Kategoriarkiv: kultur

Den ”ledarlösa” #OccupyWallStreet-rörelsen har en 69 år gammal Ledare från Estland

När Kalle Lasn säger ”detta är en ledarlös rörelse”, så kommer man att tänka på scenen ur Monty Python’s film Life of Brian där massorna i talkör unisont upprepar varenda ord som Brian säger:

We are all individuals”

med den skillnaden, att Kalle Lasn säger sig ha väntat på rörelsen, (som han själv igångsatt och) som ska implementera hans budskap, i över 20 år.

Kalle L: This is a leaderless movement. But the founding of the idea came out of lots of brainstorming here among our staff editors, photographers, freelancers and people on our list-serve. Back in the summer we were all talking about what we were going to do next with the magazine and we were all inspired by what happened in Tunisia and thought that America was ripe for this type of rage. We put feelers out on our forums. So it was relatively recent, in June, when we came up with this idea and launched the hashtag in mid-July with the magazine and then it just took off. Once that issue was published, we started putting out tactical briefings to our list serve.”

Enligt flera källor växte Kalle Lasn upp i ett tyskt flyktingläger i axelmakten Estland och flyttade till Kanada när han var sju år gammal. Och han har tydligen ingenting emot att Occupy Wall Street förenar sina krafter med Tea Party- aktivister heller. Så här säger han om det:

”Forget divide and conquer. It’s too soon for that. And it may happen. I don’t know. The good thing about the Tea Party is that deep down in their guts they understand that there is something fundamentally wrong with our system. But they want to recapture the past when there is no going back. Their target is the government. Our target is the people who run the government: corporations and Wall Street. If some Tea Party people want to come out and protest, please come. They know we have to take away some of the powers the financial markets and speculators have over our system. They know that we have to make money less important in politics or this democracy is in very big trouble.”

Man frågar sig därför om man, när det gäller personer som Kalle Lasn och Julian Assange, istället för att stödja dem måste utropa – Beware of the ”Visionaries”?

Särskilt framstår detta som en tänkbar idé, när man samtidigt får veta, att t ex det amerikanska nazistpartiet bestämt sig för att ge #OccupyWallStreet-rörelsen sitt ”fulla stöd”:

”In a message posted Thursday on its official website, organization head Rocky Suhayda said members of the ‘pro-white’ movement should join and support the Occupy demonstrators because they share a common enemy: The ‘judeo-capitalist banksters.’

Suhayda said though many ‘racialists’ are concerned about the demonstrations because the ‘many protesters are non-white and/or ”communists,”‘ that shouldn’t matter because they are all against the same ‘evil, corrupted, degenerate capitalist elitists. [anm: min länkning i citatets sista stycke]

När man då också får veta, att det anti-semitiska våldet ökar alarmerande i Europa, och att den tyska nazismen återuppvaknat, samt att extremhögerkrafterna nu samlar sig och via EU lyfts ur sin tidigare marginalisering och därigenom ges en breddad, gemensam plattform, samt allt mer pengamedel via EU till sitt förfogande, finns all anledning att rysa vid Anders Borgs spel-för-galleriet-rytande åt bankerna, samt frukta vad som istället kan komma att utvecklas till ett Gatans Parlament, med stövlarna på:

Nu har tysk polis funnit en film från en nynazistgrupp i östra Tyskland där gruppen tar på sig skulden för morden på de nio invandrarna.

Bilder från den 15 minuter långa filmen som tidskriften Der Spiegel tagit del av visar också groteska bilder på mordoffren.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel kallar det utredarna hittills påträffat ‘alarmerande’, och säger att det avslöjar ‘strukturer’ som myndigheterna hittills var omedvetna om.”

Så går det, när de folkvalda gått från att vara verkliga representanter för väljarnas åsikter, till ett girigt, korrupt staffage som struntar helt i vilken partibeteckning som står på spelartröjan utan enbart tänker på sina sponsorer och sina egna gargantuanska löner, ersättningar, traktamenten och pensionsavtal. Olle Svenning förtydligar:

Högerpartiet Partido Popular (PP), som tar över Spanien, har sina rötter i postfascismen. Dess grundare, Manuel Fraga Iribarne, var minister hos Franco. Den gången jag samtalade med Fraga bad han om en hälsning till sina vänner Ulf Adelsohn och Carl Bildt. Jag har framfört den.”

I det sammanhanget ska vi komma ihåg, att både Kristdemokraterna och Moderaterna sitter i samma partigrupp som fascisterna i Europaparlamentet – partigruppen EPP-ED, dvs det europeiska högerpartiet, som t ex hyser Italiens och dess före detta premiärminister Berlusconis fascistiska parti Popolo della Liberta, med stort inflytande i EPP-ED. Det finns också risk för att inrikesminister Frattini kan flytta fram sina positioner, han ni vet, som jämte t ex Beatrice Ask och Torbjörn Billström sitter med i gruppen som ska implementera Stockholmsprogrammet nyspråkligt titulerat ”Fred, frihet och säkerhet”.

I tyskledda EU:s satellitstater, föraktfullt benämnda PIIGS-länderna installeras nu expeditionsministärer ledda av EU-byråkrater, i väntan på att den totalitära tyskdominerade Überstaten tar över för gott. Snart har hela Europa högerextrema eller rent fascistiska regeringar och nazismen är på frammarsch.

Tillsammans med den Nya folkmakten – Gatans Parlament kan de skapa ett veritabelt skräckvälde. Tvångsupprepningen blir då ett än mer konstaterat faktum. Den arabiska våren har redan förvandlats till en sharialagarnas vinter, protesterna mot kapitalismen återuppväcker nazismen och om hörnet väntar Civilisationernas kamp.

