”Det blev ett ja till EU:s finanspakt. Socialdemokraterna röstade med regeringen och ansåg att de fick tillräckliga garantier för avtalet inte blir bindande för Sverige. Enligt LO skulle dock de politiska löftena inte räcka till vid en domstolsprövning.
– Finanspakten är bara mer av den politik som vi redan har sett. Den är ett olyckligt instrument men nu införs den, säger Johan Danielsson på LO:s internationella enhet. [. . .]
För drygt ett år sedan var en majoritet i riksdagen emot. Men i dag har den politiska vinden vänt och Socialdemokraterna röstade i dag med regeringen och sa ja till att ansluta sig till pakten. [. . .]
Socialdemokraterna svängde i frågan efter att Håkan Juholt hade avgått”
Intet knyst hörs i (m)ediernaom denna tvångsupprepade eftergiftspolitik från förra seklets 30- och 40-tal. Allra tystast är ‘hela folkets’ SVT. Den ‘explosion’ av ”öppenhet” som det ”nya medielandskapet” fört med sig innebär i själva verket alltså en total förmörkelse av vad som faktiskt händer.
Medlemmar i nazistiska Gyllene gryning pratar om att de är ‘redo att öppna ugnarna’ i ny dokumentär.
Det grekiska parlamentspartiet Gyllene gryning har stärkts i spåren av landets raserade ekonomi. Samtidigt som de själva vill tona ner sin högerextremism och pratar om sig själva som grekiska nationalister visar en ny dokumentärfilm bland annat hur en kandidat till parlamentet gör grova rasistiska uttalanden medan han kampanjar. [. . .]
Tack S och M. Nu vet vi ännu mer om vad vi har er. På bödlarnas sida.
Som sagt, jag tycker det är hög tid att regeringen ställs inför misstroendevotum och att riksdagen avpolletterar regeringen lika snabbt som det moderata regeringskansliet avpolletterade Juholt via sina ”bulvan”-företag i PR-branschen som betalar S-hantlangare 150-200 Kkr per månad för att tvinga fram ett ja till europakten, m m. S/M-politiken som förs strider inte bara mot folkviljan och demokratin samt mänskliga rättigheter, den kan också innebära ökat terrorhot mot Sverige.
För övrigt anser jag att Carl Bildt skulle ha avgått för länge sen.
Eurozonen är nu inne i varaktig recession, meddelar Ekot. Och europakten innebär att man till och med grundlagsfäster den åtstramningspolitik som lett fram till recessionen, och som nu också lett till att S&P sänkt kreditbetyget för 9 euroländer samt för räddningsfonden EFSF. Bara ett år av denna hårda åtstramningspolitik ledde i Grekland till att statsskulden ökade från 127 % till 143 %, vilket nu väntas ha stigit till kring 160 %. Vad ska då inte en permanentad, grundlagsfäst svältpolitik leda till i hela EU? Skuldberget och massarbetslösheten kommer att växa till helt och hållet okontrollerbara dimensioner. Det torde stå klart att den av Merkel beordrade åtstramningspolitiken, dvs europakten, inte fungerar som ”räddningsverktyg”. Europafacket har idag också deklarerat att man säger nej till europakten.
Fredagen den 27 januari arrangerar Folkrörelsen Nej till EU en protest mot europakten utanför Riksdagshuset. Från kl. 08:30 kommer Nej till EU att stå utanför Riksdagshuset, Skandiasalen, ingång Mynttorget 1, med plakat och flygblad.Du som säger Ja till demokratin och därmed nej till europakten – dyk upp och visa opinionsläget. Enligt de senaste opinionsundersökningarna är 9 av 10 svenskar emot euron och enligt folkomröstningsresultatet 2003 har vi sagt Nej till euron. Det respekterar inte regeringen. Kom med och påminn våra folkvalda på vems mandat de sitter.
OBS! Protestera även genom att också höra av dig till riksdagens EU-nämnd inför fredagens möte med Reinfeldt om vilket mandat han ska ta med sig till Bryssel – ett svenskt Ja eller Nej till europakten. Uppmana ledamöterna att respektera folkviljan och säga ett enhälligt Nej till europakten:
”Vill du säga vad du tycker till ledamöterna i EU-nämnden eller har du politiska frågor? Kontakta då ledamöterna direkt:
Folkrörelsen Nej till EU har nu lagt ut information om protesten på sin hemsida:
”Protestera med Folkrörelsen Nej till EU mot Merkozypakten!
