Etikettarkiv: bidragsfusk

Den Manodepressiva Marknadens Melankoliska Fas

Den rådande jojo-marknaden i syfte att utvinna profit även under pågående kollaps kommer av denna bristande sjukdomsinsikt att försättas i en terminal fas  av stabiliserat djup nedgång. De konstlade humörtopparna med åtföljande baksmällor förbyts i ett tillstånd av förlamande melankoli.

I det läget kan det vara nyttigt att läsa den alltid så kloke och sanningsenlige Bourdieu. I ”The Essence of Neoliberalism” skriver han:

”What is neoliberalism? A programme for destroying collective structures”

Den förhärskande politiska ideologin vill således isolera oss från varandra och göra oss atomiserade och ensamma. Och alla vet att ensam är inte stark. Så istället för liberalism – att göra människor fria, så handlar det neo-liberalt nyspråkligt om att göra människor ensamma – och därmed svaga. Med andra ord om motsatsen till ”empowerment” –  disempowerment. Det sker genom den bortkoppling från alla kollektiva stödsystem och skyddsnät som nedskärningarna och den därav följande marknadskollapsen innebär. Ironiskt nog skapar den ultraindividualistiska atomiseringen (=den neoliberala ‘friheten’) ett tillstånd av hyperkollektiv maktlöshet och handlingsförlamning, som endast kan brytas av massiv kollektiv handling (=revolution eller fascism).

När de kollektiva sociala strukturerna slagits sönder, har marknaden alltså fått den perfekt lättmanövrerade, livrädda ensamma människan, helt utan anställning eller anställningstrygghet, solidaritet från kompisar eller medhjälpare.

Precis så som makthavarna vill ha oss, i ett allas krig mot alla om brödfödan som det därmed blir allt svårare, och otryggare att tjäna ihop till, tills det inte ens går, då det slår tillbaka med full rekyl mot den marknad och de makthavare som förpassat oss till just denna maktlöshetens yttersta utpost:

”The neoliberal programme draws its social power from the political and economic power of those whose interests it expresses: stockholders, financial operators, industrialists, conservative or social-democratic politicians who have been converted to the reassuring layoffs of laisser-faire, high-level financial officials eager to impose policies advocating their own extinction because, unlike the managers of firms, they run no risk of having eventually to pay the consequences. [. . . ]

In this way, a Darwinian world emerges – it is the struggle of all against all at all levels of the hierarchy, which finds support through everyone clinging to their job and organisation under conditions of insecurity, suffering, and stress. [. . .]

Can it be expected that the extraordinary mass of suffering produced by this sort of political-economic regime will one day serve as the starting point of a movement capable of stopping the race to the abyss?”

Och det är precis när vi befinner oss i det läget som protester som #15.10.11 och #OccupyWallStreet bryter ut? Frågan är – kommer makthavarna att lyssna?

De borde göra det. Innan det är för sent. Betygen för Italien och Spanien är redan nedskrivna. Och arbetslösheten bland ungdomar i Spanien är 40 %, i Sverige 25. Vill makthavarna att samhället ska rasa samman och anarki utbryta?

Det logiska nu är, att låta bonusdirektörer och andra profitörer för det första bidra med allt de har, samt dessutom fordra, att de betalar tillbaka orättmätigt tillskansade skattemedel, vidare att omedelbart införa sex timmars arbetsdag och valutarestriktioner, återflytta eller återstarta produktion här som flyttats till Kina (särskilt som arbetskraftsbristen där redan är reell, och fabriker därför slår igen), reglera elmarknaden och massivt satsa på offentliga jobb och utbildning.

Men det gäller att göra det nu. Annars blir det faktiskt – för sent. Och konsekvenserna kommer inte att låta vänta på sig. De makthavare som låtit nedmonteringen av samhället ske kommer också att drabbas först av resultatet – anarki och laglöshet.

Det har redan hänt i London med ukriots. Väntar man med att vidta åtgärder för att skydda massorna – inte bankerna – kommer det att hända igen – denna gång i otroligt mycket större skala. Det handlar om en hel generation svikna ungdomar. Den största generationen sen 40-talisterna dessutom.

