Etikettarkiv: hushållsnära tjänster

RUT-avdraget har skapat 900 nya (otrygga, lågavlönade) anställningar – inte 11 000, som Almega påstår

När Maud Olofsson ska låta tvätta sina fönster, så får staten in mycket mindre pengar än vad den skulle ha kunnat få, om inte Maud Olofsson beviljat sig själv skatteavdrag med RUT-reformen. Maud Olofsson har råd (eftersom vi betalar hennes skyhöga lön) att bekosta sin städhjälp själv, utan skatteavdrag, men det vill hon inte.

Inte nog med att vi ska högavlöna henne, hon ska inte heller behöva betala sin egen städning med denna redan väl tilltagna ersättning (för sin tveksamma arbetsinsats, att låta pantsätta Vattenfall i tysk kärnkraftssäkerhet), utan istället bli dubbelt subventionerad av skattepengar genom att kunna göra skatteavdrag för städningen också.

Detta är Allianspolitiken i ett nötskal – vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras. Välfärden och tryggheten för vanliga medborgare säljs ut till lägstbjudande och samhällstopparna garanteras bidrag av skattemedel till både försörjning och ”hushållsnära” tjänster.

Den arbetsinsats de består samhället med är högst tveksam för att inte säga kontraproduktiv, för vilken nytta har svenska folket av att vår energiförsörjning äventyras och vi görs beroende av globala koncerner som inte har något samhällsansvar för Sverige utan endast tänker på sin egen maximerade vinst? Vilken nytta har vi av ett jobbskapande som enligt Roland Spånt, fil dr nationalekonom, tidigare chefekonom på TCO, ser ut så här när det gäller antalet jobb som RUT skapar:

Siffran 1800 ligger i ett helt annat härad än den sju gånger större i massmedierna. Och lika viktigt är att detta avser alla som omfattas – även alla dem som fanns före avdragets införande – inte som medierna påstår, de som nu tillkommit.

Inget vet hur många det är men låt oss vara generösa och hävda att hälften tillkommit – då rör det sig om 900 heltidsjobb. (Många hävdar bara en fjärdedel). En del av detta avser avdrag i utlandet. De slappa mediemegafonerna överskattar därför effekten med 1300 procent.

Kostnaden för skattebetalarna blir 800000 kronor per nytt jobb, ett enormt tal. En sådan kostnad finns bara för jordbruket och för bankerna. Om hushållen spenderat sina 720 miljoner på annan konsumtion hade vi haft fler jobb i handeln, datasektorn och i övrigt näringsliv. Det är därför inga gratisjobb som avdragen ger utan de sker på bekostnad av andra jobb. Många politiker säger att de inte kan skapa några jobb ens om de spenderar 800000 kronor per ny arbetsplats. De avslöjar då bara sin egen inkompetens.”

Socialdemokraten Roger Jönsson klargör hur många ”samhällsbärare” vi hade kunnat få för de pengarna:

För summan 720 miljoner kronor får vi:

1951 stycken lärare (snittlön på 25 000 kronor i månaden)
2392 undersköterskor (snittlön på 19 000 kronor i månaden)
1900 sjuksköterskor (snittlön på 23 700 kronor i månaden)
2022 förskolelärare (snittlön på 22 500 kronor i månaden)”

Samtidigt som samhällets toppar skattestrejkar, skall vi ge bort vårt land och den allmänna välfärden till globala koncerner inte sällan skrivna i skatteparadis. De som administrerar dessa transfereringar från allmänna medel till privata fickor betalar vi både lön och fönsterputsning för.

Läs: S-bloggar – Roger Jönsson, SVD – Grov överskattning av RUT-avdragets effekt på jobben, Ekot – Swedbank: Risken för deflation ökar, AB – S: Att ha butler i T-banan är smart, SJÖLANDER: Sällan har så många borgare på så kort tid reagerat så kraftigt emot ett förslag som är så bra (SJÖLANDER), Expressen, Kent Persson (M) blogg, DN, AB – ”Förstår inte varför det här skulle vara tabu”,

Läs fler bloggar: Knuff

Se tidigare bloggposter: Butleridén är jättebra! – Kollektiva vardagstjänster och matlåda från dagis/skola på väg hem, Lönerna i Tyskland = Sverige i framtidskikaren?

