I Israel har Avner Rotschild funnit nya sätt att tillvarata solelen genom fotoelektrolys – att splitta vattenmolekyler i syre och väte med hjälp – av just solljus:
”A new way to split water molecules into hydrogen and oxygen by using just the sun and ultrathin films of iron oxide (rust) has been developed by researchers from the Technion-Israel Institute of Technology. This technological breakthrough will almost undoubtedly lead to more efficient, and less expensive, ways to store solar energy.”
Lagringsmetoder är ju det problem som måste sysselsätta utvecklarna av de förnyelsebara flödesenerigerna allra mest, för att vi ska kunna få tillgång till den producerade elen när vi behöver den.
En del belackare av Jonas Sjöstedts och Jens Holms senaste utspel till försvar för offentliga satsningar på att utveckla solkraften verkar dock ställa som krav på dessa helt nya energislag, att det inte får kosta några som helst pengar att utveckla.
”While solar panels are very useful at converting the sun’s rays into electricity for immediate use, the storage of that energy for later use is … well, it’s still being figured out. The energy can be used to charge batteries, for instance, but that charge will wear off over time. Instead, scientists have been looking at thermo-chemical storage of solar energy. Last year, researchers from MIT discovered that the chemical fulvalene diruthenium was quite an effective storage medium. Unfortunately, the ruthenium element that it contains is rare and expensive. Now, however, one of those same scientists has created a new storage material that is cheaper, and is able to store much more energy.”
Jag blir så arg när jag läser de ärkereaktionära, påstått ”vetenskapliga” krafternas bjäbbande mot solkraften. De verkar underförstå, att nuvarande energislag varit dels kostnadsfria att utveckla, dels kostnadsfria vad gäller konsekvenser.
Vi lever i en tid när hela planeten hotas pga fossil energianvändning och kärnkraft. Världens främsta kärnkraftsnation Japan har just haft ett historiskt haveri som ‘inte kunde hända’, extremvädren slår till allt tätare, världsbanken varnar med rätta för total kollaps, om vi inte stoppar den fossila energianvändningen.
Och så kommer såna här nissar och klagar på att solkraften och dess lagringsmetoder kostar att utveckla. Vad kostar det om planeten kollapsar? Det verkar de inte tänka på.
Ur fredssynpunkt är det inte minst också viktigt att göra oss fria från oljeberoendet.
Kraftfulla, originella och känsliga. Slutför vad de påbörjat. Extremt god människokännedom. Lyhörda för andras känslor. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Respekterade för sin starka vilja att göra rätt. Oftare individualister än ledare eller underordnade andra.
Tycker ni att det stämde? Prova får du se vem du är, enligt detta test. (obs! Vet inte vem som lagt ut det men jag tyckte det var rätt roligt och att frågorna inte var helt puckade).
I övrigt Depressing news from the outside world of eurozone and climate meltdown:
”EU är visserligen för en fortsättning, men tre mycket viktiga länder — Japan, Ryssland och Kanada — har redan sagt att de tänker lämna protokollet, och deras positioner har inte förändrats i Panama. Det kan i värsta fall innebära att Kyoto begravs i Durban.
Problemet, som Kanada, Ryssland och Japan ser det, är att USA fortsatt står utanför avtalet. Om inte USA kan övertalas att gå med på samma åtaganden som de andra industriländerna ser de ingen anledning att vara med längre.
USA å sin sida kräver att de stora utvecklingsländerna som Kina och Indien accepterar att minska sina växthusgasutsläpp — vilket både kineser och indier vägrar att göra. Samtidigt kräver Kina och Indien att Kyoto ska vara kvar, trots att snart bara EU omfattas av avtalet. Så hopplöst ser läget ut.
– Det blir inget genombrott här, och inte i Durban heller, säger Anna Lindstedt.”
USA för h-e. SKÄRPNING! Alla forskare – fixa fram en miljövänlig bil och EU – en ”permanent krismekanism” och ett jättelikt räddningspaket för att finansiera snabbutvecklingen av SOLKRAFTEN!
