Etikettarkiv: konst

Tegelstenskrafter i monumentalformat

På ett sätt upplevde jag, att litteraturen lyste med sin frånvaro på årets Bokmässa. I seminarieprogrammet trängdes utilitaristiskt didaktiska rubriker som förvandlade mina fötter till stumma block av bly som man aldrig någonsin skulle orka släpa med sig till programpunktens lokalitet.

Det kändes ibland som straffkommenderingar folk måste tvångsta sig till på jobbet (annars får de inte åka), snarare än en fest för litteraturen som konstart, som ju mycket riktigt inte heller har någon plats i Björklunds kulturrevolutionära program för Sverige. Där kultur, humaniora och kritisk samhällsvetenskap rensas ut till förmån för matematik, teknik och NO i en tid när branscher som verkstad, stål, järn och bygg bryter samman inför våra ögon. Så huvudlöst kulturfientlig är den här regeringen således.

Många lyssnar på…

…prat om eurokris med Göran Greider och Johan Norberg….

…och på Martin Schibbye och Johan Persson som pratar om pressfrihet.

I R2 Rum för Poesi möttes man av Christer Hermanssons skämtsamhet av sämre sorterns Office-kaliber, som inte ens nådde  till stå-upp-nivå. Giannina Braschi kändes vilsekommet poetisk i den medietillvända snacksalighetens marknadstempel.

Giannina Braschi från Puerto Rico/New York.

Stapelvarufabrikanterna som spottar ur sig enligt mängdprincipen kändes, jämte spökskrifterna, också alltför väl representerade. Hur låga kvalitetskrav man än har måste man tillstå att en bred strömfåra i denna veritabla deckar- och måbättre-godaråd-gördetsjälv-bokflod utgörs av dött språkslam som borde filtreras finare för att ge plats åt andra stim.

När det gäller skönlitteraturen som tilläts komma till tals intog givetvis Merethe Lindström en välförtjänt centralplats. Apropå sin novell Kyssen liknade hon på eftertänksamt frammejlad prosa det avtryck en kyss kan göra i en människas liv vid det avtryck en bok kan göra på läsaren.

Merethe Lindström. Nordiska Rådets Litteraturpris 2012.

I övrigt valde jag att lyssna på två nestorer: Lars Gustafsson och P O Enquist. Inte för att jag gillar Lars Gustavsson särskilt bäst men han är ändå en riktig författare. P O Enquist som jag däremot gillar likaså. Hans Livläkarens besök är ett stycke utsökt skönlitteratur av ett slag som verkar vara på utdöende för att ersättas av fokus på egomaniska böcker som Knausgårds tegelstenar i monumentalformat.

Karin Olsson med Lars Gustafsson och P O Enquist. Om Författarskap och åldrande.

Tur då, att monterprogrammet bjuder på intressanta utställare med en sådan mångfald att här finns något för precis alla intresseinriktningar och kvalitetsmått, inte minst tack vare folkrörelsernas ideellt arbetande kämpar för det fria ordet och litteraturskatten.

Monter. Bokmässan 2012.

Vi bör betänka vad som händer när dessa ideella krafter också diminuerar för att ersättas av tegelstenskrafter i monumentalformat.

Kulturskymning 2012.

(Ovan målning stod utställd i vestibulen under Bokmässan på hotell Gothia Towers invid Westcoast restaurang & bar, kunde tyvärr ej finna namn på konstnären och titel på verket)

Kulturskymningen 2012 sker således under en varvskris i monumentalformat. Hela Europas postindustriella sönderrostat försenade trauma är över oss, för att inte säga hela världens. I det läget är konsumism inte lösningen, som Nina Björk så riktigt påpekade. Utan kraftigt omfördelad rikedom, sänkt arbetstid, mer offentlig konsumtion, energiomställning osv.

Inte minst – mer kultur. Innan analfabetismen tar ett grepp om kontinenten pga en ofantlig nedmontering av omistliga värden.

Se tidigare bloggposter: Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författareTänk analogtDet Nya Riket: Anti-kulturnationenBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillSlimmade organisationer, just-in-time och New Public ManagementVad skulle vi göra utan dom som inte sover om natten?, Litteratur ej språkkonstTredje på listan – Leonard Cohen Old IdeasManu Chao!En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!Konst innanför ramarna tycker kulturministern, Satsa på Solbilar, IT, Offentlig Konsumtion, Kultur & MatSkattepengar på export?,

Läs: SVD – Borgs åtstramning säljs som satsning, SVT – V: 9 miljarder till skolan, DN- Så skrevs boken om Margot, SVT – Världens största korallrev har halverats på 27 år, WSJ – EU Report Urges Safer Nuclear Controls, DN – Han lärde Persbrandt skjuta rättDN- Har vapen av alla möjliga sorter, DN – Höjdpunkterna från Bokmässan, DN – Se alla seminarier, DN – 90 000 på BokmässanSVD – S lägger förslag mot bättre vetande, SVD – Nu höjer vi lärarlönerna i Stockholm, DN – Ask sätter stopp för granskning av Säpo, DN – S vill satsa 110 miljoner på läxhjälp i grundskolan, SVT – Hovrätten: Lärare ska inte alls ”tåla lite våld”, SVT – Åklagare fryser pengar i Teliahärvan i UzbekistanSVT – Tar längre timeout efter Tintindebatt, GP – V anmäler Ask efter granskningsstoppGP – Assangeaffären bakom nätattacker, DNExpressen – S-politik återgång till bidragslinjen, SR Ekot,  AB 123Dala-demokraten 123SVT 1,2Värmlands folkbladNorrländska socialdemokratenArbetarbladet 123DN 12Expr 12DagbladetSvD 12345GP 12Piteå-tidningenRoD 12,Folkbladet

Tack till Ett hjärta Rött för tips medialänkar ❤

Bloggar: Ett hjärta Rött – Borgs budgetretorik – en stor bluffAB – Anders Borgs bluff om a-kassan, annarkia, Görans bagateller och tankar – Om en svagt åtstramande statsbudget, bloggaren KAS, Lyrans noblesstrio – Förslag på Nobelpristagare, SVD – Ledarblogg – Framgång är inget skäl att slösa, Högbergs tankar – Dutt-politik, Annikas litteratur- och kulturblogg – Bokbloggsjerka, Kulturmagazinet Kulturbloggen, Boktjuven, Schitzo-Cookie’s Bokblogg, Boktokig, Böcker, böcker, böcker, …med näsan i en bok…, Olika sidor, Alla har en bok inom sig, Cecilia Blankens, Anne-Marie Körling, Mr Myself and I,

Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författare

Unni Drougge har skrivit en bitsk bloggpost om Jan Guillous position som mediaorakel och svensk litterär superstar, ”Jan Guillou – Brobrännaren”.

