Etikettarkiv: Fia Arkelsten

Euron en ”framgångssaga” säger Wolfgang Schäuble – eller Mannen bakom ”Stasi 2.0”

Tidigare tyske inrikesministern – numera finansminister Wolfgang Schäuble säger att euron är en ”framgångssaga”.

Dags att upplysa om vilket fascistspöke som ligger bakom detta sagolika uttalande. CDU-politikern Wolfgang Schäuble – det är han som gillar Guantanamo, biometrisk datainsamling, tyska lönnmord på terrormisstänkta och är mannen bakom ”Stasi 2.0” i Tyskland. Han sitter tillsammans med Beatrice Ask i Stockholmsprogrammets s k ”Framtidsgrupp för Frihet, Rättvisa och Säkerhet” (nyspråk för slaveri, orätt och statsterror). Se gärna tidigare bloggpost: Spöken som finns 

Och för de som är intresserade av att få veta vem som orsakade eurokrisen – och tjänat grovt på den (Tyskland) rekommenderar jag BBC News – ”What really caused the eurozone crisis” – mycket upplysande.

När Borg sänker restaurangmomsen så höjs priserna. När Riksbanken sänker räntan så höjer bankerna den. Och när Reinfeldt ”lånar ut” 145,2 miljarder svenska skattekronor till euron via IMF – så kraschar euroländerna varpå vi inte får tillbaka ett öre. Då kraschar även Sverige – och det värst av alla.

Nej till ytterligare 100 miljarder till euron via IMF – och nej till svenskt deltagande i ”europakten” som installerar ekonomisk och politisk diktatur i EU!

För övrigt anser jag att Carl Bildt ska avgå.

Läs: SVT – Borg får dyrare lunch – trots lägre moms, DN – Historiens dom över Sverige blir hård, DI.se – Tysklands finansminister: Skuldkrisen löst 2012, SVD – Så stor är risken för en eurokollaps, SVD – Cervenka: 8 riktiga rysare som avgör 2012, DI.se – Tysklands finansminister: Euron är en framgångssaga, SVD – Största risken: Eurokrasch, DI.se – Grekland pressar på för nytt paket – citat: Greklands regering och finansminister Evangelos Venizelos hotar lämna EMU om en andra omgång skuldnedskrivningar inte spikas, DI – Hedgefonder ökar trycket mot euron, DI – Matkris på Ica, E24, E24 – 2SVT – Beatrice Ask öppnar för hårdare lagarWSJ.com – French, Spanish bond yields rise, WSJ.com – For Europe – from bad to worse in 2012, AB – Huvudvärken, AB – Sponsrar McDonalds M?, AB – Han vinner när de andra krisar, AB – Bensinpriset chockhöjs, AB – Veronica Palm: Regeringens politik har försämrat samhället för kvinnor, SVT – Tiotusentals demonstrerar på Budapests gator, SVT – Årskrönika om EU 2011

Se tidigare bloggpost: Nej till ytterligare 100 miljarder i eurostöd och Nej till europakten!Rättelse: Reinfeldt ”pytsar ut” 100 miljarder till euron – hela sjukvårdsbudgeten & hela rättsväsendetIMF-lånen förvärrar krisen – men Reinfeldt skänker statskassan till euron ändåCare(M)a sitter nästan i regeringen, (M)erkel är regeringenRäntesänkning orsakar räntehöjning

Bloggar: Martin Moberg, Mad World – Apropå sänkningen av restaurangmomsen, Anybody’s place, 2Kaj Raving i Nybro, Lasses blogg, Ockulta ögat – Ynklig regeringspropaganda, 2Martin Moberg2, Christian Norlin, Mina moderata karameller, Roger Jönsson (s), Martin Moberg om en fundamentalt havererad arbetlinje, Mikael Andersson – Moderaternas storlek är Alliansens akilleshäl, Röda Malmö – Guldgruva för riskkapitalister, Maria Hagbom, Aurora

Patriarkelsten och barnfattigdomen

När 108 legitimerade läkare går ut i ett upprop mot moderaternas Arbetslinje från 30-talet, så påstår Fia Patriarkelsten lillgammalt, att ”Arbetslinjen ger färre fattiga barn”.