När Kina (eller blir det Putin) likt Stalin sen ”befriar” Europa väntar 30 år (eller blir det 100 år) av kommunistisk diktatur, och vi vet inte om den når ända hit eller stannar vid platserna för den forna järnridån. Blir det över Peking som Tea-Party-USA slutligen sen fäller atombomben/neutronbomberna, eller blir det helt enkelt Harmageddon och världens slut?

Läs: SR Ekot – Varning för ny form av tysk extremism, SR P1 Dokumentärredaktionen – ”Patriot i frack”, GP – Fler brott mot judar i Malmö, SVT Debatt – Judehat och extremism Wikileaks skamfläck, SR Ekot – Nynazistiskt våld kan ligga bakom tyska mord – citat: ”Tysk polis misstänker att en högerextrem grupp kan ligga bakom de mycket uppmärksammade morden på nio invandrare och en polis i Tyskland under förra decenniet. Genombrottet kom efter att två pistoler som går att förknippa med morden hittades i veckan.”, SR Ekot – Monti tog över efter Berlusconi, Reuters1, Reuters2

Se tidigare bloggposter: Dagens rekommenderade länk – Pappas pojke?, ‘Ett Enat Europa’ eller ‘Det Tredje Riket’ – Same Shit Different Name, Skydda vård, skola, omsorg – Kräv folkomröstning om Lissabonfördraget i samband med fördragsändringarna i december!Ännu ett av Bushs Olagliga Anfallskrig – Syskonreligionernas inbördes hat förintar oss alla?, Spöken som finnsDen Manodepressiva Marknadens Melankoliska Fas, Statskupp i EU – 30-talet tvångsupprepar sigTyskland annekterar – Men Vi vill INTE HA Europas Förenta Stater!,  I Sverige finns ingen korruption – bara vanligt mygelRiksdagen – demokratins C-lagDemokratiutredningen och partifinansiering i omutliga SverigeDet ockulta högerspöket går igen?Manuskriptet från 30-talet – en mångbottnad undertextToppen av ett isbergModerater med Kärnvapen för fred – till höger om neutralitetenDel II – Den sovande regeringen ZZOperation Krossa Demokratin – Syna Anders Borgs BluffInte en Pudel i sikte

Läs: Forbes – The brains behind Occupy Wall Street and where it’s heading, Canada Free Press – The Jewish people vs George Soros, New York Times – George SorosAmerican Thinker – Soros, the guiltless, Paul Krugman – The strange case of George Soros, a speculator who hates speculationVancouver Observer – Adbusters’ Kalle Lasn: the flawed genius behind Occupy Wall StreetCoto Report – Full spectrum deviance – Yoichi Shimatsu: Occupy Wall Street: A Trojan Horse for Nazi Revival, The Blaze – American Nazi Party endorses Occupy Wall Street’s ‘courage’ and tells members to support protests and fight ‘judeo-capitalist banksters’, Mediamatters for America 

Se vidare: AB – Anhöriga rasar mot Breiviks medverkanSVT – Hetsig debatt om vanvården – ”Ta bort skygglapparna”AB – Socialdemokraterna ökar igen efter Juholts kris, SVT – Caremas VD: ”Vi har en väldigt hög bemanning”,  Expressen – Socialdemokraternas akuta ras har stoppats, SVT – Han ska rädda Italien, SVT – …men Berlusconi lurar i vassenAB – Döende man lämnades ensam framför tv:n, AB – Republikaner på krigsstigen med siktet mot Iran, Expressen – Vårdbolagens egen minister?, Expressen – Döende man lämnades ensam i tv-rummet, AB – ”Enda intresset är att tjäna pengar”, AB, Expressen – Ingves hyr hjälp för att förklara räntehöjningen, AB – KD skyller på vårdpersonal, Expressen – De vill stoppa iranska kärnvapenplaner militärt, AB – Kapitalets nästa offer, AB – Girighet uselt motiv för vård 

Bloggar: Kildén och Åsman – Nassar förr och nu, Berättelser och tankar, DHE – ”Det handlar om trovärdighet”, Ringborgs blogg, Lisa projekt – Rapporter från helvetet, Kulturbloggen, Röda Malmö, Berits blogg – Frågan alla pratar om, Röda Berget, Niklas Hellgren – Aristoteles och äldrevården, Olsson betalar – Vanvård hos Carema i Lund, Mina moderata karameller, Impossible and anamorphic figures, Från Madrid till himmelen, SnusidalPeter Andersson – med rätt att tycka: Det finns en botten för väljartappet, Folkrörelsebloggen – Problemet ”vänstern”, Svensson, Jonas Sjöstedt – Mina italienska kusiner firade med champagne igår, Jonas Sjöstedt – Vi behöver ett förbud, inte en översyn

Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författare

Unni Drougge har skrivit en bitsk bloggpost om Jan Guillous position som mediaorakel och svensk litterär superstar, ”Jan Guillou – Brobrännaren”.

Man skulle kunna tro att det har att göra med den personliga vendettan som ägt rum mellan de båda, efter att Jan Guillou korthugget sågade hennes bok Boven i mitt drama kallas kärlek som en vedkapmen efter närmare research förstår man hur rätt hon nog tyvärr har i sina bedömningar av Hamiltons hyperkrönte skapare:

”Som de flesta narcissistiska makthavare omger han sig endast av ja-sägare och får därmed allt mindre kontakt med den oredigerade verkligheten (han har exempelvis kategoriskt och konsekvent vänt ryggen åt hela internet). Guillou tror således att hans ord ännu väger tungt och att han är en stor man i staten. Utan att skämta tillkännager han därför att han är ‘skickad’ att skriva en romansvit om 1900-talet. Det är bara han som kan göra det, säger han. [. . .] Med andra ord är Jan sig lik; i sina egna ögon är han fullt jämförbar med, säg, Thomas Mann. Det som däremot inte upphör att förvåna är hur medieeliten fortsätter låta honom vara en stat i staten. Efter de snälla recensionerna, som egentligen kunde ha utformats som råa gapflabb, får så Jan kliva upp i mediernas höga bönetorn och därifrån utdela högljudda och förödmjukande underkännanden av sina kritiker. Har någon annan författare den rätten?”

