Inte en Pudel i sikte

Bildt uttalar sig som den förpubertale kalenderbitare han uppenbarligen är, och lika uppenbarligen kommer att förbli. Han poängterar att han minsann slutade i företaget Lundin Petroleum, precis innan de fick tillstånd av den etiopiska regeringen att leta olja i Ogaden, närmare bestämt några veckor innan.

Bildt resonerar då i termer av datum och klockslag samt kräver tjurigt att vi, utan att ifrågasätta, okritiskt går med på denna hans adolescenta von-oben-argumentation, som han gestaltar i en rungande snorkig kommuniké från Alla Dessa Dagars allra högst belägna alptoppar av träumeri och självbedrägeri.

Som om han inte dessförinnan suttit hela sex år i Lundin Petroleums styrelse. Och som om sådana avtal inte föregås av några som helst förhandlingar. Som om han inte var bekant med familjen Lundin.

”Lundell skjuter också in sig på ordet ‘verksamt’, som Carl Bildt använder. Det stämmer att Lundin Petroleum inte hade någon verksamhet igång, men Carl Bildt var styrelsemedlem i företaget när förhandlingar om utvinning inleddes med Etiopien, enligt Kerstin Lundell.

– Han påstår att det inte har gjorts affärer, men det stämmer inte. Det förhandlades med regeringen. I vanligt språkbruk säger man att om man förhandlar så gör man affärer och då är man verksam, säger Kerstin Lundell.”  [anm: min fetstil i citatet]

Till det kan läggas hans långa engagemang i Lundin Petroleum under den tid, som internationella åklagarkammarens förundersökning avser, då Lundins Oil Road byggdes, 160 000 sydsudaneser fördrevs och 12 000 dödades. För denna tid, när han bevisligen satt i företagets styrelse, övergår han till att unisont med Adolf H. Lundin själv prata i termer av att oljan skapar fred och välstånd, vilket den lika bevisligen och enligt alla ögonvittnen inte gjort. Istället har oljebolagens, och i synnerhet Lundin Petroleums, verksamhet i Unityprovinsen svårligen fördjupat konflikter så att de slutat i massmord.

Redan innan Lundin Oil startade sin verksamhet i Block 5A varnade den kanadensiska regeringen för vad ett engagemang i Unityprovinsen kunde leda till och att det inte var lämpligt, så att man därför drog sig ur, men det var inget som hindrade Lundin Oil.

Lundinsfären är känd, för att inte säga ökänd, för sina oetiska affärsmetoder. Att Sverige och vår utrikesminister är direkt förknippad med affärsfamiljen Lundins företagsgrupp och vad det betyder för Sverige utrikespolitiskt och svenskar utomlands vägrar Bildt helt enkelt ta ad notam.

När media nu långt om länge tar upp frågan till sakkunnig debatt, så vägrar Moderaterna och regeringen lika envist att medverka, som stode de självklart över såna banaliteter som demokratisk granskning.

Något som blir än märkligare, med tanke på att regeringen skickade handelsminister Ewa Björling att svara i riksdagen, när Jonas Sjöstedt ställde interpellation till Carl Bildt angående hans engagemang i Lundin Oil under den tid som fördrivning och massmord ägde rum i södra Sudan. Om regeringen således anser att frågan om Carl Bildts Sudanaffärer skall adresseras till andra i regeringen, varför ställer man nu då inte upp i debatt? Med det agerandet i riksdagen bör Reinfeldt självklart svara på journalisternas frågor jämsides med Carl Bildt.