Butleridén är jättebra! – Kollektiva vardagstjänster och matlåda från dagis/skola på väg hem

Varför inte också utveckla butleridén och även bannlysa cook-chill-metoden och långa transporter av mat i all offentlig verksamhet. Vi måste lagstifta så att maten på skolor, dagis, sjukhus, äldreboenden alltid lagas på plats – och i samband med det införa krav på hög kvalitet på råvaror, obligatorisk ursprungsmärkning och minskad andel färdiglagat samt uttalad preferens för närproducerat i mindre skala för ett långsiktigt hållbart samhälle. Cook-chill-metoder och långa transporter skall bannlysas helt och hållet – av miljöskäl, ekonomiska och näringsfysiologiska skäl samt för en god och försvarbar hushållning med skattepengar. Näringsinnehållet i dagens offentliga matservering på skolor, sjukhus, dagis lämnar allt i övrigt att önska och det är inte försvarbart att betala den här skräpfödan med skattepengar, utan ren misshushållning som endast är till för att vräka ner skattepengarna i fickor på globala cateringkoncerner vars tjänster ingen är betjänt av.

Om man då slår två flugor i en smäll, så kan man lösa lite av finansiering också. Varje dag måste barnfamiljer (särskilt mammor då dubbelarbetet fortfarande gäller som norm) kämpa för att få tiden att räcka till. Att då kunna köpa med sig en matlåda hem från dagis eller skola när man ändå hämtar barnen vore ett sätt för kommunerna att kunna öka kvaliteten på maten samt laga den på plats. Man kunde laga åtminstone två-tre alternativ per dag så att barnen slipper äta samma mat två gånger. Genom att föräldrar får möjlighet att köpa med sig matlåda hem, bidrar de även till bättre finansiering av skol- och dagismat.

Man kunde då också öppna upp för andra att få lov att mot betalning äta i skolmatsalar t ex, och göra på samma sätt där – ha ett par alternativ och ge möjlighet för föräldrar och andra människor att få köpa med sig matlåda hem. Det skulle öka vuxennärvaro i skolan och kunna skapa trivsel. Många äldre är ensamma och orkar kanske inte laga så mycket mat själva. Det finns många studenter som också skulle behöva ordnad mathållning mot en billig penning. Naturligtvis skall det ske i god ordning – och för det syftet kunde man anställa skolvärdar  – som plusjobb kanske – sköta dukning, hålla miljön trivsam och vad de kreativt har lust att bidra med för att miljön skall upplevas som gemytlig. Man kan också samordna med en upprustning av Sveriges grundskolor och ROT-avdrag för renovering av miljonprogrammet, och då naturligtvis också involvera kulturarbetare och konstnärer för utformning av den fysiska miljön.

Man kunde då samarbeta med lokala gårdar, butiker och livsmedelsproducenter, som kan leverera bra råvaror till lågt pris och med kortast möjliga transporter. På det sättet skulle man också hålla lokal marknad och konsumtion igång, mycket viktigt med tanke på vad som väntar i de europeiska åtstramningspaketens spår, med minskad efterfrågad och en sänkt konsumtion.

I skolorna kan man införa ämnet vardagskunskap och där kan ingå även sånt som att man komposterar på skolorna och även har viss odling – man kan t ex ha större eller mindre köksträdgårdar som involveras i undervisning i olika ämnen – biologi, vardagskunskap, hemkunskap, SO-ämnen osv. Det man där odlar kunde man använda i köket till matlagningen. Den gröna staden kan man ha som tema – och vidareutveckla i ämnen om klimatomställning och hållbart samhälle.

Butleridén och kollektiva vardagstjänster är en mycket bättre idé än klaustrofobiska RUT – då RUT pekar mot en ny kvinnodominerad låglönemarknad – med tillfälliga och otrygga anställningar, dessutom verkar den inte för ökade kontaktytor mellan människor. Vi behöver komma ifrån det här sköt-dig-själv-och-skit-i-andra-samhället och då måste isoleringen i hemmen brytas, så att mötesplatser utanför hemmen skapas.

I Sverige finns det både ungdomar, singlar och ensamma föräldrar som är lika ensamma som många av de gamla som Jan Björklund pratar om som sitter isolerade i sina lägenheter  och boenden utan att få komma ut och träffa folk och umgås.  Det bästa sättet är att öka kontaktytor, naturliga mötesplatser, skapa en gemenskap – det ökar också solidariteten med samhället och de offentliga miljöerna och minskar generationsklyftor, skadegörelse osv.