2012-01-25
Söndagen den 29 januari ska euroländerna vid ett EU-toppmöte i Bryssel försöka enas om en finanspolitisk pakt, vars arkitekter och främsta tillskyndare är Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy.
I stället för att hjälpa till och lösa krisande länders problem kommer Merkozypakten att entydigt förvärra dem, eftersom den stryper efterfrågan genom nedskärningar, lönesänkningar och andra åtstramningar. Pakten medför en institutionaliserad nyliberal politik. [. . .]
Högeralliansen vill att Sverige ska vara med. Men enligt Reinfeldt och Borg kräver det Socialdemokraternas stöd. På fredag kommer Reinfeldt till riksdagens EU-nämnd för att förhöra sig om vilket ”förhandlingsutrymme” han har inför toppmötet.
I samband med EU-nämndens möte fredag 27 januari arrangerar Folkrörelsen Nej till EU en protest mot Merkozypakten utanför
Riksdagshuset, Skandiasalen, ingång Mynttorget 1
Vi kommer att stå utanför riksdagshuset från klockan 08.30 med plakat och flygblad. Vi hoppas på stor uppslutning!”
I gårdagens Aktuellt står Jan Björklund och säger, att det är så oerhört viktigt för Sverige att gå med i europakten för ”välfärden och jobben” eftersom vi då får ”inflytande” genom att vi får vara med på europaktens möten.
Detta påstående tillbakavisas av TT idag:
”I det senaste utkastet sägs det att icke euroländer kan få vara med på ett möte per år om man ställer upp på intentionerna i pakten.”
Ändå påstår även Anders Borg slirande, att ”det finns ett starkt stöd för vår syn att man måste få en öppenhet i det.. .så att alla länder som. . . så att säga… vill…eller har möjlighet..då kan delta på de här mötena”.
Att bara fånärvara vid ett möte per år utan beslutanderätt innebär sannerligen inte att ha något ”inflytande”. Alliansen står som vanligt och ljuger väljarna rakt upp i ansiktet. Sverige har som det nu är 2 % röstmakt i EU. I europakten har vi ingen röstmakt alls, inte heller något som helst inflytande.
Björklund nämnde också Danmark som exempel på ett icke-euroland, men Danmarks krona är knuten till euron, vilket i princip innebär att vara ett euroland, vilket också är anledningen till det betydligt sämre läge Danmark nu befinner sig i till följd av eurokrisen.
Europakten innebär istället att en tyskledddiktatur installeras oåterkalleligen. Med ESM-fördraget förstärks Berlins makt till att innefatta makten över medlemsländernas statskassor. Den eventuella makt i EU, som sen inte innehas av Berlin innehas av lobbyisterna i de riskkapitaliserade globalkoncernerna, som flyttar sina neoliberalt skattefinansierade vinster till skatteparadis, bortom varje demokratisk kontroll. De kommer inte ens att drabbas av den transaktionsskatt – eller ”Tobinskatt” som den förskönat kallas – som Merkel inför, då denna endast gäller transaktioner mellan finansiella institut.
Den lilla makt i övrigt som finns kvar att tala om i den Nya tyskledda EU-diktaturen förs över till den synnerligen korruptionsdrabbade EU-byråkratin samt till Europaparlamentet, som skulle behöva ha 18.962 ledamöter om samma representativitet som i riksdagen skulle gälla. Istället har det 750 ledamöter – så dramatiskt har Lissabonfördraget ökat det demokratiska underskottet. Där kan de få sitta och diskutera lite gurklängder medan de reella besluten fattas i Berlin och i styrelserummen hos de stora koncernerna och penningtvättbolagen. Kort sagt: Sverige har ingenting att säga till om, och med europakten blir det mindre än ingenting.
”Tyskland och Angela Merkel sätter agendan vad det gäller ekonomin. Många länder i sydeuropa, inte minst Italien har satt agendan vad gäller asyl- och migrationspolitiken”
Det handlar med andra ord om en blind tvångsupprepning av 1930-talets totalitära utveckling. Europa backar in i framtiden, med ett fasaväckande manus från sin egen historia. Det sämsta från trettiotalets skräckvälden i Öst och Väst strålar samman i en klaustrofobisk Enhet av Massarbetslöshet, Massbevakning, Massdeportation – och Massuggestion genom Nyspråk där en av ohämmad spekulation framkallad ekonomisk katastrof utmålas som framåtskridande.
