Etikettarkiv: banking book

När når paniken Sverige? (just a click away)

Tänk att det ska behöva ta så lång tid att förstå, att man gött en spekulationsekonomi genom att ge 0 % ränta vid sparande? 2009 hade Sverige $98.664 per capita i skuld till utlandet.

Beroendet av utlandsfinansiering ökar snabbt för de svenska bankerna. ‘De lever farligt igen’, skriver Johan Schück i DN Ekonomi.[. . .]En bidragande orsak är att allt färre svenskar sparar pengar på bankkonto.”

Det är ju totalt vansinne. Flytta produktion utomlands till låglöneländer och så göda fastighetsbubblan med billiga lån istället för att ha fler hyresrätter och satsa på produktiva investeringar för jobb till ungdomar och andra, sen premiera riskfylld aktiespekulation eller ”sparande” i aktiefonder med ihopsparade pengar och så överkonsumtion på kredit ovanpå det.

Dessutom ta ut så höga avgifter på vad det än är, att spararen inte tjänar någonting på annat än aktier och i så fall aktier med mycket hög avkastning, för annars har avgifterna ätit upp allt.

Samma med vanliga bankkonton, det lönar sig helt enkelt, utan blir plus minus noll. Kan bara gå åt ett håll med sådana giriga koncept, i racerfart rakt ner i avgrunden, vilket är precis vad det gjort också.

”Svenska banker är visserligen inte direkt exponerade mot Grekland i någon större omfattning. Men om störningarna sprider sig blir läget allvarligt.

Johan Schück efterfrågar bättre räntevillkor, vilket skulle leda till att fler valde bankkonto i stället för i fonder för sitt sparande.

‘Bankerna kan minska sitt risktagande genom att ta upp konkurrensen om spararna, vilket alla i längden borde vinna på’, menar han.

Och så komma och gnälla om det nu, i elfte timmen. Det är svenska banker det. Inte lärt sig nånting sen Baltikumkrisen, Lehmankrisen, 90-talskrisen. Det enda som lurar svenskarna att tro att de sitter säkert är i själva verket en eftersläpningseffekt.

Det Spanien, Irland, Grekland etc redan gått igenom vad beträffar neoliberala fastighetsbubblor, det kommer istället till Sverige senare, närmare bestämt nu snart, vid värsta tänkbara tillfälle dessutom, och då kommer det att bli desto kraftigare när det sker samtidigt med den historiskt katastrofala statsskulds- och eurokrisen i Europa. Kina och USA ser ju inte heller direkt lovande ut, med överhettning respektive risk för recession, så effekterna för Sverige med en fastighetsbubbla som spricker i det läget kan bli direkt förödande.

Nej bankerna lär sig aldrig för mamma staten kommer och räddar. Och Borg han hjälper så gärna till. Räddar banker och säljer ut alla våra gemensamma tillgångar, så att vi sen kan ta Grekland rätt i hand. Men ett öre från deras egna plånböcker, banktopparnas? Aldrig. Och de utländska ”investerarna”, de bara kastar ifrån sig svenska bostadsobligationer så fort det börjar brännas, och då står vi där med en massa värdelösa skuldförbindelser som ingen vill ta i med tång, när krisen djupnar och fastighetsbubblan brister.

Att Borg varit superbäst i finansministeröverklassen och sålt ut så mycket redan kommer vidare bara att vara en nackdel, då IMF & C:o kommer kräva utförsäljning av precis allt, barskrapade in på bara benen kommer vi att bli innan Borg bara bryter ihop och lämnar åt ”folket” att lösa resten, vilka det nu kan bli när Åkesson stövlat in i riksdagen dit han menar att han kommit för att stanna.

Om Greklandskrisen förvärras kan det leda till totalt stopp på de internationella finansmarknaderna, och därmed möjligheten till finansiering.

‘I så fall hotar en akut svensk bankkris’, varnar Johan Schück, samhällsekonomisk krönikör, i Dagens Nyheter.

