Etikettarkiv: kluster

Väldigt Arga Unga Män och Jihad Janes

Liksom ISIS‘ nätrekryterade krigare är hjärntvättade via hatisk, hårdhänt indoktrinering och skräckinjagning från dess blodtörstiga propagandaapparat online, så är SD-väljaren det via hatisk, hårdhänt indoktrinering och skräckinjagning från SD:s propagandaapparat online på Avpixlat, Exponerat, Dispatch International, kloakerna på Flashback samt sist men inte minst @frökensverige m fl 24/7 på Twitter #svpol.

Beror Sverigedemokraternas valframgångar på missnöje med de etablerade partierna? Nej, är svaret i en ny undersökning. Det som är utmärkande för SD-väljarna är deras intoleranta och främlingsfientliga attityder, skriver två forskare från Linköpings universitet. [. . .]

Stödet för SD är knappast alls förknippat med individernas missnöje med det politiska etablissemanget. Däremot finns det ett mycket kraftigt samband mellan negativa attityder till minoriteter och röstande för SD. Värt att notera är att dessa figurer baseras på statistiska modeller som samtidigt kontrollerar för individers ålder, kön, utbildningsnivå och yrke. (. . . )

Vår studie uppmärksammar således två viktiga förhållanden: (1) Det som är utmärkande för SD-väljarna är deras extremt intoleranta och främlingsfientliga attityder och (2) att SD-väljarna inte skiljer sig nämnvärt från övriga väljare vad gäller missnöje med det politiska etablissemanget.”

Extremhögerpropaganda som ”nyhetsförmedling” är nämligen dessa hatpropagerande sajters och nätverkares grundläggande taktik och koncept, en idé de hämtad från USA. Deras ”nyheter” profileras sedan som de ”riktiga” nyheterna, till skillnad från ‘gammelmedias’ lömska dimridåer och faktoida lögner som illvilligt döljer den enda ”sanningen” om ”massinvandringen” och dess outsinligt negativa ‘konsekvenser’ för den utrotningshotade ‘svensken’ (‘den vita rasen’).

Vi kan titta lite på hur denna nyhetsförmedlingstaktik förfinats av en arg och farlig, ung nätkrigare av avpixlat-typ från USA – landet där allting som vanligt börjat och hämtats från – även så detta ‘nyhetsförmedlande’ sätt att hjärntvätta hela generationer 24/7 med vitglödgat hat, tills de likt Breivik färdigutbildade går ut och zoombifierat AGERAR.

I artikeln ”The Man Bringing Back the Nazi Movement in America” beskrivs hur 29-årige Andrew Anglin byggt en mycket populär ”nyhetssida” för ”white supremacists”, The Daily Stormer. Der Stürmer i amerikansk tappning med andra ord. Notera tillägget ”Daily” som ett mått på intensifieringen sen Hitlers dagar.

”‘Using the daily news is a means to propagandize people,‘ says Anglin, who launched the site on the Fourth of July. ‘To get them to look at the world in a certain way.’

The Daily Stormer’s headlines scream things like. . .“Black Dope Head Kills 16-Year-Old White Passenger Then Tells Family Not To Get Mad at Him.

In this universe, gay sex will be the cause of World War III, and this year’s Academy Awards was proof of Jewish Hollywood’s anti-white agenda. (. . .)

On a slow day, the site now attracts more than 10,000 unique visitors, Anglin says. Hundreds flood the comment threads.”

Att Apple, Facebook, Google och alla andra sökmotorer av kommersiella (?) skäl tycker det är så bra om användarna får streamlineade träffar utifrån sina cookiecachelagrade ”intresseområden” gör saken mycket värre – det gör nämligen den högerextrema hjärntvätten än mer effektiv och avskärmande träffsäker:

In less than a year, Andrew Anglin’s site has become the premiere news venue online for white nationalists, a veritable Drudge Report for Nazi sympathizers and anti-Semites. Each day, its 29-year-old founder curates a constant stream of stories and events from around the world and repackages them as further testament to society’s moral decline, his movement’s enduring race war and the country’s Jewish problem.”

for Anglin, the Daily Stormer is just the start of something far more sweeping and ambitious. It’s the monochrome messenger that may one day pave the way for an extreme brand of right-wing politics in America that is far more conservative—and white—than the current Republican Party.

