Etikettarkiv: erik laakso

Det högerneutrala Piratpartiet

Socialdemokraten Erik Laakso redovisar nu i en bloggpost att Piratpartiet är på väg att tappa den vågmästerliga balansen. Det visar sig  i utfrågningar att de faktiskt ändå tar ställning i olika frågor trots att man tidigare sagt sig stå neutrala, men Piratpartiets kandidat i EU-valet, Christian Engström, ursäktar det då med att det inte fanns något alternativ för ”Ingen åsikt”. Det är nog precis det som kritikerna till den förment neutrala hållningen hävdat. Förr eller senare tvingas de visa färg. Om man nu skulle hålla fast vid en omöjlig ståndpunkt – ja då kan det inte bli annat än till priset av röster. Men skulle det vara så att det verkligen var deras fasta förhållningssätt – då är det väl bättre att inte kryssa i något alls och bara upprepa – Ingen åsikt…ingen åsikt… ingen åsikt… i allt utom frågorna de går till val på.  Den där otydligheten som nu visar sig än tydligare, är populistisk. Man vill inte skrämma bort vänsterväljare (det är ju frånMiljöpartiet och Vänsterpartiet rösterna tas, har det visat sig i opinionsmätningarna).

Bloggen Intensifier konstaterade för någon dag sen att det var ett till över 80 % mansdominerat parti,  varpå kvinnor i partiet genast replikerade med att det inte ”behövs” fler kvinnor i partiet. Intensifier konstaterade vidare att partiet höll sig med en extraordinärt  ‘grabbig’ jargong och kampsång och rådde dem att tona ner.

Så här skriver piratpartisten Calandrella:

Låt mig anmäla avvikande åsikt. Jag anser att Piratpartiet inte behöver fler kvinnor. Det vill säga, vi behöver fler medlemmar, men detta oavsett kön. Vi behöver inte specifikt fler kvinnor. Varför? Tja, varför skulle vi behöva ha det? Om vi skulle eftersträva sådan slags jämlikhet i stil med samhället i övrigt skulle vi lika gärna kunna hävda att vi exempelvis behöver fler invandrare, för att vi har en lägre andel invandrare som medlemmar  än resten av samhället (jag vet inte huruvida detta stämmer; det är ett hypotetiskt exempel). Eller blonda personer (återigen, hypotetiskt) för att bli mer lika samhällets fördelning av blonda och icke-blonda personer. Eller fler troende människor. Eller fler personer vars favoritfärg är rosa. Eller fler LOST-tittare. Eller…”

Tur då för Piratpartiet att de kandiderar just till EU-valet då, för i EU där sitter bara män i kostymer och fattar beslut över huvudet på oss – de vet vårt eget bästa trots bristande representativitet. Eller…?

Socialdemokratiska bloggare – jag tror det var  Åsa Westlund kommenterade Politikerbloggens uppmärksammande av att Christian Engström i en utfrågning uttalat  att Piratpartiet skulle rösta för legalisering av prostitution och ”vissa droger” om det skulle ‘råka’ bli så att man ‘hamnade’ i en partigrupp som gjorde dessa ställningstaganden:

Christian Engström vet visserligen inte vad de grupper han vill vara med i i Europaparlamentet står för men han är inte beredd att på stående fot ta avstånd från “legalisering av prostitution eller legalisering av vissa former av narkotika”.

EU-parlamentarikern Åsa Westlund passade då på att informera om att det inte är så arbetet i Europaparlamentets partigrupper går till, att man ‘hänger med’ på vad partigruppen tycker. Ett eget ställningstagande i de olika frågorna krävs då partigrupperna är ytterst heterogena och det är upp till varje ledamot att göra egna bedömningar och kunna argumentera varför man tagit den ställning man gjort:

Jag tror Piratpartiet missförstått hur en grupp i Europaparlamentet fungerar. Visst har grupperna många saker gemensamt inom sig men det finns också starka spänningar och åsiktsskillnader inom grupperna. Det finns inte som i Sverige en partilinje att gömma sig bakom. Dessutom förs diskussioner inom partigrupperna innan beslut fattas. Vilken linje ska Piratpartiet driva då? Ytterst faller ansvaret på den enskilde ledamoten. I alla frågor.”

Ännu tidigare var det ytterligare någon som hade noterat en drogliberal inställning hos partiet.

