‘Ansvar’ Del I – Oljan och ”demokratiseringen” av Nordafrika

Olle Svenning tillhör, jämte Nils Schwartz på Expressen, mina absoluta favoriter. I sin senaste ledarkrönika avlossar han ett ironiskt frågetecken kring ”demokratiseringen” i Nordafrika.

Efter en snabbsammanfattning av den postkoloniala diktatoriseringen av den ‘gröna revolutionen’ ställer han följande bitande fråga:

”Libyen har aldrig varit i närheten av ­något som ens avlägset liknar demokrati. Medlemmar av det splittrade Övergångsrådet beställde med all säkerhet ­nyligen mord på sin överbefälhavare. ­Rådet leds av en man som tjänade som Gaddafis justitieminister. En demokratins pionjär?”

Man frågar sig också hur intresserad en sådan ledare som Sarkozy kan tänkas vara av demokratins utbredning i Nordafrika. Han är ju inte själv något lysande exempel direkt. Det handlar, precis som det gjorde i Sudan – om olja. Om det skrev Olle Svenning vasst också i sin förra krönika ”Gadaffi lönsam för oljebolagen”.

Och apropå regeringen Reinfeldts frekventa användning av ordet ansvar kan jag passa på att tipsa om Maj Wechselmanns högintressanta film ”Det är upp till dig” om Lundin Oils delaktighet och ansvar i att 12 000 människor dödades och 160 000 människor fördrevs genom etnisk rensning i södra Sudans Unityprovins pga oljan.

Företaget Lundin Oil, i vilket vår raljant självsäkra utrikesminister Carl Bildt var styrelseledamot mellan 2000-2006, hade klagat hos den muslimskt styrda regeringen i norra Sudan om att Unityprovinsen där oljan skulle utvinnas inte var säker, varpå regeringen skickade ut sin islamistiska milis Murahaleen för att döda männen, våldta kvinnorna, plundra och bränna byarna.

Kvinnorna och barnen tillfångatogs och sändes sedan för ‘återvinning’ till norra Sudan där de hölls som regelrätta slavar i rika människors hushåll.

De som regeringen med dessa raider ändå inte lyckats utrota mördades genom att bestyckade helikoptrar sändes in i Unity-provinsen för att bomba och skjuta ihjäl resten.

Maj Wechselmanns film visar intervjuer med ögonvittnen som berättar att den multireligiösa befolkningen i Södra Sudan, som bestod av animistiskt troende nuer, dinkor, acholier, fulanier samt kristna hade gömt sig i kyrkorna i tron att dessa var sakrosankta för bomber och beskjutning, misstog sig allvarligt.

Kyrkorna bombades, besköts och brändes tillsammans med de människor som gömt sig i dem för att komma undan döden.

Så trots att den kanadensiska regeringen i en rapport tydligt förklarat att oljebolagen förvärrade ”konflikten” i området, ansåg vår utrikesminister Carl Bildt alltså att oljan var en ”faktor för fred” och att Lundin Oil bidrog till ”fredsprocessen”.

Baronessan Caroline Cox som med risk för sitt eget liv illegalt flugit in nödsändningar i Sudan mer än 20 gånger under inbördeskriget (då regeringen förbjudit hjälpsändningar) vittnar i filmen, tillsammans med pastor Mathew M. Deng, om hur den etniska rensningen i Unityprovinsen gick till.

Bilderna från Unityprovinsen som sedan visas genom att ett filmteam följt med hjälporganisation som fortfarande flyger in i området med hjälpsändningar, är fasaväckande och vittnar om hur civilbefolkningen masslaktats som kreatur. Bestyckad HIND-helikopter på Lundin oljebas filmades då också.

Dokumentärfilmaren Bengt Nilsson intervjuas och vittnar t ex om hur han på en tillställning 2001 sett Ian Lundin i nära samspråk med en av de mest beryktade milisledarna, Matiep, som sägs ha använt tvångsrekrytering av barnsoldater och tortyr mot den egna nuer-befolkningen.