Med anledning av Uppdrag Gransknings reportage om Torbjörn Törnqvist och det hemlighetsfulla oljetradingföretaget Gunvor, som denne schweiz-baserade oljemiljardär ”med ett blågult hjärta” äger tillsammans med den tidigare ryske men nu finske medborgaren Gennady Timchenko, så vill jag även tipsa om tidningen Affärsvärldens artikel om Törnqvist ”Den hemlige oljemiljardären”.
Denna artikel från 2009 vidgar bilden genom att berätta, att Gunvor planerar verksamhet inom fler områden än oljetrading, t ex slöt man 2009 avtal med Lundin Oil som innebar att man även tänker börja ‘direktinvestera’, dvs börja med utvinning, då gällande olja i Ryssland. ‘Energikrigen’ i den norra hemisfären om rätter att utvinna olja i Arktis fick därmed kanske ytterligare en spelare, uppenbarligen med mäktiga politiska kontakter i Ryssland också, att döma av Törnqvists egna slutrepliker i intervjun med Uppdrag Granskning:
Affärsvärldens artikel redovisar också de mångfacetterade ägarförhållandena som gäller för ”Gunvor Group”:
”Gunvor ägs av ett holländskt bolag, som ägs av ett Cypernregistrerat bolag, som ägs av holdingbolaget Clearwater Advisors på Brittiska Jungfruöarna. Sidnumren är de enda siffrorna i bolagets officiella informationsbroschyr. Koncernen och dess två ägare har hittills undvikit offentlighetens ljus (med några uppseendeväckande undantag).” [anm: min länk i citatet]
Vad det tillsammans med gasledning i Östersjön och Carl Bildts tidigare engagemang i både Gazprom samt Lundin Oil m fl, innebär för Sveriges säkerhetspolitiska situation finns därmed anledning att debattera:
”Det var Lundin Petroleum som kontaktade Gunvor Group. Torbjörn Törnqvist hade dittills bara träffat familjen Lundin i sammanhang utanför oljeindustrin. Exempelvis sitter han och Ian Lundin i styrelsen för Svenska Handelskammaren i Schweiz (liksom Investors ordförande Jacob Wallenberg för den delen).”
Därför repriserar jag ett tidigare blogginlägg som jag skrev, om riskerna med den globala avreglerande nyliberalismen och maktelitens pendling mellan den militära, ekonomiska och politiska sfären Den ”legala nihilismen” och gasledningarna.
De globala koncernernas allmakt kallar ju vanliga människor ‘globalisering’. Men i den akademiska världen skiljer man mellan ‘globalism’, ‘globalismer’ och ‘globalisering’.
Med ‘globalism’ menar man då den neoliberala marknadsreligionens anspråk på världsherravälde, medan man med ‘globalismer’ menar tanken att det kan finnas flera konkurrerande föreställningar om vilken världsordning som skall råda. Med ‘globalisering’ menas då slutligen det faktum att världen i och med den kommunikationsteknologiska utvecklingen krympt till en ‘global by’, i synnerhet sedan Internet uppfanns.
En av världens mest framstående forskare om dessa fenomen, Manfred Steger, konstaterar:
”that the globalist neoliberal project is in essence one ideology of many in the constellation of globalization. The neoliberals or neoconservatives have merely harnessed a sophisticated public relations machine – propaganda, in Noam Chomsky’s analyses – to convince a naïve public that laissez-faire liberal capitalist ideology is actually nothing less than an end point of history, a culmination of natural scientific process and evolution. The mistake, Steger would argue, is to confuse a political economic ideology with some kind of inevitable evolutionary process interpreted through a lens of scientific method.”
Redan 1956 skrev C. Wright Mills en bok om den: The Power Elite. Den beskrevs då som tredelad; bestående dels av koncernernas, dels av militärens, dels av politikens elit. Mellan dessa tre maktsfärer fanns svängdörrar genom vilka samma elitmänniskor passerade in och ut för att iklä sig olika maktpositioner.
Så tidigt som 1956 visade det sig emellertid, enligt denne Mills, att balansen sinsemellan de tre förskjutits. Medan allt mer makt koncentrerades till de två första sfärerna dränerades den politiska allt mer på inflytande, vilket ledde till att koncernerna och det militärindustriella komplexet blev styrande för politiken. Så istället för att politikerna ritade upp riktlinjerna som de förra hade att hålla sig till så blev det mer och mer tvärtom:
” As noted by Mills, the political domain has diminished in power relative to the corporate and military sectors: ‘Insofar as the structural clue to the power elite today lies in the political order, that clue is the decline of politics as genuine and public debate ofalternative decisions.’”