Man skulle kunna tro att det har att göra med den personliga vendettan som ägt rum mellan de båda, efter att Jan Guillou korthugget sågade hennes bok Boven i mitt drama kallas kärlek som en vedkapmen efter närmare research förstår man hur rätt hon nog tyvärr har i sina bedömningar av Hamiltons hyperkrönte skapare:

”Som de flesta narcissistiska makthavare omger han sig endast av ja-sägare och får därmed allt mindre kontakt med den oredigerade verkligheten (han har exempelvis kategoriskt och konsekvent vänt ryggen åt hela internet). Guillou tror således att hans ord ännu väger tungt och att han är en stor man i staten. Utan att skämta tillkännager han därför att han är ‘skickad’ att skriva en romansvit om 1900-talet. Det är bara han som kan göra det, säger han. [. . .] Med andra ord är Jan sig lik; i sina egna ögon är han fullt jämförbar med, säg, Thomas Mann. Det som däremot inte upphör att förvåna är hur medieeliten fortsätter låta honom vara en stat i staten. Efter de snälla recensionerna, som egentligen kunde ha utformats som råa gapflabb, får så Jan kliva upp i mediernas höga bönetorn och därifrån utdela högljudda och förödmjukande underkännanden av sina kritiker. Har någon annan författare den rätten?”

Hyllningarna av Jan Guillous döda tegelsten Brobyggarna framstår nämligen som minst sagt lismande.

Som kronan på fjäskeriverket kan man sen se “Kultur Specials” upphöjning av Jan Guillou till uppstoppad väggprydnad. Om inte förr så då når man full förståelse för hur långt media gått i sin okritiska hyllning av denna litterära stapelvarufabrikant.

Hans ännu inte lika intellektuellt uppstoppade hustru gör vad hon kan i det filmade “författarporträttet” för att desperat nagla fast honom vid verkligheten, alltmedan hans skrockande förnumstiga utsagor om samtiden och Bonniers fördunstar i ett moln av årgångsvin från den securitasbevakade alkobunkern.

Stundtals flackar hans blick oroligt efter att han tassat i raggsockorna efter henne med sina manuslappar en lång stund, som vore hon en ledstång att hålla i, när den av upphöjelsen fördunklade perceptionens förbindelser med världen utanför tycks stadda i farlig upplösning.

När han till slut sätter sig ner för att pusta ut efter den ansträngande förföljelsen, tycker man sig kunna ana en inre panik över att något kanske håller på att gå slutgiltigt förlorat.

Och det är nog det enda som bådar gott i den här ”dokumentären” (man erinrar sig ”Ondskan” som en fladdrande ensam låga i ett alltmer allomfatttande mörker av bottennapp). I övrigt är det illavarslande för att uttrycka det milt. Är det Piratförlagets PR-avdelning själv som kokat ihop detta fulländat pekoralistiska personporträtt? undrar man.

Inte nog med att självdistansen lyser med sin frånvaro, vi får också, genom en sista klumpig iscensättning av hyllningsföremålets erövringar i tillvaron, bevittna hur Jan Guillou stånkande forslar in en makabert strid ström av extremt stora och otympliga jakttroféer i det redan belamrade bostadshuset – ett slags nutida replik till Hemingways fästen i den amerikanska utmarken. I ett av rummen stirrar ett helt zoo av djurhuvuden ut från väggarna. Hur alla dessa nytillkomna också ska få plats  – tillsammans med ett lejon i naturlig storlek dessutom – framstår som obegripligt.

Men de enda i kritikerkören som försöker inrymma åtminstone ett korn av sanning i sina omdömen om Brobyggarna är Dala-Demokraten och Nils Schwartz i Expressen.

Kanske skulle Jan Guillou behöva ge sig ut på en lagom farlig singelsafari i verkligheten utan ledstång, och bli lite happy, happy. Samt ta farväl av årgångsvinerna ett tag, eller varför inte säga ett slutgiltigt adieu till dessa trolldrycker? Annars kan det nog komma att bli riktigt spöklikt på det förhärligade hjärnkontoret vad det lider.

Se tidigare bloggpost: Nobelpriset till Tomas Tranströmer – Bildspråkets virtuosLitteratur ej språkkonst

Läs: Dala-Demokraten – Magplask för Jan Guillou, Expressen – Jan Guillou: Brobyggarna, Tidningen Kulturen, Expressen – Guillou och Birro i författarbråk, SR – ”Han är svensk”, Folket i Bild 3/99 – Jan Guillou: ”Modern svensk litteratur är obegriplig”, Expressen – Jan Guillous sågning av Björn Ranelid

Bloggar: Tankaromib, Tankaromib – Funderingar kring Guillouattack nr 1, Fredman på Kvarnberget, Bokcirklar, Bokbloggar – Jan Guillou om Tranströmer, Annikas litteratur- och kulturblogg, Kulturkontoret – Guillou och obegripligheten, Marie Bjelmehag – Fin/ful litteratur

Almedalsveckan – Bonuskultur och Barnfattigdom

Till alla Er som besöker Almedalen, som företagen nu enligt uppgift också ”invaderar” för att skrika om att lönerna måste hållas tillbaka och lägstalönerna drastiskt sänkas (förutom att även studiebidragen till humaniorastuderande ska avskaffas eftersom ämnena är så ”onyttiga”): Konfrontera dem med frågan – Varför har direktörerna fått fördubblade bonusar och 32 % i lönelyft sen 2009 när vanliga anställda måste ”hålla tillbaka”, kulturen nedmonteras, sjuka medvetet nollklassats, barnfattigdomen ökar alarmerande och massarbetslöshet råder?

VD:ar och andra ledande befattningsinnehavare har fått se sina löner stiga 32 procent sedan 2009 och bonusarna har fördubblats, enligt en ny undersökning. En vd i de 75 största bolagen tjänar idag runt 7,1 miljoner kronor om året, plus bonus. Och direktörernas saftiga löneökningar får konsekvenser för avtalsrörelsen. Svenskt Näringslivs krav på återhållsamhet faller nu platt, menar LO.”

Trots att direktörerna varken slutar höja sina redan monstruösa löner, pensionsavtal och bonusar, och bankdirektörerna inte heller slutar att riskspekulera i egen trading book, så skall vi andra hela tiden ändå ta samhällsansvar samt baila ut dessa giriga få när de spelat bort världens samlade förmögenheter på roulette:

Flera av de svenska bankerna sysslar med egenhandel, det vill säga tar risker med sina egna pengar – samma typ av handel som fällde HQ Bank. Men få vill tala högt om det. Gråzoner gör att det inte går att utläsa i de flesta bankernas årsredovisningar. Att syssla med den riskfyllda sortens trading är lätt att dölja.”