Hyllningarna av Jan Guillous döda tegelsten Brobyggarna framstår nämligen som minst sagt lismande.

Som kronan på fjäskeriverket kan man sen se “Kultur Specials” upphöjning av Jan Guillou till uppstoppad väggprydnad. Om inte förr så då når man full förståelse för hur långt media gått i sin okritiska hyllning av denna litterära stapelvarufabrikant.

Hans ännu inte lika intellektuellt uppstoppade hustru gör vad hon kan i det filmade “författarporträttet” för att desperat nagla fast honom vid verkligheten, alltmedan hans skrockande förnumstiga utsagor om samtiden och Bonniers fördunstar i ett moln av årgångsvin från den securitasbevakade alkobunkern.

Stundtals flackar hans blick oroligt efter att han tassat i raggsockorna efter henne med sina manuslappar en lång stund, som vore hon en ledstång att hålla i, när den av upphöjelsen fördunklade perceptionens förbindelser med världen utanför tycks stadda i farlig upplösning.

När han till slut sätter sig ner för att pusta ut efter den ansträngande förföljelsen, tycker man sig kunna ana en inre panik över att något kanske håller på att gå slutgiltigt förlorat.

Och det är nog det enda som bådar gott i den här ”dokumentären” (man erinrar sig ”Ondskan” som en fladdrande ensam låga i ett alltmer allomfatttande mörker av bottennapp). I övrigt är det illavarslande för att uttrycka det milt. Är det Piratförlagets PR-avdelning själv som kokat ihop detta fulländat pekoralistiska personporträtt? undrar man.

Inte nog med att självdistansen lyser med sin frånvaro, vi får också, genom en sista klumpig iscensättning av hyllningsföremålets erövringar i tillvaron, bevittna hur Jan Guillou stånkande forslar in en makabert strid ström av extremt stora och otympliga jakttroféer i det redan belamrade bostadshuset – ett slags nutida replik till Hemingways fästen i den amerikanska utmarken. I ett av rummen stirrar ett helt zoo av djurhuvuden ut från väggarna. Hur alla dessa nytillkomna också ska få plats  – tillsammans med ett lejon i naturlig storlek dessutom – framstår som obegripligt.

Men de enda i kritikerkören som försöker inrymma åtminstone ett korn av sanning i sina omdömen om Brobyggarna är Dala-Demokraten och Nils Schwartz i Expressen.

Kanske skulle Jan Guillou behöva ge sig ut på en lagom farlig singelsafari i verkligheten utan ledstång, och bli lite happy, happy. Samt ta farväl av årgångsvinerna ett tag, eller varför inte säga ett slutgiltigt adieu till dessa trolldrycker? Annars kan det nog komma att bli riktigt spöklikt på det förhärligade hjärnkontoret vad det lider.

Se tidigare bloggpost: Nobelpriset till Tomas Tranströmer – Bildspråkets virtuosLitteratur ej språkkonst

Läs: Dala-Demokraten – Magplask för Jan Guillou, Expressen – Jan Guillou: Brobyggarna, Tidningen Kulturen, Expressen – Guillou och Birro i författarbråk, SR – ”Han är svensk”, Folket i Bild 3/99 – Jan Guillou: ”Modern svensk litteratur är obegriplig”, Expressen – Jan Guillous sågning av Björn Ranelid

Bloggar: Tankaromib, Tankaromib – Funderingar kring Guillouattack nr 1, Fredman på Kvarnberget, Bokcirklar, Bokbloggar – Jan Guillou om Tranströmer, Annikas litteratur- och kulturblogg, Kulturkontoret – Guillou och obegripligheten, Marie Bjelmehag – Fin/ful litteratur

Nobelpriset till Tomas Tranströmer – Bildspråkets virtuos

Äntligen fick Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur. Synd bara att det dröjde så länge. Hoppas han kan njuta av det lite i alla fall.

När litterär kvalitet mer eller mindre blivit liktydigt med kommersiell framgång framstår utnämningen som en helt nödvändig kulturell markör.

Att konstarter som poesi hamnat så i skymundan bådar inte heller gott för för vare sig den språkliga utvecklingen eller människovärdets ställning, som tillsammans med naturen, livets mening och språkets själva innebörd hamnat på strykplats. Att Nobels fredpris går till kvinnors fredsarbete framstår också det som angeläget – om än i elfte timmen, för att inte säga sista stund.

Så detta var välkommet. Och framför allt – Grattis, Tomas Tranströmer!

Nu väntar vi bara på jazzens återkomst till blickpunktens centrum.

Se tidigare  bloggposter: Litteratur ej språkkonst, Den Germanska Satsmelodin får en RenässansKulturfientlighet och reaktionBrainstorm på hjärnkontorenEn Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti! – Den långsamma reprisenBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillTänk analogtEn Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!Konst innanför ramarna tycker kulturministernSlimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, Den Monstruösa normaliteten eller Medelmåttans TyranniDen politiskt neutrala konstkritikenDel II – Den sovande regeringen – ZZ  