Ian Lundin ser sedan med egna ögon hur barnsoldaterna bevakar Lundin Oil Road och kommenterar med dem runt sig i filmen, att det är fruktansvärt, som om han överhuvudtaget inte känner till något om Matiep och hans gelikars framfart.

Baronessan Caroline Cox visar upp långa långa listor med döda. De resterande människor som drivits på flykt in i träskmarker och vild natur har sedan blivit offer för insektsburna infektioner, så som livshotande bett av sandfluga m fl.

Ändå hade den nordsudanesiska regeringen förbjudit hälsokliniker, så de fördrivna flyktingarna helt enkelt inte fick någon vård utan lämnades att dö i bushen. Syftet med den nordsudanesiska regeringens aktioner i området var alltså systematiskt folkmord, alla skulle helt enkelt utrotas för att ge plats åt Lundin Oil Road och bolagets utvinning. 2003 drar sig Lundin Oil tillbaka med en nettovinst på 100 miljoner dollar.

En telefonkonferens med huvudsakligen svenska investerare hade hållits och aktieägarna hade jublat över vinsten, och visat tydlig misslynthet mot Svenska Kyrkan, som köpt in sig med en aktie för att få ett ord med i laget, vilket den utnyttjat för att ställa krav på att något skulle göras för den sargade befolkningen istället för att den bara skulle lämnas i sticket.

De ”kliniker” som sägs ha upprättats längs militärt högbevakade Lundin Oil Road är till för oljebolagens egen personal medan den lidande befolkningen inte fått någon hjälp alls, säger baronessan Caroline Cox. 34 militärposteringar är utstationerade längs vägen för att säkra oljebolagens intressen i provinsen.

Efter folkmordet i Unityprovinsen har Lundin Oil fortsatt sin ökenvandring genom att börja leta gas i södra Etiopien, där nu den muslimska befolkningen i Ogaden utsätts för motsvarande folkmord av den kristna befolkningen istället, med massvåldtäkter, tortyr och dödande som metod för att tvinga bort ogadenerna från marken där gasen ska utvinnas.

Kanske kan också Bildts märkliga passivitet vad gäller de två terroristanklagade svenskarna förklaras av hans tidigare styrelseengagemang i Lundin Oil som var aktivt i Ogaden under två av våldsvågorna som ägt rum där.

Se tidigare bloggposter:  Att arbeta för fred och tjäna pengar på krig, Carl Bildt – Besserwisser mot bättre vetande, Carl Bildt och Gangsterekonomin II, Att Carl Bildt har Carte Blanche för Allt det visste vi redan, Staten och Kapitalet – en Mesallians utan Hindersprövning?, Sverige – handelsresande i folkmord?, Olja, skiffergas och kärnkraft – framtidens energi?, Carl Bildt och Gangsterekonomin, Lebensraum Sverige – Europa behöver råvaror!, Carl Bildt unnar inte ens människor mat och vatten, Carl Bildt tonar nog ner det mesta, Pakistan och USA – Ilska över WikiLeaks läcka snarare än över innehållet, Alliansens Bidrags- och Massarbetslöshetslinje, Lyssna på Afghanistans kvinnor – Stoppa kriget!, Lyssna till Afghanistans kvinnor II, Irakveteranen Camilo Mejía: USA:s krig i Irak privatiseras, När ska krigen sluta?, Tobleroneaffärer kontra Lundin Oil-, Bellstasund-, Schenström-, Björling-, Borelius-, Stegö-Chiloé-, Littorin-, Odenberg-, Tolgfors-, Reinfeldt- och Billströmaffärer, Almedalsveckan på Gotland som ligger i Östersjön, Moderater med kärnvapen för fred – till höger om neutraliteten II, DET BRINNER I RYSSLAND, Dagens rekommenderade länk – Jonas Wikström, Hur smart är det att kriga i Afghanistan och på samma gång öka SD:s väljarantal?, Money talks, Utsugningen av statskassan fortsätter – LKAB nästa rov för det socialbidragsberoende Bankväsendet, Fredrik i Rymden, Jan i det Blå och lillflickan (M)aud i drömmarnas värld, Hejdå, (M)aud och tack för Allt. Gasledning. Kärnkraft. Uranbrytning., Fredrik i Rymden och Jan uppe i det Blå, ”30 gyllene år” för Företagen – den värsta Rovdriften i Mannaminne, E10 & EU:s klimatpolitik – Skövla Regnskogarna så Fort som Möjligt., Om Egypten och Libyen eller Skillnaden mellan pliktarmé och legoknektar, Det är så det går till, Moderaternas utrikes- och säkerhetspolitik: Rasism och Targeted killings?, Vad säger Moderaterna om Task Force 3-10 och Targeted killings?, Bill och Bull i Bagdad, Enpartistatens Nyårskommunikéer, Sveriges statsminister och regering snart lika ”populära” som Ungerns, Reinfeldt ovetande om den ”olyckliga” och ”beklagliga” korruptionen?,

