Dagens rekommenderade länk – Pappas pojke?

Magnus Ljunggren är professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet. När jag läste Magnus Ljunggrens artikel ”Pappas pojke?” i Expressen så fick jag en chock. Om det som står i den är sant, så måste vi alla läsa den mycket noggrant, och ta omedelbart avstånd.

Inte från WikiLeaks avslöjanden, utan från Julian Assange, vilket dock inte betyder att han skall lämnas ut för avrättning på Pentagons order, inte heller att han skall gå fri från åtal för olaga tvång/våldtäkt mot de två kvinnor som polisanmälde honom för sexbrott. Det betyder inte heller att USA:s olagliga krig mot Irak plötsligt blir lagligt, inte heller att nedskjutningen av Reuters journalister raskt får godkänt eller att det är grönt ljus för stater och företag att strypa yttrandefriheten på nätet, och göra gemensam sak med Kina i det avseendet:

”Wikileaks Johannes Wahlström är son till en ökänd antisemit som sprider dokumenten i Ryssland. Magnus Ljunggren ställer kritiska frågor om Julian Assanges två svenska språkrör. Johannes Wahlström befinner sig just nu i vår medievärlds centrum. Det är han som har slussat ut Julian Assanges Wikileaksavslöjanden till press och Sveriges Television. I onsdags avslutades en rysk-svensk journalistkonferens i Moskva som under två dagar diskuterat xenofobi i massmedier och en fri press. Den ingår i ett projekt som stöds av Svenska institutet, med just Wahlström i en central position. [. . .]

Redan 2005 väckte Wahlström uppseende genom att i Ordfront magasin påstå att Israel – inte minst via Bonniers – behärskar svenska medier. Hans artikel befanns vara grovt antisemitisk och chefredaktören Johan Berggren tvangs be om ursäkt och avsäga sig hans fortsatta medverkan.

Wahlström har en påhejare som i svenska och ryska nätinlägg understödjer hans verksamhet. Det är hans egen far som följer honom som en skugga – och som också har nära relationer med Assange. Fadern är i själva verket en av världens mest ökända antisemiter. Han har uppträtt under minst sex olika namn. Under uppväxten i sovjetiska Novosibirsk hette han Izrail Schmerler.

I egenskap av jude tog han sig 1969 till Israel. 1984 kom han till Sverige som Israel Shamir. Han blev svensk medborgare 1992. Under åren 2001–2005 kallade han sig här Jöran Jermas, sedan förvandlade han sig i folkbokföringen till Adam Ermash. Internationellt är han fortfarande Israel Shamir. Han har haft en rad olika adresser i världen, mest i Israel och Ryssland. I början av 2000-talet antog han den ortodoxa tron.

Som Israel Shamir medverkar denne kameleont regelbundet i de ryska ‘rödbrunas’ veckoblad Zavtra, på en gång nationalistiskt, stalinistiskt och militant judefientligt.”

Hur illa mår ni? Detta påminner, när det gäller kringflackandet och de ömsom högerextrema, ömsom stalinistiska judefientliga åsikterna på ett kusligt sätt om den svenske samhällskritiske men kameleontiske författare som härjade i Sverige, och reste runt i Sovjet, USA, Tyskland och England i världens ekonomiska ruiner på 20- och 30-talet, uppträdande under en mängd olika pseudonymer, och som sedermera blev öppet antisemitisk och övergick till nazismen, Gustaf Ericsson. Gunnar Petersson har skrivit en utmärkt bok om honom (utkom förresten på Ordfront): Mannen som kom tillbaka från de döda (Ordfront 2000) och så här står det på baksidestexten:

”Gustaf Ericsson ansågs en gång vara en av Sveriges mest lovande författare. Hans roman ”Mannen som du dödat” blev en storsäljare och han låg även bakom den kanske första riktiga litterära medieskandalen när han i samband med utgivningen fingerade sitt eget självmord. Men redan då hade något börjat gå fel i Ericssons liv och tänkande. Samhällskritiken och upprorsandan, som varit hans livslust, spårade ur.