‘The term ‘neo-Nazi’ is clearly a slur, and I’m not certain I want to repeat everything like it was in Hitler’s Germany,’ he says. ‘But I agree with all the core principles of National Socialism.'”

Vilken effekt har alltså floden av SD-spammande hatsajter 24/7? Och vad blir valresultatet i #Nyval2015, om inte motkrafter spammar tillbaka? Eller går det alls att nå dessa robotifierade hatare?

Är de överhuvudtaget längre mottagliga för rationella argument, korrekta orsakssamband och faktiska verklighetsbeskrivningar som inte körts genom hatmaskinens sekteristiskt högerextremiserande filter?

Ska etablerade partier ha en chans att stoppa SD:s ökning måste de spamma tillbaka – 24/7 i precis samma fora på nätet, där folk indoktrineras till högerextremt hat; på Twitter, i kommentarsfälten på SVD, Dagens Industri, SVT Debatt osv. Lisa Bjurwalds Nätkrigarna är ytterligare en bok, som på ett utmärkt sätt illustrerar hur högerextremiseringen och radikaliseringen online går till.

Inför extravalet 22 mars överför nu SD också massivt regionala och kommunala partistöd till partiet centralt för att kunna bedriva valkampanj och främlingsfientlig propaganda än mer intensivt. Andra partier måste bjuda motstånd och föra ut sin egen politik lika intensivt. Annars kommer vi se ett valresultat där SD går fram ännu mer.

Peter Eriksson spår att valet inte kommer att bli den ”folkomröstning om invandringen”, som Sverigedemokraterna hoppas.

Det finns andra frågor som har större betydelse för svenska folket. Nu handlar det om att mobilisera väljarna för att komma ur den svåra situationen. Den situationen kan inte SD medverka till att lösa. Därför finns det en risk att valrörelsen inte alls kommer att handla om invandringen, säger Peter Eriksson till SvD.

Läs: DN – ”Det är främlingsfientlighet som utmärker SD:s väljare”, vocativ – The Man Bringing Back the Nazi Movement in America,

Läs mer: SVD blogg – ”Begripligt beslut av Sverigedemokraterna”, DN – Bang i  blockpolitiken, AB – Bomben: Det blir extra val, DN – Svårt att tro att de borgerliga vill rädda regeringen, AB – SD:s besked: Fäller regeringens budget, DN – Rasismen har tagit Sverige som gisslan, DN – Carlsson och Westerberg uppmuntrar till samarbete, SVD, SR – Tomas Ramberg: SD tar en risk, SR – SD: Ett val för eller emot invandring,  , Ulf Bjereld – Extra val – vem tjänar på det?, AB – Lena Mellin om Stefan Löfvéns utlysning av extra val: ”Han spelar högt och kan förlora”, SVD – Utpressningen långt värre än fälld budget, SR – Statsvetare: Väntar på skarpare ideologiska skiljelinjer, AB – När kräver SD att få bilda regering?, AB – SD jublar: ”Wohoo! Vi ska ha en folkomröstning om massinvandringen!”, AB – Jubel för Nationella Fronten på SD:s valvaka, SVT – Mats Knutson: Här är partierna som har mycket att förlora,

Mitt läsarbidrag till Fredric Karéns ”Bloggstafett” om framtidens läsardebatt

Emanuel Karlsten tipsade på Twitter om SVD bloggens inlägg ”Blir framtidens läsardebatt mer analog?”

I det skriver Fredric Karén en sympatisk och personligt hållen reflektion och menar på att nätet förändrat tidningars kontakt med sina läsare – från seriöst uppmärksammade upprörda insändare och uppfordrande telefonsamtal till nätdebatt med masskommentering som pga sin mängd och anstormning tenderat att paradoxalt nog leda till sämre eller obefintlig kontakt mellan tidningen och läsarna.