Läs: AB – Olle Svenning: Västvärlden säger upp pakten med Gadaffi, ABF – Maj Wechselmann (dokumentärfilm) – ”Det är upp till dig”,  SVT – Mats Knutson – ”Ansvar” Reinfeldts mantra, Arbetaren – Terrorbrott på Bildts bakgård, GP – Besvärande bilder för Carl Bildt, DN – Etiopiens varnande exempel, Medievärlden, AB – Moderaternas idéfabrik är ombyggd till bunker, DN – ”Dag Hammarskjöld är en av vår tids största svenskar”, SVT – Kadaffi-trogna till hård motattack, SVT – Kampen mot oljan, AB – Sluta twittra Bildt – dags att ta ställning, Expressen – Vår krigsovana skadar soldater, DN – M ska hjälpa människor att bli lyckliga, SVD – Folkpartiet närmare riskgränsen i ny Sifo-mätning, Youtube – Intervju med Maj Wechselmann om Det är upp till dig

Bloggar: Badlands hyena – Expressens ansvarslösa journalistik, Makthavare.se, Edvin Ala(m), Röda Malmö, Thomas Böhlmark, Röda Malmö 2, Röda Berget, Peter Andersson – med rätt att tycka, Anna-Karin Hatt, Magnihasa- Vår statsminister – Fredrik den Osynlige, Under den lugna korkeken – Stor är friheten, Esbatis kommentarer, Lasses blogg,

De lydiga politikerna och bankernas bidragsfusk II

Nu publicerar Sydsvenskan en artikel av Joseph Stiglitz, Nobelpristagare i ekonomi: ”Räddningspaketen avslöjar ett hyckleri”. Det är nästan så man tror att man hade skrivit den själv. För han säger precis just det som vanligt folk har tjatat om i åratal, vilket sammantaget är ett utomordentligt uppenbart stöd för en traditionell socialdemokratisk ekonomisk fördelningspolitik. 

Marknaden – i synnerhet finans- och kapitalmarknaden –  måste regleras för annars talar girigheten och det adamsmithbokstavstrogna egenintresset ostört och det leder till en neoliberalt fanatisk krasch för världsekonomin. De rallarsvingar Stiglitz utdelar till Roffe Roffelito i Bank & Finans, Fond & Kapital, inte minst även till alla dess lydiga politiker, som socialiserat förlusterna och privatiserat vinsterna, är inte nådiga, riktigt underhållande måste man säga, om inte ämnet vore så allvarligt:

”Världen har också lärt några värdefulla läxor, om än till ett högt pris i termer av såväl nuvarande som framtida välstånd – ett onödigt högt pris eftersom vi redan borde ha lärt oss. . .

