Etikettarkiv: Bertelsmann

Knasgård – En Cyklopediker som är ute och cyklar

Att plattitydernas mästare Knausgård vill bli hyllad av Samtiden är tydligt. Vilket väl troligtvis nog är det enda som han också kommer att bli. För vem kommer att läsa hans förlegade drapor om 10 år? Knappast ens Grabbarna på Fagerhult, det är mitt tips. Möjligen jägarna på Karinhall, om det inte vore så att de senare sedan länge redan utdött av sin ampull cyankalium.

Porträttfotot som beledsagar DN:s lågvattenmärkespublicering av detta lama utbrott mot ett Sverige som ännu inte insett ”det vackra i nazismen”,  kan även det mäta sig med de allra yppersta av pekoral – likt en väderbiten polarfarare stirrar han oss rakt i nyllet.

Den isande härdningen av hårtestarna från de långa Arktisvistelserna i egokammaren övergår dock i kulturklimatets högervridna moderiktighet när intrycket av påsmetat rufsig, järngrå schnauzerkalufs ändå tar över. Och eftersom försöket till underbyggt uppfordrande blick sen även förenas med en liksom pillimarisk glimt på grund av den sneda huvudhållningen och framåtlutningen över bordet berövas det intensiva sanningssökeriet sin allra sista reminiscens Ibsen eller (varför inte fördenskull) Hamsun, till förmån för någon glosögd, slafsigt tecknad sjöbjörn i Karl-Alfred.

Anti-spenatiska ambitioner saknas inte. Vi har att göra med en Författare med i det närmaste allsmäktiga anspråk – på sin egen signifikans som läroboksförfattare för högstadiet.

”En roman är motsatsen: den söker komplexitet, den söker mångtydighet, den söker sanning . . . Också en roman som handlar om det enkla och om regression, är komplex och expansiv blott i kraft av att vara en roman – och om inte, så är det ingen roman. Jag beskrev den infantile mannen som dyrkar barnet, den skyldige som dyrkar den oskyldiga, och även om romanen är realistisk och konkret förhåller sig till denna relation, så sträcker sig metaforen ut i samhället och samtiden. Är metaforen giltig? Det vet jag inte, det kan jag inte veta, men det jag gör som författare är att skriva om mina egna känslor, böjelser, tankar och insikter”

Jo tack, vi vet det.

För en sådan upphöjd kravnivå ter sig alltså perspektivet ändå märkligt förkrympt

”Och ja, jag är man, så det är perspektivet.”

för att inte säga mer än lovligt cyklopögt, då han fortsätter med att inte bara förminska tonåringen, utan även hela manssläktet genom att  förlägga hjärnans geografiska hemvist hos detsamma dvärgmentalt mellan benen:

”och nu talar jag om tonåren, kändes så ohanterlig – det enda jag ville, att ligga med någon, verkade helt omöjligt”

Han jämför därefter oerhördheter som att låta sig uppslukas av ”det vackra i nazism” med banala mänskliga tillkortakommanden som att dricka för mycket, vilket väl går att jämföra ungefär lika bra, som en biedermeiersk chiffonjé och en vanlig påse.

Det tyder inte på någon större insikt i den mänskliga naturen. Att anse nazismen ”vacker” tyder dessutom på sällsynt dålig smak i rent estetiskt hänseende.

”Ändå gör vi det” – avslutar han sina därpå följande, tröttsamt triviala anaforer av upprepade likställelser av det försumbara med det nyss nämnda, katastrofala.

Vi vet att det kanske inte är bra att dricka, ändå dricker vi.

Vi vet att det inte är bra att skälla på våra barn, ändå skäller vi på våra barn.

Vi vet att det inte är bra att vara missunnsam, ändå är vi missunnsamma.

Vi vet att det inte är bra att vara bitter, ändå är vi bittra.

Fyll i själv – ‘Vi vet att det inte är bra att vara nazister – ändå är vi nazister.’ Tala för dig själv, skulle jag vilja säga.

Att kalla hans hjärndött didaktiska litania för en ”rasande uppgörelse” sträcker ut denna knausbolls fascifars till kulturdebattartikel

”i samhället och samtiden. Är metaforen giltig?”