Se tidigare bloggpost: Skattepengar på export?,

Läs! DN Debatt – När ska vi Stockholmare få tid att älska och skratta?, AB – S: Att ha butler i T-banan är smart,  AB – S: Stockholmarna ska få butlerhjälp, Expressen, SVD, Robert Noord – Ökade möjligheter för stockholmarna och barnfamiljer – men mer behövs, Peter Andersson – med rätt att tycka: Politiken skall göra livet enklare för människor, Magnus Andersson, Mark Klamberg – Ropen (s)kalla – Butler åt alla!, Hans Åberg – RUT blir TUT – nytt socialdemokratiskt förslag, Erik Laakso, Expressen – Butlern ”kommer att spara mycket tid”, DN – Förslag om butler engagerar, AB, AB – ”Löjligt förslag från sossarna” (löjlig kan du vara själv), AB – Monas väg fylld av – möjligheter, Expressen – Kollektivtrafik viktigare än vägar, Expressen2, Expresse3, DN, Nisses skrivarverkstad,

Läs: DN – ”Fabriksmaten ett hot mot skolelevers och äldres hälsa”, GP – Ledare: Hemlagat bör vara normen, IDG – Trägen vinner och döden i grytanSVD –  Citat: ”Det är storskalig uppfödning och intensiv handel med levande djur som gjort att den klassiska sjukhussjukan MRSA nu snabbt sprids bland Europas svin, visar en färsk analys från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA. Många av fynden utgörs av exakt samma sorts bakterie som ökat bland människor utanför vården.” Karskoga-Kuriren – Bättre mat är ingen utopi, AB – Maten körs över 68 mil, SVD – Opinion Brännpunkt – Raymond Wigg, Stefan Nilsson (MP): ”Släng ut de svarta lådorna”, Newsdesk – Pressmeddelande – MP Stockholmsregionen – MP lovar riktig mat på skolor och sjukhus, , SVD – Brännpunkt – Sveriges konsumenter: Vi kräver ursprungsmärkning på allt kött, Lantbruk – ”Lantbruket orsakar sjukhussjukan”, Expressen – Vill du ha det här i kväll?, Uppsala Nya Tidning – Kyckling testas för resistenta bakterier, SVD – Djuren sprider sjukhussjuka, Fri Köpenskap – ”För dyrt med märkning”Lantbruk – Ministern vill inte ursprungsmärka,, Nettavisen – Her er dyra som gjør os syke, SVD,

RUT-jobben – Bidde inte ens en tumme

Kanske dags att börja ‘förhandspröva‘ alliansens megafoni i valrörelsen istället för att sätta munkavle på det fria ordet, eller vad säger ni? Och hur kommer det sig att media lånar sig till sån sifferexercis? Det kan man verkligen undra. Tur att det finns en och annan ekonom kvar som orkar reagera när fabuleringskonsten når nya höjder i det smutsiga spelet om väljarnas gunst.

Detta bekräftar vad Obamas utredare redan för länge sedan kom fram till; att det är betydligt billigare att skapa jobb i offentlig sektor än via privatisering, skattesänkningar och skatteavdrag.  Nyliberalismens besinningslösa motstånd mot keynesianska åtgärder och transfereringar är det som skapat – och fördjupar den världsekonomiska krisen.

Således kan knappast 1800 lågavlönade heltidsjobb lösa problemet med massarbetslösheten som är i växande, långt därifrån. Så det är dags för en exitstrategi för dessa högerregeringar som massakrerar ekonomin till oigenkännlighet med Bushiness As Usual.

Se tidigare bloggpost: Den neoliberala fundamentalismen knäcker ekonomin

Läs: SVD – Grov överskattning av rut-avdragets effekt på jobbenRisk för smutsig valrörelse

Läs bloggarna
 

Det isländska folket vägrar betala kleptokraternas äventyr

Trots skenbart lugnande rapportering om stort intresse för stödköp av grekiska statsobligationer så förstärks intrycket av att euron fortsatt hänger på en skör tråd som hotar att brista vilken dag som helst.

Den grekiska premiärministern har klargjort att han anser sig vara i sin fulla rätt att vända sig till den internationella valutafonden IMF om han finner det nödvändigt. Och i Wall Street Journal pratar man till och med om devalvering som en möjlighet, efter ett utträde ur valutaunionen för PIGS-ländernas räkning, om än temporärt. 

Frankrike och Tyskland gör heller inga konkreta utfästelser beträffande tillskjutande av medel för att bistå Grekland i den prekära pekuniära situationen. Vidare klarar inte Nederländerna att fullfölja åtaganden om att bistå med trupper till Afghanistan och i Frankrike har den ekonomiska desperationen gått så långt att man till och med överväger att sälja attackplan till Ryssland – något som förut aldrig inträffat; att ett NATO-land säljer vapen av den kalibern till ryssarna.

