När 108 legitimerade läkare går ut i ett upprop mot moderaternas Arbetslinje från 30-talet, så påstår Fia Patriarkelsten lillgammalt, att ”Arbetslinjen ger färre fattiga barn”.
Menar hon då att i takt med att föräldrarna dör ut, så försvinner barnen också på något sätt?
Hennes utspel påminner mig om den lilla präktiga naziflicka i filmen Sofies val, som snusförnuftigt undervisade allt hon lärt sig om första hjälpen till den polska kvinnan Sofie när denna svimmade av svält vid tvångsarbete i flickans pappa SS-kommendantens villa med groteskt blomstrande trädgård, mitt inne i dödsfabriken Auschwitz.
Även Mussolini belönade ”flerbarnsfamiljerna” med små tröstpris, så att den utsläpade modern kunde förlänas en blomma på Mors dag, för det fall hon inte redan dött i barnsäng.
Det är ungefär som när Allianzen påstår sig jobba för ”jämställdhet”.
Man inför svinlågt vårdnadsbidrag för kvinnors räkning, vilket ”bidrar” till att redan totalt maktlösa mödrar i förortens ”flerbarnsfamiljer” interneras än mer permanent i ghettots trångbodda (M)ögellägenheter, förvaltade av skrupelfria slu(M)värdar.
Och så en kraftigt tilltagen ”jämställdhetsbonus” för (M)än, som gynnar redan högavlönade fäder, och med grovt ekonomiskt fjäsk försöker förmå dem att ta ut lite pliktskyldig föräldraledighet genom att de samtidigt tillåts tjäna rejält på affären.
De verkligt fattiga – ensamstående mödrar – är bannlysta från allt ekonomiskt gynnande. Bostadsbidraget höjs inte, barnbidraget och underhållsstödet höjs inte heller.
Detta tillsammans med de låga kvinnolönerna och det ofrivilliga deltidsarbetet på timmar i kommuner och landsting eller ännu sämre icke-anställningar för nålpengar i bemanningsföretag , är de reella orsakerna bakom den utbredda barnfattigdomen.
Patriarkelsten vet naturligtvis också, att när det gäller ”flerbarnsfamiljer”, så är det egentligen bara de redan rika, som har råd att skaffa många barn, och absolut inte de ensamstående mödrar hos vilka barnfattigdomen har sin allt mer permanentade hemvist. Deras ett eller två barn får således inte ett öre, trots sitt kadaverdisciplinerat nedbantade antal.
Den förda politiken göder det hat mot ensamstående mödrar och deras barn som är en gemensam nämnare för den ständigt krackelerande patriarkala kärnfamiljens företrädare till vilka Patriarkelsten klämkäckt hör.
Kvinnor ska med ekonomiskt strypkoppel lära sig veta sin plats, varför skilsmässa inte ses med blida ögon, utan istället obstrueras, och då använder man verksam, ekonomisk bestraffning för att tvinga kvinnorna tillbaka till spisen och gratis vård av frisk man i hemmet, efter några hyperstressade, konfliktfyllda nålpenningstimmar av nästintill gratis underbemannad vård av de många i vård, skola, omsorg.
Så mot den verkliga barnfattigdomen gör (M)an absolut ingenting. Anders Borg klagar tvärtom över att ”ingångslönerna” i kommunerna är för höga. Han om någon borde veta, att med ”ingångslönen” fastställs lönenivån för lång tid framöver.
Borgs utspel göder således med sin lika förljugna patriarkpekpinneutsaga, även det, kvinnans fortsatta ekonomiska beroende av en kolerisk hustyrann som skall passas upp utan knot, annars blir hon utslängd ur villan och dess blomstrande trädgård, för det är han som har råd att köpa ut henne och inte tvärtom.
Det man inte begär och lyckas få direkt vid en nyanställning, det får man inte sen heller. I synnerhet inte i den kvinnliga låglönesektorn – vård, skola, omsorg.
Den obefintliga löneutvecklingen i denna den tröstlösaste av underutvecklingszoner talar sitt obönhörligt tydliga maktspråk.
Läs: AB – Sofia Arkelsten och Mats Gerdau: Arbetslinjen ger färre fattiga barn, SVD – S: Mer jobb men inte höjda skatter, SVD – Sluta straffa våra patienter, E24 – Borg ifrågasätter kommunlöner, SVT – Borg kritisk mot höga kommunlöner [min anm: vem har sagt att de var höga, ett befängt påstående], Claes Krantz – Håkan Juholt och Tommy Waidelich låter som Anders Borg, DN, AB2, AB – ”Det blir inga höjda skatter”, Expressen – Sahlin kan få 140 000 i månaden av S, SVT – Österberg tvingas gå, SVT – Juholt vill ha kvinna på posten, erfar Rapport, SVT – Kungen skämtade om drottningens hälsa, SVT – Fler jobb, inte högre skatter, SVT – Statsvetaren Jenny Madestam: Med Waidelich har Juholt hittat nyckeln till storstadsväljaren, Jenny Madestam blogg (om statsvetarens roll i debatten) [min anm: eller ska vi säga ”retorikexpert” möjligen för deras politiserade (och avlönade) ”analyser” ger jag inte mycket för]
Se tidigare bloggposter: Utförsäkringarna – Det moderna folkmordet, Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, Del II – Den sovande regeringen ZZ, Varför måste cancersjuka jobba heltid när sjukförsäkringen går med överskott?, ”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkras, Skattepengar på export?
En alldeles särskild dag (Ettore Scola, 1977)
Nemokrati 
