”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkras

Den alltid lika plågsamt välartikulerade och nedtonat lågmälda chefekonomen för Svenskt Näringsliv ordinerar fortsatt ”intensivvård” till näringslivet. Det behöver gödas ännu mer med skattepengar, tycker han, samtidigt som svårt sjuka och döende människor utblottas i ”rehabiliteringskedjans” utförsäkringsfas. Vad kan man säga?

Idag trumfades lagen igenom i riksdagen under applåder från borgerliga riksdagsledamöter.

Den mörkblåa Alliansen ställer sig över all mänsklig anständighet och har förlorat varje moraliskt, juridiskt och ekonomiskt legitimt mandat.

Regeringen borde avgå med omedelbar verkan. Även ställas till ansvar för brott mot mänskliga rättigheter, Europakonventionen och grundlagen. Förutom även då för ekonomisk vårdslöshet genom omdömeslös utförsäljning av allmän egendom, pantsättning av Vattenfall i tysk kärnkraftsosäkerhet, slöseri med skattepengar till konsultkostnader inom Försäkringskassan för it-system som ändå inte fungerar, till upphandling av ytterst kvalitetsosäkra jobb-coacher vilken därför måste göras om, till räddningspaket till banker som uppburit detta statsstöd och ändå fortsatt betala ut bonusar och när det inte gick höjda chefslöner utan att se till att långivning till små och medelstora företag i Sverige fungerar, till tvivelaktiga affärer och till stimulanspaket till ett näringsliv som ändå inte tillhandahåller arbetstillfällen och således alltså inte uppfyller sin del av samhällskontraktet, utan istället fortsätter höja chefsbonusar och högriskspekulera. 

GÅ.

Se bloggpost: S/M-regeringar plågar folket – PROTESTERA! på torsdag! Tid och plats – LO anordnar landsomfattande demonstrationer 10 dec mot regeringens passiva och inhumana arbetsmarknadspolitik.

Se DN – Beslut om försäkringsreglerna, DN2, SVT.se – Mats Knutson: ”Dyrköpt seger i riksdagen”,  Expressen – Regeringen fick hård kritik – från läktaren, Expressen – Göran Hägglund: ”Regeringen kan ha gjort fel”,   Expressen2,  AB – Personalen kräver ursäkt,  Utredarna – Ministern sprider felaktiga uppgifter om remissinstanserna, Ett hjärta RÖTT – Glöm aldrig Anna Olsson – den första som slog larm, Ett hjärta RÖTT2, Ett hjärta RÖTT3, DI.se (13 nov 2009) – Regeringen mörkar kritik om Carnegieaffären, SVD1,  DN3,  DN – Läkare varnar för självmord bland utförsäkrade, AB2,   Alliansfritt Sverige,

Se tidigare bloggposter: Ett segertåg ut ur riksdagen,  Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Datormallen – en tvångströja som utförsäkrar, Högerflummet förnekar sig inte,  Att privatisera är stöld – men bara i Täby, Det man förlorar på gungorna tar man in på karusellerna,  Roffe Roffelito i Bank & Finans, Fond & Kapital, Den dysfunktionella samhällsfamiljen,  En kall politiker fryser

 

Den socialmoderata (M)enigheten

Mona Sahlin har kört över sina väljare – därav väljarraset. När hon drev igenom Lissabonfördraget MOT sina egna gräsrötter, samt även mot LO:s medlemmar, vars ledning I SIN TUR lät henne göra det, så övergav väljarna partiet. Opinionsmätningarna efter 20 nov 2008 pekar rakt nedåt för hennes del. Inte konstigt.

I EU råder ett kostymvälde i jämförelse med vilket det svenska gubbväldet bleknar – denna kritstrecksrandiga församling lyses endast upp av Agneta Merkel som färgklick, och hon är väl inte heller direkt någon som går i täten för att reformera detsamma.

Detta mansdominerade EU tycker Mona Sahlin är bättre lagstiftare än den svenska riksdagen, så bara för att hon är kvinna innebär alltså inte det att hon inte själv kan driva en högst kvinnofientlig politik, om man nu ska prata om det.

I Tjeckien har man t ex avskaffat alla dagis, i övriga EU-länder finns de knappt heller, därför avstår yrkeskvinnor i t ex både Tyskland och Italien i så stor utsträckning att skaffa barn, att det gett kraftigt demografiskt utslag.