Det står slutligen uppenbart att en överväldigande majoritet av det isländska folket tänker rösta nej till uppgörelsen om återbetalning till England och Nederländerna för Icesaves högtflygande utsvävningar i den ”oundvikliga” folkomröstningen om saken på lördag. Man ställer sig nästan lika kritisk till ett isländskt medlemskap i denna snart fallna och demokratiskt depraverade union.

Inte bara högerns unkna bagage av extremism från 30-talet bär den som ett tungt skrotsläp från det förflutnas skräpkammare, utan vidhäftas också av i det närmaste stalinistisk skåpmat, i form av ekonomiskt tungfotade tioårsplaner, som mötts av massiv kritik från i stort sett de flesta.

EU och euron är ett lost case och det förstår alla utom de neoliberalistiskt förblindade.  Enligt dem behöver vi ingen annan kulturell hemvist än plånboken.

Läs: Seeking Alpha (blog) – Iceland Referendum: New Risks, Old Story,  Wall Street Journal – Iceland’s Prospects Hinge on Vote,  Europaportalen – Kritiker sågar EU2020-strategin,

RUT-avdrag och Minimilöner

Det verkar som både alliansmänniskor och sossar glömt bort att vi ratificerat Lissabonfördraget. Och det kanske inte är så konstigt med tanke på att det faktiskt är de som drivit igenom det över huvudet på oss andra. Då kan det ju vara bekvämt att ockå sluta tänka på vad det i slutändan kommer att föra med sig när väl den svenska modellen dragit sin allra sista suck.

I 20 av EU:s 27 medlemsländer har man ju nämligen infört minimilöner inte minst just för den typen av jobb som utförarna av hushållsnära tjänster än så länge tydligen så gärna ställer upp med. Entusiasmen kan dock komma att avta.

Med anledning av det tycker jag det finns anledning att påminna lite om lönefakta. Jag repriserar därför ett inlägg som jag skrev om Lissabonfördragets implikationer i detta hänseende:

Minimilöner och 5 jobb för att klara försörjning?

augusti 29, 2009

För ett antal år sen experimenterade en journalist i USA genom att iklä sig rollen som minimilönearbetare. Hon visade då med all önskvärd tydlighet att det inte går att försörja sig genom att arbeta i USA – då minimilönesystemet hade gjort det omöjligt. Hon var tvungen att ha flera förslitande jobb och lyckades ändå inte uppnå anständig inkomst, då det knappt räckte till mat för dagen och tak över huvudet, än mindre till sjuk- och pensionsförsäkringar.

Just det minimilönesystem som kommer att bli legio när Lissabonfördraget implementeras. Idag går alliansregeringens Maud Olofsson ut, i ännu en självförhärligande segertågsartikel , som med förskönande omskrivningar beskriver det hittillsvarande marionettregeringsinnehavet, och, som den trognaste effektuerare av EU:s beställningsjobb flaggar för fortsatta ändringar av arbetsrätten och LAS, som en nästa punkt på EU-agendan, vilken banar ytterligare väg för minimilönesystemet, (vilket redan är lagstadgat i 20 av 27 EU-länder).

Om man verkligen ville göra något åt arbetslösheten skulle man nu istället börja dela på jobben och införa sex timmars arbetsdag. Då skulle man slippa göra en massa konstgjorda trygghetsarbeten och istället rusta sig för generationsväxlingen genom att ungdomsgenerationen sakta installeras och inskolas på de platser som sedan kommer att behöva tillsättas när de många går i pension.

Med Lissabonfördraget, som ordförandelandet Sverige ska genomdriva antagning av nu i höst, urholkas nämligen arbetsrätten och kollektivavtalen och minimilönesystemet  införs – vilket Lavaldomen och flera andra domar gett tydligt uttryck för. Det är därför socialdemokraternas svek i frågan om okritisk ratificering av Lissabonfördraget är så allvarligt.

Först kan man börja med att läsa domsluten i Rüffert- och Vaxholmsmålen där det slås fast att strejkrätten och kollektivavtalen är underordnade reglerna för den inre marknaden och de fria rörligheterna.

