Etikettarkiv: bank

Anders Borg fortsätter ljuga på bästa sändningstid – och SVT konfronterar inte lögnen

Varför ifrågasätter inte SVT Rapport sanningshalten i Anders Borgs påstående när han säger att bankerna inte ska få några ”gratisförmåner” av skattebetalarna?

Rubriken på dagens SVT Nyheter ”Bankerna kan inte räkna med skattebetalarna” stämmer ju inte alls med Borgs & Bildts förslag till bankakut som de publicerat på regeringens hemsida  Regeringen.se – A pan-European approach to ensure financial   stability och i Financial Times – Financial Times – The Swedish model for Europe’s bailout  där istället en massiv kapitalöverföring från de svenska skattebetalarna till bankerna i eurozonen föreslås. Borg ljuger inför öppen ridå, och SVT hjälper honom att lura väljarna.

Borgs & Bildts förslag till ”pan-europeisk” bankakut som direkt strider mot svenska folkets Nej till EMU,  innebär nämligen just ytterligare jättelika ”gratisförmåner” till bankernas bonusar, direktörslöner, fortsatta högriskspekulation och bubbeluppblåsning.

I Borgs & Bildts förslag finns nämligen inskrivet en passus som innebär att den politiska (demokratiska och folkvalda) kontrollen av deras nya bankakut är helt obefintlig:

”Third, public capital injections warrant public control of bank management, including strict control of dividend policy, bonuses and salaries. This is vital to deter dangerous risk-taking and to ensure public support for using tax-payers’ money.

Fourth, the backstop should operate at arms-length from national governments without political involvement in commercial decisions.”

En  ”strict control of dividend policy, bonuses and salaries” (övers: ”strikt kontroll av aktieutdelning, bonusar och löner”) ”at arms-length from national governments without political involvement in commercial decisions” (övers: ”på armlängds avstånd från nationella parlament utan politisk inblandning i kommersiella beslut”) går ju nämligen inte alls ihop utan står i flagrant och direkt motsatsställning till varandra.

De svenska skattebetalarnas demokratiska och grundlagsenliga kontroll över statskassan vrids därmed ur händerna på dem och överlämnas till eurozonens banker att godtyckligt kommersiellt besluta över. Dessutom föreslår Borg ytterligare skattesänkningar som kommer att rasera välfärden slutligt.

Så vad Anders Borg nu håller på med – och SVT i strid med allt vad saklig och opartisk granskning heter – är att föra väljarna och tv-tittarna bakom ljuset, dvs servera en fet politisk lögn som SVT inte alls ifrågasätter. Vi har verkligen fått pravda-TV.

Ställ Borg & Bildt mot väggen angående detta, och redovisa sanningsenligt den uppenbara lögnen för väljarna. NU.

Slutligen: Att ge Grekland nödlån på nödlån utan att bibringa dem möjlighet att rehabilitera sin konkurrenskraft genom den devalvering som ett utträde ur eurozonen skulle innebära, betyder i klartext att kasta en massa pengar i sjön. De får leva ur hand i mun, men någon positiv effekt kommer de dyra nödlånen inte att innebära, kort sagt de försätts i u-landsliknande skuldslaveri under Tyskland.

Allra sist efterlyser jag information från de politiker som sitter i EU-nämnden (där FP:s euroforiske greve Carl Hamilton naturligtvis och folkomröstningsstridigt sitter i högsäte): Hur mycket pengar har ni gett Borg mandat att villkorslöst skänka till

1. Borgs & Bildts föreslagna bankakut till eurozonen trots folkets nej till EMU?

2. Nödlånen som inte räddar utan förslavar Grekland via IMF?????

Redovisa detta snarast och i klartext för skattebetalarna!

Ni väljare som är intresserad av att få svar kan maila eller ringa till ledamöterna i EU-nämnden och begära besked. Så här står det på riksdagens hemsida:

”Vill du säga vad du tycker till ledamöterna i EU-nämnden eller har du politiska frågor? Kontakta då ledamöterna direkt:
EU-nämndens ledamöter

Postadress

EU-nämnden
Sveriges riksdag
100 12 Stockholm

Telefon

Frågor om EU-nämnden: 020-349 000

Växel: 08-786 40 00

E-post

riksdagsinformation@riksdagen.se

Och till SVT (som vanligt): Skärp er! Sluta agera videokratisk taltratt till moderaterna. Konfrontera Borg & Bildt!