Snart går ocksåGrekland i KK. De privata långivarna, som har trumf på hand, har tappat tålamodet och sträcker sig inte längre i förhandlingarna om skuldavskrivningar, vilket innebär att EU och IMF, som förhandlar med de privata långivarna om skuldavskrivningar för Greklands räkning, antingen måste gå med på den internationella bankföreningens slutbud, vilket innebär en skyhög nota för skattebetalarna, eller så måste Grekland ställa in sina betalningar helt, vilket Merkel inte tillåter eftersom krisen då skulle drabba Tyskland, särskilt ifall Grekland också lämnar euron.
Greklands scenario kommer sen att följas av Italien, Portugal och Spanien. Därmed är hela eurozonens skattebetalare, dvs nationalstaterna (utom Tyskland) totalbankrutt. Inte ett öre kommer att finnas till någon offentlig verksamhet alls. EU blir ett laglöst land. Att kasta in det sista vi äger av pengar och demokrati i det svarta hålet innebär ekonomisk, politisk och moralisk bankrutt för Sverige också.
Vi befinner osssnart i recession, exporten rasar till följd av den svältpolitik som Merkel merkantilistiskt implementerat, samtidigt som högerextremismen successivt tar över. Exporten kommer att rasa ännu mer med europakten, då den grundlagsfäster än värre nedskärningar över hela euroområdet – vilket även kommer att innefatta oss om vi går med i hennes gangsterekonomiska ”pakt”, vilket i sin tur kommer att innebära extremt ökad massarbetslöshet och att alla, som inte kan betala sin vård, skola och omsorg själv garanterat kommer att bli utan.
Nu när S börjar svaja om europakten efter att Juholt tvingats bort för att han sa nej till den – så är det verkligen viktigt att vi säger ifrån. Det här handlar om demokratins vara eller inte vara. Jonas Sjöstedt informerar:
”- Regeringen påstår att Sverige kan vara medlem i pakten och välja att stå fria från textens bindande krav samtidigt som man ska få delta på några av de toppmöten som ska styra pakten. I artikel 12.6 framgår att det inte är möjligt.
Folkrörelsen Nej till EU förtydligar vidare vad ett ja till europakten innebär. Självbestämmandet – och därmed demokratin – avskaffas:
”Merkozypakten medför en institutionaliserad nyliberal politik, till exempel innehåller den en regel om att ett lands budgetunderskott inte får överskrida 0,5 procent av BNP. I praktiken handlar det om att acceptera kraftiga nedskärningar i välfärden, försämringar för löntagarna och uppluckringar av de fackliga rättigheterna. [. . .]
Demokratin reduceras i de deltagande länderna och själva inrättandet av systemet sker så långt från väljarna som över huvud taget är möjligt.
Inom fem år ska pakten upphöjas till EU-lag. Ett av syftena (precis som valutaunionen som sådan) är att tvinga ihop euroänderna till en centraliserad och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater.”
Jonas Sjöstedt har också fler upplysningar att delge den intresserade:
”- När väljarna röstade nej till EMU i folkomröstningen 2003 röstade vi inte bara nej till euron. Vi röstade också nej till en centralstyrd ekonomisk politik på EU-nivå. Hela paktens syfte är ett genomdriva en sådan politik.
– Finanspakten överlåter makt över avgörande ekonomiska beslut till icke folkvala församlingar som EU:s domstol och EU-kommissionen. Det är därmed inte bara en centralisering utan även en avdemokratisering av den ekonomiska politiken.
– Finanspakten innebär i praktiken ett förbud mot keynesiansk stimulanspolitik. Allt fokus ligger på budgetbalans och nedskärningar medan huvudproblem som bristande konkurrenskraft och låga investeringar inte ens berörs.
– Samtidigt som det första beslutet om pakten togs klargjordes också att bankerna i framtiden inte ska behöva ta förluster när skulder behöver skrivas ned. Hela notan ska sändas till skattebetalarna om banker och länder inte klarar sina skulder.
– Det finns inga garantier för arbetsrätten i pakten. Den mycket vaga formulering som finns på området återfinns i en inledande strecksats som saknar juridiskt värde.
Hur socialdemokraterna kan ens överväga ett svenskt inträde i pakten är obegripligt. Det enda hållbara argument som finns för att godta pakten är att man vill att vi ansluta oss till euron. Vill socialdemokraterna det?”