Som jag förstår behandlades Bengt Ericsons ”Den nya överklassen” (Fischer & Co 2010) tämligen styvmoderligt av pressen. Till exempel hittar jag ingen recension av boken i Svenska Dagbladet. Märkligt med tanke på att Bengt Ericson varit ekonomijournalist i över 30 år och torde därför veta vad han talar om.

Inte för att jag instämmer i hans krav på avdragsgill välgörenhet som bara kommer att leda till att den generella välfärden avskaffas ännu snabbare, däremot tycker jag att alla borde uppröras extremt över kapitlet ”En studie i tondövhet”. Jag vill därför lyfta fram några citat och uppmana regeringen att genast vidta åtgärder (eller avgå):

”Just pensionsavsättningar är nämligen något som näringslivseliten tycks ägna allt större omsorg. Ibland får det helt förbluffande konsekvenser. Förra året räknade SvD ut att Handelsbankens tidigare vd och styrelseordförande Arne Mårtenssion har ett pensionsavtal som är värt svindlande 225 miljoner kronor, om han lever till 85 års ålder. Enligt avtalet har han rätt till 75 procent av sin slutön på 11 miljoner kronor mellan 55 och 64, därefter 65 procent. Det ger honom en pension på 8,25 miljoner om året de första tio åren och sedan 7,15 miljoner per år. Arne Mårtensson har inte varit ensam om att planera för en tryggad ålderdom. I gruppen hittar vi också namn som förre Nordeachefen Thorleif Krarup med en pensionskassa på 165 miljoner kronor, förre Ericssonchefen Kurt Hellström med 155 miljoner, Annika Falkengren med 139 miljoner (och mer ska det bli), Handelsbankens tidigare vd Lars O Grönstedt med likaså 139 miljoner och förre SEB-chefen Lars Thunell med 115 miljoner. Det kan jämföras med medianvärdet för en svensk 65-åring, närmare bestämt 1,0 miljoner kronor enligt Försäkringskassan. ”  Sid 239-240

Vi ska nu också punga ut ännu mer till ytterligare ett skattefrälse – EU-eliten. Inte nog med att Anders Borg sett till att vi betalar 30 miljarder till dessa korrupta lobbyismens Nickedockor, utan nu ska vi dessutom betala 10 miljarder till, tycker korruptionens självaste epicentrum. Vi får tillbaka en bråkdel 10 miljarder, på villkor att vi tvingar våra sönderstressade småbönder att gå med på att skövla betesmarker och utrota den biologiska mångfalden, låter tyskar och danskar köpa upp alla tänkbara bostäder för ungdomsgenerationen, jordbruks- och skogsfastigheter samt låter EU exploatera våra naturtillgångar ohämmat. Inte minst också accepterar EU:s direkt vansinniga fiskepolitik som tömmer haven blixtsnabbt så att fisken aldrig mer återvänder.

Och trots att experter påpekat för Anders Borg, att svensk statsskuld till och med kan vara för låg, gör inte heller regeringen någonting för att lindra fattigdomen för de allra mest utsatta. Det enda de tänker på, liksom bankdirektörerna, är bankdirektörerna och deras löner, pensionsavtal och bonusar. Och så på tyska banker förstås, vars VD:ar inte heller vill vara sämre än sina polare på världsarenan.

Den svenska regeringen har blott någon minut kvar på sig att ändra kurs och rädda Sverige genom att skapa offentliga jobb istället för att ge McDonalds 36 miljoner för att skapa 89 jobb, för snart går Italien också under klubban, liksom Grekland och då fordras en helt annan politik här hemma om inte folk ska behöva svälta också i Sverige, i stora antal. Och det som krävs, både för miljöns, klimatets och välfärdens skull är, enligt världens samlade nobelpristagare och ekonomiska expertis:

””mer skatt på utsläpp, mindre på inkomst, mer satsning på offentlig välfärd, mindre på privat konsumtion och så en nyckelreform; att ta ut frukterna av teknisk utveckling i form av mer fritid och inte mer prylar.”

Kort sagt: 6 timmars arbetsdag, massiv satsning på jobb i vård, skola, omsorg, återreglering av elmarknad, stopp för vinst i friskolan, stopp för utförsäljning av välfärden till riskkapitalister, massiv satsning på infrastruktur och grön omställng av både bilindustri och miljonprogram, mer skatt på kapital (en nationell tobinskatt som inte vbf till EU:s korrupta vanstyre) samt ett omedelbart återinförande av valutarestriktioner.

Se tidigare bloggposter: Kvalitet och Jämlikhet istället för Kvantitet och KapitalackumuationDet Relativa Rikedomsbegreppet är en Katastrof för SverigeJobblös tillväxt eller Konsten att bli rik utan att anställa någon, Skattepengar på export?

SE SVT guidar dig igenom Almedalsveckan, SVT Forums tablå för Almedalsveckan, Almedalsveckan – officiell hemsida, Årets programtidning i pdf-format,

Läs: SR Ekot – Privata långivare stötesten för nytt stödpaket, AB – Reinfeldt visste att sjuka skulle drabbas, LO – Facket är med i Almedalen, DI – EU kräver 10 miljarder mer av Sverige, DI – Han rasar mot höjd EU-avgift, DI – Svenskt Nej till EU:s budgetförslag,  SVD – Minister larmade om nya sjukreglerExpressen – Den nya överklassen, Realtid.se – 15 banktoppars lönerace, DI – Rusande VD-lönerna får LO att ladda, E24 – Strid att vänta om lägstalön, E24 – Företagen tar plats i Almedalen, SVD – Fi granskar bankers bonusar, E24 – Banker döljer riskfylld egenhandel,  E24 – Företagens nya mecka,  SR Ekot – Inköpschefer tror allt mindre på framtidenSydsvenskan – ”Krisens förlorare”, SR Ekot – 40 miljarder kan tågproblemen kosta, AB – Han satte regeringens säkerhet på spel,  SR Ekot – Svenska finansbolag polisanmälda i Norge, The Globe and Mail – Italy comes under the debt crosshairs, The Economist – The perils of procrastination, DI – Han ska hålla nere arbetarnas löner, DI – Industrin bromsar, DI – Bomarknaden – Nu faller priserna, E24 – Saab rasar i försäljning, E24 – Räntehöjning väntas på tisdag, AB – Vad visste regeringen?, AB – ”Frågan är vilket som är värst”, AB – ”Det är en mardröm för Säpo”, Expressen – Regeringen föll, AB – Sänkta löner till unga skapar inte fler arbeten, AB – Reinfeldts rätta ansikte, SVT – Regeringens sjukregelförslag sågas, SVD – Mörka moln på alliansens hösthimmel, Expressen – Isobel Hadley-Kamptz: Den högljutt fobiska högern, DN – ”Jag har högre ambitioner för jämställdhetsarbetet”, DN- Almedalsveckan växer trots politiskt mellanår (min anm: snart nyval vet du), 