Signaturen ”Pellett” svarade då Fredric Karén så här:

”Det största problemet är alla SD-anhängare som vandaliserat kommentarsfälten genom sin intensiva bombarderinng i syfte att skapa någon slags virtuell folkstorm.”

Varpå jag själv i min tur svarade signaturen Pellett så här:

Jag håller helt med dig. Jag anser att artikeln ovan är välskriven men manipulativ och landar därför i helt fel slutsatser. Istället kan man gruppera åsiktsstormen och besvara representanter för de som säger ungefär samma saker, t ex säger SDspammet mer eller mindre exakt samma saker, detta kan man bemöta som ett inlägg, sedan kan man göra ett balanserat urval och besvara representanter för andra åsikter av olika politisk färgning på samma sätt, och finns det i kommentarsflödet sedan också åsikter med några mer självständigt tänkande, och inte så ‘flockade’ i kluster, så besvarar man det fåtalet tyckare också. På det sättet får SDspammet inte mer ‘makt’ i diskussionen än de förtjänar. För SDanstormningen är inte representativt för den samlade läsaropinionen, än mindre för hur befolkningen röstar, utan den opinionen är oerhört annorlunda sammansatt. SDspammet ska därför inte kunna kuppa opinionsbildningen, som blir fallet ifall journalisterna ger dem obalanserad makt genom att behandla spammet som en stor massa som det inte alls handlar om, då de inte motsvaras av motsvarande ‘mängd’ i opinionen, utan endast frammanar känslan av ‘massa’ och ‘folkstorm’ bara för att de agerar i kluster. Det handlar istället självklart om att ge så många åsikter som möjligt utrymme att komma till tals. Övriga mer glesa kommentatorer representerar nämligen betydligt större antal i verkligheten.
Slutsatsen som dras är därför manipulativt populistisk och för varken diskussionen, opinionsbildningen eller demokratin framåt. Istället borde journalisterna utöver exemplifierade förfaringssätt att bemöta kommentarer – ta tillfället i akt och utveckla sitt yrke så att det blir mer interaktivt fungerande, med andra ord mer anpassat efter det nya mediet – Internet.T ex kan man specialisera och ge vissa journalister i uppgift att förfina konsten att besvara kommentarer genom att interagera enligt ovan nämnda förfaringssätt. Det handlar då också om delvis andra kompetenser som lyfts fram i ljuset – att kunna sammanställa stora mängder kommentarer, överblicka vad som sägs, följa diskussionen, gruppera dem efter åsikter och besvara dem – och där också ha en balanserande funktion. Det är nästan som ett nytt yrke som kan framväxa, eller en ny specialisering av journalistyrket – som skulle fungera redigerande, sammanställande och kommenterande och även bidra till demokratisering av opinionsbildningen och till att vitalisera debatten.
Något som artikelförfattaren oförlåtligt också glömmer att beakta är den diskussion som förs mellan kommentatorerna sinsemellan – det är ju en stor del av vitsen med kommentarsfälten. Att med artikeln som utgångspunkt argumentera mellan varandra – verkligen kärnan i det som på Internet kommit att kallas sociala media. Med nämnda exemplifiering skulle dessa överblickande och interagerande, redigerande journalister också kunna fungera som bra förebilder för hur man agerar på Internet – där det just handlar om att snabbt kunna överblicka, sålla, sammanfatta, redigera och kritiskt värdera stora mängder information samtidigt som de upprätthåller den oerhört viktiga kontakten med tidningens läsare – och därmed intresset för tidningen och artiklarna i den. Och det självklara idealet för en sådan specialiserad ‘kommentars’journalist blir då att skapa balans och vitalisera debatten genom att bejaka pluralism, tydliga ståndpunkter, och fruktbar debatt där åsikter bryts mot varandra och tydliggörs, samtidigt som god argumentation, vettigt språk och lyssnande lyfts fram och ger läsaren/deltagaren motivation att upprätthålla intresset och respekten för både den förda debatten och sina meddebattörer såväl som för journalisten som skrivit artikeln och dess innehåll.”