”Det var fredagens samtal med förre finansministern Pär Nuder som fällde avgörandet och fick Håkan Juholt att avgå. Men Pär Nuder agerade inte ensam, utan hade stöd av bland andra Ingvar Carlsson, enligt Aftonbladet.se.
Det var Socialdemokraternas veteraner som fällde Håkan Juholt. Enligt Aftonbladet finns det ett nätverk inom Socialdemokraterna, däribland förre statsministern Ingvar Carlsson, som velat se en förändring på partiledarposten.
‘Att det skulle vara organiserat känner jag inte till. Men jag utesluter det inte’, säger Thage G. Peterson till Aftonbladet.se.”
När Grekland nu ånyo ”skriver ner” sin statsskuld med 70 %, dvs går i KK, så vill M och det neoliberala ledargarnityret inom S att vi skänker 145,2 miljarder till euron via IMF, hellre än att Merkel låter Grekland lämna euron så de kan devalvera och få fart på ekonomin igen.
Det är därför det var så viktigt att focka Juholt idag. Det har inte ett dugg med socialdemokratins politiska kris att göra, utan handlar endast om (M)erkels merkantilistiska tidtabell för europakten och ”räddningspaketen” som ska hålla Tyskland skadeslöst för eurokrisen.
Partiledaren måste vara utbytt före nästa fredag, så att S kan säga ett rungande tyskt Ja till europakten och ESM och ett glatt farväl till välfärden, demokratin och 145, 2 miljarder eller mer till euron via IMF. För det har Reinfeldt bestämt. Och när Reinfeldt ryter så lyder de av det moderata regeringskansliet högavlönade ”socialdemokraterna” med mössan i hand:
”Om uppgifterna att Juholt använt maktspråk och hot mot tredskande VU-ledamöter är sanna, är det minst sagt anmärkningsvärt. Juholts ställning är så skakig att han aldrig kommer att kunna kommendera fram verklig lojalitet. Försöker han tvinga tunga socialdemokrater som Sven-Erik Österberg och Elvy Söderström till tystnad och lydnad är han ännu mer politiskt begränsad än jag trott.
Förtroende måste vinnas. Diktat och ultimatum borde höra hemma i andra politiska system. För det är ju inte bara självständiga, tunga VU-ledamöter han behandlar på ett respektlöst sätt. Ytterst ger han sig ju även på alla de vanliga socialdemokratiska medlemmar som de kritiska VU-ledamöterna representerar.
Nu ska det sägas att det ju tyvärr inte bara är i socialdemokratiska partiet maktspråk och ultimata förekommer. Det sker uppenbart också i till exempel Moderata samlingspartiet, när partiledningen ger order om stöd från riksdagsgruppen. Det kallas partidisciplin. Visst mått av sådan måste finnas i alla partier. Men det är lika obehagligt varje gång det tar sig uttryck i hot och utskällningar.”
säger K-G Bergström efter att han just tvingat Juholt på knä med sina skriverier. Ska han och hans köpta kolleger prata om maktspråk och ultimatum? Säger du nej till europakten, så ser vi till att du försvinner lyder det.
Anorektisk svångremspolitik som stryper både demokratin och ekonomin är inte receptet för framtiden, även om socialdemokraternas Verkställande Utskott tycks tro det, i strid med vad väljarna och medlemmarna sedan länge varit övertygade om.
”Svenska Dagbladet skriver: Moderat partikultur i riksdagen bygger på tystnad och lydnad. Självständiga ledamöter möts av utskällning inför hela riksdagsgruppen, skriver den förra M-riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson i en ny bok.
Partikulturen inom Moderaterna präglas av makt och misstänksamhet. Särskilt bråkiga ledamöter möts av öppen utskällning från partiledaren Fredrik Reinfeldt, enligt Pålsson.”
I och med att S&P nu sänker kreditbetygen för 9 euroländer enligt nedanstående lista, så sjunker också ”värdet” på ”räddningsfonden” EFSF dramatiskt. Redan från börjar var det en huvudlös tanke med en räddningsfond där djupt skuldsatta krisländer ska garantera varandras skulder. Titanic har nu blivit varse isberget varpå kapten Merkel beordrar en ökning av styrfarten till max rakt mot det.