Sedan kan man fortsätta med att läsa artikel i Kommunalarbetaren där EU-domstolen i egenskap av den svenska EU-domaren Pernilla Lindh talar om att Lissabonfördraget inte kommer att innebära någon skillnad, då EU-rätten redan behandlar Lissabonfördragets rättighetsstadga som primärrätt, vilket innebär att både strejkrätt och kollektivavtal m fl är underordnade reglerna för den inre marknaden. Det innebär att om Lissabonfördragets s k rättighetsstadga står i strid med de  s k fria rörligheterna så är det de fria rörligheterna som går före.

Domarna tillämpar alltså istället utstationeringsdirektivet (som överordnas rättighetsstadgan i domsluten).

Domsluten har också lett till en svensk utredning om hur lagstiftningen i Sverige skall ‘harmonieras’ efter dessa domslut så att domslutens principer skrivs in i Sveriges lagar (den s k Stråthutredningen, som nu är ute på remiss).

Redan före ratificeringsbeslutet i riksdagen 20 nov 2008 vederlägger Martin Viredius, vice ordf i Transportarbetarförbundet, S och LO:s desinformation om att arbetsrätten inte kommer att försämras med Lissabonfördraget.

Då domstolen slagit fast att rättighetsstadgan redan behandlas som primärrätt innebär det att rättigheterna i den – vilken även innefattar alla demokratiska fri- och rättigheter – endast gäller om de inte står i stid med reglerna som gäller för den inre marknaden. Demokratin är avskaffad med andra ord. Det är marknaden som styr. Vilket öppnar upp för ett system med otrygga anställningar och minimilöner.

I fördraget står nämligen:

Syftet med artikel 52 är att fastställa räckvidden av rättigheterna och principerna i stadgan och fastställa regler för hur de skall tolkas. I punkt1 behandlas begrängsningssystemet. I den använda formuleringen har inspiration hämtats från domstolens rättspraxis enligt följande: ”Det följer emellertid av en väl etablerad rättspraxis att dessa rättigheter kan begränsas, särskilt inom ramen för en gemensam organisation av marknaden …]”
vilket alltså var precis det som gjordes i Lavaldomen m fl ustlag, där reglerna för den inre marknaden fastslogs gå före rättighetsstadgan, vilken således redan då behandlades som primärrätt av domstolen. Vidare är ratificeringen inte förenlig med svensk grundlag som stadgar att mer maktöverföring till EU inte får ske med mindre än att rättighetskatalogerna överensstämmer och det gör de inte, enligt en granskning som eu-kritik.se har gjort. De fyra rättigheter som saknas i Lissabonfördraget men som däremot finns inspikade i vår egen grundlag är följande:

1. Rätten till skydd mot hemlig avlyssning
2. Rätten till skydd mot åsiktsregistrering
3. Rätten till skydd mot godtyckligt frihetsberövande
4. Rätten att delta i demonstration på allmän plats

Dvs just de rättigheter som akronymlagarna avskaffar – FRA, IPRED, Datalagringsdirektivet, europeisk arresteringsorder, ACTA, Inspire, Stockholmsprogrammet m fl.

Läs: Folkrörelsen Nej till EU –
”EU:s rättighetsstadga – ett hot mot medlemsländernas självbestämmande

Läs även tidigare bloggpost: Tvångsförflyttningar, hård segregering och passiv arbetsmarknadspolitik

Läs: Regeringen ‘Stråth-utredningen’ – ”Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen”, Kaj Raving – Nybro: Rädda den Svenska modellen – genom att stympa den,  Kent Persson (M) blogg – Det handlar om arbetslinjen,  Direct Essays – Barbara Ehrenreichs Nickel and Dimed: Living on A Minimum Wage, The New Statesman – Barbara Ehrenreich: Smile or Die – How Positive Thinking Fooled America and the World,

Lä även: AB – Hellre sjukvård än städavdrag, AB – S-elitens blunder, DN – ”Två av tre vill ha kvar Rut-avdraget”, AB – Försvarade avdraget – i sin egen bok , AB – Så ska S städa ut pigdebatten , AB – Hon fick jobb tack vare Rut-avdraget , DN – Höga S-politiker utnyttjar rutavdrag, AB – I USA behövs inga skattesubventioner , Expressen – Mona Sahlin försvarar Rut-avdraget i sin bok, AB – Lena Mellin: ”Debatten om RUT-avdraget har inte gynnat (S)” , AB –Sahlin försvarar kollegorna, DN – Nya bud från V och MP om datalagringsdirektivet

Två veckors föräldrapenning

Tänk så humant samhället blev plötsligt. Två veckors föräldrapenning till sorgen över ett helt människoliv. Det står i paritet med att tvinga cancersjuka jobba heltid. Alltmedan intensivvården till näringslivet upprätthålls och gräver än djupare hål i statsbudgetar världen över. Och riskkapitalisterna fortsätter sin omättliga rovdrift allt, med oförminskat glupande aptit.