Läs: SR1, SR2, SR3, SR4, SR5, SR6, SR7, SR8, SR9, SR10, SR11, SR12, SR13, SR14, SR15, SR16, SR17, SR18, SR19 – Studio Ett, SR20, SR21, SVT – ”Väldigt överrumplad och väldigt glad”, SVT2, SVT3, SVT4, SVT5, SVT6, SVT7, SVT8, SVT9, SVT10, SVT11, SVT12, SVT13, SVD1, SVD2, SVD3 – Följ twitterflödet om pristagarna, SVD4, SVD5, SVD6, SVD7, SVD8, DN – Fredspriset till 3 kvinnor, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN – Från vaggan till nobelpriset, DN9, DN10, DN11, DN12, DN13, DN14, DN15, DN16, DN17, AB – Nobelpriset till Tranströmer, Expressen – Tranströmer får Nobelpriset i litteratur, AB2, AB3, AB4, Expresssen2, Expressen3, AB5, Expressen4, AB6, Expressen5

Bloggar: Kulturbloggen, In Your Face, Körlings ord, Ord och inga visor, axess – Den kontroversielle Tranströmer, Bodströmsamhället, Röda Lund, Påhittade nöjen, Mimmimaries böcker och annat, Humanistbloggen, Roger Haddad, Deepedition, E-kuriren, Dagens bok

Hur ska skolan integreras i informationssamhället?

Läraren Fredrik Karlsson skriver att skolan bara blir bättre och bättre. Han menar att målstyrningen varit till gagn för eleverna och deras kunskapsinhämtning. Jag vet inte riktigt om jag håller med.

Det här att man inte bara ska lära sig rabbla meningslösa fakta utan sammanhang är ju en självklarhet.  Samtidigt finns det något bolognabulimiskt i hela tänket. När man nu läser kursbeskrivningarna för universitetet så tar det väldigt lång tid innan man kommer fram till själva innehållet.

En lång automatisk skrift bestående av färdigheter, mål och förhållningssätt måste först scrollas. Av konkurrensskäl finns oftast inte litteraturlistan med. Den får adepten se först efter antagning till kursen. Det handlar om att kunskap blivit en vara som man vill låsa in i ett kassaskåp, för att öppna det krävs pengar eller de efterfrågade hopskrapade betygspoängen.

I samma riktning är nätet på väg att utvecklas. Google – detta ovärderliga redskap är under attack. Inte nog med det, folkbildningen som tillgängliggjorts genom de allmänna biblioteken hotas också av nedmontering eller kommersialisering.

Säger någon ABF så riskerar ett hånskratt att upplåtas.

Ur den aspekten är kunskapen och bildningsnivån hotad från alla håll och kanter. Den guldålder vi fått vara delaktiga i under nätets barndom är snart förbi. Och det är mycket olyckligt. Betaltjänster och appar – man vill sätta lås och bom på kunskap.

Det garanterar en dystopisk, högerpopulistisk utveckling i riktning mot ökat våld, när vad som istället borde ske är att bibehålla det öppna nätet och istället integrera skolan med det.

Ett bra sätt att avmekanisera både faktainhämtningen och de fyra f-en vore att låta eleverna och klasserna driva sina egna bloggar i olika ämnen samt att ha skoltidning på nätet. På det sättet skulle de lära sig mycket, både vad gäller språk, historia och sina ämnen, samtidigt som de interagerar med andra i sociala media, följer med i debatten, påverkar, diskuterar och vidgar sin referensram.

Nästa steg borde vara, att lära alla elever att skriva kod, bli skriv-, rit- och läskunniga i informationssamhället. Det borde införas som kärnämne omedelbart.

Se tidigare bloggposter: Tänk analogtBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillEn Ny Prop. i Demokratins blodomlopp: Anti-demokratiska universitetDet Nya Riket: Anti-kulturnationen  

Läs: SVD – Sarkozy vill ha mer kontroll över nätet, SR Ekot – Regleringar för Internet på G8:s dagordning,  HAX,

Kvalitet och Jämlikhet istället för Kvantitet och Kapitalackumulation

Vetenskapens värld höjde igår vänsterlösningarnas status genom att låta den samlade världsexpertisen, inklusive en nobel samling nobelpristagare förklara, att den nyliberala globaliseringen inte är förenlig med hållbar tillväxt utan istället leder till snar miljökollaps och ekonomiskt självmord.

De politiska lösningar som både vänster-, miljö- och kvinnorörelsen förespråkat sen snart sagt urminnes tider är istället de som krävs för en hållbar framtid.

En sådan skapas således inte genom att överge krav på arbetstidsförkortning, säga ja till vinst i välfärden, ytterligare privatiseringar och avreglering utan genom grön och social skatteväxling; ”mer skatt på utsläpp, mindre på inkomst, mer satsning på offentlig välfärd, mindre på privat konsumtion och så en nyckelreform; att ta ut frukterna av teknisk utveckling i form av mer fritid och inte mer prylar.”

Sex timmars arbetsdag måste med andra ord omedelbart införas och den offentliga konsumtionen öka, på bekostnad av den privata. Därför måste de gemensamma, skattefinansierade lösningarna inom vård, skola, omsorg, högre utbildning, infrastruktur, kultur, forskning m fl ges betydligt större utrymme än vad som nu är fallet.

Det är ju också något som behövs för att inte den uppväxande och nästkommande generationer ska hamna ohjälpligt efter i utbildningshänseende. Här är en stor satsning på skolan akut och måste genomföras fortast möjligt; med högre löner till lärare, ökad lärartäthet, mer tid för förberedelse, lektionsplanering och efterarbete samt ökad personaltäthet i barngrupper på dagis och fritids.

Det är således inte den privata, ackumulativa, naturresurstärande konsumtionen av varor och tjänster, som ska tillåtas accelerera, utan tvärtom den offentliga, skattefinansierade konsumtionen av kultur, infrastruktur (kollektivtrafik, energiproduktion, klimatanpassning av bostäder m m) utbildning, forskning på avancerad miljöteknik samt vård av både hälsa och sociala relationer.