Menar hon då att i takt med att föräldrarna dör ut, så försvinner barnen också på något sätt?

Hennes utspel påminner mig om den lilla präktiga naziflicka i filmen Sofies val, som snusförnuftigt undervisade allt hon lärt sig om första hjälpen till den polska kvinnan Sofie när denna svimmade av svält vid tvångsarbete i flickans pappa SS-kommendantens villa med groteskt blomstrande trädgård, mitt inne i dödsfabriken Auschwitz.

Även Mussolini belönade ”flerbarnsfamiljerna” med små tröstpris, så att den utsläpade modern kunde förlänas en blomma på Mors dag, för det fall hon inte redan dött i barnsäng.

Det är ungefär som när Allianzen påstår sig jobba för ”jämställdhet”.

Man inför svinlågt vårdnadsbidrag för kvinnors räkning, vilket ”bidrar” till att redan totalt maktlösa mödrar i förortens ”flerbarnsfamiljer” interneras än mer permanent i ghettots trångbodda (M)ögellägenheter, förvaltade av skrupelfria slu(M)värdar.

Och så en kraftigt tilltagen ”jämställdhetsbonus” för (M)än, som gynnar redan högavlönade fäder, och med grovt ekonomiskt fjäsk försöker förmå dem att ta ut lite pliktskyldig föräldraledighet genom att de samtidigt tillåts tjäna rejält på affären.

De verkligt fattiga – ensamstående mödrar – är bannlysta från allt ekonomiskt gynnande. Bostadsbidraget höjs inte, barnbidraget och underhållsstödet höjs inte heller.

Detta tillsammans med de låga kvinnolönerna och det ofrivilliga deltidsarbetet på timmar i kommuner och landsting eller ännu sämre icke-anställningar för nålpengar i bemanningsföretag , är de reella orsakerna bakom den utbredda barnfattigdomen.

Patriarkelsten vet naturligtvis också, att när det gäller ”flerbarnsfamiljer”, så är det egentligen bara de redan rika, som har råd att skaffa många barn, och absolut inte de ensamstående mödrar hos vilka barnfattigdomen har sin allt mer permanentade hemvist. Deras ett eller två barn får således inte ett öre, trots sitt kadaverdisciplinerat nedbantade antal.

Den förda politiken göder det hat mot ensamstående mödrar och deras barn som är en gemensam nämnare för den ständigt krackelerande patriarkala kärnfamiljens företrädare till vilka Patriarkelsten klämkäckt hör.

Kvinnor ska med ekonomiskt strypkoppel lära sig veta sin plats, varför skilsmässa inte ses med blida ögon, utan istället obstrueras, och då använder man verksam, ekonomisk bestraffning för att tvinga kvinnorna tillbaka till spisen och gratis vård av frisk man i hemmet, efter några hyperstressade, konfliktfyllda nålpenningstimmar av nästintill gratis underbemannad vård av de många i vård, skola, omsorg.

Så mot den verkliga barnfattigdomen gör (M)an absolut ingenting. Anders Borg klagar tvärtom över att ”ingångslönerna” i kommunerna är för höga. Han om någon borde veta, att med ”ingångslönen” fastställs lönenivån för lång tid framöver.

Borgs utspel göder således med sin lika förljugna patriarkpekpinneutsaga, även det, kvinnans fortsatta ekonomiska beroende av en kolerisk hustyrann som skall passas upp utan knot, annars blir hon utslängd ur villan och dess blomstrande trädgård, för det är han som har råd att köpa ut henne och inte tvärtom.

Det man inte begär och lyckas få direkt vid en nyanställning, det får man inte sen heller. I synnerhet inte i den kvinnliga låglönesektorn – vård, skola, omsorg.

Den obefintliga löneutvecklingen i denna den tröstlösaste av underutvecklingszoner talar sitt obönhörligt tydliga maktspråk.

