alltså bara en, enda väg att gå.

För då blir det desto lättare för nazifierade poliser att skjuta oss.

”But between these two realities grew social democracy – which is actually something very new in history, if placed between the extremes documented in Scheidel’s book. Social democracy wishes to suppress inequality in a controlled, consensual way, using the very state the elite has fashioned to entrench it; heading off pestilence, state failure and violent revolution. The vast wealth being generated in the highly technologically efficient society of the 21st century must, contrary to Scheidel, offer the possibility of an even greater redistributional space in which social democracy can operate.

The only problem is, for 30 years, social democracy lost the will to redistribute (other than upwards to its allies in the yachting and mafia fraternities). Since around 2011, with the mass revolts of technologically empowered and educated people, the world has been offered the possibility of a break from the cycle of relentless inequality. In effect it turned the offer down – and in saying no to a future of social justice it has, for now, opened the door to the past: to kleptocrats, mafiosi, politicians whose imaginations are trapped in that tight space between the golden tower and the golden shower.

When the youth of Europe and America went to the streets saying “we are unstoppable, another world is possible”, in the long run they were right. Only if we accept that the social dynamics of the Aztecs and Mesopotamian elites can coexist with mass access to information and human rights should we adopt the pessimism whose premise pervades this book. I refuse to.”

Läs: SVD – Carl Rudbeck: ”Priset för jämlikhet är katastrofalt högt”.

Läs även: The Guardian – Paul Mason: ”The Great Leveller by Walter Scheidel review – an end to inequality”   

Expressen – Britta Svensson: Vem startar folkrörelsen för att lyfta Sverige ur fattigdomen?  

SVT – Forskare: Nordiska motståndsrörelsen är en våldsam sekt

Deutsche Welle: ”Who’s who in Hamburg’s G20 protests”   

Deutsche Welle: ”Hamburg sends home Berlin G20 police over public sex & booze parties”

DN – Niklas Orrenius: Nazisterna som skrämmer bort folk från Almedalen   

Expressen – Nazistveteran stöttar NMR i Almedalen: ”Vera Oredsson, 89, är Nordiska motståndsrörelsens koppling bakåt – till Nazityskland”