Svar Nej. Den är löjeväckande. Lika löjeväckande som detta ‘anspråkslösa’ anspråk på ‘satir’ i sagans form, vars hopkokare Swift skulle ha dött av skam över att bli jämställd med i yrkeshänseende. Lindgrens Pomperipossa-artikel och Tage Danielssons Sannolikhetsmonolog lyser som ren Shakespeare i jämförelse.

Å andra sidan – vad mer kunde man vänta sig av en ‘författare’ som haft den inte bara vulgära utan också litterärt taffliga smaken att kalla sitt storhetsvansinnigt långrandiga förstlingsverk för ”Min Kamp”.

Men så är ju både Random House och Penguin uppköpta av Bertelsmann – en gång nationalsocialismens chefspublicist. Med det är Skönlitteraturen inte längre vad den varit.

Ekvationens X Factor avtäcks allt mer ohöljt globaliserat inför våra – ska vi säga – ‘förfärade’ ögon? Och ”Himlen är blå”. Det är inte vackert – men det gör ont.

”Grunden till att det finns så mycket hat hos cykloperna, och så mycket fruktan, tror jag är enkel. Cykloperna vill inte veta av de delar av verkligheten som inte är som de anser att den bör vara. Cyklopernas stats­minister kallade för inte länge sedan ett legitimt parti, invalt i riksdagen, för ett nyfascistiskt parti. Alla vet att det inte stämmer, men det spelar ingen roll för om de har en annan åsikt i en känslig fråga, så är de fascister. I vilket annat land som helst hade det ansetts vara en skandal. Men inte hos cykloperna, där det är ett rimligt påstående. Det märk­ligaste är att de tror att det är likadant på alla andra platser, i alla andra länder, och ingenting kan övertyga dem om att så inte är fallet. Cykloperna tror att deras bild av verkligheten gäller för alla, och när det någonstans inte stämmer, som till exempel i grannlandet Danmark, så blir de arga på danskarna.”

‘Cyklopien’, ‘fjällandet’ – och så helt sonika ‘Danmark’?

Verfremdungseffekten landar platt där den började – i grönköpingspekoral. Buhu-slutklämmen står inte SD-spammet på Twitter #svpol långt efter. Stackars pappsingen – sen Fadren är det synd om honom. Sen tidernas begynnelse. Och det tar aldrig slut. Detta evinnerliga gubbgnäll. Denna outhärdligt monotona, förorättade självömkan. Alltmedan världen står i brand.

”Märkligt är det inte. Att bli kallad pedofil i cyklopernas största morgontidning är ingen trevlig upplevelse. Jag har fyra barn, de äldsta har börjat läsa tidningen, och jag bara väntar på frågan ”Pappa, vad är pedofili? Varför säger hon att du är pedofil?”

Detta är ingen fiktion. Jag som skriver detta är en verklig människa, och mina barn är verkliga.

Se tidigare bloggposter: Random House, Penguin och Bertelsmanns ”X factor”,  Jallai Jallai, Väldigt Arga Unga Män och Jihad Janes

Läs: DN – Karl Ove Knausgårds rasande attack på Sverige,  Humanistbloggen – Knausgård i Cyklopernas land, Expressen Jonas Gardell: ”Knausgård kommer från de halvslaka snorklarnas land”, Aftenposten, Arbetaren – Lisa Carlsson: ”Kan vi prata om Knausgård?”  Patrik Lindenfors blogg – Knausgård i Cyklopernas land, Twitter – trendsmap #knausgård, Politism – Knausgård rädsanalyser som ifrågasätter hans maktposition, Expressen – Varför är Sverige så fyllt av hat? (min anm: Sverige?), DN – Ebba Witt-Brattström: Kulturmannens 13-åriga alibi, DN – Ebba Witt-Brattström: Patriarkatets parnass – så funkar den, SVT – SD ökar kraftigt bland LO-medlemmar, AB – Nu bäddar Löfvén för valförlust, SVD – Kritik mot Stockholms satsning mot extremister, AB, AB2, SVD,

Littorin sitter på lösningen?

