Josefine och Jonas – Ni behövs för att bryta kräftgången

I ett läge när nästan 70 socialdemokratiska ungdomar massmördats på Utöya av en högerextrem EDL-anknuten terrorist behövs en kraftfull vänster för att mota undan mörkerkrafterna.

Annars tar de över och vi får en fullskalig tvångsupprepning av det totalitära 30-talets fascistiska och nazistiska diktatur, med Lissabonfördraget som grundlag, då fördraget möjliggör ett upphävande av alla demokratiska, medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter, med hänvisning till att de i fördraget är underställda reglerna för den ”inre marknaden”. De har således inget konstitutionellt skydd längre.

I Sverige borde Vänsterpartiet därför föra en politik om att riva upp ratificeringen, då rättighetskatalogen i Lissabonfördraget inte överensstämmer med vår grundlags, därför har den maktöverföring till EU som skett iom ratificeringen skett på illegitim grund.

Det kommer nämligen inte att dröja länge förrän diktatoriska undantagslagar, kanske utegångsförbud och liknande, tillämpas inom EU med anledning av de kravaller och oroligheter som blir följden i allt fler EU-länder i och med åtstramningspaketen, eurozonens och hela marknadens våldsamma sammanbrott.

Sverigedemokraterna, vars tongivande ledare själva har bjudit in huliganismens extremt våldsamma EDL till Sverige, fördömer nu demagogiskt dubbelmoraliskt upploppen i London, i vilka inte bara 90-talets ”lost generation”, utan även övergivna 11-14-16-åringar i Londons allra fattigaste stadsdelar går bärsärkagång mot en brutal ekonomisk försummelse från samhällets korrupta ledarskikt, både inom Labour och David Camerons högerflank.

Istället för att bry sig har samhällets politiska och ekonomiska elit sett till att sko sig maximalt samtidigt som man stillatigande låtit klyftorna anta jordskredsdimensioner så att hela samhället krackelerar och hotar falla samman.

Partiledarvalet för Vänsterpartiet blir i det läget helt avgörande. Det handlar om att ta tydlig ställning för ökad ekonomisk utjämning, jobb och välfärd, och samtidigt klargöra avståndstagandet från kommunismens massmord och förbrytelser, så att den kommuniststämpel som Lars Ohly inneburit för partiet, vilken är grunden till hans fall, en gång för alla görs upp med.

Josefine Brink som är en ypperlig debattör och stark kraft skulle betyda en enorm resurs som kan lyfta partiet, och Jonas med sina ingående kunskaper om EU och rakryggade hållning i en mängd frågor är enligt min mening det bästa valet, med andra ord förespråkar jag ett delat partiledarskap mellan dem två.

Läs:DN – Lars Ohly avgår som partiledare, Aftonbladet – Europas två extremhögrar, Searchlight blog – Swimming in the sea of hate – Breivik’s far right links, The Guardian – Anders Behring Breivik, EDL and political violence, AB – Extrema nätverket på väg till Sverige, DN – Breivik’s e-post hackad,  SVD – Upploppen i Storbritannien minut för minut, SVT – Upploppen sprider sig utanför London, Searchligth – Hope not hate, AB1, AB2, AB3, AB4, SVT1, SVT2, SVT – Polisen tog omväg till Utöya, SVT – Han skickar ut 16 000 poliser på gatorna, SVT – Matchen mellan England och Holland på Wembley ställs in

Bloggar: (S)ebastians tankar – Firma Borg och Reinfeldt känns som svaga kort, Jonas Sjöstedt, Jöran Fagerlund, Under den lugna korkeken, Röda Malmö, Bloggvänstern, Alltid rött alltid rätt, Annarkia, Svensson, 

Se tidigare bloggposter: Vänster är inte lika med Marxist, European Revolution eller Gatans Parlament?, 1929 upphöjt till 100 – Tokyo ”looks bad, real bad”, Vilka signaler ger en migrationsminister som utvisar romer på orätta grunder?, Tea Party tog hem spelet – glöm återhämtningen, Ännu ett av Bushs Olagliga Anfallskrig – Syskonreligionernas inbördes hat förintar oss alla?, Moderaternas ansvar, Skolan har ett ansvar att vaccinera mot nazism, Oanständig koppling – Skrämmande läsning om Breiviks kopplingar till Extremhögern, EU-godsherren Göran Persson lobbar för regeringen och EU

Kvalitet och Jämlikhet istället för Kvantitet och Kapitalackumulation

Vetenskapens värld höjde igår vänsterlösningarnas status genom att låta den samlade världsexpertisen, inklusive en nobel samling nobelpristagare förklara, att den nyliberala globaliseringen inte är förenlig med hållbar tillväxt utan istället leder till snar miljökollaps och ekonomiskt självmord.