Fredric Karén svarade då på mitt inlägg och skrev då så här:

”Väldigt bra synpunkter. Tack för det. Min bloggpost var ett försök att spetsa diskussionen ytterligare, och som sagt försöka resa en teori om varför redaktioner och läsare delvis lever i parallella världar. Flera av dina idéer kring hur man kan höja nivån på interaktiviteten är bland de bästa jag har läst:
• Reportrar som utbildas i konsten att sortera kommentera och leda nätdebatter. Är en väldigt bra idé som jag snor direkt:-)
Din slutkläm håller jag också med om och är något jag själv funderat en del över. Ibland får jag nästan känslan av att läsarna inte är speciellt intresserade av att ha journalisterna drällandes i kommentarsfälten. De har fullt upp med att diskutera och argumentera med sig själva. Och visst, jag förstår också värdet av det. Men frågan är om det tar journalistiken till nya höjder?”

Varpå jag svarade honom så här:

”Tack ska du ha för vänligt svar och uppskattning. Det handlar om, som jag ser det att göra varje medium attraktivt genom att utnyttja just det mediets specifika möjligheter, av vilka jag tycker mitt förslag är ett sätt. Väldigt bra om ni börjar jobba så, det vore riktigt roligt att se hur det kan fungera.

Man kan också variera detta sättet – t ex att skapa vissa ”höjdpunkter” under veckan, det kan vara enstaka större nedslag som man puffar för och inbjuder till delaktighet kring, eller återkommande en gång i veckan – att man inbjuder till att samlas kring en viss fråga, eller händelse, man kan också inbjuda till ‘speaker’s corner där folk får skicka in nåt videoklipp där de gör något inlägg som ”kommentarsjournalisten” sen väljer ut – och som sedan kan diskuteras i text i kommentarsfält.

Man kan också utveckla det interaktiva journalistiska samspelet mer till att omfatta också lite större event någon gång per år, el vid någon särskild samhällsfråga.

Det kan också gälla särskilda syften eller att man vänder sig till vissa målgrupper – problemlösning kring att man diskuterar en viss samhällsfråga och ger input till makthavare, fast inte som chattar, utan på annat sätt, eller varför inte rapportering kring världshändelser, till och med med beledsagande insamlingar el likn.

Det viktiga som jag ser det är, att man isärhåller reklam/kommersiella sälj grejer från detta interaktiva (multimediala) arbetssätt som kan bli specifikt för det redaktionella materialet på nyhetswebben (till skillnad från papperstidningen som man kan nischa på annat sätt). Det kan också bli läsekretsar som överlappar varandra.

När det gäller den inbördes diskussionen så tycker jag verkligen att man ska behålla det draget, det är något som stärker demokratin och opinionsbildningen, däremot balansera det just med hjälp av sådana här ‘kommentarsjournalister’. SVD sätter t ex streck i debatten efter ett visst antal repliker/motrepliker – det är ett sätt så att det inte blir för tjatigt eller att vissa övertar debatten.

Så det är väl bara att sätta igång och utveckla interaktiviteten.

Kan bli riktigt spännande och intressant tror jag – för mycket kan hända på vägen som man inte kunnat förutsäga från början, så det kan bli innovativt – och nyckelord är delaktighet från båda parter som jag ser det.”

Anledningen till att jag relaterar vårt meningsutbyte i kommentarsfältet till hans blogginlägg/artikel är, att han också inbjudit till bloggstafett om läsarkommentarer – ”Varför startar du en blogstafett? – och det här blir då mitt försök till läsarbidrag till den bloggstafetten. Ämnet är mycket svårt, för att inte säga omöjligt.

Hoppas diskussionen fortsätter, och att man kommer fram till goda och demokratiserande förändringar, för det är verkligen viktigt att opinionsbildningen breddas och demokratin stöds genom att man utvecklar respektfulla och intressanta former för meningsutbyte, dels mellan tidningarna och dess läsare, dels mellan läsarna sinsemellan.