Littorin, som enligt SVD är ”tillbaka på banan”, verkar i sin politiska come-back-iver också vara på jakt efter marknad för sin Nya ”bransch”, så att de kan få vara med och skära lite guld med täljkniv i den svenska ”välfärdssektorn” de också.

”Jag tror för egen del att jobb- och utvecklingsgarantin skulle må väl av att öppnas upp än mer för samarbeten mellan det offentliga och det privata; inte minst sociala företag, kooperativ i olika former och andra som har en direkt erfarenhet av att arbeta med människor som har stora behov av stöd för att kunna komma tillbaka i arbete. Där finns erfarenhet, engagemang och ett bemötande som jag tror sysselsättningsfasen skulle må bra av.”

På sin hemsida skriver ju ”anonyme” Sven-Otto numera ”Since the summer of 2012 I am also a member of the Task Force on ‘Creating second career labour markets – Towards more employment opportunities for older workers’, a joint project between the Bertelsmann Foundation and the European Policy” [min anm: i den senare har vi ingången till hela maktmaskineriet i EU].

Om det förstnämnda gigantiska, privatägda mediekonglomeratet Bertelsmann vars stenrika pånyttfödare Reinhard Mohn alltså startade den stiftelse som Littorin nu jobbar för, Bertelsmannstiftelsen –  kan man läsa mer i The Independents artikel ”The dark secret kept hidden for 50 years: how a global media empire was built on a lie”:

THE VIRTUOUS image of the Bertelsmann media empire has been destroyed by a devastating historical study into the company’s Nazi links that exposes its post-war success as built on a lie.

The report, published this week, not only details the company’s role in the Nazi propaganda machinery, but provides evidence of the company’s use of forced labour during the war. The British, who administered the part of Germany where Bertelsmann was based after the Second World War, knew of the Nazi links but turned a blind eye. [. . .]

Mr Mohn told the officers his company’s books had been censored by the Nazis and that the firm had been closed in 1944 because of its dissenting texts. Professor Norbert Frei of the Ruhr University in Bochum, one of the authors of the 800-page report, said: ‘Mohn lied. He did not mention his support of the SS. He did not mention that one of his daughters had joined the Nazi party, even though you had to declare such things. They just covered up their connection to the National Socialist regime.’

By 1947, British officials had found out the truth but turned a blind eye to it on condition that Mohn’s son, Reinhard, applied for a renewal of the licence. Together father and son then set about turning Bertelsmann into a major media player. Heinrich Mohn died in the mid-1950s but Reinhard Mohn, now in his eighties, remains the power behind the scenes at Bertelsmann, which is still family-owned. On its 150th anniversary in 1995, Bertelsmann published a celebratory company history which made no mention of any Nazi activities.

Bertelsmann is today the world’s largest publisher of books, one of the leading publishers of magazines, Europe’s biggest television group, and owner of the BMG music business. In the UK, it is the majority owner of Channel 5.

However, troubling questions about the company’s past forced Mr Middelhoff to set up an independent commission of academics three years ago to examine the record.

In Munich on Monday, the commission set out its findings. The study helped explain the meteoric rise of an obscure family-owned provincial publisher, based in the small central German town of Gutersloh. The researchers were stunned to discover that Bertelsmann was the biggest publisher of Nazi texts, bigger even than the National Socialist party’s own printing business. It pumped out 20 million books to rally the troops and spread the word. Its support of the party was evident long before the war. In the early 30s, the firm published, for instance, The Christmas Book for Hitler Youth, which tried to bring together a muscular Christianity with Nazi ideology.” [anm: min fetstil i citatet]

Likt Kamprad hade Reinhard Mohn (själv officer i Hitlers Wehrmacht under kriget och vars far alltså mer eller mindre var naziregimens chefspublicist) en högst ”demokratisk” framtoning. Ändå var han mycket noga med att tillse, att familjens diktatoriska järngrepp över jättekoncernen med global mediamakt bibehålls genom att ensamt ge frun Liz (vice ordförande i Bertelsmannstiftelsen) den totala makten över Bertelsmann efter hans död (han dog 2009). Hon har enligt the Guardian till och med ärvt hans vetorätt i alla beslut som tas av dess ”säkerhetsråd”.