Se tidigare bloggposter: Var är rörelsen?1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärdenSpekulerar bankerna i Baltikum igen?, Occupy Wall Street får stöd av Nobelpristagare, Bernanke och – Katolska kyrkanKvällens Agenda – SVT övergår till (M)egafoni och Videokrati

Läs: AB1, AB2, AB3, AB – Ett helt parti är i gungning, AB – VäljarflyktenExpr1, AB – Anders Borg blir allt blekare, E24 – Sysselsättningen bromsar in, E24 – Trycket ökar på EU-banker,  E24 – Bo Lundgren redo att rycka utE24 – Två miljarder nya jobb är lösningen, DI – Dyrarer för företag att låna, DI – Tvärnit för klädhandeln, DI – Borg vill införa ny riskavgift (min anm: Har de gamblat ska de själv stå för förlusterna – och bonusar, pensionsavtal ska för det första genast tas i anspråk innan nånting annat), DI – Räntan på krisnivå, E24 – Italiens och Spaniens betyg sänktDI – om grekland – ”Det blir värre än i Argentina”, SVT – Slarvet är oförlåtligt, SVT2, SVT3, SR – Tidningskrönikan, DI – Trichet: Systemet är i fara,  Europaportalen – EU-toppmötet skjuts upp, Europaportalen – Merkel och Sarkozy vill ändra fördraget – banker ska få pengar, Jonas Sjöstedt – Euron tvingar på oss högerpolitik

Bloggar: Ulf Bjereld, Thomas Böhlmark, Bloggaren KAS, Peter Andersson – med rätt att tycka,

Den orättvisa mediebilden

Jag håller med Cristina Husmark-Pehrson, mediebilden är verkligen orättvis.

Varför är det helt ok att i flera år misstänkliggöra arbetslösa, sjukskrivna, föräldra’lediga‘, förtidspensionerade m fl genom att betrakta dem som högst potentiella kriminella bidragsfuskare, som skall polisanmälas för minsta blankettifyllnadsfel, utsättas för oanmälda hembesök och filmas under sjukskrivningar samt vid kontakt med berörd myndighet få dryfta sitt ärende i max 193 sekunder och då strängt upplysas om att de inte har rätt att få veta vem som handlägger deras ärenden, ej heller kontakta denne, utan istället på grått papper få beslut om att de måste jobba även om de är cancersjuka och rullstolsbundna, när samtidigt riksdagsledamöter får ligga hemma sjuka och få full lön utan att bli det minsta lilla polisanmälda OCH jourtjänstgörande statssekreterare med ansvar för Sveriges krisberedskap får supa sig full på krogen utan att ansvarig regering på något sätt diskvalificeras som oansvarig(trots att dess anmälningar till KU om s-regeringens katastrofala krisberedskap borde ökat respekten mer än så) OCH statsråd som i decennier struntat i att betala tv-licens inte jagas en enda dag av kronofogden för det utan istället tillåts vara sjukskrivna hur lätt som helst i diagnoser som misstänkt kan härröra från underlåtenheten att betala räkningar varefter regeringen som de ingår i startar klappjakt på alla fuskmedborgare utom dem OCH direktörer för företag som sparkar tusentals anställda ändå tillåts ta ut sina mångmiljonbonusar och tänker låta sig väl smaka, trots att deras klimatosmart styrda och därför konkursmässiga företag hålls flytande med hjälp av skattepengar OCH carnegieaffärer i miljardklassen betalas med skattepengar som lånas från skattebetalarna och kanske aldrig återgäldas OCH  bermudaregistrerade företagskoncerner får skyffla in skattemiljarder från Försäkringskassan fvb till skatteparadis som betalning för icke-fungerande it-tjänster utan att bli återbetalningsskyldiga OCH moderaterna ända sen 80-talet i kommunisthatpropagandistiska tongångar klagat på sossarnas Krångelsverige för att sedan så fort de kommer till makten själva införa århundradets värsta och petimetriskaste övervaknings- och kontrollsamhälle, så till den grad totalitärt integritetskränkande, att till och med deras f d ungmoderater bildar partier för att bekämpa dem.