När Borg bjuder in facket till kafferep på Haga betyder även det i klartext att han ämnar ge solidariteten en sista dödsstöt, precis som han nu tömmer statskassan och skickar den till EU.

De som fortfarande ”har jobb” ska tränas till ytterligare kompetens i det allas krig mot alla, som moderaterna hellre ser efter att de skänkt statskassan till tyska och franska storbankers ledningar, än en enad front mot massarbetslöshet, austerity och den gangsterekonomiskt moderatledda regeringen.

Se tidigare bloggposter: Borg & Bildt skänker statskassan till EMU fast vi sagt NEJFrån Besserwisser till Oskyldigt Ovetande OfferInte en Pudel i sikteVälj Lena Sommestad till ny partiledareStålbadsandan ersätter Saltsjöbadsandan1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärdenSpekulerar bankerna i Baltikum igen?1929 upphöjt till 100 – Tokyo ”looks bad, real bad”

Läs: SVT – Borg: ”Inga gratisförmåner från skattebetalarna”, TV4 Nyheterna – Svenska pengar till krisbanker i EUSVT – Borg: ”Bankerna kan inte räkna med skattebetalarna” AB – Här myser han med LO – Borg, Expressen – Raset för Juholt, SR Ekot – Banker tvingas skriva ner skulder ytterligare, SR Ekot – ”Skattebetalarnas pengar är inte en gåva”, SVD – Finansminister Borg försvarar värnskatten, DI – Borg: Skatterna ska fortsätta att sänkas, DI – Politik: M vill öka reformtryck på arbetsmarknadens parter, Sydsvenskan – Borg vill ha krisbesked i helgen, Barometern – Nya idéer för nästa fem åren, Dagens Industri – Ekofin diskuterar stor grekiska skuldnedskrivning, SR Ekot – Borg vill underlätta för fler korttidsjobb, GP – Borg: Brådskar med eurobesked, Hela Gotland, AB – Olle Svenning (2010): EU har blivit en bankakut, E24 – Clausen i bankklaveret, E24 – Denne man måste stoppas, E24 – Atlas Copco – Efterfrågan försvagas, E24 – Helgen är för kort för EU-härskarna, Nordea får miljarder – kunderna går back, E24 – Trojkan: Extrem oro för Grekland, DI – Greklands skulder skärs ner radikalt, DI – ”Vi är inte det centrala problemet”, DI – Förtroendet rasar för Juholt, DI – Han ska sänka skatterna, DI – Håkan Juholt – Inget åtal väcks och förundersökningar läggs ner, DI – Förlust för stora Enso, Helsingborgs Dagblad – Bankakut än en gång?, TV4 Nyheterna – Reinfeldt lovar tredje segerval, TV4 Nyheterna – Maratonhelg för att lösa eurokris, TV4 Nyheterna – Vill ha besked om skuldkris i helgen, Glossary – Backstop, Investopedia – Backstop

Bloggar: Jonas Sjöstedt,  Snusidal socken, Görans tankar och bagateller – Borgs beställning och hot, AB – ”Säger ganska mycket om hur desperata de är”, AB – Striden om framtiden, Politikerkollen – Ledarkulten är total i M, Alliansfritt Sverige – M-beslut: Vi var ledande i kampen mot Apartheid, Alliansfritt Sverige – Fler osanningar från Bildt om Lundin Oil i Etiopien, AB Politikerkollen – Lingvisten Anders Borg, Politikerkollen – S-veteraner anklagar M för historieförfalskning, Mikael Andersson (C) – Moderaterna de ointressanta 

”En stark stat”

Anders Borg pratar idag på bästa sändningstid i SVT om hur viktigt det är med en ”stark stat”, dock utan att precisera sig mera, oroväckande nog. En stark stat som efter stundens krav äger banker eller inte äger banker, och med den slags flytande gräns mellan privat och offentlig sektor som New Public Management medger, tungt vilande på en pyramidal bas av skatteinbetalningar, vilka den breda befolkningen med allt sämre arbetsvillkor står för. Det låter som något som kan utvecklas i riktigt obehaglig riktning. När akronympaketet väl satt sig och krisen fördjupats.
Blå Tågets gamla båt tutar vidare med sin mistlur i dimman.