Läs: AB – Sofia Arkelsten och Mats Gerdau: Arbetslinjen ger färre fattiga barn,  SVD – S: Mer jobb men inte höjda skatterSVD – Sluta straffa våra patienter, E24 – Borg ifrågasätter kommunlöner,  SVT – Borg kritisk mot höga kommunlöner [min anm: vem har sagt att de var höga, ett befängt påstående], Claes Krantz – Håkan Juholt och Tommy Waidelich låter som Anders Borg, DN, AB2, AB – ”Det blir inga höjda skatter”, Expressen – Sahlin kan få 140 000 i månaden av S, SVT – Österberg tvingas gå, SVT – Juholt vill ha kvinna på posten, erfar Rapport, SVT – Kungen skämtade om drottningens hälsa, SVT – Fler jobb, inte högre skatter, SVT – Statsvetaren Jenny Madestam: Med Waidelich har Juholt hittat nyckeln till storstadsväljaren, Jenny Madestam blogg (om statsvetarens roll i debatten) [min anm: eller ska vi säga ”retorikexpert” möjligen för deras politiserade (och avlönade) ”analyser” ger jag inte mycket för]

Se tidigare bloggposter: Utförsäkringarna – Det moderna folkmordetSlimmade organisationer, just-in-time och New Public ManagementDel II – Den sovande regeringen ZZVarför måste cancersjuka jobba heltid när sjukförsäkringen går med överskott?”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkrasSkattepengar på export?

En alldeles särskild dag (Ettore Scola, 1977)

Sophie’s Choice (Alan Pakula, 1982)

Att Carl Bildt har Carte Blanche för Allt det visste vi redan

Att Carl Bildt är expert på retorisk judoteknik, där skrockande transponering till durtonart är den mediestrategiska specialiteten, det visste vi redan, eftersom en av svensk medias grundlagar är, att journalister aldrig någonsin frågar ut honom på samma sätt, som SVT Aktuellt och Rapport ikväll helt berättigat frågade ut ”Fia” Arkelsten, utan istället alltid låter honom komma undan utan besvärande följdfrågor, vad han än gör eller är insyltad i. Han skäms inte för nånting och det verkar vara en förmåga som beundras omåttligt i massmedierna.

Men det är ändå förvånande, att denna hans monumentala skrupelfria fräckhet är så utbredd, att riksdagsledamot inte ens skäms när det avslöjas hur hon i egenskap av miljöpolitisk talesperson för Moderaterna åkt på bjudresa betald av multinationella miljökatastrofala Shell för att sedan stå som levande reklampelare och prata sig varm för Shell i riksdagen, samt låtit sig bjudas av kärnkraftsindustrin på ”studieresor” till det fördyrade kärnkraftsbyggets Finland, varpå Shell genast får stöd för både fossil gasutvinning i bördigaste Skånekommunerna och kärnkraftsindustrins beställning på stopp för avvecklingen skyndsamt expedieras trots våldtäkten på Centerns kärnvärderingar som det innebar.

Moderaterna anser således att det är helt korrekt att multinationella ”utskällda” företag beställer fram lagstiftning som politikerna mot betalning sedan snabbt expedierar. Att demokratin därmed är helt överspelad verkar de enbart se som något positivt.

Det här korrupta styrets framflyttning av gränserna för vad lagen tillåter tillsammans med sina redan framskjutna positioner föranleder mig därför att återpublicera vad globaliseringsforskningen kommit fram till angående denna nyliberalismens gangsterekonomiska metoder.

Se även tidigare bloggposter: Carl Bildt tonar nog ner det mesta, Reinfeldt ovetande om den ”olyckliga” och ”beklagliga” korruptionen?, samt Tidningen Republic – (S)hell on Earth,

Den ”legala nihilismen” och gasledningarna

Posted on  november 24, 2009 by komigenuva|

De globala koncernernas allmakt kallar ju vanliga människor ‘globalisering’. Men i den akademiska världen skiljer man mellan ‘globalism’, ‘globalismer’ och ‘globalisering’.

Med ‘globalism’ menar man då den neoliberala marknadsreligionensanspråk på världsherravälde, medan man med ‘globalismer’ menar tanken att det kan finnas flera konkurrerande föreställningar om vilken världsordning som skall råda. Med ‘globalisering’ menas då slutligen det faktum att världen i och med den kommunikationsteknologiska utvecklingen krympt till en ‘global by’, i synnerhet sedan Internet uppfanns.