På så sätt skapas jobb samtidigt som de destruktiva delarna av den s k arbetslinjen överges, t ex de som tvingar människor att pendla så långa avstånd att deras sociala relationer slås sönder, med raserad jämställdhet och ökad barnfattigdom som följd.

Med ständigt ökande stress och övertid har människor inte heller tid att njuta av vare sig sina ting eller inkomster, det mesta går istället bara till slit-och-släng-betonade nödlösningar som ökad biltrafik, mer taxiresor, snabbmat och onödig impulskonsumtion pga tidsbristen som den hela tiden ökade arbetstiden alstrar, vilket snabbar på försämringen av vår hälsa och förintelsen av vår egen livsmiljö.

Undersökningar visar med andra ordatt det finns ett tak när det gäller välbefinnandets korrelation med ökad levnadsstandard. Välbefinnandet slutar öka vid en viss nivå, vad människor istället behöver är ett humanare tempo och mer tid.

Om vi nu ändå ska marschera bakåt i tiden borde vi därför, istället för att tvångsupprepa det totalitära 30-talet, återuppväcka 1800-talsvärden som det Sköna, det Sanna, det Goda, samt sänka livstempot.

Enligt experterna räcker det dock med att vi går tillbaka till 70-talsnivå, dvs tillbaka till vägskälet mellan folkhemstanken och 80-talets klippekonomi och där göra det vägval som hade gjorts då, om inte vänster-, miljö- och kvinnorörelsen så intensivt motarbetats av timbrosfären och Näringslivets fabelbetonat föråldrade Ekonomifakta.

Med ständig stress har känslan av meningslöshet också fördjupats, varpå utbrändhet, depressioner, självskadebeteende och aggressivitet utbrett sig epidemiskt och de ökande inkomsterna förslösats på kortlivade skräpprodukter, så att naturen totalförstörs.

Det är de girigaste rika som enligt experterna förstört våra gemensamma livsbetingelser. Nästa steg för en hållbar framtid måste därför innebära, att de rättvisa transfereringarna tillåts öka avsevärt, i Sverige och globalt. Både den extrema rikedomen och den extrema fattigdomen medför nämligen, att resurserna uttöms blixtsnabbt på ett destruktivt lägga-på-hög-, respektive ur-hand-i-mun-sätt.

Kalhyggen pga av girighet och kalhyggen pga av fattigdom är två sidor av samma mynt; den nyliberala globaliseringens orimligt höga avkastningskrav och spekulationsdriven inflation till förmån för de allra rikaste har lett till misär och hungersnöd som lön för slavmödan åt de allra fattigaste och mest exploaterade, vilket t ex leder till att träd desperat huggs ner till bränsle för matlagning och värme istället för att miljövänlig energiproduktion implementeras.

Givetvis kan man inte heller mäta ekonomisk framgång linjärt och ackumulativt. Traditionell redovisning av BNP per capita är ett simpelt kvantitativt och missvisande mått som alltid ger plus för miljöförstöring och minus för miljömässigt hållbara lösningar.

Det bidrar också till en enögt enfaldig bedömning av samhället. Springa snabbast, producera snabbast och mest, tjäna mest, äga mest, hoppa högst, kasta längst är ett infantilt intelligensbefriat sätt att mäta, som mer hör hemma i sandlådan än i makroekonomin. McDonalds-tätheten och engångsförpackningsackumulationen vittnar om stupiditet, utarmning och undermålig kvalitet istället för om rikedom och högtstående civilisation.

Moderaternas och Socialmoderaternas ayn-randska samhällsmodell erbjuder med andra ord dumhet och destruktivitet som svar på framtidens ödesproblem.

I Vetenskapens värld frågade man sig också varför människor i enkäter alltid uppger att de högst av allt önskar mer tid samtidigt som de i praktiken alltid väljer mer övertid.

Svaret på den gåtan är självfallet att de inte vågar annat. De är rädda för att sparkas ut, om de inte lismande springer fortare och fortare i ekorrhjulet för då tar bara någon annan platsen, eftersom det inte är förnuftet som styr grottekvarnen utan den gangsterekonomiska totalitära galenskapen.

Läs: Excerpter – Adam Smith: ”Om kapitalackumulation, eller om produktivt och improduktivt arbete

Läs även:  AB – Extrem egoist, SVT – Onödiga miljarder till toppchefers löner – Citat: ”Lönerna för de bäst betalda i samhället ökar mer än för andra. Och det från en redan hög nivå. Men enligt forskning leder inte hög lön alls till hög prestation.”, SVT – OECD-rapport – Löneskillnaderna växer snabbast i Sverige,  Jämlikhetstanken – Den politiska dödsdomens dag, AB – Bodström berättar om sin nya bok, AB2, Expressen, Expressen2, Expressen3, Expressen4AB3, DN – ”Bodström sprider myter”, Kulturbloggen, AB – ”Ett demokratiskt skämt”, SVD1, SVD2, SVD – Bodström fastnade i makten och myglet, SVD4, SVT – Ditt jobb påverkar om du skaffar barn eller ej, SVT – Lista: De mest – och minst – barnvänliga yrkena, SVT – ”Varför ska de bestämma om ett miljöproblem – vi inte har?”, DN – Skilsmässa vanligt hos långpendlare, Metro, DI.se – Kaos väntar om Grekland faller, DI.se – Varning för ny metallbubbla, DI.se – Föll på friskolan, DI – Långpendlare skiljer sig oftare

Bloggar: Maria AbrahamssonUlf BjereldRöda Malmö,Martin Mobergs betra…Högbergs tankar,Röda BergetMartin Mobergs betra…Maria HagbomMitt i steget, Johan… , Dackefejden

Årets Vinnare = 1. Olja 2. Ordförande ECB 3. Budgetöverskott

Ja, så är årets vinnare i Eurovision Song Contest korade. På första plats kommer oljelandet Azerbajdzjan, en av världens snabbast växande ekonomier, vilket kanske kan bidra till att förklara varför landet kom etta, trots att man sjöng skärande falskt. Antingen var medhörningen usel eller så sjöng denna kvinna helt enkelt intolerabelt out of key.