Se även: SVT Debatt – Stigbjörn Ljunggren: För många är Almedalen Babylons sköka där demokratin offras på PR-branschens altare, SVT Debatt Inför Almedalen – KDU: Politikerna i Almedalen har tappat kontakt med verkligheten, SVT – Lugnet före stormen i Visby, SVD – Kuturen och kapitalet i Almedalen, AB – Pingviner, ansvar & dansmetaforer, Expressen – Här får du koll på Almedalen, SVD – Vad är poängen med att vara på plats i Almedalen?, Medievärlden – Medieguide till Almedalen, Corren – Almedalen bör skyddas som riksintresse, Helsingborgs Dagblad – På plats i Almedalen, SVD -Brännpunkt – Almedalen är slöseri med pengar, SVD – Valutaunionen bäddar för bråk, SVD – Greker lurade in i utpressningsdrama, Expressen – Expressens valstuga på plats i Almedalen, Sydsvenskan – Veckan kostar myndigheter miljoner, DI.se – Almedalsveckan rekordstor och DI.se är på plats, AB – TITTA Vi finns överallt, AB – Grekiska krisen stärker Alliansen, AB – Följ Almedalen – direkt med SMS

Bloggar: Eva-Britt Svensson – EU tar makten över svensk ekonomiLO-bloggen – Almedalen och LO-bloggen, LO i Almedalen – Program, LO Webbtv sänder seminarier,  Den hälsosamme ekonomisten – Ser fram emot Almedalsveckan, Ingen kommer undan politiken – Almedalen: politisk nycirkus, Fredrik Bergqvist (M) – Snart Almedalen, Pressmeddelande – Westander utser hetast i Almedalen, Pressmeddelande De gröna i EU-parlamentet – Tillväxtens dilemma dominerar Almedalen – ny rapport fokuserar på lösningar, ladda ner pdf, In Your FaceHAX, Martin Moberg, JMW Kommunikation, Vetenskap och Allmänhet VA-bloggen, arkland, ner kommer man alltid, Fredrik och hans Sollentuna, Djurens rätt – en blogg som inte förtrycker djur, Retorikbloggen – Elaine Bergkvist, Retorikbloggen2, Makthavare, Scaber Nestor, Dagens media – Därför blir inte Totto årets stora grej, Dagens media2,  Dagens media – Arkelsten och Jämtin möts i DJ-slaget, Makthavare – Lyssnandet är Almedalsveckans själ, Fältbiologerna i Almedalen, Jardenberg.se, Gustav Nipe – Mot Almedalen, Cloudberry, You’re no different to me, Anders Wallner (MP) – Mitt Almedalen, Nätkulturer, Partiprogram MPbloggar – Nu börjar vi blogga från Almedalen, Kulturekonomi – Fem svar till Svenskt Näringsliv, Neo – Något om JK och Galago, Mikael Andersson (C)

SR Partiledarna i Almedalen 2011:

partiledarna i almedalen. Grafik: Svenska grafikbyrån

Sveriges Radio Temasida Almedalsveckan – Lyssna direkt på talen från Almedalen

SR:s scenprogram i Almedalen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Den politiskt neutrala konstkritiken

På axess blogg pågår en kulturkritisk diskussion  som säger sig inte ha någonting med politik att skaffa, utan istället diskuterar den rena konsten, som väntat dock inte på något särskilt renhårigt sätt, då den i det närmaste nekrofilitiskt efterfrågar ”romaner som handlar om fullkomligt fiktiva gestalter”, ”romaner som försöker att få dessa gestalter att framstå som levande” – samtidigt som den populistiskt förpassar vad därutöver är till ”kökkenmöddingsestetiken” (ordet ‘kökkenmödding’ upprepas tre gånger i detta inlägg); enligt Johan Lundberg en talanglös litteratur som döljer sin oskicklighet genom att skriva självbiografiskt, men ändå pålitligt kan påräkna att höjas till skyarna av en hord vänstervridna kritiker, eller ”gamla 68-or” som de ömsom kallas, när de inte går under namnet ”reaktionärer” vilket inträffar ifall de, som Eva Ström, med ”sedvanliga argument från modernismens glansdagar försvarar de idag mest hyllade och uppburna författarna”.

Ansvarig utgivare för axess blogg, Johan Lundberg framstår själv som en i kökkenmöddingen fredrikskt böökande, snokande efter ytterligare smutstvättsnotor att gräva fram och hålla upp som bevis för att tiden är ur led men bör vridas rätt av högerns kulturkiropraktorer. Dessa kvacksalvelsefulla  hyllningar till kitschfiguration och ren fiktion verkar endast tjäna ett enda syfte. Att mönstra ut samhällskritisk litteratur och konst till förmån för mer maktföljsam sådan, som ser till att hålla sig på den politiska mattan och låter bli att skapa några icke önskvärda förändringens vindar, som kan ruska om i de av nekroromantiska riddarrustningar fyllda hjärnvindlingarna dirigerade von oben från en uppbygglighetens högplatå av högerns hetska curatorer.

Se tidigare bloggposterLitteratur ej språkkonst,  Det fria ordets död,  Det ockulta högerspöket går igenKulturfientlighet och reaktion,  Konst innanför ramarna tycker kulturministern, En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti – den långsamma reprisen 

Läs SVD – Lars O Ericsson: ”Pinsamt historielös konstdiskussion”, DN – Bo Madestrand: Kulturkonservativ backlash. Längtan efter trygghet i krisen., SydsvenskanEva Ström: ”Måleriet med bruna toner” ,Sydsvenskan – Johan Lundberg: ”Blanda inte ihop estetik och ideologi”,  Sydsvenskan – Eva Ström: ”Naziestetiken är uppenbar”,  Newsmill – Lars Vilks: Därför vinner Odell i rätten, vilks.net – Rättegång som konstnärlig kvalitet,  Expressen – Kultur: Med fel finger i luften,  DN – Birgitta Ruin – Konsthöst med magi, DN – Manifestdebatten i DN,  DN – Koldenius och Frid skriver läsarnas manifest, DN – Maria Schottenius: ”Domslut mot konsten”,   Badlands hyena – ”EU granskar pressen”