En av världens mest framstående forskare om dessa fenomen, Manfred Steger, konstaterar:

”that the globalist neoliberal project is in essence one ideology of many in the constellation of globalization. The neoliberals or neoconservatives have merely harnessed a sophisticated public relations machine – propaganda, in Noam Chomsky’s analyses – to convince a naïve public that laissez-faire liberal capitalist ideology is actually nothing less than an end point of history, a culmination of natural scientific process and evolution. The mistake, Steger would argue, is to confuse a political economic ideology with some kind of inevitable evolutionary process interpreted through a lens of scientific method.”

(citerad i Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – ”Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 7. )

Inom ‘globalismen’ – dvs den neoliberala marknadsreligionsutövningen och dess anspråk att göra sig gällande som allenarådande världsreligion – verkar makteliten.

Redan 1956 skrev C. Wright Mills en bok om den: The Power Elite. Den beskrevs då som tredelad; bestående dels av koncernernas, dels av militärens, dels av politikens elit. Mellan dessa tre maktsfärer fanns svängdörrar genom vilka samma elitmänniskor passerade in och ut för att iklä sig olika maktpositioner.

Så tidigt som 1956 visade det sig emellertid, enligt denne Mills, att balansen sinsemellan de tre förskjutits. Medan allt mer makt koncentrerades till de två första sfärerna dränerades den politiska allt mer på inflytande, vilket ledde till att koncernerna och det militärindustriella komplexet blev styrande för politiken. Så istället för att politikerna ritade upp riktlinjerna som de förra hade att hålla sig till så blev det mer och mer tvärtom:

” As noted by Mills, the political domain has diminished in power relative to the corporate and military sectors: ‘Insofar as the structural clue to the power elite today lies in the political order, that clue is the decline of politics as genuine and public debate ofalternative decisions.’

(Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – ”Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 9)

I ljuset av detta skulle man som jämförelse kunna beakta vad som just nu sägs om det som timar och sker i Ryssland.

Där påstås nämligen att oligarkernas makt gått fullständigt överstyr på grund av att ränderna från tsarismen aldrig gått ur själva samhällskostymen.  Efter kommunismens fall 1989 togs makten över av koncernledningar – personerna i dem hade då förpassat sig dit genom svängdörren från den politiska maktsfären till den ekonomiska – ett korrekt steg i karriären om man beaktar vad Mills och Steger säger.

Det speciella med den ryska situationen är då att man gått över från den politiska maktsfären i ett diktatoriskt styre till den ekonomiska sfären i en neoliberalt globaliserad marknadsekonomi, vilken enligt ovanstående alltså numera  är den maktsfär som, tillsammans med den militära, styr den politiska. Frågan är då om något egentligt regimskifte skett.

Farhågan bekräftas av de underliga och makabra händelser som ägt rum i det ryska riket.

Och tänker man då på vad som skrivs om detta kan man även slås av farhågor beträffande den politisk-ekonomiska maktfördelningen i Väst. Anledningarna till att den politiska makten återigen blivit korrupt i Ryssland sägs nämligen vara bristen på konkurrerande alternativ, att oppositionen inte tillåts fungera såsom den ska i en demokrati.  Som Mikhail Krasnov; ”Doctor of Law, the chair at the constitutional and municipal law department at the Higher School of Economics” den 14:e mars 2008 i Novaja Gazeta säger:

A prominent political thinker of the 20th century, Carl Popper, formulated that criterion: democracy is such a form of state structure where bloodless change of power is possible through election. What does it mean? First, it means political competition where people themselves define the course of the national policy using the election system. Second, this is about the lack of monopoly for power. In economics, the victory in a competitive struggle never means the winner will stay alone in the market. The same must apply to the politics. With a democracy no one can be thrown away from the domestic politics. This applies not only to the parliament, but also to the president. Whatever broad powers he were invested in, he still must stay under control. And how can people control the president, government and the new political force in power? First of all, this is possible to be done through opposition, i.e. parties that failed to become winners at this stage.  And how can they exercise the control, in their turn? They can do it through parliamentary enquiries, participating in making the state budget, exercising control over public spending and so forth.”