På andra plats kom följaktligen före detta lireinflationistiska Italien, vars Mario Draghi utsetts till att efterträda neoliberalt illusionistiske Trichet som ledare för den Europeiska Centralbanken trots ytterligare belastande antecedentia som rådgivare hos Goldman Sachs, banken som så beredvilligt hjälpte Grekland dölja sina budgetunderskott.

Först på tredje plats kommer alltså Borgs stagflationsdrivande budgetdisciplin som sänder sjuka och arbetslösa i döden hellre än att sluta sänka skatterna för de redan rika. Det kommer att driva på inflationen och prisökningar som sänker konsumtion samt snabba på nedmonteringen av välfärden, vilket leder till uppsägningar på grund av nedskärningar, vilket i sin tur även det leder till minskad konsumtion, kort sagt en nedåtgående spiral som förstärker den stagflation och de uppsägningar som kommer att bli följden av de europeiska åtstramningspaketen.

Med andra ord så ses vi nästa år på Death Star Hotel i Baku. Ur det här tolkningsperspektivet kanske vi dock ska vara glada för att inte Ungern vann, fast låten var ovanligt bra. En av mina favoriter var Slovenien. 

”13Slovenien: Maja Keuc – ”No One”

(Matjaz Vlasic, Ursa Vlasic)

Den unga Maja Keuc slog igenom i hemlandet när hon kom tvåa i Slovenia’s Got Talent 2010. Efter det blev hon efterfrågad, och nu följer hon upp framgången på en betydligt större arena.”

Eurovision Song Contest – SVT – Här är övriga bidrag i resultatordning:

”1. Azerbajdzjan: Ell/Nikki – ”Running Scared”

(Stefan Örn, Sandra Bjurman, Iain Farquharson)

Azerbajdzjan är ett av en rad länder där intresset för Eurovision Song Contest ligger nära kokpunkten. Efter sju program var landets melodifestival avgjord och två vinnare utsedda: Nigar Jamal (kallad Nikki, född 1980) och Eldar Gasimov (född 1989). Deras bidrag ”Running Scared” är skrivet av svenska Stefan Örn och Sandra Bjurman, som också skrev ”Drip Drop”, landets bidrag 2010.

2. Italien: Raphael Gualazzi – ”Follia d’Amore”
(Raphael Gualazzi)

Det krävdes många övertalningsförsök innan Italien kom tillbaka till tävlingen, efter att ha saknats av många sedan det senaste deltagandet 1997. Landet deltar nu som ett av de direktkvalificerade i finalen, och behöver alltså inte ta sig dit genom någon semifinal.

3. Sverige: Eric Saade – ”Popular”
(Fredrik Kempe)

Eric Saade slog igenom i Melodifestivalen 2010 med hitten ”Manboy”. Med sin stora scenshow lyckades han i år ta sig hela vägen till Eurovision Song Contest. Deltagandet kunde inte kommit mer lämpligt, eftersom Eric hade planerat att satsa internationellt med det nya albumet till hösten. Han tillhör favoriterna i Düsseldorf enligt förhandsomröstningarna.

4. Ukraina: Mika Newton – ”Angel”
(Ruslan Kvinta, Maryna Skomorohova)

I den ukrainska melodifestivalen 2011 ändrades upplägget under pågående tävling, och i finalen klagade tvåan och trean på märkliga röstningsmönster – ända tills tv-bolaget utlyste att de tre högst placerade bidragen skulle få tävla i en ny final. I denna ville dock tvåan och trean inte delta, och därför fick Mika Newton behålla sin seger. Men låten hon vann med bestämde hon och medarbetarna sig för att byta ut. Nu blir det med låten ”Angel” som man satsar för att bevara landets framgångsrika tradition i tävlingen.

5. Danmark: A Friend In London – ”New Tomorrow”
(Lise Cabble & Jakob Schack Glæsner)

Indiebandet A Friend in London har turnerat flitigt i Danmark – och Kanada, där de också har en publik. I låten New Tomorrow sjunger de om att rädda världen, i tongångar som inte är helt olika panelmedlemmen Andreas Johnsons i Sing For Me i Melodifestivalen 2006.

6. Bosnien & Hercegovina: Dino Merlin – ”Love In Rewind”
(Dino Merlin)

Dino Merlin är en av sitt lands storstjärnor. Han skrev det bosniska debutbidraget i Eurovision Song Contest 1993 och tävlade själv som artist 1999. Till årets upplaga valde det bosniska tv-bolaget ut Dino som artist och gav honom i uppdrag att skriva en låt.

7. Grekland: Loucas Yiorkas feat Stereo Mike – ”Watch My Dance”
(Giannis Christodoulopoulos, Eleana Vrachali)

För första gången på länge skickar Grekland inte ett intensivt popnummer. ”Watch My Dance” beskrivs av artisterna som en blandning av grekisk folkmusik och hip hop. Cyprioten Loucas Yiorkas (född 1986) vann X Factor i Grekland säsongen 2008-2009. Stereo Mike (Mike Exarchos, född 1978), baserad i London, är en av Greklands mest framgångsrika rappare.

8. Irland: Jedward – ”Lipstick”
(Daniel Priddy, Lars Halvor Jensen, Martin Michael Larsson)

Den unga tvillingduon Jedward har kallats den mest framgångsrika – och enligt elaka tungor påfrestande – akt som kommit ur brittiska X-Factor. Med det danskskrivna bidraget Lipstick hoppas de enligt egen utsago skapa ett framträdande som svämmar över på alla sätt.