I ljuset av detta skulle man som jämförelse kunna beakta vad som just nu sägs om det som timar och sker i Ryssland.
Där påstås nämligen att oligarkernas makt gått fullständigt överstyr på grund av att ränderna från tsarismen aldrig gått ur själva samhällskostymen. Efter kommunismens fall 1989 togs makten över av koncernledningar – personerna i dem hade då förpassat sig dit genom svängdörren från den politiska maktsfären till den ekonomiska – ett korrekt steg i karriären om man beaktar vad Mills och Steger säger.
Det speciella med den ryska situationen är då att man gått över från den politiska maktsfären i ett diktatoriskt styre till den ekonomiska sfären i en neoliberalt globaliserad marknadsekonomi, vilken enligt ovanstående alltså numera är den maktsfär som, tillsammans med den militära, styr den politiska. Frågan är då om något egentligt regimskifte skett.
A prominent political thinker of the 20th century, Carl Popper, formulated that criterion: democracy is such a form of state structure where bloodless change of power is possible through election. What does it mean? First, it means political competition where people themselves define the course of the national policy using the election system. Second, this is about the lack of monopoly for power. In economics, the victory in a competitive struggle never means the winner will stay alone in the market. The same must apply to the politics. With a democracy no one can be thrown away from the domestic politics. This applies not only to the parliament, but also to the president. Whatever broad powers he were invested in, he still must stay under control.And how can people control the president, government and the new political force in power? First of all, this is possible to be done through opposition, i.e. parties that failed to become winners at this stage. And how can they exercise the control, in their turn? They can do it through parliamentary enquiries, participating in making the state budget, exercising control over public spending and so forth.”
För eftersom tendensen är densamma här – att det blivit de ekonomiska och militära maktsfärerna som styr den politiska istället för tvärtom – så riskerar den demokratiska kontrollen att gå förlorad. Särskilt efter att Lissabonfördraget implementerats. För då välter hela skutan över till förmån för den exekutiva makten (som i sin tur styrs av lobbyism och militarism enligt ovan nämnda analytiker).
De nationella parlamenten förlorar kontrollen över den exekutiva (eller verkställande) makten (= ministerrådet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Presidenten och den Höga Representanten för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) och Europaparlamentet har knappast samma styrförmåga.
Och det allra allvarligaste är att lagstiftningsmakten delegeras till regeringarna utom räckhåll för demokratisk kontroll. Inte minst saknas också offentlighetsprincip och remissförfarande och därmed även möjlighet till offentlig debatt, vilket strider mot vår grundlag som säger att den fria opinionsbildningen är en hörnsten i den demokratiska samhällsbyggnaden .
Påtagligt var hur goda vibrationerna var efter onsdagens toppmöte i Stockholm. Det anses här ha varit ett av de bästa av de möten av detta slag man haft med Europeiska Unionen.
Inte så att vi inte diskuterade de frågor där vi har delade meningar – t ex om mänskliga rättigheter eller södra Kaukasus. [. . .]
Men att vi också underströk det gemensamma intresse vi har av att bygga ut förbindelserna.
Moderniseringen av Ryssland är ett mycket påtagligt gemensamt intresse.
Men den är inte möjlig utan en fungerande rättsordning. Den ”legala nihilism” president Medvedev talat om är ett akut hot mot denna modernisering. [. . .]
Det har skrivits spaltmetrar om de korrupta förhållanden som ligger bakom felsatsningen etanol. Nu tvångskränger EU denna lobbyismens undermålighetsprodukt, tvingar oss att köpa den genom att forcera fram användning av E10 lagstiftningsvägen. Vems ärenden springer de? Inte är det miljöns i alla fall.
Det kan jämföras med vansinnesprojektet de Nya lågenergilamporna, som kräver ett mindre haveriförfarande om de går sönder, eftersom de innehåller stora mängder kvicksilver. All kvicksileranvändning är förbjuden i Sverige.