I sin ungdom var han kommunist och yrkesrevolutionär men också globetrotter, stumfilmsstatist och världsreporter. Under trettiotalet fångades han av nazismen och hans skrifter blev därefter allt mer antisemitiska. Under andra världskriget blev han spion och landsförrädare.”

När det gäller stalkingen som äger rum mot de båda kvinnorna som anmält Julian Assange för våldtäkt, så finns en betrodd länk om de fakta som föreligger hos Dagens Konflikt, för det är ju fruktansvärt om kvinnorna ska bjästaförföljas för att de anmält en våldtäkt: ”Grunderna i anklagelserna mot Assange”. Samtidigt är det viktigt att även ta i beaktande den plötsliga nit som rättsväsendet nu visar sig i stånd till när det gäller att agera i ett mål om sexuellt våld. Sverige har ju i vanliga fall inte direkt någon smickrande statistik:

”On 23 April 2010 Carina Hägg and Nalin Pekgul (respectively MP and chairwoman of Social Democratic Women in Sweden) wrote in the Göteborgs-Posten that ”up to 90% of all reported rapes never get to court. In 2006 six people were convicted of rape though almost 4,000 people were reported”. They endorsed Amnesty International’s call for an independent inquiry to examine the rape cases that had been closed and the quality of the original investigations.”

Dagens Konflikt kommenterar också de senaste avslöjandena om de rykten som Johannes Wahlströms far sprider:

”Två västerländska fatwor visar var gränserna för yttrandefriheten går: en utfärdad av konservativa och fegliberaler som vill se Julian Assanges huvud på ett fat. Och en fatwa från motståndarsidans reptilhjärnor som påhejar mordhot riktat mot framförallt en av de kvinnor som anmälde Assange för våldtäkt. Med en känd antisemit vid namn Israel Shami som huvudkälla för påståenden som att hon skulle vara CIA-agent för att hon är emot Castro-regimen.” [Dagens Konflikts länkar]

Kampen för det fria ordet fortsätter emellertid. Yttrandefriheten är hotad från alla håll. Minns då, att det handlar om oss själva, inte några ledare. Vi måste var och en kämpa för att inte samhället skall förfalla till diktatur, och en tvångsupprepning av 30-talets totalitära regimer. Mycket pekar i den riktningen, de ekonomiska ”förutsättningarna” är för handen. Vi måste kämpa emot. Annars kommer historien att upprepa sig och det blir nya folkmord i Europa. Och i mörkret är alla katter grå. Vem som är vem är inte alldeles enkelt att se eftersom vår kunskap är begränsad (åtminstone min) och vi inte har facit på framtiden.

För den skull ska vi inte sluta tycka, tänka och uttrycka våra åsikter. Men vi måste alltid vara mer kritiska och mer granskande, bland annat genom att hämta informationen från många olika håll, sedan jämföra, och på så sätt vaska fram validitet och pålitlighet i vår verklighetsbild IRL.

Läs: DN – Liu Xiaobo: Kampen för det fria ordet lever på nätet, SVT Play – WikiRebels – The Documentary, DN – Stående ovationer för Liu Xiaobo, DN – Nacka säljer ut sina bibliotek, GP – GP:s artiklar skickades till USA, AB – De ljög för oss om FRA-lagen, Expressen – Pappas pojke?, SVD – Nya attacker att vänta, DN – Våldsamma sparprotester i London, SVD – Antisemitismen ökar bland unga, Wikipedia – Israel Shamir, Expo – Israel Shamir ljuger om sin historia, Expo – Vänstern och antisemitismen, Sydsvenskan – Om att anmäla klassens populäraste kille, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9,  Expressen2, AB, Expressen – Uppdatering 2010-12-10 – Citat: ”UPPDATERING 10/12 14.10: Pga Expressen Kulturs artikel i dag  har P1:s Medierna lagt ut lördagens program i förväg. Där bekräftar Wikileaks talesperson att Israel Shamir arbetar åt dem och att de känner till hans antisemitiska bakgrund. De har också en intervju där Israel Shamir förnekar sitt faderskap till Wahlström. Hör inslaget här.”, The Guardian – Letters: Rape claims, WikiLeaks and Internet freedom