Den första läxan är att marknader inte är självkorrigerande. Utan adekvata regleringar leder de ofta till excesser. Under 2009 fick vi återigen se varför Adam Smiths osynliga hand ofta är just osynlig: den finns inte där. Bankirernas strävan efter att tillgodose egenintresset (girighet) ledde inte till samhällets bästa; den gynnade inte ens aktieägarnas intressen. Och den gynnade definitivt inte husägare som förlorade sina hem, arbetare som förlorade sina jobb, pensionärer som såg sina pensionsfonder gå upp i rök eller skattebetalarna som fick betala hundratals miljarder för att rädda bankerna.

Under hotet av en total systemkollaps utsträcktes samhällets skyddsnät – avsett att hjälpa olyckligt lottade individer med livets nödtorft – generöst till kommersiella banker, sedan till investeringsbanker, försäkringsbolag och bilföretag.

Aldrig förr har så mycket pengar omfördelats från så många till så få.”

Och eftersom det monumentala slöseriet med skattepengar innebär att ”Globaliseringen har öppnat upp en global marknad för dårar”, leder det således till att näringslivet får ”intensivvård” medan cancersjuka utförsäkras och tvingas jobba heltid. Det leder också till att ungdomar varken får bostäder eller jobb, till att människor förlorar sina besparingar, pensions-försäkringar går upp i rök och hela länder de facto går i konkurs, vilket i sin tur kan få euron att rasa och det med besked, varpå hyperinflationen tar vid och massarbetslösheten permanentas.

Vartenda ord Joseph Stiglitz skriver är sånt som vanliga människor i insändare och på bloggar varnat för ända sen 80-talets yuppie-epok emedan kejsaren ju hela tiden varit naken; att spekulationsekonomin kommer att krascha precis som den gjorde på 30-talet.

Men har dessa – enligt Stiglitz – fullständigt inkompetenta galningar lyssnat? Givetvis inte. I den dysfunktionella världsfamiljen är det, precis som i en missbrukarfamilj, en vårdslös, våldsfixerad pappa från lådvinshögern som bestämmer efter devisen Vad Far säger är alltid rätt och färden går med gasen i botten mot avgrunden. Det är vid det stupet vi står och stirrar nu. Ska vi falla ända ner till helvetet? Eller ska vi få en ekonomiskt ansvarig rödgrön regering? Jag röstar för det sistnämnda.

Se tidigare bloggposter: Det pyramidala spelmissbruket, Den dysfunktionella samhällsfamiljen, Att privatisera är stöld, men bara i Täby,  Sverige – ett E(U)-land, Vi måste avreglera Avregleringen, Roffe Roffelito i Bank & Finans, Fond & Kapital, Lådvinshögern och EU, Vår Gud är oss en väldig Borg, Bankernas bidragsfusk, Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige,  ”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkras,  Desinformation från Svenskt Näringsliv,  En övergång till Euron när Europa är belånat över taknocken?,  Den ”legala nihilismen” och gasledningarna,  Nyliberalismen är ingen naturlag, EU – Entropin ökar i maktens centrum,  Berlusconi är ingen pajas och SD är inga clowner

Se även: Dagens Industri – Isländskt veto kan försena nordiska lån,  SVT.se – Extra EU-toppmöte om ekonomin,  EU-kommissionen till Grekland för att diskutera landets rekordhöga budgetunderskott,  Expressen – Maud Olofsson gör reklam med skattepengar, SVD – Politikerna som twittrar och bloggar ‘” hela listan,   SVD – Gräsrötterna tar makten på nätet, SPANING år 2010, SVD – Sociala medier ny PR-kanal,    SVT – Svensk Väljaropinion – Valet 2010,  SVT.se – Reinfeldts närmaste lämnar vid valförlust,   AB

