Unni Drougge tar i ett inlägg upp den utarmning av kulturlivet som följt i den nyliberala/nykonservativa högervågens kölvatten. Alliansens kulturpolitik går ut på att utrangera kulturyttringar som inte är kommersiellt självbärande, och på köpet får man praktiskt nog då även en utsortering av de politiskt obekväma – vilket som väntat fått till resultat att både det offentliga samtalet och kulturlivet för det första blivit högerdominerat, för det andra osedvanligt tystlåtet inför de omvälvande förändringar som genomförts respektive står för dörren; nedmonterandet av parlamentarismen och våra demokratiska fri- och rättigheter, inte minst yttrandefriheten.
Sedan ett drygt år tillbaka har jag här på min blogg försökt beskriva vad makten håller på med – i Sverige, EU och USA. Men det är inte många kulturpersonligheter och enskilda kulturutövare som reagerar eller uttalar sig, mer än typ Åsa Linderborg. Man undrar vad det beror på, för det är omfattande och allvarliga försämringar det handlar om, även om vi ännu bara skönjer hur det färdiga resultatet kommer att gestalta sig.
I en artikel i Counterpunch från 2002, ”Media Monolith – Synergizing America” skisserar den amerikanska journalisten Walt Brasch utvecklingen mot ökade ’synergieffekter’ även på litteraturområdet, dvs boken blir ett enda stort mediakonglomeratstyrt ‘event’ där litterära kvaliteter är synnerligen underordnade andra, s a s mer prioriterade mål:
”Fifteen book publishers, owned by six megamedia conglomerates, account for more than 90 percent of all book publishing in America. Only 10 of those publishers placed about 95 percent of the year’s best-sellers. With corporate business models replacing literary adventure, what seems to matter most is the bottom line. Editors first ask, ‘Can it sell?’ Booksellers ask, ´’What’s the promotion budget?’ The emphasis is upon names rather than writers [. . . ] Book publishers now look for manuscripts that can be turned into film properties and sold to a sister company. Good writing is often rejected in favor of probable spin-offs”
När det gäller ägandet så beskriver han vidare alltså hur bokförlag, filmbolag, tv-kanaler och tidningsföretag smält samman till mediakonglomerat som kontrollerar alla länkar i produktions- och distributionskedjan och hellre fokuserar på sådana saker som hur ett manus multimedialt kameleontiskt kan exploateras – och omvandlas till film, tv-serie, säljbara intervjuer med författaren, försäljning av anknytande accessoarer etc – än på litterär kvalitet eller kulturell mångfald:
”Through an intricate series of intertangling alliances, directors of one conglomerate can be found sitting on the boards of others, while the conglomerates themselves own parts of each other [. . .] The American media have become so incestuous that few people even thought it unusual that Warner Books paid former General Electric chairman Jack Welch a $7.1 million advance for his rules-laced business-guide autobiography, then announced a $1 million marketing campaign that included two days of interviews on the ”Today” show which is produced by NBC, part of the G.E. conglomerate. It’s all called ‘synergy.'”
Som led i samma utveckling minskar mångfalden även inom tidningsbranschen, så att ett fåtal koncerner dominerar hela det offentliga samtalet. Man får en ‘streamlining’ över hela linjen. Samma konglomerat som producerar ‘kultur och nöje’ producerar också nyheter och debatt och strömlinjeformar på så sätt även åsikter och värderingar:
”Chain ownership is now the prevalent model for daily newspapers, with 13 chains accounting for about 54 percent of all circulation; only about 300 of the nation’s 1,480 dailies are not parts of group ownership. Tied into all this is the lack of local competition. In 1923, 502 cities had competing dailies; today, only 14 cities have competing dailies. Half of all bookselling is now through Barnes & Noble or the Borders chains. A decade ago, independent booksellers accounted for about one-third of the market; now they sell about 15 percent.”
Slutligen handlar det alltså om makten över vem som får säga något och framför allt också över vad som får sägas:
”The conglomerate-advocates claim that in largeness is more efficiency, cost-cutting, and the development and use of greater resources to improve the product. They’re right. But, also right are the opponents who see even more layers of management, layoffs and ‘downsizing‘ in the name of ‘streamlining,’ and the gradual development of a conglomerate with innumerable divisions, each with its own identity and target audience, but all of which reflect the ownership’s values and mind-sets.” (min hyperlänk och fetstil)
Helt och hållet kongruent med denna utveckling är ju givetvis då den borgerliga Alliansens förslag i Kulturutredningen om att skrota målet att motverka kommersialismens negativa verkningar. Därför tycker jag att Författarförbundet skall starta omfattande fortbildning i olika webpubliceringsverktyg så att man får lära sig publicera sig själv på nätet, och därigenom även kontrollera egen lansering, distribution och försäljning. Stunden är också kommen för ett återuppväckande av idén om ett Författarförlag. Låt oss utvidga Déjà Vu med ett Début och ett Débats.
Se tidigare bloggposter: En Ny Prop. i Demokratins blodomlopp: Anti-demokratiska universitet, Det fria ordets död II – PROTESTERA!, ACTA – In i diktaturen med öppna ögon?, Högervinden blåser upp till orkan, Det Nya Riket: Anti-kulturnationen, Bränn inte biblioteket i Alexandria en gång till, Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Litteratur ej språkkonst, Det fria ordets död, Lagrådet fortsätter fuska fram lagstiftning, Kulturfientlighet och reaktion, Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, Spöken som finns, Kapitalrealismen ersätter Socialrealismen, Paramilitär säkerhetspolis, Välfärd OCH demokrati – inte Piratpartiets ‘ultrakapitalism’, En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti! – Den långsamma reprisen, Nickedockorna som pratar Newspeak, Brainstorm på hjärnkontoren, Deadline för demokratin 29 april och 5 maj – KRÄV Citizens’ Rights Amendment, Tänk analogt, Del II – Den sovande regeringen ZZ, En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!, Konst innanför ramarna tycker kulturministern, Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management,
Läs: Unni Drougge – Den kulturella utarmningens konsekvenser, SR.se – Stark kritik mot kulturutredning, Dalarnas tidningar – Kulturförslag en fara, DN.se – Stora förändringar med Kulturutredningen, DN – Nu måste Bonnier våga möta kritiken om monopol, Svante Weyler blogg – Skandal, skandal, Kulturbloggen – DN mästare i att undvika att erkänna rödgrön ledning, SVD – Nätprotester mot Kulturutredningen, Sydsvenskan – Kulturutredning eller kulturkannibalism?, DN – Krigsförklaring mot kulturutredningen, nummer.se – Här är kulturutredningen, Kulturrådet – Remissvar Kulturutredningen, Akademiska Synpunkter: David Karlsson: En kulturutredning, SVD – Konsekvent försvar av kulturens egenvärde, Kungliga biblioteket – KB svarar på Kulturutredningen, skuggutredningen.se – Skuggutredningen, svt.se – Kulturutredningen skriver om kulturmålen, arbetarbladet.se – Kulturutredningens fiende nr ett, GP – Avhoppare skriver bok om Kulturutredningen, Politikerbloggen – Varför läser inte Piratpartiet Kulturutredningen?, GP – Duo hoppar av Kulturutredningen, Riksarkivet.se – Riksarkivet starkt kritiskt mot förslagen i Kulturutredningen, AB – Åsa Linderborg: Ett skott i hjärtat, DN4, DN5, DN6,
Läs bloggarna: Knuff
Kafka – The Movie The T-shirt The Mug
Nemokrati 