Enligt FN:s rapport om olaglig exploatering i Kongo hade Lundin Group därtill även affärer i Kongo 1998-2001. Det handlade då om s k blodsdiamanter, kobolt  m m. Lundin Group har inte oväntat även ett diamantföretag, men menar att i Kongo handlade Lundins engagemang om kobolt och koppar. FN hade i rapporten från 2002 om olaglig exploatering i Kongo listat Lundin Group som ett av de företag som bröt mot OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I samma rapport nämns inte förvånande också Viktor Bout, the ‘merchant of death’, som nu står åtalad i USA för illegala vapenaffärer m m. Enligt FN:s rapport var han diamantsmugglare baserad i Dubai, som var transitland för de olagligt exploaterade diamanterna från Kongo fvb till olika länder i väst, där diamanterna sedan omsattes på marknaden (rapporten s. 26).

Organisationen Diakonia har också riktat kritik mot Lundingruppen gällande dess verksamhet i Kongo. I rapporten ”Risky business” granskas Lundin Minings affärer i Kongo och de avtal som slutits mellan bolag och kongolesisk regering, och då kritiseras att avtalen slutits på ett så korrupt sätt att de lett till att rikedomar forslats ur landet och inte kommit befolkningen till del. I samband med det kritiseras Lundin Mining för att i anslutning till förhandlingar med regeringen om koncession ha gett penningbidrag till diktatorn Mobutus valkampanj:

”Ett frågetecken är till exempel hur det påverkade förhandlingarna att Lundingruppens grundare erbjöd ex-diktatorn Mobutu ett ekonomiskt bidrag  till dennes valkampanj under samtalen. Till skillnad från andra bolag har Lundin Mining fortfarande inte antagit en policy som förbjuder bidrag till politiska partier och valkampanjer.

Rapporten behandlar också den kritik mot avtalen som kommit från både lokala organisationer och Världsbankens experter. [. . .]

Diakonia besökte området i början på februari uttryckte många bland lokalbefolkningen sin besvikelse.
– De säger att vi bor på jordens mest värdefulla mark, men vi får inget när de tar den ifrån oss, sade en kvinna som bor på gruvområdet.

Spänningarna mellan företaget och lokalbefolkningen ledde så sent som i januari till konflikter inom gruvområdet.”

För att illustrera hur orimlig Bildts oprofessionella hållning är, när han understryker att han ‘bara’ haft engagemang i Lundin Petroleum (tidigare Lundin Oil), och minsann inte några andra av familjen Lundins företag, kan vi citera uttalanden om Lundin som gjordes av svenska UD 2002 i SVD-artikeln ”UD bekymrat över Lundin”:

”GENÈVE Från svenska regeringens sida anses det bekymmersamt att företagen Lundin Group och Tenke Mining står på FN:s lista över företag i Kongo som anklagas för att bryta mot OECD:s riktlinjer.

– Svenska regeringen förväntar sig att svenska företag följer OECD:s riktlinjer, säger Anna Maj Hultgård, kansliråd på UD:s enhet för internationell handelspolitik, till Näringsliv.
Hon tillägger att ett företag ‘anses vara svenskt om det har svenska intressen eller svensk profil, vilket inbegriper detta fall’.

I rapporten från expertpanelen tillsatt av FN:s säkerhetsråd står att Lundin Group och Tenke Mining är registrerade i Bermudas respektive Kanada. Svensken Adolf Lundin äger dock ‘mellan 30 och 50 procent’ av Tenke Mining, enligt företagets operative vd Paul Conibear. Adolf Lundin är också grundare av samt styrelseordförande och vd i Tenke Mining, som är noterat på Torontobörsen.
Lundin-familjen leder även styrelsen i Lundin Petroleum – tidigare Lundin Oil grundat av Adolf Lundin som hamnade i blåsväder för två år sedan då företaget anklagades för att indirekt vara inblandat i människorättsbrott i Sudan där man prospekterar olja.

Lundin Petroleum framhäver att det är ‘ett helt självständigt och oberoende’ bolag, utan någon som helst verksamhet i Kongo.”

Så slutligen Bildts förnumstigt huvudlösa påståenden – om att journalister inte ska åka till ‘farliga’ områden som UD avrått från resor till – vilka inte står diktatorers floskulösa uttalanden långt efter. En utrikesminister som anser att journalister inte ska lägga sig i om övergrepp på civilbefolkning eller rentav folkmord pågår – vad liknar det?