Läs bloggarna: Robert Noord – Gräsrötter vågar vara mer frispråkiga,  JMW Kommunikation – Politik och sociala medier2,  Högbergs tankar,  Peter Andersson – med rätt att tycka, JMW Kommunikation – Politik och sociala medier,  Kent Persson (m) – Vad är det som är svårt att förstå med de sociala medierna,  Peter Andersson – med rätt att tycka,   Redaktionschefens blogg,  Tokmoderaten – De socialt retarderade,  Mina Moderata Karameller – Vem är egentligen megafon,  Kulturbloggen – Eva-Lena Jansson, en av få politiker som använder Twitter för att lyssna och inte bara som megafon,  Högbergs tankar , In Your Face – Intressant, men smalt,   Mitt i Steget – Om sociala medier,  Viktor Tullgren – Om sociala medier och förvirrat högerfolk,   Isobels text och verkstad – Something stupid,  Farmorgun i Norrtälje,   Nattens bibliotek – Det här är Twitter när det är som bäst,  Peter Karlberg, Fredrik Segerfeldt,   SJÖLANDER,   Peter Andersson – med rätt att tycka2,  Makthavare,  Redaktionschefens blogg,  Signerat Kjellberg,

Politik i teknokratisk förklädnad

Det har tydligen blivit regel snarare än undantag att bedriva politik som strider mot alla lagar och konventioner som finns. Politiker verkar inte känna till , eventuellt inte bry sig om vilka legala riktlinjer de har att följa och de jurister som är satta att granska lagförslagen verkar vara alltför släpphänta.

Jag tycker att man skall gå till källan – de mer eller mindre fundamentalistiska neoliberala doktrinerna och globaliseringstanken som i tid sammanfallit med Bushs antiterrorlagar, the ‘patriot act’ m fl. Att outsourca samhällsnyttiga och infrastrukturellt viktiga verksamheter har visat sig vara en moraliskt korrupt idé – dessa måste således drivas med högre ideal än vinstmaximeringsprincipen. Man kan inte byta ut industriell varuproduktion mot industriell tjänsteproduktion utan att omistliga värden – som t ex människovärdet – går förlorade. Så självklart är detta en politisk och ideologisk kris. Maskintänkandet måste upphöra. Och människosynen som ligger bakom det blottläggas. Annars hamnar vi i en fascistoid teknokrati.

Vård-skola-omsorg-energi-kollektivtrafik-kriminalvård m fl är samhällsnyttigheter som bör drivas i offentlig regi. Konsulterna på Försäkringskassan kommer från Accenture; en global koncern som förkroppsligat den neoliberala agendan, så tillvida att de utarbetar system för socialtjänst, skattesystem, skattefinansierad välfärd – för stater över hela världen. Någon sa – jag tror faktiskt att det var Adriana Lender själv, apropå ‘klippstrategin’ – policyn att försäkringstagare inte skulle få prata längre än 193 sekunder med sin handläggare – att det var typiskt ”konsultspråk”, hon vill alltså undandra sig ansvar för att ha infört densamma. Att av princip lägga ut allt på entreprenad, även när denna modell inte alls fungerar – gör dock att man inte längre kan prata om ekonomiska bevekelsegrunder, utan det är då istället fråga om upphandling av ideologiska skäl.

Accenture är ju en koncern som är bermudaregistrerad – alltså i ett skatteparadis. Att då själv livnära sig på skattefinansierad välfärd över hela världen – tyder på en märklig affärsmoral. Av ‘klippstrategin’ att döma bygger det neoliberala tänkandet också på att människan på något sätt är ett ‘störande’ moment. Absurt då att arbeta med verksamheter där människan och människovärdet måste vara ett absolut fokus – absurt också för att det ju är för att människan försummats som resurs som hela det här systemet kapsejsat. Att lägga så mycket skattepengar på ett IT-system som Försäkringskassan kanske kunnat gjort bättre själv hur ansvarigt är det? Och hur kommer det sig att ett företag får ta så bra betalt för ett system som sen inte fungerar, utan att bli återbetalningsskyldigt? Om man nu jämställer tjänsteproduktion med varuproduktion måste ju kunden – dvs Försäkringskassan – och i förlängningen skattebetalarna – ha rätt att reklamera.