9. Georgien: Eldrine – ”One More Day”
(DJ BE$$, DJ Rock, Mikheil Chelidze)

Bandet Eldrine orsakade uppståndelse tidigare i år när de beslutade sig för att sångerskan inte höll måttet för deras eurovisionsbidrag One More Day. I stället tog de in Sophio Toroshelidze, som därmed får äran att framföra det fjärde georgiska bidraget i Eurovision Song Contests historia.

10. Tyskland: Lena – ”Taken By A Stranger”
(Gus Seyffert, Nicole Morier, Monica Birkenes)

En tid efter att Lena vann tävlingen i Oslo 2010 fick hon erbjudandet att återkomma och försöka försvara sin titel på hemmaplan. Eftersom hon hade så roligt senast bestämde hon sig för att tacka ja.

11. Storbritannien: Blue – ”I Can” 
(Ciaron Bell, Ben Collier, Ian Hope, Duncan James, Liam Keenan, Lee Ryan, StarSign)

Efter akter som Backstreet Boys och Westlife var Blue ett av de mest framgångsrika pojkbanden i världen omkring millennieskiftet. I ”I Can” framför de ett bidrag som har tagits emot väl och fått många förhandstippare att utse dem till sannolika vinnare.

12. Moldavien: Zdob si Zdub – ”So Lucky” 
(Mihai Gincu, Marc Elsner, Andy Schuman)

Zdob si Zdub representerade Moldavien när landet debuterade 2005. Många minns ännu ”Boonika Bate Toba”, sången om mormodern som slår på trumman som nådde sjätteplatsen i finalen. Och att bandet återkommer är ingen tillfällighet – etnorockarna i Zdob si Zdub är en av de absolut största akterna i Moldavien.

14. Serbien: Nina – ”Caroban” 
(Kristina Kovac)

Låtskrivaren Kristina Kovac upptäckte Nina (Danica Radojicic, född 1989) på YouTube och bad henne sjunga Caroban i Serbiens melodifestival. Låttiteln betyder ”magisk”, och låten har ett Motown-sound med samma färgglada yttre som Le Kid i Melodifestivalen 2011.

15. Frankrike: Amaury Vassili – ”Sognu” 
(Daniel Moyne, Quentin Bachelet, Jean-Pierre Marcellesi, Julie Miller)

Den unge tenoren Amaury Vassili framför en storslagen komposition på korsikanska. Det har fått många oddssättare att tippa Frankrike som vinnaren av Eurovision Song Contest 2011.

16. Ryssland: Alexej Vorobjov – ”Get You” 
(Alexej Vorobjov, RedOne, AJ Junior, Bilal ”The Chef”, Eric Sanicola)

Ryssland storsatsar efter två år av relativt blygsamma resultat. Stjärnan Alexej Vorobjov (född 1988) framför bidraget Get You. Flera svenskar står på låtskrivarlistan, med affischnamnet RedOne i spetsen, och artistens management och gänget som står på scen innehåller flertaliga svenskar.

17. Rumänien: Hotel FM – ”Change”
(Gabriel Baruta, Alexandra Ivan)

Rumänien är ett av en rad länder i år som sjunger om att rädda världen. Bandet Hotel FM, som har brittiske David Bryan som sångare, vann den rumänska melodifestivalen på nyårsafton och har förberett sig för Eurovision Song Contest sedan dess.

18. Österrike: Nadine Beiler – ”The Secret Is Love”
(Thomas Rabitsch, Nadine Beiler)

Österrike var senast med i tävlingen 2007, men när den kom till grannlandet Tyskland kunde man inte motstå att försöka igen. Nadine Beiler vann en stor talangjakt i Österrike samma år som landet senast deltog i Eurovision Song Contest. Sedan dess har hon satsat på studier.

19. Litauen: Evelina Sasenko – ”C’est Ma Vie” 
(Paulius Zdanavicius, Andrius Kairys)

Evelina Sasenko (född 1987) sjunger den musikalklingande balladen ”C’est Ma Vie”. Hon var mest känd inom den lokala scenen för jazz och klassisk musik när hon vann den litauiska melodifestivalen som etta hos både folket och juryn. Hon nådde en tredjeplats i samma tävling 2010.

20. Island: Sjonni’s Friends – ”Coming Home” 
(Sjonni Brink, Thorunn Clausen)

Sigurjón Brink (kallad Sjonni, 1974-2011) var med i den isländska melodifestivalen 2006, 2007 och 2010. I år skulle han ha deltagit med sin egen låt ”Aftur heim”, när han två veckor innan tävlingen hittades död i sitt hem efter att ha drabbats av en stroke. Det beslutades att bidragen ändå skulle delta och framföras av en samling av hans vänner. Låten vann hela tävlingen och representerar nu Island i Düsseldorf med den översatta texten ”Coming Home”.

21. Finland: Paradise Oskar – ”Da Da Dam”
(Axel Ehnström)

Finlandssvenske Axel Ehnström (född 1990) tog sitt artistnamn Paradise Oskar efter Astrid Lingrens Rasmus på luffen. Hans låt handlar om en pojke som vill rädda världen, och både musik och text är skrivna av sångaren.

22. Ungern: Kati Wolf – ”What About My Dreams?”
(Viktor Rakonczai, Gergö Rácz, Péter Geszti, Johnny K Palmer)

Ungern är tillbaka i tävlingen efter att ha stått över 2010. Kati Wolf (född 1974) vann landets melodifestival med radiopoplåten ”What About My Dreams?” Bidraget skrevs av två av medlemmarna i pojkbandet V.I.P., som representerade Ungern 1997. Låten är en favorit hos många av tävlingens fans, men Christer Björkmans panel får i programmet försöka gissa hur den står sig vid första intrycket.