Bloggar: Dagens Konflikt, Dagens Arena,

Se tidigare bloggposter: Det ockulta högerspöket går igen?, Snart i en diktatur nära dig – Fredsbevararen, Snart i en diktatur nära dig – den icke-valde Ledaren, EU – Entropin ökar i maktens centrum, Valet mellan pest, kolera och andra dystopiska folksjukdomar, Vänster är inte lika med Marxist, Tänk analogt, Vad visste vi? Vi visste – Ingenting., Kvällens Uppdrag Granskning om en Kvinnosyn från 2000-talet

Det fria ordets död

Pressfriheten är hotad över hela världen – nyliberalismen gör det dessutom svårare för den att överleva där den överhuvudtaget finns, eftersom EU vill avskaffa presstödet och istället överlämna åt Marknaden – som i sin tur vill stänga nätet och därmed stoppa yttrandefriheten för att skydda sina ekonomiska intressen.

Religiösa intressen dödshotar enskilda yttrare om de kritiserar religionen eller till och med bara ironiserar om den och länder – nu senast Sverige – blir utsatta för diplomatiska påtryckningar om att stoppa misshagliga publiceringar. 

Inom arbetsliv är det tack och adjö för whistle-blowers och inom EU:s internetpolitik en fortsättning på Bushs War on terror vilket innebär en aktiv kampanj inte bara mot demokrati och transparens i lagstiftningen utan framför allt också mot yttrandefriheten.

Det visar att en av de viktigaste uppgifterna idag för alla demokrati- och yttrandefrihetsvänner är att stå upp för det fria ordet – oavsett om det yttras av bloggare, journalister eller vem det vara må. Att fritt få tala, skriva och uttrycka sin mening är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet utan också en garant för övriga mänskliga rättigheter – såsom jämställdhet och rätten till skydd för eget liv, frihet och frid.

Se även: SVD1,  SVD2,   SVD3,  SVD4,  SVD5,  SVD6,  SVD7,  SVD8,  CNN,  AB1,    AB2,   AB3,   AB4,  AB5,    AB6, AB7,  AB8,   AB9,  AB10,  AB11,  AB12,   AB13,      Sydsvenskan,  Expressen,  Världen Idag (om Paul van Buitenen), DN1,   DN2,

Bloggar: Alla Dessa Dagar,  Motbilder, IpTegrity, Dick Erixon (anti-socialt medium där man inte kan lämna kommentarer),  Johan Ingerö,  Knuff 

Se också alla tidigare bloggposter om Internet, FRA, Datalagringsdirektivet, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, Lissabonfördraget, europeisk arresteringsorder, åsiktsregistrering m fl

SKRIV PÅ AMNESTYS UPPROP FÖR YTTRANDEFRIHET PÅ NÄTET – BE IRREPRESSIBLE!

Dagens rekommenderade länk – Motvallsbloggen

Som motargument till Sverigedemokraternas främlingsfientlighet har Motvallsbloggen gjort en utmärkt genomgång av siffror svart på vitt, som slår hål på argumentationen att invandringen skulle vara skuld till välfärdens nedmontering. Istället pekar hon på att den ingår som del i den nyliberala agendan,  vilket ju EU:s upphandlingspolitik, New Public Management och konsultberoendet inom myndighetssverige är ett talande bevis för. Syn för sägen får man också om man bara tittar in aldrig så lite på timbrohögerns hemsida vars program nu genomförs till punkt och pricka av det Nya Arbetarpartiet. På Newspeak heter den nedmonterade välfärden följdriktigt den Nya Välfärden.

Läs också My dad read Kierkegaard: ”Idag gav Aftonbladet en massa nya röster till Sverigedemokraterna”, Ulrika Falk: ”SD under den polerade ytan”, Signerat Kjellberg: ”Guillous trivselartikel om Jimmie Åkesson”, Aftonbladet: ”Josefsson skönmålar invandring”, Aftonbladet: ”SD visar sitt rätta ansikte”,

Den orättvisa mediebilden

Jag håller med Cristina Husmark-Pehrson, mediebilden är verkligen orättvis.