Nyligen varnade IMF i en rapport om den finansiella stabiliteten i Sverige. ”

Och sprida sig, det kommer det att göra, som en löpeld. Financial Times har redan lagt ut turordningen vad gäller mest exponering mot Grekland enligt följande:

1. Franska banker (tyska bankerna har ju dumpat grekiska statspapper)

2. Tyska banker

3. Brittiska banker

4. Portugisiska banker

5. Holländska banker

6. Italienska banker

7. Österrikiska banker

8. Schweiziska banker

9. Belgiska banker

10. Irländska banker

11/12. Danska/Svenska banker

Undrar hur det blir gällande Nordea efter att den såldes av staten.  Not very smart.

Svenska banker har skulder i utländsk valuta motsvarande på 1,5 gånger Sveriges BNP

Enligt Riksbankens senaste stabilitetsrapport är de svenska bankernas beroende av marknadsfinansiering bland de högsta i Europa. Och en allt större del av pengarna till kredittörstiga svenska hushåll hämtas utomlands.”

Kort sagt, ett riktigt (E)U-land. Eller veritabel Banan-republik. Det är bara att välja.

Update 16 juni 21:52 – Financial Times – The Evaporating reform of Greece,

För lite rapportering om Grekland (eftersom media inte redovisar särskilt mycket i Sverige) – Al Jazeera – Intervju av demonstrant, professor i ekonomi från Atens universitet och grekisk affärsman, Democracy Now – Political Crisis in Greece – Intervju med grekisk journalist som skriver åt the Guardian bl a och en grekisk akademiker som undervisar vid universitet i New York.

Se: CNBC.com – The World Biggest Debtor Nations – 7. Sweden (2009 External debt $98.664 per capita) (6. Danmark 5. Belgien 4. Nederländerna 3. Schweiz 2. Storbritannien 1. Irland), E24 – S&P varnar för hushållens skulder, SCB – Hushållens finansiella tillgångar och skulder(2009-2010), DI – Höjd ränta dämpar hushållens låneiver (2011) – Citat: ”Hushållen fortsätter att låna, men ökningstakten avtar. Svenskarna är nu skyldiga olika banken och bolåneinstitut 2.435 miljarder kronor. Det visar Sparbarometern för första kvartalet. Svenskarna ökade lånen med 29 miljarder kronor under första kvartalet och är nu skyldiga banker och bostadsinstitut 2.435 miljarder kronor.”, DI.se – Skuldberg sänke för Sverige – Citat: ”Svenska bostäder är övervärderade med runt 20 procent, enligt Bostadskreditnämnden BKN.” . . .I Danmark, Storbritannien, Spanien och Irland där snabb skuldökning har följts av fallande bostadspriser, där är privatkonsumtionen fortfarande tre år efter finanskrisen på lägre nivå än före krisen”, säger Bengt Hansson”, Lars Bäck – Ännu fler petar på bostadsbubblan [min anm: jag rekommenderar denna länk!], (citat från EU-kommissionen) ”The strong increase in house prices has gone hand in hand with rising household indebtedness which represented around 170% of disposable income by mid-2010, a historical high. Moreover, a large share of mortgage debt is at variable rates with little amortisation. This makes Swedish households particularly vulnerable to interest rate hikes or set-backs in employment.” [. . .] För de uttalanden som gjort under den senaste veckan kan innebära att internationella placerare blir tveksamma till att köpa svenska bostadsobligationer. Det kan till och med innebära att de börjar sälja de svenska bostadsobligationer de redan har, vilket hände i september 2008.[. . .]I avsnittet ovan nämner Riksbanken i förbigående att utländska investerare sitter på bostadsobligationer för nästan 400 miljarder kronor och säger sedan att marknaden fungerade relativt väl under krisen även om de utländska placerarna då sålde av obligationer för 120 miljarder kronor. Detta är en sanning med viss modifikation, för i september 2008 var läget akut som en följd av att de utländska investerarna snabbt sålde svenska bostadsobligationer.[. . . ]

Bufferten kan således anses vara stor, men samtidigt kan värdet på tillgångarna sjunka medan skulderna finns kvar.” (Sid 32 Riksbanken Finansiell Stabilitet 2011:1)