Och allt detta UTAN att det nämnvärt ifrågasätts av s k kritiskt granskande journalistik på bästa sändningstid i public-service-tv, varken i kvällsnyheterna eller morgonsoffan, trots att den är finansierad genom licensavgifter (från vad det verkar de enda som betalar sina räkningar, dvs den bidragsfusk- och terrorbrottsmisstänkta, hemligt avlyssnade befolkningen, vars samlade post-, data- och telekommunikation nu också lagras för framtida genomlysning).

Ja, jag håller med Cristina Husmark-Pehrson, mediebilden är verkligen orättvis.

Och regeringen som sitter vid rodret för en sån sjunkande skuta, den granskas knappast av den s k tredje statsmakten, som istället för länge sen abdikerat i de här frågorna, liksom när det gäller demokratin, vilket visades med all önskvärd tydlighet inför riksdagens omröstning i riksdagen om Lissabonfördraget den 20 november 2008, demokratins avskaffande föregicks av en mediatystnad som var så total, att det enda som hördes var en viskning i programmet Debatt samt en fullständig direktsändning av debatten i webbradion – ett medium vars fräcka utstickande av hakor nu strax även det kommer att dras in, emedan den nye radiochefen är f d moderat, med en profil som, enligt P1 idag ”liknar Hitchcocks”. Det kommer att bli en riktig thriller således.

Vad blir det första vi kommer att få höra.

Inspelat fågelkvitter istället för debatt om Försäkringskassan? Eller bara pausfågel helt enkelt. Var gång något riktigt inhemskt timar och sker på det politiska planet. Och så historiska program, om Karl den XII kanske, hållna av den likaledes nytillsatta oständige sekreteraren i Akademien (som fortsättningsvis byts ut för varje ny riksdagsmajoritet?).

Det kan man verkligen kalla ”klipp-strategi”.

Läs bloggarna

Nu kommer Bäventyrets efterskalv

Med anledning av att konsultberoendets verkningar inom myndighetssfären nu börjar göra sig gällande finns skäl att påminna om ineffektiviteten i effektiviseringarna. Särskilt eftersom det sägs att de försenade utbetalningarna kommer att fortsätta, på grund av att man tvingas till personalnedskärningar för att effektiviseringsinstrumenten
blivit så dyra (logiken i detta rationaliseringstänkande slår knut på sig själv).

Se tidigare bloggposter
Curt Malmborg har gått in i väggen 18 dec 2008

Ett riktigt Bäventyr 19 dec 2008

En riktigt GOD jul  22 dec 2008

Vad säger bloggarna? Läs Knuff

Ett riktigt Bäventyr

Accenture – det låter som en felsägning på Adventure, trots att det egentligen är en fusion mellan Accent och Future.  Den framtida accenten, jaha (kan således vara besläktat med nyspråket). Man undrar varför man aldrig förr hört talas om detta närmast statliga bolag, med ansvar för Försäkringskassans nya vad det verkar krångliga betalningsrutiner, som ingår i den förenklande avbyråkratisering som effektiva, upphandlade IT-verktyg skall förse det offentliga med. Verkar alltså lite orutinerat i betraktande av vad de mammalediga, förlåt pappalediga får utstå (det gick av bara farten). Men det är klart – det är väl bara för dem och deras späda små att knapra lite på det numera obefintliga sparkapitalet och helt enkelt bida tiden. Lagom till 13-dan kommer väl rationellt och ovidskepligt de försenade julklapparna, med glada hälsningar från Försäkringskassan, som plåster på välfärdssåren efter de många välfärdsåren. Långtidssjukskrivna göre sig icke besvär. Och en ny beroendeproblematik – konsultberoende – kan läggas till de bidragsberoenden av svenska skattemedel som det globala näringslivet redan visat sig lida av inom andra näringsgrenar.
Men vad gör väl allt detta – det viktiga är att vi får bukt med bidragsfusket.