Varför är det helt ok att i flera år misstänkliggöra arbetslösa, sjukskrivna, föräldra’lediga‘, förtidspensionerade m fl genom att betrakta dem som högst potentiella kriminella bidragsfuskare, som skall polisanmälas för minsta blankettifyllnadsfel, utsättas för oanmälda hembesök och filmas under sjukskrivningar samt vid kontakt med berörd myndighet få dryfta sitt ärende i max 193 sekunder och då strängt upplysas om att de inte har rätt att få veta vem som handlägger deras ärenden, ej heller kontakta denne, utan istället på grått papper få beslut om att de måste jobba även om de är cancersjuka och rullstolsbundna, när samtidigt riksdagsledamöter får ligga hemma sjuka och få full lön utan att bli det minsta lilla polisanmälda OCH jourtjänstgörande statssekreterare med ansvar för Sveriges krisberedskap får supa sig full på krogen utan att ansvarig regering på något sätt diskvalificeras som oansvarig(trots att dess anmälningar till KU om s-regeringens katastrofala krisberedskap borde ökat respekten mer än så) OCH statsråd som i decennier struntat i att betala tv-licens inte jagas en enda dag av kronofogden för det utan istället tillåts vara sjukskrivna hur lätt som helst i diagnoser som misstänkt kan härröra från underlåtenheten att betala räkningar varefter regeringen som de ingår i startar klappjakt på alla fuskmedborgare utom dem OCH direktörer för företag som sparkar tusentals anställda ändå tillåts ta ut sina mångmiljonbonusar och tänker låta sig väl smaka, trots att deras klimatosmart styrda och därför konkursmässiga företag hålls flytande med hjälp av skattepengar OCH carnegieaffärer i miljardklassen betalas med skattepengar som lånas från skattebetalarna och kanske aldrig återgäldas OCH  bermudaregistrerade företagskoncerner får skyffla in skattemiljarder från Försäkringskassan fvb till skatteparadis som betalning för icke-fungerande it-tjänster utan att bli återbetalningsskyldiga OCH moderaterna ända sen 80-talet i kommunisthatpropagandistiska tongångar klagat på sossarnas Krångelsverige för att sedan så fort de kommer till makten själva införa århundradets värsta och petimetriskaste övervaknings- och kontrollsamhälle, så till den grad totalitärt integritetskränkande, att till och med deras f d ungmoderater bildar partier för att bekämpa dem.

Och allt detta UTAN att det nämnvärt ifrågasätts av s k kritiskt granskande journalistik på bästa sändningstid i public-service-tv, varken i kvällsnyheterna eller morgonsoffan, trots att den är finansierad genom licensavgifter (från vad det verkar de enda som betalar sina räkningar, dvs den bidragsfusk- och terrorbrottsmisstänkta, hemligt avlyssnade befolkningen, vars samlade post-, data- och telekommunikation nu också lagras för framtida genomlysning).

Ja, jag håller med Cristina Husmark-Pehrson, mediebilden är verkligen orättvis.

Och regeringen som sitter vid rodret för en sån sjunkande skuta, den granskas knappast av den s k tredje statsmakten, som istället för länge sen abdikerat i de här frågorna, liksom när det gäller demokratin, vilket visades med all önskvärd tydlighet inför riksdagens omröstning i riksdagen om Lissabonfördraget den 20 november 2008, då demokratins avskaffande föregicks av en mediatystnad som var så total, att det enda som hördes var en viskning i programmet Debatt samt en fullständig direktsändning av debatten i webbradion – ett medium vars fräcka utstickande av hakor nu strax även det kommer att dras in, emedan den nye radiochefen är f d moderat, med en profil som, enligt P1 idag ”liknar Hitchcocks”. Det kommer att bli en riktig thriller således.

Vad blir det första vi kommer att få höra.

Inspelat fågelkvitter istället för debatt om Försäkringskassan? Eller bara pausfågel helt enkelt. Var gång något riktigt inhemskt timar och sker på det politiska planet. Och så historiska program, om Karl den XII kanske, hållna av den likaledes nytillsatta oständige sekreteraren i Akademien (som fortsättningsvis byts ut för varje ny riksdagsmajoritet?).

Det kan man verkligen kalla ”klipp-strategi”.

Läs bloggarna