Etikettarkiv: allians

Skandalregeringen på valturné

Den borgerliga Allianzen kröner nu en lång rad för befolkningen katastrofala politiska beslut med en valturné som med lätthet kan förstås som ännu ett hån i ansiktet på de som drabbats – dvs alla oss som är bosatta i det land som den här regeringen sålt ut för en spottstyver till EU:s neokoloniala stormakter, med Tyskland i spetsen. Ändå stryks inte ett enda segervisst lipservice-leende ur dessa arroganta politikeransikten som bevisat att allt är till salu, i synnerhet det egna hemlandet – till lägstbjudande.

För inte så länge sedan redovisades exempelvis, att den borgerliga majoriteten, genom att ge klartecken till privatisering av bostadsmarknaden i Stockholm, låtit lura skattebetalarna på inte mindre än 50 miljarder kronor för bortslumpade hyresrätter, då man genom att omvandla allmännyttan till borätter sålt ut den till underpris till en beräknad förlust av detta värde.

Apoteken har sålts ut likaledes billigt till koncerner registrerade i skatteparadis, som således skär guld med täljkniv – vilket omedelbart lett till privatmonopol med skyhöjda priser för läkemedel som – i likhet med bostäder – måste sägas tillhöra livets nödtorft.

Statliga Vattenfall som ger oss livsnödvändig värme har, med Maud Olofssons goda minne, satts i pant för tysk kärnkrafts(o)säkerhet, och snart sagt hela Sveriges lokaltrafikbolag samt statliga koncernen SJ är på god väg att på samma sätt slumpas bort till tyska statliga järnvägskoncernen Deutsche Bahn.

Deutsche Bahn har nämligen inte bara köpt upp den brittiska koncernen Arriva vilken ”vunnit” många upphandlingar av lokaltrafikbolag över landet, utan är också, ‘tillsammans’ med SJ på väg att ta över tågtrafiken i hela Norrland. Vinsterna kommer att pumpas rakt in i den tyska statskassan. Och det är ju smart att slå tre flugor i en smäll – både tjäna svenska skattepengar på svenskarnas resande, få gratispengar att stärka (den tyska) euron med och samtidigt göra det lättare för tyskarna att ta sig till sina nya jaktmarker i övre Norrland. Kanske får de jaga tillsammans med Dinkelspiel och hans gelikar – som sålde landet för fickpengar till dem.

Tyskland suger med andra ord bokstavligt talat ut Sverige – och detta har den borgerliga regeringen uppenbarligen inga som helst problem med, tvärtom är det den som fattat de politiska beslut som möjliggjort svindleriet.

Tyskland är nämligen inte särskilt villigt att hjälpa Grekland i dess nuvarande predikament (hellre vältrar man över ansvaret på andra – t ex Sverige i IMF). Man har dock ingenting emot att till reapris köpa upp lukrativa statliga tågföretag i småländer särskilt gärna Sverige, lika lite som man haft något emot, att förvärva tomter och fastigheter inklusive skog som sedan vansköts och även jordbruksfastigheter till vrakpriser under många år i Sverige. Självaste Dinkelspiel var det som förhandlade om ”villkoren’ för Sveriges medlemskap i EU och med det efternamnet och den magnituden på aktieinnehavet blev det med andra ord inga villkor alls.

Det var bara att tuta och köra för Tyskland. Även aggressiva Danmark (som dock aldrig någonsin utan samfällt ramaskri skulle tillåta någon regering att bedriva sån slakt på deras hemland) har deltagit med liv och lust i den köpfest som den borgerliga Alliansen arrangerat och gjort allt för att underlätta.

När EU (Tyskland) behöver Lebensraum låter den här regeringen dem ta det utan minsta betänkligheter – varpå Alliansen dessutom och lika bokstavligt talat bereder vägen för ytterligare tysk exploatering och utsugning genom att besluta om 482 miljarder i dinosauriefossila infrastrukturpaket, så att tyskar, danskar och holländare om möjligt ännu lättare kan frakta både sig själva, våra skattepengar samt alla övriga jaktbyten – inte minst exploaterade naturresurser tillbaka hem till Tyskland (Danmark, Nederländerna).

Att våra egna ungdomar inte får vare sig jobb, hus eller lägenheter, än mindre någon mark att lämna efter sig i arv till sina barn – skit i det liksom, bara den tyska högerregimen och småaggressiva Danmark; Allianzens bästa polare – får sitt. Våra egna ungdomar de får söka jobb till tonerna av Ronny Erikssons ”Jag vill städa i Europa” istället – det tycker åtminstone den borgerliga Allianzen som tydligen inget hellre vill än att vårt land förstörs oåterkalleligt – av politiken att döma.