Läs även: DN – Artister ger sig in i valrörelsen,   SVD1,  SVD2,   DN2,   SVD3,    SVD4,  Expressen1,   DN3,    DN4,   DN5Expressen2,   DN6,   DN7,  DN8,    SVD5,   AB1,  Expressen3,   GP1,  HD1,  SVD6,  AB2,   DN9,

Bloggar: Peter Andersson – med rätt att tycka,   Solidaritetens plattformar – ”Samtliga artister ger sig in i valrörelsen för rödgrön victoryseger 19 september 2010”,  Peace Love & CapitalismJohan Ingerö – ”Bröd och skådespel”,  Gratis romantik, kärlek och glädje,    Mitt i stegetKarins värld – ”Valrörelsen startar nu”,   Peter Andersson2,  Kent Persson (m)-blogg,   Röda Malmö,   Kulturbloggenjj.n:s blogg,  Erik Laakso – På Uppstuds,  Peter Andersson3,   Jonas Morian från Promemorian,  [s-buzz], rödgrön.se – ”Vägen till maktskifte börjar idag”,

Ett svenskt missförstånd

Nu fäller tingsrätten Anna Odell för oredligt förfarande när hon spelade psyksjuk utan att vara det. Om ni någon gång blir lite psykiskt störda passa er för att friskna till under pågående behandling – för då blir det dagsböter eller till och med frihetsberövande. Som inte bältessängen skulle räcka.

Man frågar sig – är svensk rättvisa ett enda stort  missförstånd – eller är den rentav en italiensk fars?

Läs SVD1DN1,      AB1,  AB2,  GP1,  Expressen1,  DN2,   Sydsvenskan1,  DN3,    SVD2SVD3Sydsvenskan2,   DN3,   AB3,   SVD4,   DN4,   DN5,  AB4,

En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti! – Den långsamma reprisen

Med anledning av att det nu står klart att Anna Odell skall åtalas känner jag mig – i denna finanskrisens miljardrullningsdagar – nödgad att reprisera ett tidigare inlägg som jag skrivit i frågan – i samband med att folkpartisten Mathias Sundin startade en Folkrörelse på Facebook om hennes ‘slöseri med skattepengar’.

Jag tycker hela affären börjar anta mer än lightbruna dimensioner. Man undrar också var alla ivriga försvarare av yttrandefriheten tog vägen. Ett samhälle som börjar åtala konstnärer är snart självt ett brottsligt sådant. Och med tanke på alla felbehandlingar och övergrepp som utsatta människor får utstå i allt från äldrevård till offentligt finansierade behandlingshem utan att de ansvariga för den skull någonsin blir åtalade, så tycker jag att det kan vara nog.

Så – här kommer den långsamma reprisen – OBS! från den 16 februari 2009:

En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!

Populism, Antiintellektualism och Kulturfientlighet genomsyrar nu hela samhällsdebatten. På ”debattsajten” Newsmill, där hänger sig en folkpartistisk politiker åt att piska upp en otäck hatstämning via ett pöbelliknande upprop på Facebook om att lägga ner Konstfack.

Genom att ta denna ”nya” teknik till hjälp passar han på att vädra unkna argument av 30-talstyp. ”Vanliga, hederliga, arbetande skattebetalare” vill inte lägga en krona på den institutionen mer, påstår han, och säger att han har en ”folkrörelse” bakom sig – med 400 medlemmar. Att ge sken av en folkrörelse på den grunden är inget annat än demagogi.

Ett par studenter på Konstfack har löpt amok – än sen? Sånt har hänt förut. På rockscenen, i konsten, till och med i politiken och i poliskåren där man strör svordomar och rasistiska skällsord omkring sig lite hur som helst. Vad Mathias Sundin (FP) dessutom gör, utöver att piska upp en populistisk hatstämning, är att hetsa mot alla studenter på Konstfack genom att dra dem över en kam, och det är diskriminerande.

Så vad är då detta?

Jo, man förfasar sig över slöseriet med skattepengar som graffitikonstnären nug och Anna Odell förorsakat.

Snacka om att sila mygg och svälja kameler.

Vad har inte Carnegieaffären kostat skattebetalarna, och de direktörer som behåller sina bonusar trots miljardpaket från staten, för att inte tala om konsultberoendet i hela myndighetssverige, som, via det nyliberalt inspirerade upphandlingssystemet New Public Management kostat skattebetalarna miljarder för it-system, som sen visar sig inte fungera. Om 100 000 för en sanerad T-banevagn är skadegörelse och slöseri, vad är då inte det?

Det här visar att vi verkligen befinner oss tillbaka på 30-talet. Det är en tvångsupprepning av hela scenariot:

Spekulationsekonomin kraschar, massarbetslöshet, främlingsfientlighet, rasism, syndabockstänkande, klappjakt på sjuka, arbetslösa, pensionärer breder ut sig och högerextremismen är på frammarsch, sd kan snart sitta med vid makten, demokratin avskaffas med Lissabonfördraget, den personliga friheten avskaffas och storebrorsamhället införs, och nu också kulturfientlighet och krav på att konsten skall ägna sig åt ”riktig” konst och inte avantgardistisk konst som på 30-talet i Tyskland förbjöds som varande ”Entartete Kunst”, dvs all konst som inte är avbildande, figurativ och platt innanför glas och ram.

Kulturministern förfasar sig över slöseriet med skattepengar, jo, jag tackar jag, prata om att kasta sten i glashus som representant för den regeringen, hon säger vidare att ”Graffiti är skadegörelse” och att det är upprörande att den tagit sig in på galleri.

Hur uppdaterat är det? Vi får gå tillbaka till förmodernistisk tid, dvs 1800-talets unkna ateljékonst för att kunna matcha det bakåtsträvandet.

Snart kommer våldet.

Att prata om att rädda pengar till kulturen i det läget är att göra frågan för liten.

Det handlar om att rädda demokratin och människovärdet och förhindra förföljelse, folkmord och ett storskaligt världskrig.

Dagens eloge går till moderaten Anders Björck.