*Land Före Efter
• Cypern BBB BB+
• Frankrike AAA AA+
• Italien A BBB+
• Malta A A-
• Portugal BBB- BB
• Slovakien A+ A
• Slovenien AA- A+
• Spanien AA- A
• Österrike AAA AA+
Paul Krugmen påpekar, att S&P skrivit en motivering för kreditbetygsänkningen som inte alls uppmärksammas av media:
”We also believe that the agreement [the latest euro rescue plan] is predicated on only a partial recognition of the source of the crisis: that the current financial turmoil stems primarily from fiscal profligacy at the periphery of the eurozone. In our view, however, the financial problems facing the eurozone are as much a consequence of rising external imbalances and divergences in competitiveness between the EMU’s core and the so-called “periphery”. As such, we believe that a reform process based on a pillar of fiscal austerity alone risks becoming self-defeating, as domestic demand falls in line with consumers’ rising concerns about job security and disposable incomes, eroding national tax revenues.” [my boldtyping in quote]
Merkel kraschar ekonomin. Europakten omöjliggör nämligen just det, som S&P efterlyser.Och nu kommer nästa huvudlösa idé, som Reinfeldt och Miljöpartiet tycker är jättebra: att införa ekonomisk EU-diktatur med ”räddningsmekanismen” ESM – styrspaken som garanterar full fart mot isberget:
Men jag tror att Vänstern kan vinna en del röster från borgerligt håll, inte minst från Centern, vars extrema make-over lämnar vägen öppen för en landsbygdspolitik värd namnet.
Neoliberala (Stureplans-)Centern är ett kärnkraftsparti som demonterar den svenska landsbygden och ser till att EU tar över på alla fronter. Både jordbruk och industrier läggs ner i rasande fart, med Centerns och Annie Lööfs goda minne.
En katastrofal fiskepolitik tillåts, den svenska mjölkproduktionen roffas för att sen läggas ner och flyttas av franska och danska jättar (med de ökade sjukdomsrisker, den försämrade djurhållning och livsmedelskvalitet från storindustrialiserade, övermedicinerande och genmodifierande matfabriker, som det innebär).
Sen får vi, precis som med elen, till och med köpa livets nödtorft – miljökatastrofalt producerad – betydligt dyrare av Frankrike och Danmark, som uppenbarligen inte har något emot att neokolonialisera svenska konsumenter, men som däremot aldrig skulle drömma om att för egen del göra annat än värna sina nationella intressen beträffande livsmedelstillgång och produktion.
För att rädda miljön och klimatet behöver vi snarast ersätta EU:s s k jordbruksstöd med ett verkligt, inhemskt sådant, som stöder det vanliga svenska jordbruket, där korna får beta ute och besättningarna inte är så stora.
Vi behöver komma ur EU:s tvångströja av upphandlingsregler, som förhindrar oss att laga lokalproducerad och näringsriktig mat på plats, utan de näringsförluster, som långa transporter och uppvärmning medför. De upphandlingsregler, som tvingar oss att servera småbarn, skolungdom, äldre och sjuka undermålig, näringsfattig inplastad micrad icke-föda från riskkapitalägda koncerner som flyttar vinster till skatteparadis – med våra skattepengar!
Vi behöver sänka den svenska medlemsavgiften till EU väsentligt, och ersätta det gynnande av storfinansens penningaristokrati och avdankade socialdemokratiska statsministrar (som omvandlat sig själv till feodalt skattefrälse) som EU:s korrupta jordbrukspolitik innebär – med ett inhemskt jordbruksstöd värt namnet.
Det ayn-randskt och neoliberalt ledda stureplanscenterpartiet med gröna näsor mot facket och ett rungande ja till EU och dess klimatkatastrofala upphandlingsregler har inte några röstuppgångar att vänta. Efter Japans kärnkraftsolycka framträder miljösveket desto tydligare, för att inte tala om vad den s k ”näringspolitiken” gör vad gäller både jobb och klimat.
I en tid när Cameron på allvar pratar om att införa valutarestriktioner för att hindra kapitalflykt i samband med att euron faller, och Sarkozy pratar om ”återindustrialisering” när massarbetslösheten nu stiger lavinartat i eurozonen, så kommer Vänsterpartiets politik inom kort vara mainstream snarare än retro.
Bättre en jobblinje från 2012 än Alliansens Arbetslinje från tyskt 30-tal.