När jag själv gjorde en granskning av Piratpartiet utifrån de utgångspunkter i nyliberal ideologi (som för övrigt just förespråkar en ultraliberalt fri marknad där handeln ska vara fri också när det gäller vapen, droger och sex) närmare bestämt hos den utilitaristiska variant av nyliberalismen (vilken inte, likt annnan nyliberalism, utgår från rättighetsetiken) som ‘guldpiraterna’ Friedrich von Hayek och Milton Friedman representerar:

Ur nyliberalismens syn på individuella rättigheter härleder man den ekonomiska liberalismen, med försvar av kapitalismen, liksom drog- och vapenliberalism, privat egendomsrätt och ställningstaganden som fri invandring och total yttrandefrihet. Rättigheterna motiveras utifrån olika slutsatser. Det finns också förespråkare av nyliberalism som inte utgår ifrån rättighetsetik.[6] De utgår då istället ifrån det mer utilitaristiska argumentet att konsekvenserna av ekonomisk och personlig frihet ger ett bra samhälle. Detta är särskilt vanligt inom det ekonomiska området.[7]

7.  ^ Anna Maria Blomgren, 1997, Nyliberal politisk filosofi: kritisk analys av Milton Friedman, Robert Nozick och F.A. Hayek, Bokförlaget Nya Doxa

och vars inställning till ‘immaterialrätterna’ Christian Engström samvetsgrant redovisat såsom varande själva grunden till piraternas ställningstagande beträffande fildelning på sin hemsida – så fick jag svaret av andra i kommentarsfälten, att det inte var relevant vad han uttalat – det var inte han som var Piratpartiet – och att det därför inte spelade någon roll. Men detta är väl ett märkligt förhållningssätt. En partimedlem som kandiderar för partiet i EU-valet, uttalar sig å partiets vägnar i TV osv – hans ställningstaganden och uttalanden i olika frågor måste väl spela stor roll och självklart tolkar var och en det som något som har med Piratpartiet att göra.

Så här förklarar Christian Engström, Piratpartiets förstanamn i EU-valet, piraternas inställning till upphovsrätten i inlägget ”Klockren fildelningsmotion av Karl Sigfrid m fl” (Christian Engströms ord är fetstilade, det övriga är de utdrag ur Sigfrids motion som Engström kommenterar):

Upphovsrätt är inte ägande


Nobelpristagaren FA Hayek förklarar skillnaden mellan konventionell äganderätt och upphovsrätt, och påpekar att det är stor skillnad på begränsade materiella resurser och obegränsade immateriella. Upphovsrätten medför inte ökad innovation. Dags för nästa Nobelpirat:

“En senare Nobelpristagare, Milton Friedman, beskriver upphovsrätten som ett monopol som minskar utbudet till en nivå under den optimala. Upphovsrätten och de förbud som följer därav bör enligt Friedman främst beskrivas som en inskränkning av yttrandefriheten.”

Även om det här kan tyckas vara lite väl filosofiska punkter att ha med i en riksdagsmotion, är det en del av styrkan i motionen att den verkligen förklarar ordentligt och på djupet. För andra riksdagsmän och/eller debattörer är den här motionen ett utmärkt sätt att faktiskt förstå vad det handlar om. Det är den här typen av grundläggande resonemang som ligger till grund för piratrörelsen, både i Sverige och globalt. Ska man begripa piraterna måste man begripa det som står i det här stycket i motionen.

Och slutet på stycket är precis på pricken:

“Ett rimligare alternativ än dagens upphovsrätt är att den som offentligt säljer en produkt får acceptera att andra använder sin frihet och sin äganderätt till att skapa kopior för eget bruk. Det är inte heller ekonomiskt motiverat med ett monopol som syftar till att ge upphovsmannen rätt att tjäna pengar på sin verksamhet. I andra sammanhang kräver vi att företagare har en affärsmodell som fungerar utan monopollagstiftning. Varför skulle inte det gälla artister?”

Jag läste också en intressant debatt från i december hos bloggaren ”Mymlan” – där hon blev attackerad för sin avståndstagande åsikt och att hon i vissa delar kunde hålla med den kritiska artikel om Piratpartiet som Andreas Ekström skrev i tidningen Journalisten där han fann dem populistiska och i beröringspunkt med Ny Demokratis Ian & Bert. Diskussionen gällde bl a partinamnet och associationerna som namnet ‘pirater’ kan tänkas väcka.

