Etikettarkiv: Lyrik

Tegelstenskrafter i monumentalformat

På ett sätt upplevde jag, att litteraturen lyste med sin frånvaro på årets Bokmässa. I seminarieprogrammet trängdes utilitaristiskt didaktiska rubriker som förvandlade mina fötter till stumma block av bly som man aldrig någonsin skulle orka släpa med sig till programpunktens lokalitet.

Det kändes ibland som straffkommenderingar folk måste tvångsta sig till på jobbet (annars får de inte åka), snarare än en fest för litteraturen som konstart, som ju mycket riktigt inte heller har någon plats i Björklunds kulturrevolutionära program för Sverige. Där kultur, humaniora och kritisk samhällsvetenskap rensas ut till förmån för matematik, teknik och NO i en tid när branscher som verkstad, stål, järn och bygg bryter samman inför våra ögon. Så huvudlöst kulturfientlig är den här regeringen således.

Många lyssnar på…

…prat om eurokris med Göran Greider och Johan Norberg….

…och på Martin Schibbye och Johan Persson som pratar om pressfrihet.

I R2 Rum för Poesi möttes man av Christer Hermanssons skämtsamhet av sämre sorterns Office-kaliber, som inte ens nådde  till stå-upp-nivå. Giannina Braschi kändes vilsekommet poetisk i den medietillvända snacksalighetens marknadstempel.

Giannina Braschi från Puerto Rico/New York.

Stapelvarufabrikanterna som spottar ur sig enligt mängdprincipen kändes, jämte spökskrifterna, också alltför väl representerade. Hur låga kvalitetskrav man än har måste man tillstå att en bred strömfåra i denna veritabla deckar- och måbättre-godaråd-gördetsjälv-bokflod utgörs av dött språkslam som borde filtreras finare för att ge plats åt andra stim.

När det gäller skönlitteraturen som tilläts komma till tals intog givetvis Merethe Lindström en välförtjänt centralplats. Apropå sin novell Kyssen liknade hon på eftertänksamt frammejlad prosa det avtryck en kyss kan göra i en människas liv vid det avtryck en bok kan göra på läsaren.

Merethe Lindström. Nordiska Rådets Litteraturpris 2012.

I övrigt valde jag att lyssna på två nestorer: Lars Gustafsson och P O Enquist. Inte för att jag gillar Lars Gustavsson särskilt bäst men han är ändå en riktig författare. P O Enquist som jag däremot gillar likaså. Hans Livläkarens besök är ett stycke utsökt skönlitteratur av ett slag som verkar vara på utdöende för att ersättas av fokus på egomaniska böcker som Knausgårds tegelstenar i monumentalformat.

Karin Olsson med Lars Gustafsson och P O Enquist. Om Författarskap och åldrande.

Tur då, att monterprogrammet bjuder på intressanta utställare med en sådan mångfald att här finns något för precis alla intresseinriktningar och kvalitetsmått, inte minst tack vare folkrörelsernas ideellt arbetande kämpar för det fria ordet och litteraturskatten.

Monter. Bokmässan 2012.

Vi bör betänka vad som händer när dessa ideella krafter också diminuerar för att ersättas av tegelstenskrafter i monumentalformat.

Kulturskymning 2012.

(Ovan målning stod utställd i vestibulen under Bokmässan på hotell Gothia Towers invid Westcoast restaurang & bar, kunde tyvärr ej finna namn på konstnären och titel på verket)

Kulturskymningen 2012 sker således under en varvskris i monumentalformat. Hela Europas postindustriella sönderrostat försenade trauma är över oss, för att inte säga hela världens. I det läget är konsumism inte lösningen, som Nina Björk så riktigt påpekade. Utan kraftigt omfördelad rikedom, sänkt arbetstid, mer offentlig konsumtion, energiomställning osv.

Inte minst – mer kultur. Innan analfabetismen tar ett grepp om kontinenten pga en ofantlig nedmontering av omistliga värden.

Se tidigare bloggposter: Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författareTänk analogtDet Nya Riket: Anti-kulturnationenBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillSlimmade organisationer, just-in-time och New Public ManagementVad skulle vi göra utan dom som inte sover om natten?, Litteratur ej språkkonstTredje på listan – Leonard Cohen Old IdeasManu Chao!En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!Konst innanför ramarna tycker kulturministern, Satsa på Solbilar, IT, Offentlig Konsumtion, Kultur & MatSkattepengar på export?,