Läs Expressen, Peter J Olssons blogg, Alliansfritt,
In Your Face, Farmorgun i Norrtälje, Sagor från livbåten, Mikael Persson, Knuff

Mer om Högerns Janusansikte: Aftonbladet ”Ett obehagligt utspel”, ”Svenska krav för medborgarskap”, ”De flesta invandrare är inte asylsökande”, Lars Ohly sågar förslaget, DN: ”Ta medborgarskapet från kriminella invandrare”, Marie Ekströms blogg: ”Skrämselpropaganda skapar rasism och främlingsfientlighet”, DN: ”SD tror de gynnas av moderaternas utspel”, DN Opinion, DN: ”En skrämmande utveckling”, Federley (C): ”Skifte i tonläge”, Kalle Larsson (V): ”Det här är Sverigedemokraterna”, SVD: ”Möjligt återta medborgarskap”, Veronica Palm (S): ”De försöker flytta fokus från sina egna misslyckanden”, Ulrika Karlsson (M): ”M:s förslag populistiskt och rättsvidrigt”,
Federley (C) blogg: ”Helt klart en hårdare ton

LÄS OCKSÅ OM ANNA ODELL IDAG:

Se även tidigare tidigare bloggposter: Konst innanför ramarna, tycker kulturministern, Tänk analogt Högervinden blåser upp till orkan,

Se även: AB – Hon åtalas för sitt konstverk,   SVD – Konstfackseleven åtalas,   Roya – Intersektionalen: Anna Odell wallraffar och visar på vårdens maktövertag, Metro,   Sydsvenskan,   SVD – Anna Odell: ”Ja, jag har ljugit”,     DN – Unknown, woman, 2009-349701SVD – Kluvna känslor,    SVD – ”Anna Odells tvångsvård säger ju ingenting”,   SVD – När mediedrevet kom till Konstfack,   DN2,   Metro – Konstfackseleven Anna Odell mötte anmälaren,   Röda Malmö – Anna Odell en segrare,  DN – Anna Odell spelade sig själv,   SVD – Anna Odell: ”Jag har inte skadat psykvården”,  AB – Nu berättar hon om psykbluffen,   DN – Politiker kräver ursäkt av Konstfack,   DN – Konstfacks skandaler skapar oro för konsthögskolors framtid,   Ledarredaktionens blogg – Konstskandalerna: Självsanering är inte censur,  SVD – Nej, Konstfack – det räcker inte!,   SVD – Ny storm av kritik mot Konstfack,   SVD – Konstfack medger inte fel,    alertsweden – Anna Odell – konstnär?  , I Cattas lilla värld – Frisk, sjuk eller mittemellan?, kreativitetikompott – kultur(o)nytt(igt),   Svensson,   Rabiatfeminism – Examen på Konstfack idag,    Jonas Mosskin – Konstverket Anna Odell,   Badlands hyena – Reglera konsten,   Kulturbloggen – Kultur är alltid politik, vsfstockholm.wordpress.com: Fy fan vad äckligt sjukt Newsmill – Anna Odell: Konsten måste få vara fri,

Kort sagt – Ramaskri i den svenska ankdammen

Tänk analogt

Om man inte gör motsvarande konstruktioner som biblioteksersättningen och kassettersättningen så att den även gäller tillgången till digitaliserat material, så betyder det ju att man i samband med att man digitaliserar allt mer avskaffar informationsfriheten, den fria tillgången till kunskap och kultur. Blir nästa steg då att avskaffa biblioteken?

Biblioteksersättningen bör snarast kompletteras med en ”Multimedia”ersättning som innefattar musik, filmer, dataspel – alla elektroniska media så att det analoga biblioteket kompletteras med ett digitaliserat sådant. Man kan ju låna hela världslitteraturen på ett bibliotek – det är ju precis detsamma med övriga media – att de är digitaliserade gör ingen skillnad. Det handlar bara om att de synliggör innehållet på nya sätt genom olika nya multimediala gränssnitt, interface.  

Att Internet bibehålls i demokratiserad form är avgörande för om vi också skall kunna behålla ett demokratiskt samhällssystem. Att ha fri tillgång till att kunna läsa tidningar, tidskrifter, böcker, forskningrapporter, artiklar genom att kunna låna hem eller läsa dem gratis på bibliotek är en självklarhet för oss. Ungdomsgenerationen är samtida med it-revolutionen som möjliggjort en vidgning till elektroniska media i och med att samhället digitaliserats. Och i det multimediala, digitaliserade samhället måste naturligtvis elektroniska media innefattas i bibliotekens utbud i analogi därmed, vilket redan görs – man kan läsa e-böcker, låna ljudböcker, kassetter, CD-skivor med musik, videofilmer, dvd-filmer m fl på bibliotek.

Det finns heller ingenting som hindrar att man under lånetiden låter någon, eller flera andra läsa boken eller se filmen som man lånat. Man lånar ju inte direkt en mysig film på bibblan och går hem och sätter sig ensam i ett avskilt, ljudisolerat rum och ser den, vidare har biblioteken heller inga ‘tak’ för hur många gånger de får låna ut ett viss medium. Så, om detta sker digitaliserat spelar ju överhuvudtaget ingen som helst roll. Det är endast en teknisk fråga som bör lösas snarast, så att man förhindrar att antidemokratiska krafter utnyttjar övergången till ny teknik för att inskränka våra medborgerliga fri- och rättigheter, något som gjordes av totalitära stater på 30-talet vid de nya massmediernas födelseradion och talfilmen

De totalitära regimerna i öst och väst – nazism, fascism och stalinism anammade snabbt dessa nya ‘mass-medier’ och ockuperade dem som effektiva redskap för sin propaganda och hjärntvätt. Detta  stoppade effektivt demokratin och hämmade all konstnärlig utveckling inom de nya medierna, utan vilka de totalitära regimerna inte hade kunnat fortleva särskilt länge.

Som exempel hade filmen under stumfilmens 20-tal, i och med de radikala och hyperkreativa, modernistiska strömningarna inom konstarterna en blomstringstid, ja  en guldålder, i både Tyskland och Ryssland, med namn som både Eisenstein och Fritz Lang och filmiska mästerverk som ”Pansarkryssaren Potemkin”, nazikritiska ”Dr Mabuses Testamente” , ”Metropolis” och ”Sista Skrattet”. Denna kreativa guldåder ströps effektivt av de framväxande diktaturerna som istället kunde göda sig själva genom att ta över kontrollen över de nya medierna.

I och med övergången till nya medier radion och talfilmen,skaffade sig de totalitära regimerna totalitär kontroll av demsamma, och då stoppades brutalt denna radikala och många gånger samhällskritiska och estetiskt högtstående utveckling av filmmediet och dess formspråk. I USA valde man att efterkomma populismen och dess dubbelmoraliska nymoralism genom att självcensurera filmkonsten och pålägga den en tvångströja, genom att inordna den i Hollywoods likaledes förtryckande  ‘Production code’, vilken för lång tid, ja, ända in i våra dagar (1930-1968), hämmade all experimentell och radikal utveckling av filmspråket och även av filmernas innehåll, då intriger begränsades till vissa tillåtna teman och även språket och vilka ord som tilläts användas i dem censurerades.