Det är meningen att yttrandefriheten, meddelarskydd, källskydd, och rätt till anonymitet ska stärkas, inte tvärtom. Vad det handlar om är att ta publicistiskt ansvar och utveckla interaktiviteten. Och ett tips till – tänk analogt.

Därför anser jag att ‘kommentarsjournalisterna’ – dvs de som strukturerar kommunikationen i kommentarsfälten – och interagerar (behöver inte vara samma) – ska fungera helt fritt från den politiska färgning som i övrigt finns när det gäller dagstidningar, och istället ha särskild kunskap i att balansera debatten så att åsikter som där framsägs får likvärdigt utrymme, sakligt och opartiskt på det sättet att alla åsikter får komma till tals.

Formalt kan pappersjournalisterna ta lärdom av bloggarna – för det är så här många av de främsta av dem jobbar, exempelvis kan bloggaren och journalisten Sofia Mirjamsdotter tjäna som inspiratör, de bloggsammanfattningar hon hade i Aftonbladet var t ex mycket bra.

Det arbetssätt jag här försöker föreslå innebär dock något annat och direkt anknutet till skrivna artiklar med kommentarsfält – med invävda kommentarer och aktiv ‘simultan’ interaktivitet från ‘kommentarsjournalister’ och dess medarbetare – men jag tycker ändå att bloggarna har mycket att lära de ‘gammalmediala’ journalisterna här – det handlar om arbetssätt som rent arbetstekniskt kan befrukta varandra.

Tidningarna kan därför också passa på att återupprätta sin journalistiska heder och skärpa objektiviteten och åsiktsfriheten när det gäller det redaktionella materialet i övrigt, vars innehåll mer och mer börjat ta politisk/ägar färg precis som ledarinlägg och liknande politiserat/kommersialiserat innehåll.

Detta behöver också ändras anser jag, för det ingår i journalistikens professionalitet och yrkesetik att klara krav på objektivitet och balans i nyhetsrapportering och debatt. Annars blir tidningarna bara reklam- eller propagandablad, något som förstärks av den allt mer der Stürmerliknande anstormningen i kommentarsfälten.

Se tidigare bloggposter: Tänk analogtMer hot och hat är inte ett ‘öppnare’ samhälle utan ett laglöst samhälle, ”En Ensam Galning?”, An Action Service for an Action ManEU och Avregleringen – en Mardröm för KonsumenterThe Knight in Shining Armour – En Tvättäkta Terrorist

Läs: SVD-bloggen – Fredric Karén: ”Blir framtidens läsardebatt mer analog?” (mitt svar är alltså att den istället ska bli mer digital, demokratiserad och multimedial genom t ex en utvecklad ‘kommentarsjournalistik’ – meddelarskydd, källskydd och rätt till anonymitet måste garanteras och kommentarsfälten balanseras), SVD – ”Publicister måste ta sitt ansvar”, SVD – Källskyddet måste garanteras, SVD – Att kränka är ingen rättighet, SVD – Övervakning är inte vägen framåt, SVD – Ansvaret har förskingrats, SVD – Varför startar du en bloggstafett?, DN – Facebook kan bryta mot svensk lag, DN2SVD – Majoriteten av läsarna vill kunna kommentera, SVT Debatt – Skönt att slippa alla idioters åsikter, AB – Så ska näthatet stoppas, AB – Snart vet Facebook precis vad du tycker

Bloggar: Fredrik och medierna – Problemet är att vi inte vill ha några kommentarer, Magnihasa – Dagen då vi byggde ett verkligare Internet,Emanuels randanmärkningar, Röda Malmö – De rika har för mycket pengarJMW – Medias roll är att förespråka öppenhet, Bloggar DN – Bra debatter kräver mer än ny teknik, Anna Troberg, Niklas Starow till Europaparlamentet 2014 – Nedstängning och avanonymisering av tidningars kommentarsfält ger ammunition till censurförespråkarna, Voter.se, Scaber Nestor, Intensifier