Läs: SVD – Borgs åtstramning säljs som satsning, SVT – V: 9 miljarder till skolan, DN- Så skrevs boken om Margot, SVT – Världens största korallrev har halverats på 27 år, WSJ – EU Report Urges Safer Nuclear Controls, DN – Han lärde Persbrandt skjuta rättDN- Har vapen av alla möjliga sorter, DN – Höjdpunkterna från Bokmässan, DN – Se alla seminarier, DN – 90 000 på BokmässanSVD – S lägger förslag mot bättre vetande, SVD – Nu höjer vi lärarlönerna i Stockholm, DN – Ask sätter stopp för granskning av Säpo, DN – S vill satsa 110 miljoner på läxhjälp i grundskolan, SVT – Hovrätten: Lärare ska inte alls ”tåla lite våld”, SVT – Åklagare fryser pengar i Teliahärvan i UzbekistanSVT – Tar längre timeout efter Tintindebatt, GP – V anmäler Ask efter granskningsstoppGP – Assangeaffären bakom nätattacker, DNExpressen – S-politik återgång till bidragslinjen, SR Ekot,  AB 123Dala-demokraten 123SVT 1,2Värmlands folkbladNorrländska socialdemokratenArbetarbladet 123DN 12Expr 12DagbladetSvD 12345GP 12Piteå-tidningenRoD 12,Folkbladet

Tack till Ett hjärta Rött för tips medialänkar ❤

Bloggar: Ett hjärta Rött – Borgs budgetretorik – en stor bluffAB – Anders Borgs bluff om a-kassan, annarkia, Görans bagateller och tankar – Om en svagt åtstramande statsbudget, bloggaren KAS, Lyrans noblesstrio – Förslag på Nobelpristagare, SVD – Ledarblogg – Framgång är inget skäl att slösa, Högbergs tankar – Dutt-politik, Annikas litteratur- och kulturblogg – Bokbloggsjerka, Kulturmagazinet Kulturbloggen, Boktjuven, Schitzo-Cookie’s Bokblogg, Boktokig, Böcker, böcker, böcker, …med näsan i en bok…, Olika sidor, Alla har en bok inom sig, Cecilia Blankens, Anne-Marie Körling, Mr Myself and I,

Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författare

Unni Drougge har skrivit en bitsk bloggpost om Jan Guillous position som mediaorakel och svensk litterär superstar, ”Jan Guillou – Brobrännaren”.

Man skulle kunna tro att det har att göra med den personliga vendettan som ägt rum mellan de båda, efter att Jan Guillou korthugget sågade hennes bok Boven i mitt drama kallas kärlek som en vedkapmen efter närmare research förstår man hur rätt hon nog tyvärr har i sina bedömningar av Hamiltons hyperkrönte skapare:

”Som de flesta narcissistiska makthavare omger han sig endast av ja-sägare och får därmed allt mindre kontakt med den oredigerade verkligheten (han har exempelvis kategoriskt och konsekvent vänt ryggen åt hela internet). Guillou tror således att hans ord ännu väger tungt och att han är en stor man i staten. Utan att skämta tillkännager han därför att han är ‘skickad’ att skriva en romansvit om 1900-talet. Det är bara han som kan göra det, säger han. [. . .] Med andra ord är Jan sig lik; i sina egna ögon är han fullt jämförbar med, säg, Thomas Mann. Det som däremot inte upphör att förvåna är hur medieeliten fortsätter låta honom vara en stat i staten. Efter de snälla recensionerna, som egentligen kunde ha utformats som råa gapflabb, får så Jan kliva upp i mediernas höga bönetorn och därifrån utdela högljudda och förödmjukande underkännanden av sina kritiker. Har någon annan författare den rätten?”

Hyllningarna av Jan Guillous döda tegelsten Brobyggarna framstår nämligen som minst sagt lismande.

Som kronan på fjäskeriverket kan man sen se “Kultur Specials” upphöjning av Jan Guillou till uppstoppad väggprydnad. Om inte förr så då når man full förståelse för hur långt media gått i sin okritiska hyllning av denna litterära stapelvarufabrikant.

Hans ännu inte lika intellektuellt uppstoppade hustru gör vad hon kan i det filmade “författarporträttet” för att desperat nagla fast honom vid verkligheten, alltmedan hans skrockande förnumstiga utsagor om samtiden och Bonniers fördunstar i ett moln av årgångsvin från den securitasbevakade alkobunkern.

Stundtals flackar hans blick oroligt efter att han tassat i raggsockorna efter henne med sina manuslappar en lång stund, som vore hon en ledstång att hålla i, när den av upphöjelsen fördunklade perceptionens förbindelser med världen utanför tycks stadda i farlig upplösning.

När han till slut sätter sig ner för att pusta ut efter den ansträngande förföljelsen, tycker man sig kunna ana en inre panik över att något kanske håller på att gå slutgiltigt förlorat.

Och det är nog det enda som bådar gott i den här ”dokumentären” (man erinrar sig ”Ondskan” som en fladdrande ensam låga i ett alltmer allomfatttande mörker av bottennapp). I övrigt är det illavarslande för att uttrycka det milt. Är det Piratförlagets PR-avdelning själv som kokat ihop detta fulländat pekoralistiska personporträtt? undrar man.