För eftersom tendensen är densamma här – att det blivit de ekonomiska och militära maktsfärerna som styr den politiska istället för tvärtom – så riskerar den demokratiska kontrollen att gå förlorad. Särskilt efter att Lissabonfördraget implementerats. För då välter hela skutan över till förmån för den exekutiva makten (som i sin tur styrs av lobbyism och militarism enligt ovan nämnda analytiker).

De nationella parlamenten förlorar kontrollen över den exekutiva (eller verkställande) makten (= ministerrådet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Presidenten och den Höga Representanten för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) och Europaparlamentet har knappast samma styrförmåga.

Och det allra allvarligaste är att lagstiftningsmakten delegeras till regeringarna utom räckhåll för demokratisk kontroll. Inte minst saknas också offentlighetsprincip och remissförfarande och därmed även möjlighet till offentlig debatt, vilket strider mot vår grundlag som säger att den fria opinionsbildningen är en hörnsten i den demokratiska samhällsbyggnaden .

Och när man betänker detta ser man också såna saker som t ex Vattenfallsaffären och kammarrättens dom att försäljningen av Tibblegymnasiet var olaglig – i ett annat och mycket obehagligare ljus. Man skärras även än mer över vad Carl Bildt något glättigt skriver på sin blogg ”Alla Dessa Dagar” om den återerövrade vänskapen mellan EU och Ryssland i bloggposten ”Goda vibrationer”

Fortfarande lyser den stora röda stjärnan över Spassky-tornet vid Kreml-muren. Dess era är – tack och lov – borta men den tillhör dock bilden av detta Moskva.

En dag med bra diskussioner går mot sitt slut.

Påtagligt var hur goda vibrationerna var efter onsdagens toppmöte i Stockholm.  Det anses här ha varit ett av de bästa av de möten av detta slag man haft med Europeiska Unionen.

Inte så att vi inte diskuterade de frågor där vi har delade meningar – t ex om mänskliga rättigheter eller södra Kaukasus. [. . .]

Men att vi också underströk det gemensamma intresse vi har av att bygga ut förbindelserna.

Moderniseringen av Ryssland är ett mycket påtagligt gemensamt intresse.

Men den är inte möjlig utan en fungerande rättsordning. Den ”legala nihilism” president Medvedev talat om är ett akut hot mot denna modernisering. [. . .]

Och nu väntar middag i Moskvas vimmel.”

För vi vet ju alla vad ”modernisering” egentligen betyder nuförtiden. När Fred betyder mer och mer Krig, och ”Framsteg för integriteten i Europa” att lag om avstängning från Internet stiftas på torsdag fasar man slutligen inför vad Stockholmsprogramstriptyken ”Fred, Säkerhet och Rättvisa” i slutändan kan komma att visa sig innebära efter att de allra sista korten på bordet är lagda. SeEU Newspeak Glossary.”

Läs: AB – Blev bjuden på fler resor, AB – Carl Bildt: ”Jag har gjort massvis med resor”,  SVD – ”Jag beklagar inte att jag åkte”, SVD – Arkelsten körde gratis BMW, Rolling Stone – The Spill, The Scandal and The President, DN – Reinfeldt vill att Arkelsten stannar, AB – Tvätta rent i politiken, AB – Arkelsten borde avgå, DN – Arkelsten hoppar av extraknäck, SVD, AB5, DN3, DN – Korruption: Moderat oljeberoende, Expressen, Expressen – Sofia Arkelsten satt i riksdagen, AB – ”Har förtroende för Arkelsten”, AB – Arkelsten borde avgå, DN – Sofia Arkelsten försvarar Shellresan, AB – Tvätta rent i politiken, Expressen, AB – Lämnar styrelse – anger tidsbrist som skäl, AB – ”Ångrar det inte”, AB – Arkelsten åkte på Shells bjudresa, AB – Bildt: Jag har gjort massvis med resor, Expressen – Arkelsten stannade, Expressen – Mona Sahlin: Otroligt dåligt omdöme, SVT – Mats Knutson: Arkelsten i mödosam uppförsbacke, SVT Debatt Gudrun Schyman – Arkelstens Shellhistoria ingenting mot Carl Bildts oljeaffärer,

Bloggar: Peter Andersson – Om Fia Arkelsten, Shell och Nigerdeltata miljöhaveri, Högberg, Röda Berget,