De nya medierna utnyttjades istället hänsynslöst av diktaturens krafter för att kontrollera massorna – och vad kunde passa bättre för detta syfte än just mass-medier. Uppfinningen av radion och övergången till talfilm exploaterades för att skapa nya propagandainstrument i Hitlertyskland, där propagandaminister Joseph Goebbels höll i dompteringspiskan, och Hitlers hovfilmare Leni Riefenstahl skickligt använde sig av det nya filmspråket och till och med absorberade delar av de modernistiska stilmedlen för att förföra massorna och ge sken av ett anhängarantal vida överstigande det som var fallet IRL, så att säga.

I Stalins distorterade, förstorande projektion av tsarväldet,  i och med framväxten av det storryska Sovjet 1929-1936, hölls ‘kulturarbetare’ i Ledarens tukt och förmaning genom att en mängd kulturpersoner antingen mördades eller fick gå i exil, och konstskapares organisationer förstatligades för total kontroll av dess medlemmar, och i Mussolinis Italien – radions hemland skedde samma sak i mildare form, där de istället försattes i inre exil tillsammans med regimmotståndare, av vilka de senare i Hitlers Tyskland sattes i läger eller mördades till och med före den verkligt industrialiserade utrotningen av judar, homosexuella, romer och zigenare, ärftligt sjuka, förståndshandikappade m fl tagit sin början.

Om TV hade hunnit fram i utvecklingen så hade Hitler även ockuperat detta medium för sitt vrålande, sina demagogiska orgier och illusioner av massivt folkligt stöd som iscensattes i de repetitivt journalfilmade masscenerna som arrangerades vid välregisserade Nürnbergdagar.

Genom att införa liknande system som systemet för biblioteksersättning får alla lika möjligheter att kunna se filmer, spela dataspel och lyssna på musik samt ta del av debatt, forskning och information i digital form. Detta  är att bibehålla demokratin. Att begränsa det är att begränsa eller till och med avskaffa demokratini analogi med vad man nu gör även med styrelseskicket i och med antiterrorlagstiftning, Lissabonfördraget och akronympaketet som lägger totalt band på all kommunikation människor emellan, och i synnerhet då det elekroniskt förda, demokratiska samtalet; FRA, IPRED I, IPRED II, ACTA och datalagringsdirektivet. Att EU även vill ha bort presstödet och avskaffa public-service-tv gör att den fria opinionsbildningen riskerar att upphöra helt och hållet.

De nya möjligheterna till interaktivitet som det nya sociala mediet Internet ger möjlighet till måste också vara något som alla får lika tillgång till. I skolorna bör snarast även påbörjas en alfabetiseringsprocess, som syftar till ‘computational proficiency, där undervisning i programmeringsspråk måste ingå som bas, och ett minimum bör då vara Python, html och CSS, php och C#.  Detta ger möjligheter till skapande och god grund inför kommande arbetsliv.

Att den borgerliga regeringen stoppade möjligheten att skaffa hem-dator via jobbet var en antidemokratiserande åtgärd, som nu utestänger många från rätten att göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt genom möjligheten att skapa en egen blogg.

Sammanfattningsvis behövs alltså ett system snarast för att upprätta samma typ av system med ersättning till övriga upphovsmän som biblioteksersättningen ger upphovsmännen där. Därför måste regeringen tillsätta en ny översyn över IPRED, IPRED II, FRA, datalagringsdirektivet, och även polismetodutredningen, europeisk arresteringsorder och bestämmelserna om hemlig avlyssning m fl och i det sammanhanget passa på att lagfästa våra grundläggande rättigheter i de lagar som pga terrorhotet eventuellt bedöms nödvändiga att ha kvar, optimalt avskaffa dessa nygamla diktatoriska lagar.  I alla fall om de vill fortsätta kunna kalla sig demokrater, något som de kanske inte längre vill, och då är det vår uppgift som befolkning att kräva omedelbar handling för att bevara demokratin. De historiska spåren förskräcker.

Lagstiftningen mot fildelning sker som sagt inte isolerat – utan i ett fasansfullt sammanhang där man redan i och med Lissabonfördraget i tysthet har avskaffat den parlamentariska demokratin, brevhemligheten, infört en allomfattande och total medborgarövervakning i och med datalagringsdirektivet och FRA-lagen; vilket också sammanfaller med samma slags ekonomisk krasch som var upprinnelsen till de totalitära regimernas uppkomst på 30-talet och den därpå följande förintelsen och det  förödande andra världskriget.

Det som pågår är alltså en tvångsupprepning av 30-talet, en globaliserat uppförstorad projektion av det förflutna.

Denna utveckling måste brytas innan det är för sent.

Att det verkligen är en tvångsupprepning bekräftas även av att det plötsligt också ‘dyker upp’  en kulturfientlighet i största allmänhet – regeringspartierna och dess representanter har givit uttryck för en i det närmaste pöbelaktig inställning till kulturyttringar som inte ‘bär sig’ ekonomiskt. Dessa skall inte få lov att finnas – eventuellt kan existensberättigande erhållas om ‘alternativ’ finansiering, s k ‘sponsring’ kan uppvisas – eller någon annan utilitaristiskt motiverad samhällsnyttig raison d’etre såsom att den ‘befrämjar hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen’, ‘ökar prestationsförmåga’ , gör nytta som ‘terapi’  eller tillväxtskapande faktor och färgglatt inslag i upplevelsenäring och turismindustri. I stort sett allt och alla som kan belasta samhället med kostnader måste bevisa sin nyttighet för att på så sätt berättiga sin existens.

Detta sätt att resonera påminner om den typ av ultrautilitaristiska och människofientliga och samtidigt ockult präglade inställning som Hitler grundade sin ‘vision’ av samhället på – de svaga skulle utrotas, endast de ‘nyttiga’ och ‘starka’ hade existensberättigande – endast de som kan arbeta, arbetslinjen, den har vi där – ett synsätt som nådde sin kulmen i utsorteringen i koncentrationslägren – de arbetsdugliga fick jobba ihjäl sig, de andra mördades – och i kombination med det hyllades en unken kultursyn som härstammade ifrån det trångsynta Biedermeyerideal som 1800-talets småborgerskap med sina ytterst begränsade och mödosamt hopskrapade medel lyckats tillägna sig som ett kulturellt minimalkapital.

Den fann sitt uttryck i att man på ett hycklande och dubbelmoraliskt sätt förfasade sig över all spirande avantgardistisk konst som var det begynnande seklets första decenniers banbrytande särmärke. Den på 20-talet kulminerande kulturblomstringen stämplade den småborgerliga trångsyntheten inom den nationalsocialistiska rörelsen sedan som ”Entartete Kunst”.