De enda ‘inbäddade’ reportrar som han skulle räkna som ‘professionella’ är väl de, som liksom CNN-betonat riggas upp i kamouflagedräkt och hjälm av landets militär och välsminkade mellan bländvita tandrader avger sina vindpinade uttalanden någonstans på fältet framför ett helt batteri av networks-tv-kameror i initierad infotainmentdialog med hemmaredaktionen.

Likt de som bäddas in i pravdabomull i hårdredigerad ‘visning’ enligt Pentagon-planlagd sight-seeing-rutt under pågående War on Terror i Irak eller Afghanistan, lyxhotellångt från både targeted och collateral killings.

Se ABF Play – Maj Wechselmanns film om Lundin Oil och Sudan ”Det är upp till dig”

Se tidigare bloggpost: Sverige – handelsresande i folkmord?,

Se även: SR – Studio Ett – Carl Bildt och Lundin Petroleum, Lyssna på inslaget, Diakonia – Risky Business, Diakonia – Ladda ner hela rapporten, Diakonia – Ladda ner en sammanfattning, 

Läs även: CNN – ‘Merchant of Death’ Trial to Open in New York, WSJ blog, SVT – Dödens köpman inför rätta – citat: ”På tisdagen ställdes Viktor Bout inför rätta i New York”, E24 – Lundin Mining går samman med Tenke, SVD, SVD – UD bekymrat över Lundin, en.rian.ru – Business – Gazprom offered stake in gold deposit in Russia’s Far East, Lucara diamond –  brochure,  United Nations Security Council – Letter dated 15 October 2002 from the Secretary-General addressed to the President of the Security Council – Final Report of the Panel of Exports on the Illegal Exploitation of Natural Resources and Other Forms of Wealth of the Democratic Republic of Congo – ”[. . .]Business enterprises considered by the Panel to be in violation of the OECD Guidelines for Multinational Enterprises [. . .]54 Lundin Group[. . .]Reliable sources have told the Panel that gem diamonds from Mbuji Mayi in the Democratic Republic of the Congo account for much of the phenomenal increase in diamonds transiting through Dubai in recent years. Export from the United Arab Emirates to Antwerp increased to $149.5 million in 2001 from $4.2 million in 1998 according to the Diamond High Council’s statistics. The Panel has been told of chartered flights direct from Mbuji Mayi to Dubai, and other routes via Dar es Salaam, on which illicit diamond exports have been carried. Likewise, Dubai has become a transit point for coltan from the Uganda-controlled area and a portion of the diamonds originating from Kisangani in the Rwanda-controlled area. The arms and diamond smuggler Victor Bout uses the United Arab Emirates as his permanent base, with nine of his aircraft stationed at Ra’s al Khaimah International Airport” (s. 26) [min fetstil i citatet], TV2.no – Svenske fanger i Etiopia på Stoltenbergs agenda

Se tidigare bloggposter: ‘Ansvar’ Del I – Oljan och ”demokratiseringen” av Nordafrika, Den Manodepressiva Marknadens Melankoliska Fas, Kvällens Agenda – SVT övergår till (M)egafoni och Videokrati, Juholts Linjetal och Juholts (M)ittenpolitik – två skilda saker, Tobleroneaffärer kontra Lundin Oil-, Bellstasund-, Schenström-, Björling-, Borelius-, Stegö-Chiloé-, Littorin-, Odenberg-, Tolgfors-, Reinfeldt- och Billströmaffärer, Vem har skapat den ‘ökade hotbilden’ mot Sverige?

