Reinfeldt ovetande om den ”olyckliga” och ”beklagliga” korruptionen?

Skumraskffärerna fortsätter att hagla likt talenter i den här regeringen men varje gång slår Reinfeldt oskyldigt ut armarna som vore han helt obekant med vad som hela tiden pågår. Under det tunnaste skikt av polityr som vi nånsin skådat i svensk politisk samtidshistoria blickar han mot oss med hundögon som samtidigt både har ett vädjande, skyldigt och lätt irriterat uttryck, när han motvilligt tvingas uttala sig i media med anledning av ministrarnas och partisekreterarnas många snedsteg.

Sedan påstår Arkelsten att bjudresan inte var någon bjudresa, trots att Shell bjöd på resan. Hur hon får det att gå ihop kan inte förklaras med något annat än att ljugandet blivit lika invant som att andas i den borgerliga variant av språket som de Nya Moderaterna regelmässig begagnar sig av, dvs Nyspråket.

I riksdagen sitter tidigare medlem ur den s k baseballigan som ledamot för Moderaterna, Littorin med sin bluffexamen avgår skyndsamt, moderata tjänstemän i Almedalen beordras av partiet munkavle mot journalister, det utspelas affärer om röstköp i förorten, Carl Bildt sitter kvar som utrikesminister trots att han iom sitt mångåriga styrelseuppdrag i Lundin Oil är inblandad i förundersökning om brott mot folkrätten som rör 160 000 fördrivna och 12 000 dödade för att bana väg för oljebolagen, däribland Lundin Oil i Unityprovinsen i södra Sudan, Odell hann under sin ministertid med att göra en vinst på 72 miljoner då AP-fonderna som han satt som ansvarig minister för la köpeskilling på hans vårdkoncern Bellstasund och nytillträdde socialförsäkringsminister Ulf Kristersson lämnar med sina högst ljusskygga lägenhetsaffärer precis allt i övrigt att önska då hans kontakter med ”direktorn” i Ersta Diakoni givit honom tillträde till lägenhet som var avsedd för hemlösa, därefter med ytterligare affärer av liknande karaktär. Detta dessutom under en tid då han var socialborgarråd och kommunen tecknade kontrakt och avtal med dessa båda fastighetsägare. Under samma tid säljs allmännyttan ut av det moderata alliansstyret i Stockholm till så låga priser att insatta bedömare menade att skattebetalarna bestulits på 50 miljarder kronor.

Ja, det är verkligen en skön samling – ”alliansen”.

Man undrar också varför Reinfeldt använde en sådan belastad term som ”Samhällsbärarna” i sina unket högerpopulistiska frierier till väljarna (lärare, sjuksköterskor och poliser) under valrörelsen. Ungefär som han skulle vara ovetande om att Leif GW Persson skrivit en roman med den titeln som då avsåg just de poliser i ”baseballigan” eller Norrmalmspiketen, som ansågs ha gjort sig skyldiga till sällsynt brutalt beteende gentemot hemlösa och utslagna.

Se tidigare bloggposter: Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, I Sverige finns ingen korruption – bara vanligt hederligt mygel, Riksdagen – demokratins C-lag, Carl Bildt och Gangsterekonomin, Carl Bildt och Gangsterekonomin II, Olja, skiffergas och kärnkraft – framtidens energi?, Den som välfärdsfinanseringsgapar efter mycket mister ofta hela stycket, Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Andreas Carlgren – miljöminister…, ”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkras, Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, En kall politiker fryser, Läraktiga poliser, Hur många såna ”individer” finns det inom poliskåren?, New Public Management, Att arbeta för fred och tjäna pengar på krig, Tobleroneaffärer kontra Lundin Oil-, Bellstasund-, Schenström-, Björling-, Borelius-, Stegö-Chiloé-, Littorin-, Odenberg-, Tolgfors-, Reinfeldt- och Billströmaffärer, Val 2010 – (M)onopolspelet om väljarna, Alliansens (EU:s) miljöpolitik – lika fossil som dinosaurierna, Moderater med Kärnvapen för fred – till höger om neutraliteten, Del II – Den sovande regeringen ZZ

Läs: DN – ”Vi måste ta krafttag mot den svenska korruptionen”,  Alliansfritt Sverige – Arkelsten bloggade loss om Shell, Expressen – Arkelsten satt i riksdagen – och i styrelse för börsbolag, AB – Ännu en bjudresa – Kärnkraftslobbyn betalade ett finskt reaktorbesök för Arkelsten, Moderaternas etiska policy manar till avgång för privata förmåner, M:s miljöpolitiska talesperson på oljebolagets bjudresa, Arkelstens oljeresa utreds av åklagare, SVT – Lättare för polisen att få ut personuppgifter, AB – Arkelsten åkte på Shells bjudresa, Expressen – Shell bjöd på resan, Expressen – Sofia Arkelsten: ”Jag beklagar”, AB – ”Sverige ska vara fritt från korruption”, DN – Åklagare granskar Arkelstens resa, Expressen – Tunga politiker: ”Det är svårt att försvara en sådan resa”, Expressen – Efter resan: ”Shell nämns 13 gånger i Arkelstens blogg”, DN – Överåklagare ska granska Arkelstens bjudresa, Expressen – Överåklagare granskar Arkelstens bjudresa, Expressen – Svensk kärnkraft sämst i Europa, Högbergs tankar – Det är något visst med Moderater och olja, Mitt i steget, Alliansfritt Sverige – Arkelsten bloggade fjorton gånger om Shell, SVD – Arkelsten bjöds på resa av oljebolag, AB – Arkelsten åkte på Shells bjudresa, SVT – ”Det var inte en bjudresa”, Röda Berget – Oljefläckar på Reinfeldts nya soffa, SVD2, SVD3, arkelsten, arkelsten2, Jakob Lundgren, Progressiv blogg om solidaritet, Svensson, Min politiska sida, Kulturbloggen, Proletären, editor@OurComments.org, Res nullius – Arkelsten – Moderaternas gröna röst, Scaber Nestor – Datalagring och bjudresor,

Knuff

Berlusconi är ingen pajas och SD är inga clowner

Berlusconis framträdande som politisk pajas har vid upprepade tillfällen lett till plumpa klavertramp och olustig pajkastning, som när han kallade Obama och hans hustru Michelle för ”solbrända”.