Inte nog med att självdistansen lyser med sin frånvaro, vi får också, genom en sista klumpig iscensättning av hyllningsföremålets erövringar i tillvaron, bevittna hur Jan Guillou stånkande forslar in en makabert strid ström av extremt stora och otympliga jakttroféer i det redan belamrade bostadshuset – ett slags nutida replik till Hemingways fästen i den amerikanska utmarken. I ett av rummen stirrar ett helt zoo av djurhuvuden ut från väggarna. Hur alla dessa nytillkomna också ska få plats  – tillsammans med ett lejon i naturlig storlek dessutom – framstår som obegripligt.

Men de enda i kritikerkören som försöker inrymma åtminstone ett korn av sanning i sina omdömen om Brobyggarna är Dala-Demokraten och Nils Schwartz i Expressen.

Kanske skulle Jan Guillou behöva ge sig ut på en lagom farlig singelsafari i verkligheten utan ledstång, och bli lite happy, happy. Samt ta farväl av årgångsvinerna ett tag, eller varför inte säga ett slutgiltigt adieu till dessa trolldrycker? Annars kan det nog komma att bli riktigt spöklikt på det förhärligade hjärnkontoret vad det lider.

Se tidigare bloggpost: Nobelpriset till Tomas Tranströmer – Bildspråkets virtuosLitteratur ej språkkonst

Läs: Dala-Demokraten – Magplask för Jan Guillou, Expressen – Jan Guillou: Brobyggarna, Tidningen Kulturen, Expressen – Guillou och Birro i författarbråk, SR – ”Han är svensk”, Folket i Bild 3/99 – Jan Guillou: ”Modern svensk litteratur är obegriplig”, Expressen – Jan Guillous sågning av Björn Ranelid

Bloggar: Tankaromib, Tankaromib – Funderingar kring Guillouattack nr 1, Fredman på Kvarnberget, Bokcirklar, Bokbloggar – Jan Guillou om Tranströmer, Annikas litteratur- och kulturblogg, Kulturkontoret – Guillou och obegripligheten, Marie Bjelmehag – Fin/ful litteratur

Nobelpriset till Tomas Tranströmer – Bildspråkets virtuos

Äntligen fick Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur. Synd bara att det dröjde så länge. Hoppas han kan njuta av det lite i alla fall.

När litterär kvalitet mer eller mindre blivit liktydigt med kommersiell framgång framstår utnämningen som en helt nödvändig kulturell markör.

Att konstarter som poesi hamnat så i skymundan bådar inte heller gott för för vare sig den språkliga utvecklingen eller människovärdets ställning, som tillsammans med naturen, livets mening och språkets själva innebörd hamnat på strykplats. Att Nobels fredpris går till kvinnors fredsarbete framstår också det som angeläget – om än i elfte timmen, för att inte säga sista stund.

Så detta var välkommet. Och framför allt – Grattis, Tomas Tranströmer!

Nu väntar vi bara på jazzens återkomst till blickpunktens centrum.

Se tidigare  bloggposter: Litteratur ej språkkonst, Den Germanska Satsmelodin får en RenässansKulturfientlighet och reaktionBrainstorm på hjärnkontorenEn Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti! – Den långsamma reprisenBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillTänk analogtEn Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!Konst innanför ramarna tycker kulturministernSlimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, Den Monstruösa normaliteten eller Medelmåttans TyranniDen politiskt neutrala konstkritikenDel II – Den sovande regeringen – ZZ  

Läs: SR1, SR2, SR3, SR4, SR5, SR6, SR7, SR8, SR9, SR10, SR11, SR12, SR13, SR14, SR15, SR16, SR17, SR18, SR19 – Studio Ett, SR20, SR21, SVT – ”Väldigt överrumplad och väldigt glad”, SVT2, SVT3, SVT4, SVT5, SVT6, SVT7, SVT8, SVT9, SVT10, SVT11, SVT12, SVT13, SVD1, SVD2, SVD3 – Följ twitterflödet om pristagarna, SVD4, SVD5, SVD6, SVD7, SVD8, DN – Fredspriset till 3 kvinnor, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN – Från vaggan till nobelpriset, DN9, DN10, DN11, DN12, DN13, DN14, DN15, DN16, DN17, AB – Nobelpriset till Tranströmer, Expressen – Tranströmer får Nobelpriset i litteratur, AB2, AB3, AB4, Expresssen2, Expressen3, AB5, Expressen4, AB6, Expressen5

Bloggar: Kulturbloggen, In Your Face, Körlings ord, Ord och inga visor, axess – Den kontroversielle Tranströmer, Bodströmsamhället, Röda Lund, Påhittade nöjen, Mimmimaries böcker och annat, Humanistbloggen, Roger Haddad, Deepedition, E-kuriren, Dagens bok