I Storbritannien ledde avregleringen av tågtrafiken till höjda priser trots att regeringen håller ett vakande öga över utvecklingen och begränsar aktörernas handlingsfrihet där till förmån för resenärernas trygghet. Trots det har kritiken varit omfattande – för det har ändå lett till fullständigt kaos, som naturligtvis i sin tur lett till ökat bilåkande och mer avgaser och buller istället:

The Tory deregulation of services outside London in the mid-80s was a disaster. It delivered none of the promised improvements in service, or lower fares and increased use. New Labour’s initial commitment to restoring regulation quickly faded, being replaced by a limp acceptance of the (entirely reversible) deregulation, leaving local authorities with inadequate powers, but no duty, to intervene in the face of monopolistic suppliers failing to innovate and making handsome profits. The result has been a steady decline in bus use and a steady increase in car journeys.”

När nu oppositionen lovat att försöka stoppa den borgerliga Alliansens aveglering av SJ, låt oss då även passa på att rikta ytterligare krav på oppositionen. Riv upp alla avregleringar och framför allt den främsta av dem alla; Sveriges hela medlemskap i EU – för avregleringarnas och privatiseringarnas grundlag; Lissabonfördraget innebär att avregleringarna och privatiseringarna kommer att fortsätta. Vi vill ha tillbaka vårt land – och se till att garantera ungdomarna jobb och bostäder. Det är inte bara 40-talisterna och EU-regeringar med neokoloniala ambitioner som ska ha och ha och ha och ha (och då menar jag inte fattigpensionärerna):

Ett enda land, Storbritannien, har avreglerat sin tågtrafik. Men skillnaderna mellan den brittiska och svenska modellen är betydande: den brittiska staten övervakar marknaden strängt och för att skydda resenärerna finns det tydliga bestämmelser när det gäller priser och minsta tillåtna servicenivå. För att undvika kaos tillåts inte mer än en tågoperatör på varje sträcka och den som vill starta en linje är tvingad att ansluta sig till ett gemensamt biljettsystem.

Regeringens privatiseringsiver omfattar även Banverket Produktion, det vill säga den del av Banverket som lagar signaler, byter räls och underhåller kontaktledningen på spåren. Regeringen har genomfört två utredningar med målet att skapa ett nytt konkurrensutsatt bolag av den producerande verksamheten. Det nya bolaget ska avkrävas en högre avkastning till ägarna på omkring 300 miljoner kronor, vilket man hävdar ska ge mer pengar till järnvägen.”

Vilket innebär, att den borgerliga svekregeringen till och med lagstiftar om att det ska kosta skjortan för oss att resa, ja hela livklädnaden ska vi betala – till Tyskland, för att få ynnesten att åka som nyblivna främlingar – i vårt eget hemland, som bytt ägare. För det har Allianzen sett till. Och det är inte ens flyktingar som vi delat med oss till, så att de fått sin beskärda del av livhanken, utan välnärda tyskar och danskar, på jakt efter lukrativa investeringar på det att vi gjorts urarva. Fy fan för den här regeringen.  

Se även tidigare bloggposter: Moderater med Kärnvapen för Fred – till höger om neutraliteten, EU och Nyliberalismen – en Gangsterekonomi Satt i System, Risk för rekyl i Kina – fastighetsbubblan kan bristaDen Monstruösa Normaliteten eller Medelmåttans Tyranni, Varför är det så höga elpriser?, Dagens rekommenderade länk – Sidan 4 om ”The Spirit Level” , Svar på tal till Per Schlingmann på Newsmill, Goldman-Sachs’ Greklandsfusk, Bankernas bidragsfusk och så Moderaternas eget valfusk, En påtvingad union

Läs: Expressen1, AB – ”Du måste ta ditt ansvar, Reinfeldt”, SVD – Räntor rusar och börsen rasar, SVD – Krisen eldar på euromotstånd, Sydsvenskan – Pengarna räcker inte till mat, Sydsvenskan – Fattigdom en tung hemlighet, SVD – Ingen ljusning för unga bostadslösa, SVT.se, SVT.se – Alliansen på tågturné – Protester mötte partiledarna, SR.se – Dansk invandringspolitik drabbar nordbor, SR.se – Korrespondentbloggen

Läs bloggarna: Under den lugna kork…, Linnéa Darells blogg, Christian Dahlgrens …, Lars Björndahl (M), Ulf Bjereld, John Johansson(s) bl…, Maria Abrahamsson, Tokmoderaten, Rasmus Lenefors, Anne-Marie Ekströms … , Mikael Wendt bloggar, Kunskapsbloggen, Dick Erixon, Världens eko, Mikael Wendt bloggar, Curts tankar, Svart på vitt, Jonssons funderingar, Carina Bobergs blogg, Hans Åberg, Magnus Andersson, Magnus Andersson, Alltid rött alltid r…, Lars Björndahl (M), Tokmoderaten, Mikael Wendt bloggar, Veronica Palm, Svart på vitt, MÅRTENSSON, Röda Berget, Martin Mobergs blogg, Martin Mobergs blogg , Makthavare, Jonas Sjöstedt, Magnus Andersson, Ann-Sofie Wågström´s…, Gunnar Hökmark Blogg, Röda Malmö, Apelsineld, Gunnar Hökmark, Cornucopia?, Flute-tankar , Cornucopia?, Magnus Ahlqvist – En röst för fler bostäder för ungdomar, Jöran Fagerlund – Offentliga investeringar skapar jobb och räddar klimatet, Peter Andersson – med rätt att tycka,

New Public Management

Vid läsning av Erika Larssons och Hanna Stigers’ uppsats om ‘New Public Management’ (eller NPM; dvs den företagsliknande styrning och internrevision som införts i Sverige inom statliga myndigheter och offentlig förvaltning sedan 1996) fäste jag mig vid en mening som återfanns under rubrikenProblemdiskussion” på sidan 4:

”Internrevisorerna kan antingen vara anställda i myndigheten, samordnas med en annan myndighet, eller upphandlas från konsultföretag.”