De politiska lösningar som både vänster-, miljö- och kvinnorörelsen förespråkat sen snart sagt urminnes tider är istället de som krävs för en hållbar framtid.

En sådan skapas således inte genom att överge krav på arbetstidsförkortning, säga ja till vinst i välfärden, ytterligare privatiseringar och avreglering utan genom grön och social skatteväxling; ”mer skatt på utsläpp, mindre på inkomst, mer satsning på offentlig välfärd, mindre på privat konsumtion och så en nyckelreform; att ta ut frukterna av teknisk utveckling i form av mer fritid och inte mer prylar.”

Sex timmars arbetsdag måste med andra ord omedelbart införas och den offentliga konsumtionen öka, på bekostnad av den privata. Därför måste de gemensamma, skattefinansierade lösningarna inom vård, skola, omsorg, högre utbildning, infrastruktur, kultur, forskning m fl ges betydligt större utrymme än vad som nu är fallet.

Det är ju också något som behövs för att inte den uppväxande och nästkommande generationer ska hamna ohjälpligt efter i utbildningshänseende. Här är en stor satsning på skolan akut och måste genomföras fortast möjligt; med högre löner till lärare, ökad lärartäthet, mer tid för förberedelse, lektionsplanering och efterarbete samt ökad personaltäthet i barngrupper på dagis och fritids.

Det är således inte den privata, ackumulativa, naturresurstärande konsumtionen av varor och tjänster, som ska tillåtas accelerera, utan tvärtom den offentliga, skattefinansierade konsumtionen av kultur, infrastruktur (kollektivtrafik, energiproduktion, klimatanpassning av bostäder m m) utbildning, forskning på avancerad miljöteknik samt vård av både hälsa och sociala relationer.

På så sätt skapas jobb samtidigt som de destruktiva delarna av den s k arbetslinjen överges, t ex de som tvingar människor att pendla så långa avstånd att deras sociala relationer slås sönder, med raserad jämställdhet och ökad barnfattigdom som följd.

Med ständigt ökande stress och övertid har människor inte heller tid att njuta av vare sig sina ting eller inkomster, det mesta går istället bara till slit-och-släng-betonade nödlösningar som ökad biltrafik, mer taxiresor, snabbmat och onödig impulskonsumtion pga tidsbristen som den hela tiden ökade arbetstiden alstrar, vilket snabbar på försämringen av vår hälsa och förintelsen av vår egen livsmiljö.

Undersökningar visar med andra ord, att det finns ett tak när det gäller välbefinnandets korrelation med ökad levnadsstandard. Välbefinnandet slutar öka vid en viss nivå, vad människor istället behöver är ett humanare tempo och mer tid.

Om vi nu ändå ska marschera bakåt i tiden borde vi därför, istället för att tvångsupprepa det totalitära 30-talet, återuppväcka 1800-talsvärden som det Sköna, det Sanna, det Goda, samt sänka livstempot.

Enligt experterna räcker det dock med att vi går tillbaka till 70-talsnivå, dvs tillbaka till vägskälet mellan folkhemstanken och 80-talets klippekonomi och där göra det vägval som hade gjorts då, om inte vänster-, miljö- och kvinnorörelsen så intensivt motarbetats av timbrosfären och Näringslivets fabelbetonat föråldrade Ekonomifakta.

Med ständig stress har känslan av meningslöshet också fördjupats, varpå utbrändhet, depressioner, självskadebeteende och aggressivitet utbrett sig epidemiskt och de ökande inkomsterna förslösats på kortlivade skräpprodukter, så att naturen totalförstörs.