Call-centertänkandet och ”just-in-time”-systemet med avskaffad lagerhållning osv genomsyrar för övrigt affärstänkandet inom hela det privata näringslivet också – människan både som kund, arbetstagare och försäkringstagare försummas för att vinstmaskinen ska dyrkas, organisationen skall slimmas vilket leder till att servicen avskaffas och i längden tröttnar kunderna – mellan människor byggs teknokratiska murar så att de inte kan nå varann. Naturligtvis blir inte en sån verksamhet flexibel och ej heller funktionsduglig, trots allt prat om detta.

Ändå är det människor som byggt in eller gestaltat sitt tänkande, sin människosyn, sin ideologi, sin politik i programmen, man bedriver politik i teknokratisk förklädnad. En politik som man aldrig skulle ha kunnat bedriva om man inte hade dataprogrammens funktionssätt att skylla på. Men det är ju inte informationsteknologins fel – utan synsättet som man gestaltat teknokratiskt på det här sättet.

Därför är det hög tid att ta upp den ideologiska diskussionen kring det.
För blundar man så här länge för att de konsultberoende it-verktygen dränerar socialförsäkringssystemet på skattepengar, så blir det ju desto lättare att privatisera det helt och hållet.

Läs också Computer Swedens utmärkta artikelserie om Accenture och Försäkringskassan
Om Accenture i världen
Artiklar i pressen DN, SVD, Aftonbladet

En papegoja som imiterar så gott han har förstånd

En förlegad Bushpolitik har funnit sin fortsättning i Europa. Redan har vi europeisk arresteringsorder som medger internering av svensk medborgare i vilket EU-land som helst. Det pratas om informationsutbyte beträffande människor som visserligen inte är brottsmisstänkta men har misstänkt bekantskapskrets. Redan vet vi att Bushregimen flög terrormisstänkta till olika platser i Europa där de internerades och förhördes. Redan vet vi att asylsökande torteras i Grekland, redan vet vi att FRA-lagstiftning kommer att införas där vem som helst kan bli hemligt avlyssnad, redan vet vi att ALL tele-, post- och internettrafik till och från utlandet skall lagras i ett år av samtliga operatörer m fl.

Är det inte konstigt att det är just på dessa punkter som rättighetskatalogen i vår grundlag misstämmer med Lissabonfördraget, enligt en jämförelse som eu-kritik.se bemödat sig om att göra. Följande rättigheter som klart och tydligt garanteras i vår egen grundlag är enligt den bristfälliga, eller saknas helt i Lissabonfördraget; nämligen rätt till skydd mot hemlig avlyssning, åsiktsregistrering och godtycklig internering. Sist men inte minst så saknas ytterligare en rättighet helt och hållet i Lissabonfördraget; rätten att delta i demonstration på allmän plats. Ser nästan ut som en tanke.

De nya fina lagarna kan också snart komma att tillämpas av nya fina majoriteter i EU – ny ‘permanent ordförande’, nya oanade partigrupperingar i EU-parlamentet, särskilt efter utvidgningen, och det kan ju då, med tanke på depressionen och klimatkatastrofala förhållanden, både bli höger- och vänsterextrema. Längst ner i syd har vi redan narren i det nya riket – Berlusconi.

Lissabonfördragets ratificering i riksdagen strider därför mot grundlagen i så motto att vår grundlag faktiskt slår fast, att mer maktöverföring till EU inte får ske med mindre än att rättighetskatalogerna överensstämmer och det gör de ju inte – beslutets legitimitet är således tveksam, det borde därför rivas upp.

 

Läs om Telekom avgifter och FRA på http://intressant.se/intressant