Läs: AB – Åsa Linderborg – Blod och olja, Expressen – Leo Lagercrantz – Mörkrets hjärta, SVT Debatt – Bildts ovilja håller Schibbye och Persson kvar i fängelset, Expressen – De sökte sanningen men fängslades för terrorbrott, Expressen – De talar för fängslade svenskar, SVT – Bildt skadar förtroendet för utrikespolitiken, AFP, The Local – Bildt slams paper over ‘amateur’ reporting, SVT – Amnesty/Reportrar Utan Gränser – Ambassaderna står inte upp för yttrandefriheten, Expressen 3, Expressen4, AB2, AB3, AB4, AB5, DN1, DN2, DN3, DN4, DN – Markera för pressfriheten, DN6, SVT – Efter Juholt: Fler politiker betalar tillbaka, SVT – Tufft se sin son i handbojor, SVT – Rättegången skjuts upp till på torsdag, SVT – Anhöriga har rest till Etiopien för rättegång, SVT – Detta har hänt – från gripande till rättegång, SVT Debatt – ”Sverige borde varit tydliga i ett tidigt skede”, SVT – Bo Inge Andersson: ”Stormakt med hög politisk svansföring”, SVT – Bildt försvarar sig på sin blogg, SVD – För mycket bidrag till två M-politiker, SVD – Borg vill inte bli riksdagsman, SVD – Locket på om oljeaffärer, SVD4, SVD5, SVD6, SVD – Fortsatt internt stöd för Juholt, SVD8, SVD – Bildt skadar förtroendet för utrikespolitiken, 

Bloggar: Jonas Sjöstedt – Är det Bildts tur nu?,  Anna Ardin – Förde Aftonbladet en medveten kampanj för att avsätta Juholt?, G(r)ön, Dagsvers, Martin Mobergs blogg, Högbergs tankar, vick2ria, Lasses blogg – Barbariets återkomst, Peter Andersson – med rätt att tycka, Thomas Böhlmark, Lena Holfve, Altruistkonsult, Ett hjärta Rött, Martin Moberg2, Newsmill – Etiopien är inte Carl Bildts enda problem, Newsmill – Hans Linde, Newsmill – Mohammed Hussein – De svenska journalisterna greps för att Etiopien vill dölja sitt folkmord, Newsmill – David Isaksson,  Energibluffen, Alltid rött alltid rätt, Röda Berget – Dansk toppolitiker kräver att Bildt tar timeout, Sapere aude, Sverker Ohlsson – En opartisk utrikesminister, Rune Lanestrand – Bildt, ‘a medium-sized dog with a big dog attitude‘, Newsmill – Carl Bildt: DN-s anklagelse är inte sann, DN – Bildt är en belastning för Sverige och bör avgå, Adam Cwejman – Bildt och regeringen bör ta anklagelserna på större allvar, Newsmill – Urban Ahlin –  På tiden att åklagare utreder Bildts eventuella krigsbrott, Robert Hårdh, Newsmill – Rev Ramadan Chan Liol, Newsmill – Claes Borgström – Åklagarmyndigheten måste omedelbart inleda förundersökning mot Carl Bildt om brott mot mänskligheten

Att Carl Bildt har Carte Blanche för Allt det visste vi redan

Att Carl Bildt är expert på retorisk judoteknik, där skrockande transponering till durtonart är den mediestrategiska specialiteten, det visste vi redan, eftersom en av svensk medias grundlagar är, att journalister aldrig någonsin frågar ut honom på samma sätt, som SVT Aktuellt och Rapport ikväll helt berättigat frågade ut ”Fia” Arkelsten, utan istället alltid låter honom komma undan utan besvärande följdfrågor, vad han än gör eller är insyltad i. Han skäms inte för nånting och det verkar vara en förmåga som beundras omåttligt i massmedierna.

Men det är ändå förvånande, att denna hans monumentala skrupelfria fräckhet är så utbredd, att riksdagsledamot inte ens skäms när det avslöjas hur hon i egenskap av miljöpolitisk talesperson för Moderaterna åkt på bjudresa betald av multinationella miljökatastrofala Shell för att sedan stå som levande reklampelare och prata sig varm för Shell i riksdagen, samt låtit sig bjudas av kärnkraftsindustrin på ”studieresor” till det fördyrade kärnkraftsbyggets Finland, varpå Shell genast får stöd för både fossil gasutvinning i bördigaste Skånekommunerna och kärnkraftsindustrins beställning på stopp för avvecklingen skyndsamt expedieras trots våldtäkten på Centerns kärnvärderingar som det innebar.