När man läser den unge Johan Fricks debattinlägg – som råder de av sina generationskamrater som värnar om integritetsfrågorna på Internet – att istället rösta på Vänstern, som ju länge drivit exakt samma frågor, och dessutom tar tydlig ställning i fördelningsfrågor, utbildningspolitik, jämställdhetsfrågor osv –  ja, då ser man samma reaktioner i kommentarsfälten där.

Piratpartiet försöker hela tiden bortförklara eller ludda till sin nyliberala ideologiska hemvist. Varför det? Det är väl bara att stå för den ideologi man har och inte hymla med det. När det ändå fortfarande görs, till och med så när nära EU-valet, så förstärks det högerpopulistiska intrycket.

Läs: Christian Engström (PP),   ”Jag vill till Bryssel för Piratpartiet”, Christian Engström 3, Journalisten – Andreas Ekström: ”Piratpartiet är 2000-talets Ian och Bert”  mymlan, the real. – ”om du inte är för oss är du emot oss”, Politikerbloggen – Expressen, Klara, Kryssa Åsa Westlund – ”Vill Piratpartiet legalisera knark?”,   Erik Laakso på Uppstuds: ”Piratpartiet tappar redan balansen”,   Maria Ferm (Grön Ungdom): ”PP tycker till om allt”, Johan Frick – ”Rösta inte på Piratpartiet”,  

Se tidigare bloggposter: Tänk analogt, Jobb, bostäder, utbildning – Piratpartiet couln’t care less,  Piratpartiets ideologi får inte ifrågasättas?

Stålbadsandan ersätter Saltsjöbadsandan

Den här regeringen sover sig igenom krisen, så dom kan ju bara ta och sluta och prata om andra som sovande. Man märker på deras ministrar vilken verklighetsfrånvänd bubbla de lever i. Ta bara som exempel en kulturminister som säger “Graffiti är skadegörelse” och tycker att det är ‘upprörande’ att den ‘flyttas in på galleri’. Hur uppdaterat är det? Vi har en hel ungdomsgeneration – där många saknar både arbete, bostad och utbildning. En hel generation som håller på att slås ut permanent från arbetsmarknaden och fullständigt från all välfärd. Ungdomsarbetslösheten är rekordhög, 24.1 %. Många är obehöriga att söka till nationella program, många har hoppat av gymnasiet – var ska de ta vägen. Ungdomsbostäder byggs inte, finns inte – var ska de bo nånstans?

Studentbostäder finns inte heller. Till det kommer rekordlåga studielån, på samma nivå som 1989. Därutöver massor med vuxna arbetslösa som inte får någon fungerande arbetsmarknadsutbildning – och då krävs högskoleutbildning i bristyrken för det är det som ger jobb, alternativt kvalificerad yrkesutbildning. Och ovanpå det – allt sämre arbetsvillkor för de som är kvar i arbetsstyrkan.

Det finns inga arbeten till ungdomen som inte pluggar vidare; en krutdurk således. Ett miljonprogram som förslummas genom mindre seriös förvaltning. Då blir väl regeringens fina damer förskräckta när social oro bara exploderar, oavsett vad dom tycker om det. Regeringen gör INGENTING. Fullfjädrade cyniker -eller handlingsförlamade – lika illa vilket som.

Och socialdemokraterna har gjort ett STORT misstag med sitt EU- och neoliberalismkramande. Därav väljarraset.  Att Mona Sahlin sa ja till Lissabonfördraget – och DREV igenom det mot facket, det var spiken i kistan för S.

Se tidigare bloggposter: Den sovande regeringen ZZ och Mona Sahlin körde över väljarna med Lissabonfördraget,
DN: När det skulle slutförhandlas var det kristtider, Läs Knuff

En kall politiker fryser

Nu har det blivit så kallt i politiken att till och med de kallaste av politiker fryser.
-Det finns ingen laganda, uppger Kristina Axén Olin (M), i ett finmejslat porträtt i Dagens Nya Nyheter, som orsak till sitt avhopp från posten som andre vice ordförande i det Nya Arbetarpartiet som även lanserar den Nya Välfärden.