Ändå tvångskränger EU dessa livsfarliga lampor. Förutom ett otrevligt Sovjetsken sprider de kvicksilver i ett jämt dammlager i våra återvinningscentraler.
(M)arionettregeringen nickar naturligtvis ja, precis som man, med Berlusconis hjälp, gjort till ESS – European Spallation Source – projektet, som för all framtid kommer att ohjälpligt förstöra stora arealer livsviktig åkermark i trakterna kring Lund i Skåne.
Ett svindyrt projekt för obsoleta kärnteknikföretag och forskare från kapprustningens dagar som panikslagits efter det att kärnnedrustningseran iställets inletts och därför lobbar hejvilt för ”ny” kärnkraft och t ex detta katastrofala jätteprojekt som med fördel läggs i dumlandet Sverige, som naturligtvis inte har något emot att exploateras som Tysklands nya råvaruproducerande U- och experimentland för livsfarliga testkörningar (uranbrytning, skiffergasutvinning, stora kvicksilverutsläpp).
Inte minst de svinaktigt höga elpriserna kan vi ju tacka Tysklands nykoloniala utsugning av Sverige för.
På somrarna tömmer EON (Preussen Elektra = tyska staten) vattenmagasinen och överskottselen skickas hem till Faderlandet Tyskland, så att svenskarna åker på en blåsning som heter duga på vintern. De som vill sitta blåfrusna i fina villan och betala hela lönen i elräkning ska rösta på Allianzen. Det är till Tyskland ditt jobbskatteavdrag går, kom ihåg det.
Sverige var tidigare, tack vare vattenkraften, i mycket hög grad självförsörjande vad gäller el, men på grund av (M)arionettregeringens fanatiska tro på ett återinförande av ett stortyskt Neuropa ska vi nu istället se till så att herrelandet Tyskland kan exploatera också den svenska råvaran, utöver skog, jordbruksmark och fastigheter som man redan lagt vantarna på i så stor utsträckning som möjligt.
Timmerbilarna dundrar genom landet i skenande hastighet tillsammans med råvarutågen som tvingar passagerartågen att stanna för att släppa fram dem så att inte den oavbrutna pipelinen med råvarurikedomar ur E(U)-landet Sverige på minsta sätt störs, allra minst av sådana trivialiteter som dumma svenskar på väg till jobbet.
Tyskland bygger nu också bro eller till och med tunnel till Danmark för ännu snabbare råvarutransporter från (E)U-landet Sverige till herrelandet och dess lilla giriga kusin Danmark.
På landets återvinningscentraler slängs nu också lågenergilamporna i samma containrar som förbrukade glödlampor kastas i, utan lock eller annat skydd. Att gå in där kräver väl egentligen ansiktsmask ifall man inte vill låta sig exponeras för kvicksilver.
Det här saxade jag från ett kommentarsforum om E10, den Nya Europeiska miljösatsningen, som slår fyra flugor i en smäll. Regnskogarna skövlas rekordsnabbt, bilmotorerna förstörs så att du måste skrota bilen och köpa en ny betydligt snabbare, gummislangar, aluminium- och plastdelar skadas och bilbrand kan uppstå:
”Tjena!
För miljön kommer det bli marginell skillnad. Utsläppen per liter i tanken kommer minska med 5% men då bilarna måste gå med fetare blandning tack vara etanolens lägre energiinnehåll så ökar utsläppen per mil med några procent.
Sen är ju etanol sisådär miljövänligt egentligen.. Och den etiska biten med skövling och förhållande nere i sydamerika kan man ju också ta i beaktelse.
Jag kommer köra på 98 istället även fast det går att köra etanol i alla tre bilarna..”
Tack EU och alla ni som röstade ja för att vi skulle med i klubben för30-talistisk tysklandsbeundran, blixtsnabb ekonomisk ruin och totalförstörd natur.
Framtida generationer kommer att ge er den belöning ni förtjänar.
Vidare måste vi se till att nationalisera och effektivisera de gamla vattenkraftstationer som kraftbolag köpt upp för att mota undan konkurrens. Det har den fördelen att inga nya ingrepp i naturen krävs.