Vad som i övrigt är att säga om Mona Sahlins agerande i och med ratificering av Lissabonfördraget är att hon därmed också visat tydligt ställningstagande för den lönedumpning till extremt låga nivåer som fördraget kommer att föra med sig.

I och med att ALLA rättigheter är underkastade de fria rörligheterna – till och med de som är INSKRIVNA i Lissabonfördragets rättighetskatalog, således även kollektivavtalen och strejkrätten – så innebär det, att om strejkrätten och kollektivavtalen strider mot de fria rörligheterna så gäller inte vare sig strejkrätt eller kollektivavtal.

Det är för att Mona Sahlin driver denna politik som hon överges av väljarna, inte något antifeministiskt drev.

Men de här ja-sägarna verkar för det första inte bry sig om löntagarna, inte heller om demokratin.

Lissabonfördraget som Mona Sahlin drev igenom tillsammans med högeralliansen avskaffar ju nämligen också den folkvalda demokratin, genom att riksdagens lagstiftningsmakt överlämnas till regeringen. Det blir då en eller ett par ministrar som får besluta åt oss i EU.

Socialdemokraternas toppar har sen länge frusit ut sina EU-kritiker oavsett hur många personvalskryss dessa fått.

Att säga ja till Lissabonfördraget är att säga ja till diktaturen.

I Tyskland är man mer vaksam – där har riksdagsledamöter inlämnat KRAV på att författningsdomstolen skall granska fördraget mot grundlagen, till skillnad från vårt eget Lagråds släpphänta granskning.

Ratificeringen är nämligen inte förenlig ens med vår grundlag, inte minst av det skälet att rättighetskatalogerna inte överensstämmer, och då är det inte tillåtet enligt vår grundlag att överföra mer makt till EU, ändå har man gjort det, beslutets legitimitet är ytterst tveksam, det bör därför rivas upp.

Lissabonfördragets rättighetskatalog är alltså underkastad reglerna för den inre marknaden och de s k fria rörligheterna, vilket innebär att mänskliga rättigheter och Europakonventionen inte gäller ifall konflikt uppstår med de fria rörligheterna, vilket Lavaldomen är ett exempel på.

De rättigheter som saknas i Lissabonfördragets s k rättighetskatalog men som däremot finns otvetydigt inskrivet i vår grundlag är följande:
1. Rätt till skydd mot hemlig avlyssning.
2. Rätt till skydd mot åsiktsregistrering.
3. Rätt till skydd mot godtyckligt frihetsberövande
4. Rätt att delta i demonstration på öppen plats.

JUST de rättigheter som man nu lagstiftar bort med FRA-lagen, tele- och datalagringsdirektivet, europeisk arresteringsorder m fl. I Berlusconis Italien föreslår man nu också lag som förbjuder anonyma bloggare, vilket innebär upphävande av punkt nummer 2.

Den som lämnade in kravet på granskning i Tyskland är ingen mindre än son till von Stauffenberg – officeren som utförde attentatet mot Hitler 1944, vilket kanske inte är så konstigt, med tanke på att Lissabonfördraget avskaffar demokratin precis på samma sätt som den tyska riksdagen gjorde på 30-talet; genom att överlämna riksdagens makt till regeringen som sedan kunde utse Hitler till rikskansler, som raskt sen införde lagar liknande de som nämnts här, och än värre, vilket den s k passarellen lämnar öppet för även när det gäller Lissabonfördraget.

Vem EU:s nya ‘permanenta ordförande’ kommer att bli har vi ingen aning om, vi vet heller inte vilka nya  majoriteter i ministerråden eller vilka nya partigrupperingar i Europaparlamentet, som kommer att bli följden efter de nya valresultat i de nationella parlamenten, som finanskrisen och massarbetslösheten kommer att kunna föra med sig.

Dock vet vi att extrema riktningar både till höger och vänster fått allt starkare stöd i hela Europa. Vad det får för konsekvenser i Europaparlamentet och överhuvud taget för vilka lagar som kommer att stiftas i EU återstår att se. Det enda vi kan konstatera är, att Fördraget och passarellen ger farligt fria händer att driva inhuman politik.