Nej, vi har märkt det. Det finns ingen laganda, allt fler hoppar av, alternativt går in i väggen, som Curt Malmborg. Att sätta epitetet Nytt framför det mesta man gör är själva signumet för det parti, vars post som andre vice ordförande Kristina nu lämnar. Och det Nya Arbetarpartiet är verkligen ett Nytt slags sådant, liksom den Nya Välfärden verkligen är en Ny slags välfärd som vi aldrig skådat maken till förut. Man befarar att till och med språket man använder är ett Nytt slags språk där orden också tillägnats helt Nya betydelser.

Och då kanske det är troligt att lagandan inte är så lätt att sätta fingret på, eftersom den kan vara av ett slag som vi inte känner igen.

I det Nya Arbetarpartiet har man, som Nyhet självklart ett stort antal Kvinnliga ministrar, som även de verkar tolka sitt uppdrag på ett revolutionerande Nytt sätt. Vi har

Beatrice Ask – Justitieminister – det är hon som står för den Nya rättssäkerheten i landet.
Nyamku Sabuni – Integrations- och Jämställdhetsminister, hon garanterar likabehandling och att alla Nya svenskar finner sin plats i gemenskapen; ”Alla skall med”.

Cristina Husmark-Pehrson Socialförsäkringsminister, hon implementerar med kraft den Nya Välfärden.

Maria Larsson – Folkhälsominister, hon lanserar Nya vårdformer, välkomnar idealism, volontärarbete och övervakar med falkögon den Nya vården

Åsa Torstensson – infrastrukturminister – hon ser till så att alla tåg går enligt sina Nya tidtabeller

Lena Adelsohn Liljeroth kulturminister – dammar av kulturen med Nya friska sponsorpengar och främjar den Nya kulturen som skapas på Nya lediga stunder av de som är friställda från den unkna kulturpolitik som det Gamla arbetarpartiet förde

Maudnäringsministern som ser till att det startas massa Nya företag men gör en massa annat också, till exempel lanserar den Nya energipolitiken

Men vi får inte glömma de Manliga ministrarna

Fredrik Reinfeldt – han formar som statsminister den Nya staten som vi skall leva i där Lag, Ordning, Arbetslinje, Ny Jämställdhet och Bistånd- till-de-som-behöver-den- mest är styrande Principer

Anders Borgfinansminister som står pall när det blåser. En Ny Giv kan man säga att han skyfflar ut; med rejäla skattesänkningar så att konsumtionen kan öka och rejäla lånelyft till banker och industri för att hålla hjulen igång, utan krångel och divideranden om var de hamnar när de går knackigt – det sköter ändå Marknaden bäst (en Ny marknad, vars mekanismer vi snart kommer att få lära känna lite mera i detalj)

Sven Otto Littorin – det är han som står för den Nya arbetsmarknadspolitiken – skapar verksamma incitament som gör att folk snabbt kommer i jobb och ser till att alla som förtjänar det får en Nystart i livet – Var person på sin Rätta plats – verkar vara hans ledord.

Jan Björklund – en rakryggad man som utformat den Nya skolpolitiken
Mikael Odenberg – var en försvarsminister som tyvärr hann avgå innan den Nya försvarspolitiken satt sig riktigt. I hans ställe kom

Sten Tolgfors – det var han som fick bevittna denna Nyskapelses plötsliga födelse

Tobias Billström – migrationsminister – klargör på ett tydligt sätt för de Nya svenskarna vad som gäller om alla Nya saker de måste lära sig i det Nya landet som de kommit till

Andreas Carlgren – miljöminister som i jämlikhetens namn möjliggör att flera kan få tillgång till sjönära tomter, ser till att klimatmålen nås genom att visa sällsynt stor kompromissvilja i utformandet av den Nya Energipolitiken

Och sist men inte minst har vi det splitter Nya EU:s egen minister Cecilia Malmström, som gått i spetsen för införandet av en pinfärsk Grundlag med ett säreget namn, Lissabonfördraget, vilket tillförsäkrar oss alla en alldeles Ny Demokrati.

Sist och slutligen träffas man alltså ändå som en blixt av reflektionen att denna Nya högersocialism i själva verket kan vara något som man plockat upp från historiens skräpkammare.

Läs bloggarna – Redigerat av Nemokrati maj 2018

Domarna i Författningsdomstolen i Tyskland är kritiska till Lissabonfördraget Är inte detta ett hot mot friheten?

 

 

 

Knuff
Knuff
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, ekonomi, regeringen, alliansen, moderaterna, fredrik reinfeldt,

Avsnittet Läs även…. redigerat av Nemokrati maj 2018