Se tidigare postningar: New Public Management, Försvara fäderneslandet?, Politik i teknokratisk förklädnad, Den orättvisa mediebilden, Datormallen – en tvångströja som utförsäkrar,

Läs bloggarna: Knuff

New Public Management

Vid läsning av Erika Larssons och Hanna Stigers’ uppsats om ‘New Public Management’ (eller NPM; dvs den företagsliknande styrning och internrevision som införts i Sverige inom statliga myndigheter och offentlig förvaltning sedan 1996) fäste jag mig vid en mening som återfanns under rubrikenProblemdiskussion” på sidan 4:

”Internrevisorerna kan antingen vara anställda i myndigheten, samordnas med en annan myndighet, eller upphandlas från konsultföretag.”

Låt oss hoppas att det på Försäkringskassan inte varit konsultberoendets konsulter som satts att internstyra, controlla och revidera sina egna konsultkostnader –  i sånt fall skulle man förstå varför de skenande it-kostnaderna inte uppmärksammats mer. För om datasystemet nu är så krångligt som det sägs, så kanske inte heller kostnaderna för det kompetent kan granskas av någon annan än de enda som är specialister på det – och då är det ju inte så troligt att dessa skulle så att säga bita sig själva i handen.

Hade det ur användarsynpunkt för övrigt inte varit bättre om Försäkringskassans egen it-personal förfärdigat det system som de själva sen skall använda – för hur ska de annars nånsin klara att hantera det? Man undrar hur det kom sig att Försäkringskassan övergav denna sin ursprungliga idé, se Statskontorets delrapport 3 om Försäkringskassan, s 39 (i Sverige har vi ju tack vare en stolt 1700-talstradition offentlighetsprincip som möjliggör citat, något som dock pga av vårt snara uppgående i den sköna nya EU-världen liksom så mycket annat strax kommer att förvandlas till ett minne blott):

I ett längre perspektiv har ett systemskifte påbörjats för att överföra majoriteten av förmånssystemen till den standardiserade systemlösningen SAP (System Application Products).
Försäkringskassans bedömning är att ungefär 70 procent av Försäkringskassans
IT-stöd ska kunna baseras på SAP inom 10 till 15 år. Därmed frångår
Försäkringskassan den tidigare strategin att primärt använda egenutvecklat
IT-stöd. I förstudien dras slutsatsen att de prioriteringar som har gjorts inom
programmet överlag förefaller väl förankrade i Försäkringskassans ledning.

Varför man övergav denna ”tidigare strategi” är en fråga som man av allmänintresse gärna skulle vilja ha ett svar på. Man skulle också gärna se att något public-service-tv-program tog upp frågan om ‘New’ Public Management – det företagsliknande sättet att sköta statliga myndigheter – till diskussion, särskilt nu när Försvaret står inför en sån stor kontraktsanställning som ÖB nyligen aviserat.

För principen om internstyrning tycks inte fungera, åtminstone inte optimalt, då regeringen som i Försäkringskassans fall sedan ändå måste uppdra åt Statskontoret att göra extra och upprepade översyner och kontroller, varefter även Riksrevisionen granskar extra – det blir alltså multipla översyner och kontroller och trots det händer det som händer. ‘New’ Public Management verkar således inte vara något särskilt effektivt system för styrning och kontroll överhuvudtaget, kanske inte ens inom det privata näringslivet varifrån det hämtats, om man betänker hur det har gått där.

Och kanhända beror det på att man genom införandet av NPM övergett statsförvaltningens anrika tradition att detaljgranska kostnader till förmån för mer generell kontroll av kassaflöden, eller övergången från ”standardiserad detaljbudgetering till mer flexibel rambudgetering”, vilket tydligen lett till att man tappat kontrollen helt och hållet.
Mer om New Public Management:

Beställar-utförar-modellen – Här ger Linnéa Henriksson en utmärkt sammanfattande beskrivning av New Public Management, som samtidigt skulle kunna ses som en nästan kusligt porträttlik bild av Försäkringskassans nuvarande predikament:

”Det finns inga entydiga bevis på att
NPM-lösningar leder till inbesparingar.
Däremot har inbesparingar ofta gjorts
parallellt med NPM-lösningar, vilket har
bidragit till bilden av betydande inbesparingar.”

Av Nils Johansson: ”Väljare eller kund?” – från ”folkets makt över det offentliga” till ”individens valfrihet på en marknad”

Om Konkurrensideologin och New Public Management

New Public Management – marknadsorienterat synsätt

Lite olika studier som kan ge bränsle åt problemdiskussionen:

Hur korrupt är en icke-korrupt stat?
”Tillit och korruption i svenska kommuner”
Vad vet vi om kommunal korruption?
Riksrevisionen
Knuff
Andra intressanta inlägg