Att S & M skickar 145,2 miljarder till IMF för att ytterligare svältpolitik ska föras mot redan blottställda människor i eurozonens skuldkrisländer demonterar inte bara välfärden och förvärrar inte bara massarbetslösheten i Sverige, utan hjälper också extremhögerregimer att utsätta hela befolkningar i EU:s medlemsländer för totalitär 30-talspolitik.
Det hjälper också Tyskland att upprätthålla sitt handelsöverskott och således artificiella ekonomiska övertag mot övriga medlemsländer, vilket förhindrar den konkurrenskraft och tillväxt som skulle möjliggöras ifall skuldländerna istället tilläts lämna euron och devalvera, så att mer jämlika ekonomiska förutsättningar för PIIGS-ländernas ekonomier att växa visavi Tyskland etableras. S k ”inre devalvering” fungerar nämligen inte.
Vi måste mobilisera via Folkrörelsen Nej till EU – ordna demonstrationer mot att S & M skickar dessa 145,2 miljarder till eurons svarta hål via IMF, som tvingar länderna till svältpolitik, och mot europakten då den installerar ekonomisk och politisk diktatur i EU.
Demonstrationer med hänvisning till att demokratin och folkviljan ska respekteras måste hållas i Stockholm, Göteborg, Malmö (gärna fler platser) så fort som möjligt. Förslagsvis i anslutning till att riksdagen ska rösta om 100 miljarder till euron via IMF. Svenska folket har uttryckligen sagt nej till euron i folkomröstningen 2003 och 9 av 10 svenskar är emot euron enligt aktuella opinionsundersökningar.
Två icke-valda regeringar har på Merkozys order redan installerats att ta över regeringsmakten från demokratiskt folkvalda regeringar – i medlemsländerna Grekland och Italien. Och i Spanien tänker neofranco-regimen pressa ner ett 8 % budgetunderskott med austerity till priset av ökad massarbetslöshet, vilket kommer att utmärgla skattebasen i Spanien ytterligare, så att budgetunderskotten blir än värre.
Den Nya regeringen med högerextrema förtecken i Spanien ska nu genomföra ännu hårdare nedskärningar i en ekonomi som redan befinner sig i depression i princip, med 22, 8 % arbetslöshet 201110 enlig Eurostat. Ungdomsarbetslösheten ligger snart över 40 %. Att genomföra ytterligare nedskärningar – istället för att Spanien tillåts lämna euron och devalvera, så att konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt möjliggörs – visar hur hårt det merkantilistiskt tyskledda upprepningstvånget drivs. Det som sker är en uppförstorad projektion av vad som skedde på 30-talet.
Vad jag menar med neo-francoregim är då, för att citera Olle Svenning:
”Högerpartiet Partido Popular (PP), som tar över Spanien, har sina rötter i postfascismen. Dess grundare, Manuel Fraga Iribarne, var minister hos Franco. Den gången jag samtalade med Fraga bad han om en hälsning till sina vänner Ulf Adelsohn och Carl Bildt. Jag har framfört den.”
Så denna desperadoräddning av euron som Merkel till varje pris kräver (för att upprätthålla tysk hegemoni) måste stoppas – och det kan vi göra om vi samlas kring en sakfråga som många kan enas kring – inga 100 miljarder svenska skattekronor till euron via IMF, och ett bestämt nej till europakten.
Vad som förvånar mig är att inte fler för längesen förstått att det hela handlar om en tvångsupprepning av 30-talets totalitära högerextremism. I Ungern är den redan manifest och våldet mot romer och fattiga kommer att bli allt värre, snart återuppstår nazismens koncentrationsläger. Tvångsarbetet är redan här.
Målet för högern verkar vara detsamma över hela kontinenten. Man följer manuset från 30-talet till punkt och pricka.
Enligt Merkels senaste utbränt tanklösa förslag ska EU-länder som har över 3 % i budgetunderskott och över 60 % av BNP i statsskuld drabbas av ”automatiska sanktioner” bestående av böter och risken att dras inför domstol samt även kunna straffas med inskränkt rösträtt inom EU.
Det betyder att Merkel får börja med att straffa sig själv. Tyskland har till dags dato 3,3 % i budgetunderskott och 80 % av BNP i statsskuld.
”Tyskland har under fem av de tretton åren haft budgetunderskott större än de föreskrivna tre procenten av BNP och Frankrike har haft det under sex av dessa år. Frankrikes statsskuld har legat över 60 procent av BNP sedan 2003 och Tysklands har gjort det sedan 2002.”