Det är de girigaste rika som enligt experterna förstört våra gemensamma livsbetingelser. Nästa steg för en hållbar framtid måste därför innebära, att de rättvisa transfereringarna tillåts öka avsevärt, i Sverige och globalt. Både den extrema rikedomen och den extrema fattigdomen medför nämligen, att resurserna uttöms blixtsnabbt på ett destruktivt lägga-på-hög-, respektive ur-hand-i-mun-sätt.

Kalhyggen pga av girighet och kalhyggen pga av fattigdom är två sidor av samma mynt; den nyliberala globaliseringens orimligt höga avkastningskrav och spekulationsdriven inflation till förmån för de allra rikaste har lett till misär och hungersnöd som lön för slavmödan åt de allra fattigaste och mest exploaterade, vilket t ex leder till att träd desperat huggs ner till bränsle för matlagning och värme istället för att miljövänlig energiproduktion implementeras.

Givetvis kan man inte heller mäta ekonomisk framgång linjärt och ackumulativt. Traditionell redovisning av BNP per capita är ett simpelt kvantitativt och missvisande mått som alltid ger plus för miljöförstöring och minus för miljömässigt hållbara lösningar.

Det bidrar också till en enögt enfaldig bedömning av samhället. Springa snabbast, producera snabbast och mest, tjäna mest, äga mest, hoppa högst, kasta längst är ett infantilt intelligensbefriat sätt att mäta, som mer hör hemma i sandlådan än i makroekonomin. McDonalds-tätheten och engångsförpackningsackumulationen vittnar om stupiditet, utarmning och undermålig kvalitet istället för om rikedom och högtstående civilisation.

Moderaternas och Socialmoderaternas ayn-randska samhällsmodell erbjuder med andra ord dumhet och destruktivitet som svar på framtidens ödesproblem.

I Vetenskapens värld frågade man sig också varför människor i enkäter alltid uppger att de högst av allt önskar mer tid samtidigt som de i praktiken alltid väljer mer övertid.

Svaret på den gåtan är självfallet att de inte vågar annat. De är rädda för att sparkas ut, om de inte lismande springer fortare och fortare i ekorrhjulet för då tar bara någon annan platsen, eftersom det inte är förnuftet som styr grottekvarnen utan den gangsterekonomiska totalitära galenskapen.

Läs: Excerpter – Adam Smith: ”Om kapitalackumulation, eller om produktivt och improduktivt arbete”

Läs även:  AB – Extrem egoist, SVT – Onödiga miljarder till toppchefers löner – Citat: ”Lönerna för de bäst betalda i samhället ökar mer än för andra. Och det från en redan hög nivå. Men enligt forskning leder inte hög lön alls till hög prestation.”, SVT – OECD-rapport – Löneskillnaderna växer snabbast i Sverige,  Jämlikhetstanken – Den politiska dödsdomens dag, AB – Bodström berättar om sin nya bok, AB2, Expressen, Expressen2, Expressen3, Expressen4, AB3, DN – ”Bodström sprider myter”, Kulturbloggen, AB – ”Ett demokratiskt skämt”, SVD1, SVD2, SVD – Bodström fastnade i makten och myglet, SVD4, SVT – Ditt jobb påverkar om du skaffar barn eller ej, SVT – Lista: De mest – och minst – barnvänliga yrkena, SVT – ”Varför ska de bestämma om ett miljöproblem – vi inte har?”, DN – Skilsmässa vanligt hos långpendlare, Metro, DI.se – Kaos väntar om Grekland faller, DI.se – Varning för ny metallbubbla, DI.se – Föll på friskolan, DI – Långpendlare skiljer sig oftare

Bloggar: Maria Abrahamsson, Ulf Bjereld, Röda Malmö,Martin Mobergs betra…, Högbergs tankar,Röda Berget, Martin Mobergs betra…, Maria Hagbom, Mitt i steget, Johan… , Dackefejden

Alliansen inför – Den Kompetente Läraren

Med anledning av Alliansens trumfkort i valrörelsen – Den Nya Skollagen, så finns anledning att citera min gode vän Cappuccinosocialisten, som skrev en oförglömligt porträttlik skildring av graderna i det Nya Helvetet som heter Bolognaprocessen, något som då föranledde mig att genast lägga till honom i min blogroll:

”Jag har återvänt till Universitetet efter nästan tio år och finner att det akademiska klimatet i mångt och mycket känns som om tiden vridits fyrtio-femtio år tillbaka i tiden. Sist jag läste fick man godkänt eller inte på sin tenta. Nu har de infört 57 olika betygssteg med bokstäver. Godtycket ökar därmed dramatiskt och känslan av att befinna sig i en sämre, amerikansk collegefilm manifesterar sig på flera nivåer. Det är någon form av anpassning till EU som också inbegriper att man räknar poängen på ett annorlunda sätt och att alla springer runt och oroar sig för vilken typ av ”examen” och titel de kommer att besitta när de är klara. Det känns som en hårsmån från ”professorskan” och ”kandidaten” i någon gammal dålig svensk film.”

Denna process får mig också osökt att tänka på en berömd roman, dock utan italiensk förled, skriven av en skräckslagen korrespondent från Prag förra gången extremhögern låg i startgroparna för ett Nytt tusenårsrike.

Alliansen har ju nämligen sett till att anställningsformen ”fast” ersatts av betydligt otryggare anställningsförhållanden som visstidsanställningar, timanställningar och mer eller mindre nollbaserade anställningar via bemanningsföretag och det berör inte minst skolans område och lärarna. Och då legitimation endast kommer att krävas för fastanställning, så riskerar ju det här att bli till intet förpliktande.

Hur det dessutom ska rimma med att kommunerna vill pålägga lärare ännu mer krav på reglerad undervisningstid kan man ju verkligen undra och garanterar ju att de höga målen knappast kan uppnås, för när ska lärare hinna planera lektioner och utvärdera elevernas arbeten om de får ännu mindre tid till det? En gymnasielärare i språk har ju redan som det är 60 timmars arbetsvecka.

Att lärarlegitimation dras in, om en lärare t ex inte, med obefintliga resurser och obefintlig tid, klarar att uppnå de höga målen kan dessutom mycket väl bli en vanlig följd eftersom bedömningen av lärarens arbete hela tiden ökar, vilket är en garant för att det kommer att bli nyspråksfestivitas i skolväsendet framöver.

Alla tidskrävande dokumentationer kommer att fyllas i som att måluppfyllelsen är ok, men den kommer inte att kunna vara det om inte lärarna ges rimliga arbetsförhållanden och rimlig lön. Den kommer heller inte att kunna vara det, om inte friskolornas vinst åläggs gå tillbaka i verksamheten, för då kommer endast resurssnålast lärare att premieras även där, som kan få det att se bra ut på pappret, inte de undervisningsskickligaste eller mest ämneskunniga. 

För det enda som kan prioriteras, om den reglerade arbetstiden utökas och kommunerna inte tillskjuts medel eller skolan förstatligas, är så ekonomieffektiv, dvs innnehållslös verksamhet som möjligt. Den redan galopperande betygsinflationen kommer också att bli än värre. Därför verkar detta vara ett grandiost spel för gallerierna – som så mycket annat som denna Allians har för sig.

Om den här reformen ska göra någon verkan måste lärare garanteras tillräcklig förtroendetid, höjd lön och snarare ännu kortare reglerad undervisningstid, annars spelar det nog ingen roll hur ‘legitimerad’ läraren är. Lärartätheten och tillsvidareanställningarna måste också öka, och klasstorlekarna minska. Annars riskerar denna nya ‘kompetenta’ lärare bara bli en auktoritär pekpinnelärare som undervisar med torftigt underlag och vars fokus läggs på ordning & disciplin och upprapning av gammal skåpmat.

Istället drar Alliansregeringen alltså tillbaka de extra miljarderna till kommunerna nästa år, vilket är anledningen till att Sveriges Kommuner och Landsting nu kräver att lärarnas reglerade arbetstid utökas så de slipper anställa fler, för det kommer de, med regeringens agerande, inte att ha råd till. Med andra ord är det nyspråk och dubbla budskap som vanligt från den borgerliga Alliansen.

Därför finns också anledning att befara, att det istället kommer att utbildas ett A- och ett B-lag. A–laget centralrättar och betygsätter, det visstids- eller timanställda B-laget får stå där med pekpinnen i högsta hugg, i överfulla klasser som korvstoppas med skåpmat av en obehörig ordningsvakt.