Naturligtvis måste vi också avreglera avregleringen och återkommunalisera så att lokal, förnyelsebar elproduktion kan komma igång, tillvaratagande av biogas från jordbruket som drivmedel, och annan småskalig energiproduktion. Avregleringen på samtliga områden, både vad gäller apotek, tågtrafik, elmarknaden m fl har endast tjänat ett syfte; att ersätta allmännyttiga monopol till humana priser med privata monopol (=utländska statliga aktörer som preussen elektra (eon), dsb, deutsche bahn, arriva) eller oligopoliserande kartellbildningar av multijättar med skyhöjda priser utan något som helst ansvarstagande eller hänsyn till svenska intressen, endast till tyska danska, australiska, kanadensiska osv. Regeringen låter utländska aktörer slakta landet, stycka upp statlig egendom mellan sig, och de svenska skattebetalarna får betala priser många gånger om. Shell vill provborra efter skiffergas i alunskiffret i 20 av Skånes bördigaste kommuner. Bryr de sig ifall den svenska livsmedelsproduktionen havererar. Svar Nej. Inte heller bryr de sig ifall radioaktivitet fälls ut och skadar mark och grundvatten i Sveriges kornbod. Det räcker med en titt på BP:s katastrofhantering i mexikanska gulfen och Shells agerande t ex vid anläggningar i Nigera för att förstå vad det här handlar om för svensk räkning. Katastrof upphöjt till 10.
NEJ TILL UTBYGGNAD AV KÄRNKRAFTEN, NEJ TILL URANBRYTNING, AVSKAFFA AVREGLERINGEN, SVERIGE UT UR EU – NU!
Därför publicerar jag nu, istället för Ankeborgreceptet om att låta det enda investeringskapital Sverige har gå till Merkel och Sarkozy, innan inflationenslutligen tar fart och kronorna riktigt raketruttnar i ladorna, de förslag som jag skickat till socialdemokraterna, som svar på deras rop i öknen: ”Ge oss dina synpunkter! Alla inkomna synpunkter läses och är en del i arbetet för att förändra vår politik.”
Ratificeringen måste därför rivas upp, också då rättighetskatalogerna i Lissabonfördraget respektive grundlagen inte stämmer överens med varandra. Detta i och med att fyra rättigheter som finns i vår grundlag saknas i Lissabonfördragets rättighetskatalog; nämligen rätten till skydd mot åsiktsregistrering, hemlig avlyssning, godtyckligt frihetsberövande samt rätten att delta i demonstration på allmän plats. Och då får mer maktöverföring till EU inte ske enligt grundlagen. Därför är ratificeringen inte legitim. Den är inte heller legitim då all kritisk debatt bannlysts. Ratificeringen föregicks därför inte av den diskussion som krävs för ett sådant genomgripande beslut, som i princip avskaffar rösträtten, och dessutom lämnar över Riksdagens makt till regeringen att besluta åt oss i ministerråden med 2 % röstmakt där.
– I samband med att fördraget nu förhandlas om inför inrättandet av ”permanent krisfond” för euron, så är det därför lämpligt att utlysa en förutsättningslös folkomröstning om hela Lissabonfördraget, och denna gången låta folket säga sitt. Vi har fråntagits vår röstmakt på illegitim väg. Nu är utmärkt tillfälle att korrigera begångna fel genom att kräva folkomröstning inför de planerade fördragsändringarna så att svenska folket får ett ord med i laget om vart skattepengarna framgent ”permanent” kommer att ta vägen (rakt in i tysk, dansk och fransk statskassa samt till diverse lobbyister av gangsterekonomiskt slag som köper in sig i de offentligfinansierade verksamheterna). Särskilt som det är ofantliga summor av just skattepengar som den ”permanenta krisfonden” kommer att handla om (och inte Anders Borgs fickpengar).
2. Gör upp med den kopia på amerikansk Patriot-Act-lagstiftning som i panik, eller om det var paralyserat tillstånd, överkopierades via EU in i svensk lagstiftning, på order från George Bush. Det s k Bodström-Asksamhällets bestämmelser måste rivas upp – vi kan inte ha lagar som FRA, datalagringsdirektivet, försvarsunderrättelsedomstol utan folklig representation, utan rätt till juridiskt ombud, och med beslut som inte går att överklaga. Det strider mot grundläggande rättsprinciper. Dessa lagar måste avskaffas. Bättre sätt att stävja terrorhot är att sluta kriga i Afghanistan till förmån för en regim som tillkommit genom konstaterat valfusk. Således – avveckla svensk medverkan i det kriget, och sluta låta Nato bombträna i Norrbotten. När avskaffades svensk alliansfrihet utan att vi fick vara med och diskutera saken? Driv den frågan och ställ krav på att dessa livsfarliga övningar upphör. De sticker också i ögat på Putin som inte är att leka med.