‘Riktig’ konst var istället den som fick plats inom glas och ram ovanför soffan i det biedermeyerska finrummet (vilket naturligtvis inte hindrade att nazisterna tjänade stora pengar på att sälja den beslagtagna konsten till utlandet samt själv i smyg skapa stora privata samlingar av den). Ingenting fick utmana den lilla och kvävande trygghet man lyckats tillkämpa sig genom småborgerlig och jantelagbunden strävsamhet, där avundsjukan var en livsluft som förgiftade atmosfären med sitt småskurna hat.

Vi har inte gjort upp med det förflutna, och då har historien en tendens att  upprepa sig, i uppförstorade och allt mer spöklika projektioner.

I synnerhet i Sverige och USA vars hemmaarenor stod utanför kriget – kanske dessa tankeströmmar lever kvar i all högönsklig välmåga, eftersom man inte på tillräckligt nära håll upplevt följderna av deras förverkligade iscensättningar. Kommunismen har kontrollerats och förföljts inte minst under socialdemokratins försorg, vilket kommit i dagen i och med avslöjandena om det socialdemokratiska angiveriet och IB-affären, alltså ofta med antidemokratiska metoder, men nazismen ligger tydligen kvar som en (allt mindre) dold farsot, som bara väntar på att få bryta ut.

Dags att göra upp med den också, och botas från den en gång för alla.

Som Anders Rydell påpekade är det alltså den som sitter på koden som har makten, och då vår grundlag stadgar att ”all makt utgår från folket” bör vi alltså snarast demokratisera genom att tillgängliggöra koden, vilket alltså måste ske genom undervisning i programmeringsspråk som kärnämne i skolorna. Istället har man reducerat antal timmar i datakunskap i gymnasieskolan – ett mycket märkligt tilltag, i denna digitaliserade tid.

Att inte kunna hantera motsvarigheten till papper och penna i det digitaliserade samhället gör inte bara att våra barn förvandlas till analfabeter, de berövas också något så grundläggande i den mänskliga kulturen att det fanns redan på förhistorisk tid för tiotusentals år sen – nämligen konsten att forma en bild. Så att inte ungdomarna är helt utelämnade åt dataspelsutvecklare som saluför  en möjligen läckert förpackad men med ovanstående betraktat ganska unken människosyn till ungdomar och barn, vilken hade varit omöjlig att saluföra om den presenterats i ett ‘gammalmedium’ som boken – den hade då omedelbart förpassats till marginalisering som skräplitteratur av kioskdeckartyp eller för filmens del B-film, kalkon, skräckkalkon eller någon annan beteckning som gör att en sådan film aldrig blir någon särskilt långlivad succé.

Så demokratiseringen bör gå åt båda hållen – det människor vill ha är ju kvalitet – men den får de inte tillgång till eftersom filmen, dataspelet, musiken inte är jämställd med boken – detta måste ske. Och även vuxengenerationen måste involveras i det digitaliserade samhället. När man försöker spärra människors möjligheter att ta del av dessa verk, så inskränker man  informationsfriheten och det fria tankeutbytet – digitaliseringen blir en mystifiering som man kan utnyttja i antidemokratiska och auktoritära syften. Människor utestängs från information, kunskap och kultur och många kulturutövare berövas sin publik.

Att man överhuvudtaget hade en ‘propagandaminister’ i hitlertyskland berodde väl just på framväxten av de nya massmedierna.

Det som gör piratrörelsen osympatisk är att de inte spelat med öppna kort och tydligen mest månar om ”affärsmodeller” och nya sätt att tjäna pengar och göra snabba klipp, snarare än att på allvar måna om demokratin, yttrandefriheten och den kulturella pluralismen och kreativiteten. Det är då något som leder till att man tar lika mycket avstånd från dem som från den anarkokapitalistiskt tendentiösa globaseringen, vars mogulmagnater nu sitter på de immateriella rättigheternas outtömliga skattkista.

Om det bara handlar om att helt gratis tillskansa sig frukterna av upphovsmännens kreativitet genom att skapa ‘nya’ smarta sätt att tjäna pengar på den fvb till skatteparadis, så är det ju inget annat än en gastkramande förvärring av den socialt hänsynslösa girighetens kultur som vi tvingats leva i sedan 80-talet. Då man – om man bara är ute efter att på ett sagolikt sätt kunna ta över rodret från de ‘gamla’ piraterna så att säga sitter på allt guld som finns i världen – det som ryms i fantasins rike som har sin boning i våra oändligt sinnrika hjärnvindlingar.

Det visar sig alltså tydligare nu vilka de Nya piraterna verkligen är.

Svensson: ”TPB-killarna är inga sympatiska typer”, DN: ”Starka åsikter och stora skulder”, SVD om Carl Lundström: ”Snedseglaren”, ”Tillbaka i Sverige”, Pirate Bay växer”, ”Lundström har gjort vad som ankommer honom”, Leo Erlandsson blogg: ”Boktävling: vinn piraterna, Little brother eller att stänga det öppna samtalet”, Newsmill, Newsmill II, IDG, SVD II, SVD III, Schlagerbloggen: ”Din riksdagsman är ute efter dig”, Christian Engström (PP): ”PR-perspektiv på rättegången”, SVDIV: ”Danowsky anklagar Neij för feghet”, Ny Teknik, Sveriges Radio: ”Följ hela rättegången, DN – Dag 4, Aftonbladet, Christian Engström (PP) II,Rickard Falkvinge, ”Copy me happy”, Rickard Falkvinge II, Nyheter 24, DN: Dag 4, Ledarredaktionens blogg, Aftonbladet II, Aftonbladet III, Jessica Kempe: ”Kulturministern underblåser kulturföraktetThe Real Mymlan, Bitchslapbarbie: ”Communication breakdown

Läs Aftonbladet, Lotta Gröning, Copyriot, DN,, Aftonbladet III, SVD, Expressen, Aftonbladet IV, Metro, Expressen om ett tal innehållande frasen ”In your face, Hollywood”, Aftonbladet om samma tal, Sydsvenskan, Aftonbladet VI, Aftonbladet VII: ”Pirate Bay var ett bra namn med en snygg logga”, DN: ”Pirate Bay-härvan – Detta har hänt”, GP: ”Alla nöjda efter dag tre”, DN: ”Pirate Bay-åtalad tog poängseger”, DN: ”Bortom bukten”, SVD Opinion Brännpunkt: ”Förslaget om ACTA måste ut på remiss”, Hultins tankegång: ”Ska lagar stiftas i hemlighet?”, DN: ”Konstfackselever slår tillbaka”, Lars Vilks: ”Omdebatterad konst är bra konst”,