Och de elever som därmed effektivt gallras ut faller handlöst ur systemet eller ‘korrigeras’ in på ‘rätt’ bana. Följden av en sån utveckling skulle givetvis också innebära en drastisk nedskärning av antalet behöriga lärare i skolan, för dem behöver man ju mest bara vid betygsättning och rättning, så då kan det bli en ännu högre arbetslöshet bland behöriga lärare.

Det är ju själva undervisningen som måste bedrivas av legitimerade lärare, men med det här förslaget garanteras ju inte det:

”Om undervisningen bedrivits av en icke-legitimerad lärare ska betyg sättas av en legitimerad lärare tillsammans med den som bedrivit undervisningen eller ytterst av rektor.”

Den som bedrivit undervisningen kan därmed fortsatt vara vem som helst.

Läs: DN Debatt: ”Vi inför yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare år 2012”,  Regeringen.se – Den Nya Skollagen,  Regeringen.se: Bäst i klassen – En Ny Lärarutbildning, DN – Lagrådet sågar nya skollagen, En Ny Prop. i Demokratins blodomlopp – Anti-demokratiska universitet, Expressen – Jämlika samhällen nästan alltid bättre, DN – Stärk lärarna, SVD,    Lärarnas Riksförbund,  SVD2,    cisionwire,   Sydöstran – Borg pressar kommunerna,

Läs mer – Cappuccinosocialisten: ”Dumskallarnas sammansvärjning”

                  

Hets                                                    Kafka hälsar…

Dagens rekommenderade länk – Sidan 4 om ”The Spirit Level”

Svenskt ”Näringsliv” (som hela tiden behöver ‘intensivvård’ och socialbidrag och uppenbarligen ändå är oförmöget att tillhandahålla några arbetstillfällen) ondgör sig över forskning som motsäger deras egen desinformation. De påstår att nämnda forskning är  ‘avlönad’ av ”en mängd intressegrupper” och ”delvis skattefinansierade ideella organisationer”, när den inte ens är det.  Här kan vi således prata om kast med stor sten i glashus, av den högre skolan.

Det senaste mobboffret är The Spirit Level – eller Jämlikhetsanden; en bok som jag därför rekommenderar så många som möjligt att läsa. I den torde sanningen finnas, med tanke på att Svensk Desinformation flåsar den i hälarna. 

Den alltid lika plågsamt välartikulerade och nedtonat lågmälda chefekonomen Stefan Fölster skräder inte orden, men denna gång får han rejält svar på tal av sin överman. Förutom att Fölsters högerpopulistiskt svulstiga vulgärretorik sågas sönder och samman, så gör Richard Wilkinson även slarvsylta av hans taffliga försök att med sammetslen stämma misskreditera bokens viktiga sanningar:

”Fölster har missat vår poäng. Naturligtvis instämmer vi i att välståndet har ökat i de flesta länder. Vår utgångspunkt är just paradoxen mellan ett materiellt välstånd utan motstycke och de många sociala sjukdomstillstånd som fortsätter att vålla lidande i rika samhällen. [min fetstil]
Förutom att visa att mer jämlika länder drabbas av långt färre sociala problem, undersökte vi om detta gäller även för de mer jämlika av de femtio delstaterna i USA.
Slutsatserna är mycket likartade i båda fallen. När kritiker från den politiska högern i Sverige har hävdat att vi skulle ha använt oss av olika inkomstdata, har vi upprepat våra analyser och visat att resultaten är mycket samstämmiga. Alla våra data har gjorts allmänt tillgängliga på www. equalitytrust.org.uk.” [författarens fetstil]

Våra resultat har accepterats av framträdande politiker i alla de största politiska partierna i Storbritannien, däribland David Cameron, ledare för de konservativa. Det tycks råda allmän enighet om att ojämlikheten i Storbritannien är alldeles för hög och att den bör reduceras.”

Men i Sverige sitter vidskepelsen i högsäte. Stolt förflyttas vi tillbaka i tiden, till fattigdom, svält och umbäranden, emedan Alliansen håller dumhetens fana högt.

Tack för det E(konomisk)U(ndergång), före detta E(konomisk)G(rundstötning).