3. Låt inte Svenskt Näringsliv och till dem knutna PR-byråer bestämma den fortsatta socialdemokratiska politiken. I min bok kallas sån infiltration för korrupt förfarande dessutom. Utred på djupet vad som hänt – med tanke på de nära banden mellan moderaterna och Svenskt Näringsliv. Finns det moderata politiker som känt till det här? Hur många socialdemokrater har varit inblandade i ”Primegate” eller känt till detta? Om socialdemokratin vill vara minsta trovärdig, kan man inte ha kvar några sådana personer i partiet.
4. Låt inte avgående partiordförande bestämma den fortsatta politiken med sitt ”avskedstal”, särskilt inte som det gick stick i stäv med talet i Almedalen t ex. Det var ju däremot bra, men sämre när man tar avstånd från innehållet i nästa andetag. Det är inte bara Aftonbladets avgående ledarskribent som kan uppleva sådana tvära kast som opålitliga, utan det gör också väljarkåren, varpå väljarflykten fortsätter i rasande fart.
Det är inte heller trovärdigt att ena dagen råskälla på regeringen för ökat utanförskap och ”stupstockar” i sjukförsäkringen, när man nästa dag säger sig ”egentligen” företräda samma politik som den moderata regeringen och dessutom är beredd att införa samma ”bortre parentes” för arbetslösa.
6. På grund av det samt den rådande ekonomiska situationen måste också valutarestriktioner införas. Den globala spekulationen, inte sällan med våra pensionspengar, måste stoppas. Sverige kan inte heller slänga mer pengar till fruktlösa räddningar av euron. Den räddas inte med mindre än att Tyskland går ur valutaunionen, eller PIIGS-länderna tillåts göra det.
7. Istället för bortre parenteser och stupstockar i trygghetsförsäkringarna så måste socialdemokratin hålla solidariteten vid liv. Det kommer att behövas när de europeiska åtstramningspaketens verkningar gör sig tydliga under 2011 – då kommer massarbetslösheten till Sverige också genom sänkt export och drastiskt sänkt konsumtion i euroländerna. I och med den kommer också tysk export att sjunka. Då behövs trygghetsförsäkringarna, inte bara som livlina för de många som drabbats och de oerhört många fler som kommer att drabbas när detta sker, utan därför också som garant för att köpkraften hjälpligt ska kunna upprätthållas. Med raserade trygghetsförsäkringar i det läget kommer köpkraften att sjunka drastiskt och det kommer givetvis leda till stängda affärer, nedlagda verksamheter och – givetvis då – ytterligare ökad massarbetslöshet, kort sagt, en nedåtgående spiral. Därför bör det vara prioritet nummer ett för socialdemokraterna att absolut inte avskaffa några skydd i trygghetsförsäkringarna, istället måste man använda det utrymme som nu finns i Sverige till att säkra dem – och även förstärka dem.
8. Driv en aktiv arbetsmarknadspolitik. Skälen till det är samma som i punkt 7, men också för att möta generationsväxlingen, pensionsavgångar, och flaskhalsar, bristsituationer, samt för att upprätthålla svensk konkurrenskraft. Det är på människors kompetens som satsningar måste göras. En av de viktigast faktorerna för konkurrenskraft enligt enig expertis. Samt givetvis på spetsforskning på solkraft och solkraftsdrivna elbilar. Vattenfall måste gå in och satsa pengar i Desertec-projektet istället för i dinosauriska projekt som ”nya” kärnkraftverk.
9. Verka för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. Stöd det svenska småskaliga jordbruket och skippa EU:s icke ändamålsenliga regler. Det kommer att behövas. Öka självförsörjningsgraden också när det gäller sådana saker som vi importerar onödigt mycket av – såsom textil, möbler, kläder, skor osv. Det är för att man flyttat all produktion till låglöneländer som arbetslösheten kunnat breda ut sig och skuldsättningen och passiv konsumtion på kredit öka så katastrofalt.