”Stigande räntor påverkar hushållens kassaflöde negativt. Det gäller främst hushåll som nyligen gjort entré på bostadsmarknaden och generellt har större skulder i förhållande till inkomsten än övriga bostadsägare [. . .] Kombinationen av stigande skuldsättning, ett välfärdssystem som är mindre generöst än tidigare och hushållens beredvillighet att ta på sig större bolån kan under allvarliga förhållanden utlösa en procyklisk dominoeffekt, enligt vår uppfattning”, skriver S&P. (SvD 110530)[. . .] ‘Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden’ som kom den 5 april 2011.
‘Avsaknaden av möjlighet att lämna en förlusttyngd bostad och bli av med skulden, i kombination med de relativt strikta obeståndsreglerna, gör att risken för ett prisfall till största del bärs av hushållen själva.’” (sid 186)[anm: min fetstil]

Se tidigare bloggposter: Fastighetsbubblan kommer att briseraUSA – ett U-land, Sverige – ett (E)U-land, Wall Street Journal analyserar stresstestetDet Relativa Rikedomsbegreppet är en Katastrof för Sverige,Sverige – ett (E)U-land?EN Vansinnets röst överröstar VälfärdenTyska banker har redan dumpat sina grekiska statspapper. Vem köpte dem?När rasar köpkraften i Europa? – När faller bankerna III

Läs: SVD – Därför skrämmer Borgs försiktighetRolf Englund – Varningsord för bankernas utlandsupplåningDagens PS, Financial Times – Greek contagion fears spread to other EU banks, E24 – Borg & Ingves vs bankernaE24 – Professor Schiller varnar för recession i USA, E24 – Flyttlassen köar in mot städerna, E24 – Norska oljan sinar snabbt, DN – Högt spel kan leda till regeringskris, DN – Tala om tillväxten, SVT – Europas demokrati utmanas, DN – Papandreou ombildar regeringen, AB – Hårdheten och kylan oroar, Expressen – Hårda ord mellan Reinfeldt och Juholt (min anm: borde varit hårdare för den här regeringen har inte lärt sig nånting sen 90-talskrisen, så det blir 1000 % ränta den här gången, och nedskärningar i spiral rakt ner i avgrunden)

Bloggar: Sebastians tankar – Reinfeldt sover och DN vill så gärna rädda honom! Men Skalman sover, Jonas Sjöstedt – Anders Borg – bankernas man

Wall Street Journal analyserar stresstestet

I artikeln ”Europe Stress Test Left to Investors” analyserar Simon Nixon CEBS stresstest av de 91 europeiska bankerna och den huvudsakliga kritiken som riktas mot testet är att det inte på allvar testat de viktigaste faktorerna, som kan komma att utlösa allvarliga marknadsreaktioner – dvs de som gäller eurozonens skuldkris, handeln med statsobligationer och bankernas grundläggande säkerheter, som jag gissar är t ex säkerheter för bolån i fastigheter:

”More importantly, the sovereign shock exercise—which looked at the impact of further volatility in the sovereign-bond market and was the main focus of investor attention in the run-up to the results—was benign to the point of irrelevance.The test was applied only to assets held on trading books and ignored banking books where the bulk of bank sovereign exposures lie.” [min länkning]

Man frågar sig därför vilket värde detta stresstest egentligen har, som utsaga om den ekonomiska verkligheten, mer än att det ger viss ökad insyn i bankernas affärer. Omfattningen av bankernas verkliga risktagande har man i stor utsträckning lämnat därhän. För att illustrera citerar jag även David Harpers kurs om Market Risk:

Traditionally, you can see why the banking book is deemed riskier than the trading book (and why banks would have an incentive to classify into the trading book): these positions are less liquid and do not benefit from mark-to-market’s ability to reveal market risks by way of the price discovery process.” 