Låt oss hoppas att det på Försäkringskassan inte varit konsultberoendets konsulter som satts att internstyra, controlla och revidera sina egna konsultkostnader –  i sånt fall skulle man förstå varför de skenande it-kostnaderna inte uppmärksammats mer. För om datasystemet nu är så krångligt som det sägs, så kanske inte heller kostnaderna för det kompetent kan granskas av någon annan än de enda som är specialister på det – och då är det ju inte så troligt att dessa skulle så att säga bita sig själva i handen.

Hade det ur användarsynpunkt för övrigt inte varit bättre om Försäkringskassans egen it-personal förfärdigat det system som de själva sen skall använda – för hur ska de annars nånsin klara att hantera det? Man undrar hur det kom sig att Försäkringskassan övergav denna sin ursprungliga idé, se Statskontorets delrapport 3 om Försäkringskassan, s 39 (i Sverige har vi ju tack vare en stolt 1700-talstradition offentlighetsprincip som möjliggör citat, något som dock pga av vårt snara uppgående i den sköna nya EU-världen liksom så mycket annat strax kommer att förvandlas till ett minne blott):

I ett längre perspektiv har ett systemskifte påbörjats för att överföra majoriteten av förmånssystemen till den standardiserade systemlösningen SAP (System Application Products).
Försäkringskassans bedömning är att ungefär 70 procent av Försäkringskassans
IT-stöd ska kunna baseras på SAP inom 10 till 15 år. Därmed frångår
Försäkringskassan den tidigare strategin att primärt använda egenutvecklat
IT-stöd. I förstudien dras slutsatsen att de prioriteringar som har gjorts inom
programmet överlag förefaller väl förankrade i Försäkringskassans ledning.

Varför man övergav denna ”tidigare strategi” är en fråga som man av allmänintresse gärna skulle vilja ha ett svar på. Man skulle också gärna se att något public-service-tv-program tog upp frågan om ‘New’ Public Management – det företagsliknande sättet att sköta statliga myndigheter – till diskussion, särskilt nu när Försvaret står inför en sån stor kontraktsanställning som ÖB nyligen aviserat.

För principen om internstyrning tycks inte fungera, åtminstone inte optimalt, då regeringen som i Försäkringskassans fall sedan ändå måste uppdra åt Statskontoret att göra extra och upprepade översyner och kontroller, varefter även Riksrevisionen granskar extra – det blir alltså multipla översyner och kontroller och trots det händer det som händer. ‘New’ Public Management verkar således inte vara något särskilt effektivt system för styrning och kontroll överhuvudtaget, kanske inte ens inom det privata näringslivet varifrån det hämtats, om man betänker hur det har gått där.

Och kanhända beror det på att man genom införandet av NPM övergett statsförvaltningens anrika tradition att detaljgranska kostnader till förmån för mer generell kontroll av kassaflöden, eller övergången från ”standardiserad detaljbudgetering till mer flexibel rambudgetering”, vilket tydligen lett till att man tappat kontrollen helt och hållet.
Mer om New Public Management:

Beställar-utförar-modellen – Här ger Linnéa Henriksson en utmärkt sammanfattande beskrivning av New Public Management, som samtidigt skulle kunna ses som en nästan kusligt porträttlik bild av Försäkringskassans nuvarande predikament:

”Det finns inga entydiga bevis på att
NPM-lösningar leder till inbesparingar.
Däremot har inbesparingar ofta gjorts
parallellt med NPM-lösningar, vilket har
bidragit till bilden av betydande inbesparingar.”

Av Nils Johansson: ”Väljare eller kund?” – från ”folkets makt över det offentliga” till ”individens valfrihet på en marknad”

Om Konkurrensideologin och New Public Management

New Public Management – marknadsorienterat synsätt

Lite olika studier som kan ge bränsle åt problemdiskussionen:

Hur korrupt är en icke-korrupt stat?
”Tillit och korruption i svenska kommuner”
Vad vet vi om kommunal korruption?
Riksrevisionen
Knuff
Andra intressanta inlägg

Blockering av demokratin

Frågan är hur partier med sådana djupa skiljelinjer skall kunna rymmas inom samma regering. Två av partierna har just sagt nej till Lissabonfördraget i riksdagen. Om speglingen av alliansregeringen fullföljs så blir det högerpartiet som kommer att dominera även inom den ‘nya’ alliansen. Kompromisserna kan bli så många att övriga partiers program urvattnas i sån grad att de sen helt enkelt evaporerar. Och då är ju högervridningen genomförd på bred front.