Så man undrar…hur genomtänkt är det här förslaget egentligen? Om det ”starkaste” landet inom eurozonen redan nu inte kan uppfylla kraven, så är ju detta förslag bara en ny jättelik, ekonomisk stoppkloss som kommer att ytterligare förstärka den stagnation som hela det här valutaområdet befinner sig i, förutom att det står vid ruinens brant, that is. Dessutom skapar förslaget politisk handlingsförlamning som kan göra hela unionen icke-beslutsfähig.
Inte nog med det bekräftar ECB att de åtgärder man hittills vidtagit istället för att stävja krisen allvarligt förvärrat den. Dessa nya huvudlösheter från Merkozy om bestraffningar tar ytterligare ett elefantiasiskt sjumilakliv i samma avgrundsriktning. Redan det första ”räddningspaketet” till Grekland ledde till att grekisk statsskuld ökade från 127 % till 143 % av BNP på mindre ett år.
När man på grund av det första ”räddningspaketets” katastrofala austerityeffekter sedan ”förhandlade fram” 50 % nedskrivning av Greklands statsskuld så var det enligt samma tanklöshetens utbrända Merkel viktigt att den privata sektorn ”medverkade”. Detta skulle dock göras på ”frivillig” väg, så att nedskrivningen inte skulle kunna uppfattas som en betalningsinställelse, för att förhindra en s k ‘credit event’ (som aktiverar CDS – dvs försäkringar mot betalningsinställelse) från att inträffa.
Resultatet av denna Merkelska schizofrena hyperförsiktighet blev istället en fundamental osäkerhet, för om inte Greklands 50 %-iga betalningsinställelse utlöste en ‘credit event’, när skulle då någonsin CDS-försäkringar aktiveras, dvs betalas ut? Om de inte betalades ut då, skulle de ju kanske inte heller betalas ut när Italien och Spanien går i KK, och ifall de inte betalas ut på då heller, när ska de i så fall gälla?
Detta skapade rädsla, för att inte säga skräck, då alla de som känt sig trygga eftersom de iaf försäkrat sig mot betalningsinställelser genom att köpa CDS-försäkringar, nu plötsligt insåg att de kanske inte hade någon trygghet alls, varför de skräckslaget började kasta ifrån sig PIIGS-ländernas statsobligationer, vilket drev upp räntorna för dessa länder till över 7 % på nolltid.
Merkels första tid som petimeter-Rikskansler för den nya EU-diktaturen bådar allt annat än gott. Tvärtom borgar denna ‘Stabilitetsunion’ för stabilt katastrofala förhållanden. Mycket riktigt ska den också följas av en ”permanent” krisfond i vilken Diktaturen befästes på allvar, då den innebär att medlemsländerna snällt och lydigt lämnar över sina statskassor till Tyskland.
Det enda sympatiska man kan säga om den Merkelska ‘masterplanen’ är att hon åtminstone flaggar något lite för viss folkrepresentation, i och med att hon föreslår ett nytt EU-fördrag, vilket torde innebära, att folket i medlemsstaterna ges en chans att sätta stopp för hela det hjärndöda spektaklet, då hennes vansinnigheter därmed kan bli föremål för granskning i de nationella parlamenten.
Detta sista är dock något som vår egen Landvater Reinfeldt tycker är helt onödigt. För honom är demokratin sedan länge ett överspelat stadium. I reinfeldtska regeringssammanhang innebär demokratiska processer vederstyggligheter – enligt regeringen är de som att ”öppna Pandoras ask” – så några sådana folkviljeyttringar vill regeringen absolut inte veta av. Där Nietsche ville skapa Über-människan, vill Reinfeldt skapa Unter-människan och Über-staten.
Och även om Merkels förslag om att fördragsändringar kräver folkets samtycke blir verklighet (vilket ter sig troligt, då alla i EU är för utom Reinfeldt), så har ju Moderaterna redan förvandlat den svenska riksdagen till ett Knapptryckarkompani. Och opposition saknas. Kort sagt – Diktaturen är ett faktum. Marknaden är åter glad. Vad tänker Du göra åt det?
”Det står nu klart att Aftonbladets stora avslöjande – att Håkan Juholt medvetet skulle ha fuskat med sitt bostadsbidrag – var fel. Värre än så, det var genomfalskt; de regler Håkan Juholt påstods ha brutit mot existerade överhuvudtaget inte. Detta konstaterades också av överåklagaren Björn Ericsson, som därför snabbt la ner sin förundersökning om bedrägeri. Det berodde inte på bevisläget utan på att det helt enkelt inte hade skett något juridiskt fel.