Most significantly, she will inherit Mohn’s right of veto in the company’s administrative body, the BVG, known as the Bertelsmann version of the United Nations’ Security Council. She can remain in that role until she is 75 (even though Mohn previously insisted on a retirement age of 60), and she is able to name her successor, which is also a first.

The power she has gained is alarming, and it was a total surprise because this is in total contrast to the ideals Reinhard Mohn held for so long that, like in any healthy democracy, in a company you need a balance of power,’ says Thomas Schuler, the media commentator and author of Die Mohns (The Mohns). [. . .]

An insight into Mohn’s determination to ensure Bertelsmann remains privately owned was provided by her controversial decision to pay €4.5bn in 2006 to buy out a minority shareholder, in fear of a hostile takeover – this considerably increased the Mohns’ influence (the family holds 23% of the shares), but also the level of company debt.” [anm: min fetstil i citatet]

Med tanke på vilken makt det handlar om är det verkligen skrämmande. 1998 köpte man till och med upp USA:s största bokförlag Random House. The Guardian förtydligar:

The company is vast, employing more than 100,000 workers in more than 50 countries and owning 45 television channels, 32 radio stations, publishing houses, including Random House and Gruner+Jahr, magazines including Der Spiegel and a range of newspapers, including Stern and Financial Times Deutschland. [. . .]

Through its subsidiaries, it publishes The Da Vinci Code, makes The X Factor, owns Channel Five and – via its RTL division – has designs on buying ITV”

Nu behöver koncernen få in mer pengar dock, då man gjorde förluster på 333 miljoner euro härförleden och det kostat så mycket att bibehålla Mohn–familjens makt över jättekoncernen, Littorin synes alltså slå ett slag för aktörer såsom denna stiftelse och en möjlig ingång för den i svensk arbetsmarknadspolitik som alternativ inkomstkälla med ‘projekt’ liknande ‘Creating second career labour markets – Towards more employment opportunities for older workers’:

While the company has turned over €7.5bn in the first half of 2009, its losses were €333m. It is trying to save €900m through thousands of redundancies – almost a fifth of jobs at company headquarters are to go – and other cuts.”

Än bättre kanske det passar att ”öppna upp” för såna företag som vill ”skapa jobb” – t ex Riktiga Fas 3-jobb i Gruvan? Littorin har ju nämligen även blivit styrelseledamot hos högst nazianstrukne Patrik Brinkmann – patrioten i frack – som tillsammans med andra extremt rika högerextrema står i kulisserna i väntan på att ta över den med Lissabonfördraget och ESM pånyttfödda, tyskledda  diktaturmakten i Neuropa.

Förra arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin arbetar för den kände högerextremisten Patrik Brinkmann.

För tre veckor sedan valdes exministern till styrelseordförande i bolaget Havilah Mining AB – ett uppdrag som kan ge honom 685 183 kronor.

Littorin, som också föreslagits en plats i styrelsen för moderbolaget – som grundades av högerextremisten – säger till Expressen:

– Det här är ingen politisk diskussionsklubb, det är ett företag som syftar till att skapa jobb.”

Och med regeringens miljardregn över gruvindustrin så kan det ju komma att gå alldeles utmärkt. Prospekteringsföretaget Wiking Mineral AB ägs ju även de av Patrik Brinkmann och även där sitter Sven-Otto numera i styrelsen.

Det skulle troligen inte bli så trevligt för de arbetslösa dock, särskilt inte för de som låsts in i Ullenhags ”nystartszoner”.

2008 skrev Expo artikeln ”Lyxvilla i Beriln befaras bli nytt nazistiskt högkvarter”

Som Expo tidigare rapporterat har Patrik Brinkmann en lång rad konkurser och skattemål bakom sig. I december 2007 friades han i Svea hovrätt från misstankar om skattebrott. Domen kom efter ett överklagande, tingsrättsdomen i samma mål gav Brinkmann 8 månaders fängelse.

I protokollet från konkursförhandlingarna i Nacka tingsrätt tidigare i år framgår att Brinkmann förutom sitt arbete med stiftelsen Kontinent Europa också förbereder sig för att ge ut en bok. Dessutom fungerar han som rådgivare åt den tyska nazistiska tidskriften Elemente.”