23. Spanien: Lucía Pérez – Que Me Quiten Lo Bailao/They Can’t Take The Fun Away From Me (Rafael Artesero)

Efter en melodifestival med tre kvaltävlingar blev den inhemska finalen i Spanien en affär där de flesta bidragen helt eller delvis var skrivna av svenskar. Men det blir det äktspanska Que me quiten lo bailao som vann, framförd av Lucía Pérez. Hon har tidigare släppt fyra album.

24. Estland: Getter Jaani – ”Rockefeller Street” 
(Sven Lõhmus)

Sven Lõhmus skrev Estlands bidrag 2005 och 2009 och är en av landets absolut främsta kompositörer. Bidraget Rockefeller Street vann den estniska melodifestivalen framförd av oprövade Getter Jaani. Den har blivit en älsklingslåt för många Eurovisionfans.

25. Schweiz: Anna Rossinelli – ”In Love For A While” 
(David Klein)

Anna Rossinelli (född 1987) kom från ingenstans och vann den schweiziska melodifestivalen med sin återhållsamma gitarrballad In Love for a While. Till vardags är hon sångerska i trion Anne Claire.

Se semifinalerna i SVT Play
Se Christer Björkmans panel tycka till om bidragen
Bidragen i semifinal 1
Bidragen i semifinal 2
Mer och senaste nytt på Eurovision Song Contests officiella sajt

Läs: EU Observer – Eurogroup backs Italian Banker for ECB job,Inhabitat – Death Star Lunar Hotel in Baku, Azerbaijan, Swedfund,Svensson – Olja bakom konflikten i GeorgienSVT – Ny maskin ska avslöja vilka som riskerar begå självmord – mäter puls och svettningSVT – Melodifestivalen – Saade trea efter toppstrid – Azerbajdzjan tog hem segernSVT – Stor del svenskar bakom Azerbajzjans vinnarbidragSVT – Hela startfältet – spana alla bidrag som tävladeAB – Nu ser Juholt ut som vinnare i Västra Götaland,AB – ”Är mitt förband”Expressen – Jedward hotar Saades segerAB – Lyxnotan – 112 000 krAB3DN – Erik Saade – Det kan bara bli succé,Edvard Kocbek – biographyAB – Saade går till attack mot IrlandAB – Sveriges revansch, Expressen – Azerbajdzjan vann Eurovision 2011,AB – ”Han missade flera kameror”, AB – Daniel Suhonen: ”Det gamla är tillbaka”, Expressen – Eric Saade fick kvällens största jubel,Expressen – Eric Saade lkj

Bloggar: Frekar06 blogg – ESC 2011: Azerbadjan vinner, Walentines blogg – Eurovision Song Contest 2011, låtarnaDaniel Werner – Den unge Werners lidanden – Eurovision Song Contest, del 3Emelie- livin’ the fairytale – Only crap, Lilians EUrovision,  


När faller bankerna III – Greklands skuldbörda i höjd med Zimbabwes

Dagens rekommenderade länk blir Reuters ”special report” ”Europe’s Greek Tragedy”, som i slowmotion beskriver hur det gangsterekonomiskt nazistoida Neuropa kommer att falla samman och storhetsvansinnigt krossa de redan neoliberalt chockteraperade invånarna i land efter land:

Throwing more EU money at Athens will also increase the size of the public sector’s exposure to Greek debt.

Once 2013 comes around, the only way to provide sufficient relief may be for European governments to hammer their own taxpayers by accepting big losses on the emergency loans they made to Greece. No sane politician will want to do that.”

Dock kommer de att göra det, eftersom riskkapitalisterna flyr det sjunkande spökskeppet med myllrande acceleration, så de enda betalningsansvariga som kommer att finnas kvar är gemene man, trots att de privata kreditorerna, dvs tyska banker  skulle klara förlusterna om Grekland faller, på grund av mångåriga övervinster, de behöver bara backa fyra år, vilket är att föredra framför att Europa backar 70 till 80 år tillbaka i tiden. Enligt Reuters förtydligar Lee Buchheit:

The original creditors will have swapped place in the tumbrel with official lenders quite literally in the shadow of the guillotine.”

Men, som vanligt blir det alltså skattebetalarna som plundras vilket innebär en återvändo till just de barbariska 30-talsförhållanden som de europeiska högerpartierna är så oerhört angelägna om att marschera tillbaka till ytterligare en förödande gång.

Vård, skola, omsorg, glöm det. Den enes bröd den andres död i bokstavlig mening blir vad som kommer att gälla i de ekonomiska ruiner som det korrupt monstruösa EU-projektet lämnar efter sig. Ett sätt att mildra vore dock att återinföra valutarestriktioner, hellre förr än senare.

Redan sjunker produktiviteten och inflationen pekar stadigt uppåt. Den auktoritära högerns verklighetsfrämmande megalomani kommer att sänka ner Europa i en fattigdom bortom vår fattningsförmåga beträffande långvarighet och djup, då EU-projektets tvångsintegration av ekonomierna förvärrar dominoeffekten, samt även lamslår ekonomin globalt.

Läs: Reuters – Special report: Europe’s Greek Tragedy, Economics help – List of National Debt by Country

Se tidigare bloggpost: S i akronymen PIIGS står för Spanien?

Läs även: SR – Tårgas under grekiska protester,  DN – Tårgas mot demonstranter i Aten, Svenska Yle – Grekland: Arresteringarna har börjat, SVD – Strategispel på hög nivå, DI – Tyskland: Grekland kanske får ytterligare stöd vid behov,  AB – Just nu: Saabs Kina-avtal hävs, E24 – Saabs stökiga Kina-veckor, GP – Domedagen är här – igen,  AB – Sjukt att sälja vård, DN – De sjukaste får vänta på vård, DN – Saab-avtal skrotas, SVT – Klart för ny regering i Finland