För att visa att ”SD är clowner” klär man ut sig till clowner och det ungefär samtidigt som anlagd brand misstänks utanför flyktingförläggningen i Vellinge – brottet rubriceras av polisen som hets mot folkgrupp.

Under Ny Demokratis glansdagar på 90-talet var det på samma skojfriska sätt ”drag under galoscherna” samtidigt som lasermannen mördade invandrare.

Och nu vädrar Ian Wachtmeister återigen morgonluft och skriver därvid på ökända sajten Newsmill att svenskar ”saknar humor” och att Sverige ”behöver en Berlusconi”.

Vad som ligger bakom dessa herrars typ av humor åskådliggör följande bild från 1942 – ”This is the Enemy”.

Poster, ”This is the Enemy,” 1942. Karl Koehler-Victor Ancona.

Läs: Journalisten – Lisa Bjurwald och Jonathan Leman: ”Ge inte  Newsmill Stora Journalistpriset”, Ny Tid – ”Den järnhand som skulle forma Sverige”,

Se även tidigare bloggpost: Rasismen i vårt samhälle, 30-talet går igen – Rasismen i vårt villasamhälle, Högerns janusansikte, Del II – Den sovande regeringen ZZ, Vår Gud är oss en väldig Borg,  Hur man underblåser högerextremism

Läs även: SVD – Brand utanför flyktingboenden,   DN1,   Sydsvenskan – Anlagd brand vid flyktingförläggning – Vellinge,  AB – Anlagd brand vid flyktingboendet,   Maria Ferm – Vem försöker bränna ner ett hem för traumatiserade barn? , Sveriges Radio,   AB – Kan vi bli ett land av hat?,   DN2,   DN3,   Expressen – Leif GW Persson: ”SD: s tjyvknep med statistiken”,   SVD – Uppskrämd stämning efter branden, SVD3,  Kent Persson (m) blogg,   Henrik Jan Danielsson.SE,   SVD4,

 

Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management

Liksom i politiken har det även i befolkningen kommit att bildas två allt mer cementerade Block, och i fallet med befolkningen kan vi kalla dem De Utbrända och De Utfrusna. Det hela började när man inkorporerade ovan nämnda rubrikkomponenter som styrande element på arbetsplatserna. De Utbrända, som vi också skulle kunna kalla De Rädda blev då så rädda för att inte kunna hålla takten och därför förlora jobbet att de började mobba De Utfrusna, eller, som vi också skulle kunna kalla dem de något Mindre Rädda. De Räddas rädsla växte, så att de började kombinera mobbnings- och utfrysningstaktiken med att stoltsera hur mycket bättre de var på allting, fast de kanske inte ens var det. Utan bara var duktiga på att komma i tid, eller att fjäska för Chefen (som också var Rädd). De något Mindre Rädda blev förbryllade över det förändrade beteendet, men eftersom de nu en gång inte var lika rädda, så tyckte de inte det var så farligt. Förrän de en vacker dag kom till arbetet och fick upptäcka att de hade fått ändrade arbetsuppgifter. Eller så flyttades de in i ett annat rum och fråntogs sina arbetsuppgifter. Eller så hände något annat överraskande, som att de t ex blev uppsagda pga arbetsbrist efter föräldraledigheten, eller kom inte i fråga för befordran eller löneförhöjning. När De Rädda lyckats så pass väl i sin strategi att de något Mindre Rädda förlorade jobbet, så fick De Rädda befordran och blev chefer med ansvar för att ytterligare inskärpa de ovanstående rubrikkomponenterna som styrande principer. Organisationen blev till slut så slimmad, och Verksamheten så undermålig, att endast De Rädda var kvar. De Rädda började nu skifta karaktär och övergå till att bli De Utbrända. Till slut var De Utbrända så utbrända att de inte kunde tänka längre. Och de Utfrusna var så stelt utfrusna att de inte kunde känna något, än mindre förflytta sig ur sin förfrusna position, det som vi också kan kalla Utanförskapet. Och det är där vi är nu. De Utbrända är kvar på jobbet och kan inte tänka längre. Och De Utfrusna är kvar i Utanförskapet och kan inte känna. De Allra Räddaste fick bilda regering. Och de Helt Förfrysta blev hemlösa och fick leta efter kvarlämnad mat på lastkajen till den mest slimmade butikskedjan i hela landet, där de lika gärna kunde hitta råttgift, som några av De Rädda ibland la ut, som ett sista försök att vältra över sin rädsla för att mista jobbet på någon annan.

Läs även andra bloggares åsikter om jobb, mänskliga rättigheter, politik, moderaterna, nyliberalism, samhälle, arbetslöshet på bloggar.se

Stycket Läs… här ovanför redigerat av Nemokrati maj 2018