Sist som vanligt alltså – Sverige ut ur EU – NU!

Se tidigare bloggposter: Regeringens StorSatsning – NaturMassaker i NorrbottenSkydda oss från utrikesminister Carl Bildt – Återinför Stopparagrafen – NU!Den socialmoderatiserande Kamikazerörelsen – Torbjörn Båth och så försäljningen av Aftonbladet till Schibstedt (SVD)SJ gör gemensam sak med axelmakternas kundhatarföretagEU kräver att vi börjar röka,  Greenpeace har kedjat fast sig vid maskinerna i OjnareskogenSe Kalla Fakta om hur det gick till när Nordkalk betalade SGU och stopplagen upphävdes

Läs: The dark secret kept hidden for 50 years: how a global media empire was built on a lie, BBC News – Bertelsmann admits Nazi past, Observer – Bertelsmann’s Nazi Past Gets Ho-hummed in U.S., New York Times – Bertelmann Offers Regret For Its Nazi Era Conduct, The Nation – Bertelsmann’s RevisionistThe Guardian – Bertelsmann – the power and the storyBertelsmann Stiftung, AB – Bertelsmann köper USA:s största bokförlag, Dorstener Zeitung – Die Bürgerbewegung ‘Pro Deutschland‘, SVT Debatt – Sven-Otto Littorin: ”Vi måste våga erkänna att Fas3 har misslyckats”, Dagens Arena – Littorin medger: Fas 3 var fel, AB – Sven Otto Littorin: ”Fas 3 blev inte vad vi hoppats på”, DN – Jobbet är inget hälsoläger [min anm: Nej, snart kanske de ‘ohälsosamma’ beordras att ‘duscha’ också], SVD – Ullenhags nya förortssatsning är en förolämpningSteve Sem-Sandberg: De fattiga i LodzSVD – Littorin ledamot hos känd högerextremist, Expo – Lyxvilla i Berlin befaras bli nytt nazitiskt högkvarterSVD – Littorin är tillbaka på banan, Gibran associates, Expressen – Littorins nya jobb kan ge topplön SR – Patriot i frack – ett program om en av de rika i Europas ultrahöger, Politico – Littorin planerar politisk karriär, New York Times – Reinhard Mohn, 88, Dies ; Built Bertelsmann into a Giant, Queen Silvia and Liz Mohn at the Steiger awards in Bochum 17 March 2012Dagens Opinion – Här är Sven Otto Littorins nya byrå, Affärsvärlden, Nyhetsverket, Resumé – Littorin startar PR-byrå, Realtid – Öppnar nytt i London, Wikipedia – Reinhard Mohn, Hela Gotland – HD säger nej till tillfälligt stopp, DN – ”Tar tid att få fart på de ekonomiska hjulen”, SVD – Sverige fyra i konkurrenskraft, DN – Ny studie: Så mår svenskarna, AB – Räntesänkningen viktig för trovärdigheten, SVT – Staten är inte roten till alla problem, SVT – Kinesiska skolbarn ska bli mer patriotiska, SVT, SVT – ‘Det är en form av mörkertal

Bloggar: Peter Andersson – En regering med aktiv PR-politik?Alliansfritt Sverige – Ekonomistyrningsverket: Regeringen har inte råd, 2, Monica Green, Alliansfritt Sverige – Fattiga ska tvingas betala rikas läxhjälpLise-Lotte Bensköld Olsson – Patientmakt är viktigt, MM – Littorin kritiserar i och för sig Fas 3, Kaj Raving Nybro – Har insikten om Fas 3 slagit Littorin, Under den lugna korkeken – Fas 3 – ett misslyckande?, Görans tankar och bagateller, Ringborgs blogg – Fas 3 en böld och att jobba med försörjningsstöd en varböld!, Alliansfritt Sverige – Före detta moderat minister erkänner att Fas3 är ett misslyckande, MM2, MM3Leines blogg, Kajsa-Lisas blogg – Mitt snusande är ett konstprojekt, Röda Malmö – Hur går det med folkhälsan?