Läs:  Expressen – Sidan 4 Debatt, Richard Wilkinson: Jämlika samhällen nästan alltid bättre, Expressen – ”Vänsterns Darling går inte att lita på”

Se Alliansfritt Sverige: Borg försvarar de ökade klyftorna,

Se tidigare bloggposter: Desinformation från Svenskt Näringsliv,   ”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkras, En Ny Prop. i Demokratins blodomlopp: Anti-demokratiska universitet ,  Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, Vår Gud är oss en väldig Borg, Sverige tvingas vara med och betala Greklands krediter, Den Monstruösa normaliteten eller Medelmåttans tyranni

Man biter inte den Determinations Committee som föder en

EU-kommissionens ordförande Barroso har satt ner foten beträffande CDS-spekulationen, dvs spekulationen med försäkringar mot (antaganden om framtida) kreditförluster – Credit Default Swaps. Frågan är vad han satt ner den i. För den här marknaden är så pass snårig att det verkar finns en överhängande risk för att hans fot kan komma att fastna i ett så tilltrasslat vadslagningsträsk att den inte går att få loss igen.

Att handeln med dessa försäkringar mot kreditförluster – eller förmodade framtida kreditförluster – dessutom sker över disk och tämligen okontrollerat gör inte saken bättre. I och med det är det heller ingen som riktigt vet hur omfattande den är, de enda fakta som egentligen finns bygger enligt vad jag kan förstå på uppskattningar, som mycket väl kan vara felaktiga. Risken för ett ‘mörkertal’ kan därmed vara avsevärd. Därför kan man inte heller riktigt veta vad som händer om man reglerar den, ej heller vad som händer om man inte reglerar den – för man vet inte hur stora effekterna kan bli eller hur konsekvenserna de kan komma att föra med sig kan komma att divergera .

Inte heller görs saken lättare av att CDS-handeln standardiseras av en s k Determinations Committee (DC) bestående av de femton firmor som i princip utgör samtliga aktörer på den globala CDS-marknaden, vilka t ex också ansvarar för att godkänna beslut om tidigareläggning av återbetalning från företag som inte verkar kunna klara av att betala sina lån.

”For example, let’s assume that a major dealer makes a loan to a construction company. To hedge the risk of a loan default, the dealer buys credit protection via a single-name CDS on the debt of that same construction company. In the event of a default, that CDS position could pay out considerably more than the value of the loan. Some time later, the dealer decides to call for early repayment of the loan. If the construction company is low on capital and credit markets are still tight, repaying this loan may be problematic. Nonpayment of the loan call would then trigger a partial default event in which the same dealer that called the loan could then start a formal credit event proceeding via the DC (of which they are a member).

From the outside, it looks as if the dealer single-handedly caused a partial default, started the process to formalize the credit event for the CDS market and will ultimately profit from that event based on their current holdings. While this is not illegal, situations such as these put a spotlight on the flaws inherent in the newly minted DC process”

För att minska risken för avsiktligt framkallande av konkurser, då försäkringsbeloppen som en CDS löser ut när låntagare går i KK -vilket kan framkallas av att långivare ändrar eller tidigarelägger återbetalningskrav – alltså är betydligt större än värdet av det försäkrade, så har marknaden själv försökt reglera genom att inrätta externa granskare som ska hålla koll på DC i det avseendet:

”But isn’t there a system of checks and balances to ensure the process is fair? Well, sort of. If greater than 80% of the DC agrees on the given credit event, the decision is final. If less than 80% agree, then an ”external review panel” is convened to make the final decision. But who selects the external review panel? The answer: the same 15 firms that make up the DC, the firms controlling the majority of the global CDS market. Again, I am not inferring any wrongdoing. However, participants in this close-knit CDS world being able to trigger and profit from a credit event does not leave the feeling that the market is fair.”