Bloggar i frågan: Högbergs tankar, Fi-establoggen: ”Mona trycks ner och slaktas”, Viktor Bernhardz: Gröning – debattens lysande fyr, opassande: ”När något är socialdemokratiskt”, Bloggvärldsbloggen, Dalman Eek: ”Trist drev mot Mona”, walk the walk: ”Armageddon för arbetarrörelsen”, HBT-sossen: ”Vad har hänt med Aftonbladet”,
Ett hjärta RÖTT: ”Gunnar Axén borde be om ursäkt”, Zac’s åsikter på ett fat: ”Det enögda försvarsdrevet”,
Rolf Eriksson: ”Ni kloka sossar – för Guds skull vakna upp”, Ulrika Falk: ”Pinsamt, Norelius”, Erik Laakso På Uppstuds: ”Snatter, paneler och kryssreferenser”, another day in paradise: ”mona down and out?”, Åsikter om allt: ”Snälla Mona, avgå inte – Alliansen behöver dig”, Ann-Sofie Wågströms Weblog: ”Vill en del socialdemokrater inte att vi ska vinna valet 2010?”
Största Moderatstödet på 12 år/övriga allianspartier backar sakta ut ur riksdagen – så går det när man överger sina kärnvärderingar, socialdemokraterna kanske skulle passa på att lära sig av dem, då de håller på att backa samma väg/: SVD, SVD 2,SVD 3, DN, Aftonbladet,
Bonusfesten fortsätter

Se tidigare bloggposter: Tysklands domare gör ett bättre jobb än Lagrådet, En papegoja som imiterar så gott han har förstånd

Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, ekonomi, LO, socialdemokraterna, moderaterna, EU,

Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management

Liksom i politiken har det även i befolkningen kommit att bildas två allt mer cementerade Block, och i fallet med befolkningen kan vi kalla dem De Utbrända och De Utfrusna. Det hela började när man inkorporerade ovan nämnda rubrikkomponenter som styrande element på arbetsplatserna. De Utbrända, som vi också skulle kunna kalla De Rädda blev då så rädda för att inte kunna hålla takten och därför förlora jobbet att de började mobba De Utfrusna, eller, som vi också skulle kunna kalla dem de något Mindre Rädda. De Räddas rädsla växte, så att de började kombinera mobbnings- och utfrysningstaktiken med att stoltsera hur mycket bättre de var på allting, fast de kanske inte ens var det. Utan bara var duktiga på att komma i tid, eller att fjäska för Chefen (som också var Rädd). De något Mindre Rädda blev förbryllade över det förändrade beteendet, men eftersom de nu en gång inte var lika rädda, så tyckte de inte det var så farligt. Förrän de en vacker dag kom till arbetet och fick upptäcka att de hade fått ändrade arbetsuppgifter. Eller så flyttades de in i ett annat rum och fråntogs sina arbetsuppgifter. Eller så hände något annat överraskande, som att de t ex blev uppsagda pga arbetsbrist efter föräldraledigheten, eller kom inte i fråga för befordran eller löneförhöjning. När De Rädda lyckats så pass väl i sin strategi att de något Mindre Rädda förlorade jobbet, så fick De Rädda befordran och blev chefer med ansvar för att ytterligare inskärpa de ovanstående rubrikkomponenterna som styrande principer. Organisationen blev till slut så slimmad, och Verksamheten så undermålig, att endast De Rädda var kvar. De Rädda började nu skifta karaktär och övergå till att bli De Utbrända. Till slut var De Utbrända så utbrända att de inte kunde tänka längre. Och de Utfrusna var så stelt utfrusna att de inte kunde känna något, än mindre förflytta sig ur sin förfrusna position, det som vi också kan kalla Utanförskapet. Och det är där vi är nu. De Utbrända är kvar på jobbet och kan inte tänka längre. Och De Utfrusna är kvar i Utanförskapet och kan inte känna. De Allra Räddaste fick bilda regering. Och de Helt Förfrysta blev hemlösa och fick leta efter kvarlämnad mat på lastkajen till den mest slimmade butikskedjan i hela landet, där de lika gärna kunde hitta råttgift, som några av De Rädda ibland la ut, som ett sista försök att vältra över sin rädsla för att mista jobbet på någon annan.

Läs även andra bloggares åsikter om jobb, mänskliga rättigheter, politik, moderaterna, nyliberalism, samhälle, arbetslöshet på bloggar.se

Stycket Läs… här ovanför redigerat av Nemokrati maj 2018