Aftonbladet byggde väsentliga delar av sin journalistik på rykten och anonyma källor. I vissa fall handlade det om ren desinformation. Det mest slående exemplet är de källor som hävdade att Håkan Juholt skulle ha informerats om det (icke-existerande) regelbrottet redan våren 2009, i samband med en internrevision på partikansliet. Detta dementerades med kraft av alla som påstods ha varit inblandade, men Aftonbladet publicerade i alla fall.
Jan Helin, tidningens ansvarige utgivare, har i vanlig ordning försvarat sina publicistiska överväganden med näbbar och klor, men den här gången har han gjort en ovanligt slät figur. ”
Med tanke på den ofattbara hybrismentalitet som omedelbart bredde ut sig hos Moderaterna då opinionsfallet för Juholt efter drevet stod klart finns det anledning att vidare granska vad som egentligen motiverade det massiva mediedrevet mot Juholt.
Det finns också anledning att fråga sig hur ”förtroendemätningarna” som sägs bekräfta ”förtroendetappet” för Juholt efter drevet egentligen gått till.
Så här demagogiskt talar Reinfeldt på den Moderaternas centralstyrda partistämma i Örebro okt 2011 som direkt följde mediedrevet på Håkan Juholt:
”Vi har fullt med energi för att nu också kunna vinna 2014, ett tredje segerval i rad, det är vad vi nu har framför oss [. . .]
Därför var vi i valrörelsen 2006 det enda tydliga regeringsalternativet. I valrörelsen 2010 var vi det enda realistiska regeringsalternativet och mina vänner just nu, ser vi ut att vara det enda regeringsalternativet inför valet 2014”
Att Aftonbladet – den enda S-märkta tidningen – numera har samma ägare som Moderaternas och Svenskt Näringslivs förlängda arm – SVD – står därmed ganska tydligt. Endast 7 % av Aftonbladet ägs av LO, resten av Schibsted som också äger SVD. DN är alliansmärkt, Sydsvenskan, Göteborgsposten. Och SVT ligger alltmer videokratiskt under regeringen.
Med andra ord – oppositionen har ingen stor tidning eller något medieföretag som professionellt för dess talan. Sverige står utan opposition är resultatet, vilket är allvarligt för opinionsbildningen, för att inte säga ödesdigert. Särskilt med tanke på vad grundlagen stadgar om opinionsbildningen som förutsättning för demokratin.
Som ett brev på posten kommer därför också gräsrotsinitiativ som #stuffmoderaternadid och sprider sig som en löpeld på Twitter.
Moderaternas nyspråkliga historieskrivning är inget mindre än hjärntvätt och lögnerna de utspyr är så kväljande falska att man nästan kvävs av dem. Det moderata tonläget skruvades dessutom snabbt upp till övermodiga överljudstoner efter att förtroendet för Juholt ”rasade”, i klar kontrast till det som hördes ljuda vid tiden för höstbudgetens presentation i september, då socialdemokraterna hade knappat igen mycket av det som gått förlorat i och med Primes infiltration av det socialdemokratiska partiet under och efter valrörelsen.
I ljuset av dessa fluktuationer ter sig Primegate som en affär som hamnade alldeles för snabbt i medieskugga. Valrörelsen 2010 borde granskas, med alla dess demoskopidesperata ”förtroendemätningar” som följde på en PSU i maj med 9.000 respondenter som gav de rödgröna segern, liksom Per Schlingmanns ljusskygga verksamhet som PR-general för moderaterna – med politiserade tjänstemän på regeringskansliet.
Att vi inte längre lever i en demokrati står klart, frågan är: Hur korrupt är den protofascistiska SD-stödda diktaturen som Borg, Bildt & Billström alltmer handfast formar med landvater Reinfeldt som galjonsfigur och Schlingmann i kulisserna?
Efter att manipulationerna haft effekt räknar nu Anders Borg kallt med att den neoliberala fraktionen av S tar över, så att man i ”samförstånd” kan genomföra nedmonteringen av trygghetsförsäkringarna, utan några samvetsbetänkligheter om hur det kommer att drabba sjuka, arbetslösa, ungdomar, barn, äldre och arbetsskadade.
Nemokrati 