Detta förfarande påminner lite om den av EU påbjudna ‘internrevision‘ som finns inbyggt i New Public Management och som jag skrivit om tidigare, med anledning av Försäkringskassans vad det visade sig mindre kvalitetssäkra upphandling av konsulttjänster från den globala, Bermudasregistrerade firman Accenture.  Under Problemdiskussion, s4, i  Erika Larssons och Hanna Stigers’ uppsats om New Public Management, ”Internrevision i statliga myndigheter: Vad bidrar den till?” står nämligen just:

”Internrevisorerna kan antingen vara anställda i myndigheten, samordnas med en annan myndighet, eller upphandlas från konsultföretag.” [min fetstil]

Min reflektion var ju då naturligtvis att om datasystemet SAP är så krångligt som det sen visade sig vara – varför Försäkringskassan fick avbryta upphandlingen eftersom den skulle ha lett till ett evigt konsulttjänstköpande från den globala, Bermudasregistrerade firman Accenture – så kanske inte heller kostnaderna för det kompetent kan granskas av någon annan än de enda som är specialister på det – och då är det ju inte så troligt att dessa skulle så att säga bita sig själva i handen.

Och på samma sätt kanske det förhåller sig när det gäller granskningen av handeln med Credit Default Swaps, varför vi nog med hög sannolikhet får anta, att sanningen om denna svårligen kan utrönas av andra än de som så att säga bedriver den, vilket gör det till en rimlig hypotes att anta att den aldrig kommer att komma fram. 

Verkningarna av den kommer nog däremot att låta höra av sig, antingen vi vill eller inte. Så själva slutnotan – eller The CDS Big Bang, som den också brukar kallas – lär vi inte komma undan. Och ‘vi’, i just det här specifika fallet, verkar inte vara något annat än hela världsekonomin.

Se tidigare bloggposter: Det pyramidala spelmissbruket,  Den Osynliga Handen, Det isländska folket vägrar betala kleptokraternas äventyr, Hur stor är egentligen Greklands skuldsättning?,  En påtvingad union, Goldman-Sachs’ Greklandsfusk, Bankernas bidragsfusk och så Moderaternas eget valfusk, Den korrupta EU-krisen fortsätter,  Jättebubblan briserar snart – det blir en Ekonomisk Atombomb, En övergång till euron när Europa är belånat över taknocken?,  New Public Management, Datormallen – en tvångströja som utförsäkrar,  Ett riktigt Bäventyr,  Nu kommer Bäventyrets efterskalv,  Politik i teknokratisk förklädnad,  Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, I Sverige finns ingen korruption – bara vanligt hederligt mygel,  Roffe Roffelito i Bank & Finans, Fond & Kapital,  Curt Malmborg har gått in i väggen, Vi måste avreglera Avregleringen,  Det man förlorar på gungorna tar man in på karusellerna,   Vår Gud är oss en väldig Borg,  De lydiga politikerna och bankernas bidragsfusk II,  EU och Avregleringen – en mardröm för konsumenter,

Läs: Wall Street Journal – Swaps come under fire,   IndexUniverse – The Big Flaw Of The CDS Big Bang, Europeanvoice.com – Greece wants US to get tough with hedge funds, DN – Göran Rosenberg: Behovet av rättvisa, SVD – Jämlikhetsbluffen, Dick Erixon – Vänsterns jämlikhetsande skänker fattigdom, AB – Bingo för miljonärer, Valfakta – Aftonbladet hittar på egna gränser för inkomstklasser,SVT.se – Mammor halkar eftere i lön, SVT2,  SR – Ekot, SR.se – Problemen med bankerna finns kvar,   AB2,  AB3,  AB4,

Bloggarna: Erik Pelling – Ett slag för rättvisan, Adventskalendern – Jämlikhet varar längst,  Politik och poesi – Jämlikhetsanden,  Under den lugna korkeken – ”Jag mår mycket bättre nu”,  Olssons blogg – Korrelation eller kausalitet, Ett hjärta rött – Det nya klassamhället är här, Neo blogg – Antroposofen som trodde på evidens, Reflektioner – Göran Rosenberg, rättvisa och jämlikhet, Hans Åberg – Jämlikhet och rättvisa, Rödgrönt samarbete blogg – Fördelen med jämlika samhällen, Nonicoclolasos – Har Rosenberg rätt om jämlikhet?,  Berghs betraktelser, Storstad, LOKE – Kultur & Politik, Skick,  Björn Brändewall,  Skattepolitik & Samhällsfilosofi,  Svensson, Johan Norberg,  Karl Malmqvist, Jonas Pettersson,  Peter Andersson – Ojämlikhetens Ohälsa,

by fenriswolf2008