Särskilt som Basel II med tillägg inneburit att bankerna får använda intern riskklassificering som försvårar insyn samt en uppdelning med ökade överföringsmöjligheter mellan bankens kapitaltillgångar i handelslagret (trading book) – vars tillgångar då de aktivt handlas på marknaden anses vara förenade med marknadsrisk och låneportföljen (banking book) – vars tillgångar inte aktivt handlas på marknaden och därför inte anses vara förenade med marknadsrisk – men kan ju således ändå vara förenade med avsevärd marknadsrisk – med tanke på vad de utgörs av, t ex statspapper och bolån.

Att inte stresstesta dessa riskfyllda tillgångar i låneportföljen – i en finanskris som utlösts av en fastighetsbubbla som sprack följt av en statsskuldkris innebär ju att man inte gjort någon riskbedömning alls.

Risken ökar också dramatiskt om det blir så att skuldkrisen tvingar länder att ställa in betalningarna eller fastighetsbubblan brister, vilket den hotar göra när ökade kapitalkrav och leverage ratio införs för då höjer bankerna räntan och då faller fastighetspriserna eftersom folk inte kommer att ha råd vare sig med räntehöjningar eller höjda kontantinsatser, särskilt inte om arbetslösheten stiger, vilket den beräknas göra, varpå bubblan brister. Så – vad göra? Mitt tips är att bankerna sänker sina vinstkrav istället – samt sänker löner och avskaffa bonusar för direktörer och andra högavlönade som ett första steg – för att minimera risktagandet.

Som ett andra steg kan man ju tänka sig sanering och skuldavskrivning i CDS- och derivathandeln samt omstrukturering av PIIGS-ländernas skulder så att inte länderna kraschar totalt och hela marknaden havererar. Därefter reglera bort högriskhandeln och sluta med den här spekulationsekonomin till förmån för verksamheter med substans som ger vanliga människor arbetstillfällen.

En bra idé vore då också att återinföra valutarestriktioner. Samt använda alla bankbuffertpengar till att skapa jobb i offentlig sektor istället. Importberoendet måste minska och den inhemska självförsörjningen i Sverige öka, både av mat och andra dagligvaror, såsom textil, möbler och liknande. Att enbart konsumera på kredit fungerar inte.

Kanske måste också banker nationaliseras om inte långivning till produktiva företag som ger jobb fås att fungera. Riskkapitalbolagen innebär inte någon risk ens för riskkapitalisterna längre då de lever på fasta avgifter – bara för dem som finansierar dem såsom pensionsfonder och liknande. Det är för att hela krisen är en globaliseringens kris som handlar om att försöka försäkra sig om ett ständigt inflöde av enkla snabba cash med överinvesteringar i fasta värden och outsourceing av produktion till låglöneländer.

Läs: WSJ.com – Europe Stress Tests Left to Investors, bionic turtle – David Harper: Market Risk

Vill även passa på att rekommendera en ordbok för investerare som finns på nätet – InvestorWords.com, Financial Times Lexicon, Svenska Bankföreningen – Finanskrisens termer och ord

Se även – Gunnar Hökmarks blogg: ”Ett verklighetstest när det gäller bankerna”, Tänk(t) om – Lagom luggade banker, Cornucopia – All out, SVD – ”Grönt ljus är stresstestets mardröm”, DI.se, DN – Regeringen försöker dölja ökade inkomstklyftor, DN2, Expressen, Carls konsumentblogg – Matpriserna fortsatte upp – trots krisen, AB – Hushållen klarar inte räntehöjningarna,

Tidigare bloggpost: Gäspigt avstressad stresstest tycket marknaden , EU-bankernas stresstest – Dress for Success?

Se även – Examensarbete – Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ht 2009 – Ludvig Frithiof: ”Bankers framtida kapitalreglering – Basel II i den finansiella krisen” , Bankregistret – Bolånetaket 85 % från 1 oktober, Bankföreningens nyhetsbrev 2 – Citat: ”Inom några år ligger bolåneräntorna betydligt högre än idag. Det beror inte enbart på Riksbankens kommande räntehöjningar, utan även på nya regleringar som väsentligt höjer bankernas kostnad för att hålla kapital och stärka likviditeten.” (s 3)