Under 2011 är det stor risk att fastighetsbubblan brister och arbetslösheten ökar. Då kommer offentliga jobbskapande satsningar att behövas. För att uttrycka det milt.
Riksdag – se till att sätt in en ledning för Vattenfall som omedelbart är med och satsar de 4000 miljarder som krävs att Europas länder investerar för att desertecprojektet ska bli verklighet så fort det någonsin går, istället för att plöja ner skattepengar till räddning – av tyska och franska storbanker. Frankrike och Tyskland tänker nämligen inte vänta med att investera i Desertec, och Sverige ska naturligtvis också vara med och dra nytta av detta, särskilt som det är en svensk som kommit på själva idén och även uppfunnit transmissionen som gör det hela möjligt. Nämligen Gunnar Asplund.
Och menar självklart satsningen på att utvinna solenergin i Afrika samt transportera den från Sahara och hit, då den kan försörja hela världen med all miljövänlig elkraft vi nånsin kommer att behöva. Och transmissionsmöjligheten, den har han sett till att fixa. Hjälte! Nobelpris på honom och till de forskare som ser till att kraftöverföringstappet blir så litet som möjligt – NU.
Samt forskningspengar förstås, och inte räddningspaket till tyska och franska banker tack.
I februari förra året vart man ju deppad över den ohemula kärnkraftsuppgörelsen och grämde sig över att inte fler storskaliga satsningar gjordes på solkraften istället, särskilt som jag redan då hittade en länk på nätet till just en sådan – Desertec – som jag la in i bloggposten Betongpolitik av förstenat märke.
Och nu är denna satsning faktiskt igång på allvar. Jag blev så glad när jag såg det att jag nästan satte mitt gröna te i halsen. Ekot rapporterar nämligen just att ”Solkraft från Sahara kan rädda klimatet”:
”Upphovsmannen till Desertec är den tyske fysikern Gerhard Knies. I snart femton år har han kämpat för sin idé. Nu har det gått så långt att både stater och storindustri vill förverkliga Desertec. ‘– El från jordens öknar är en av få verkligt stora möjligheter att stoppa klimatkatastrofen’, säger Gerhard Knies. Desertecs ambition är att täcka hela Nordafrikas och en del av Europas elbehov år 2050. Europa skulle kunna få 17 procent av sin baskraft från Sahara, enligt de tyska statliga utredningar som Desertec grundar sig på. Det skulle då räcka till att ersätta all atomkraft och en stor del av kolkraften. Tekniken är beprövad. Den fungerar redan i både Spanien och Kalifornien. Det nya med Desertec är skalan.”
Om det funnes någon framtidsvilja i Sverige skulle man ju därför omedelbart avreglera avregleringen och stödja småskalig inhemsk förnyelsebar elproduktion samt när det gäller storskaliga satsningar sätta igång statligt stöd till samarbete mellan (ett svensktägt) Volvo, Saab och t ex Siemens som redan är med och bygger solkraftverk runt om i världen, för att få fram en plug-in bil som kan anpassas till tankställen med el hämtad från solenergi eller t ex en vätgasbil där vätet kan framställas med hjälp av el från solenergi. Biståndet kan också satsas i detta för att påskynda utvecklingen av solkraften som basenergi. Ur forskningssynpunkt innebär det väl också att stora satsningar krävs på forskning både vad gäller att spjälka vatten, elektrolys och supraledare.
För det bästa av allt är att denna fantastiska utveckling kommer att äga rum i Afrika. Jag ser för mig hur välstånd återuppväckes i afrikanska riken och deras kulturer börjar blomstra igen.
En dröm som jag har är nämligen att någon gång få resa över hela världen och då särskilt också besöka den märkliga staden Timbuktu. Jag såg en dokumentär därifrån en gång som väckte denna dröm. Det går inte riktigt att uttrycka i ord – men det var ett inspirerande lugn och en vardagens mänskliga rytm som gjorde att man längtade efter att någon gång få uppleva det.
Nemokrati 