Membranet mellan barbari och andra styrformer är således genomsiktigt och högst permeabelt. Civilisationen är ett tunt och skört ytskikt kring ett blodtörstigt inre. Flock- och pöbelmentalitet hotar alltid att bryta igenom. De som inte godtar detta; protesterar, påtalar falskhet, stupiditet och grymma instinkter är alltid impopulära och kan lätt bli villebråd – om förhållandena spetsas till, vilket de gör titt som tätt. Särskilt med såna högerregeringar som de sittande, som nu vädrar sitt unkna historiska bagage, såväl utomlands som här hemma.

Det visar hur vi ser på människan (oss själva). Inte är hon värd mycket. Mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter får vi nog betrakta som ett minne blott. Ett minne det gäller att väcka till liv nu.

So, let’s do it.

Se: TV4 – Sälj några öar, Grekland,  SVD – Strid om datalagringen,   SVD – Framgång för holländs extremhöger,    SVD – Kraftig ökning av socialbidrag,   AB – Alliansen vill ha Lex Victor,

Läs bloggarna: Anna Vikström, Eva Hillén Ahlström, Badlands Hyena, Ett hjärta RÖTT, LOKE – KULTUR & POLI…, Mikael Wendt bloggar, Ola Möller ,  Veronica Palm, Linnéa Darells blogg, Motpol, Daniel Snällman, mit…, Nattis 2.0, Kulturbloggen, The Hell of Hannasta…, Rasmus (liberal) ,  Stardusts blogg, Tomas Melin, satmaran, Lakes lakonismer, Mark Klamberg, opassande, Maria Abrahamsson, projO’s/gothbarbie’s…, Jakop Dalunde, Stenskott, annarkia ,  Oscar Fredriksson (C)

Ingen påtår för pensionärerna

I ett nyligt inslag på tv-nyheterna framhölls – apropå den ljusskygga svenska partifinansieringen – att Vänstern är det parti som har blygsammast valbudget. Inte undra på det, när partiet representerar de väljare från vilka allting tas och inget ges. Övriga partier finansieras ju istället av de till vilka dessas medel strömmas – en baltikumspekulerande facktopp som inte driver medlemmars intressen och det näringsliv som blivit permanent bidragstagare av skattemedel  inte minst också genom de högst lukrativa avregleringarna.

Och nu ligger den reaktionära högern riktigt i skyttegravsställning mot ett rödgrönt alternativ i vilket vänstern möjligen får makt att förflytta åtminstone något kommatecken till vänster i talserierna av belopp som tas från de skattebetalande utplundrade medborgarna för snabb förflyttning till ovanstående maktkonglomerat vilka bekymmersfritt vill få fortsätta ta påtåren från pensionärerna i det Nya Riket.

(M)aud förnekar sig inte. En person som utan skrupler åker till Sydafrika på semester när det börjar brännas utövar innesporten kast med stor sten i glashus så det står härliga till. Ja, detta ledarskikt – med sina astronomiska ersättningar, bonusar och guldkantade pensionsavtal till höger och vänster. Det finns ingen hejd på hur de är beredda att låta bjälklagren kvarstanna i egna ögon till förmån för detaljgranskning av granden i andras.

Se: Expressen – Maud Olofsson: Mona Sahlin vågar inte ta debattenAftonbladet – Åldringarnas ranson: Max 2 koppar kaffe, Kent Persson (M) blogg – Det handlar om arbetslinjen,  Direct Essays – Barbara Ehrenreichs Nickel and Dimed: Living on A Minimum Wage, The New Statesman – Barbara Ehrenreich: Smile or Die – How Positive Thinking Fooled America and the World,

Se tidigare bloggposterMinimilöner och 5 jobb för att klara försörjning?, ”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkras, Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, Goldman-Sachs’ Greklandsfusk, Bankernas bidragsfusk och så Moderaternas eget valfusk

Läs bloggarna: Mark Klamberg, Peace, Love and Capi…, Peter Andersson – me…, Piprök, Annie Johansson, Roger Jönsson, Anders W Jonsson, Storstad, By á Bladet, Röda Malmö , MinaModerataKaramell…