Moderaterna anser således att det är helt korrekt att multinationella ”utskällda” företag beställer fram lagstiftning som politikerna mot betalning sedan snabbt expedierar. Att demokratin därmed är helt överspelad verkar de enbart se som något positivt.

Det här korrupta styrets framflyttning av gränserna för vad lagen tillåter tillsammans med sina redan framskjutna positioner föranleder mig därför att återpublicera vad globaliseringsforskningen kommit fram till angående denna nyliberalismens gangsterekonomiska metoder.

Se även tidigare bloggposter: Carl Bildt tonar nog ner det mesta, Reinfeldt ovetande om den ”olyckliga” och ”beklagliga” korruptionen?, samt Tidningen Republic – (S)hell on Earth,

”Den ”legala nihilismen” och gasledningarna

Posted on  november 24, 2009 by komigenuva|

De globala koncernernas allmakt kallar ju vanliga människor ‘globalisering’. Men i den akademiska världen skiljer man mellan ‘globalism’, ‘globalismer’ och ‘globalisering’.

Med ‘globalism’ menar man då den neoliberala marknadsreligionensanspråk på världsherravälde, medan man med ‘globalismer’ menar tanken att det kan finnas flera konkurrerande föreställningar om vilken världsordning som skall råda. Med ‘globalisering’ menas då slutligen det faktum att världen i och med den kommunikationsteknologiska utvecklingen krympt till en ‘global by’, i synnerhet sedan Internet uppfanns.

En av världens mest framstående forskare om dessa fenomen, Manfred Steger, konstaterar:

”that the globalist neoliberal project is in essence one ideology of many in the constellation of globalization. The neoliberals or neoconservatives have merely harnessed a sophisticated public relations machine – propaganda, in Noam Chomsky’s analyses – to convince a naïve public that laissez-faire liberal capitalist ideology is actually nothing less than an end point of history, a culmination of natural scientific process and evolution. The mistake, Steger would argue, is to confuse a political economic ideology with some kind of inevitable evolutionary process interpreted through a lens of scientific method.”

(citerad i Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – ”Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 7. )

Inom ‘globalismen’ – dvs den neoliberala marknadsreligionsutövningen och dess anspråk att göra sig gällande som allenarådande världsreligion – verkar makteliten.

Redan 1956 skrev C. Wright Mills en bok om den: The Power Elite. Den beskrevs då som tredelad; bestående dels av koncernernas, dels av militärens, dels av politikens elit. Mellan dessa tre maktsfärer fanns svängdörrar genom vilka samma elitmänniskor passerade in och ut för att iklä sig olika maktpositioner.

Så tidigt som 1956 visade det sig emellertid, enligt denne Mills, att balansen sinsemellan de tre förskjutits. Medan allt mer makt koncentrerades till de två första sfärerna dränerades den politiska allt mer på inflytande, vilket ledde till att koncernerna och det militärindustriella komplexet blev styrande för politiken. Så istället för att politikerna ritade upp riktlinjerna som de förra hade att hålla sig till så blev det mer och mer tvärtom:

” As noted by Mills, the political domain has diminished in power relative to the corporate and military sectors: ‘Insofar as the structural clue to the power elite today lies in the political order, that clue is the decline of politics as genuine and public debate ofalternative decisions.’”

(Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – ”Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 9)

I ljuset av detta skulle man som jämförelse kunna beakta vad som just nu sägs om det som timar och sker i Ryssland.

Där påstås nämligen att oligarkernas makt gått fullständigt överstyr på grund av att ränderna från tsarismen aldrig gått ur själva samhällskostymen.  Efter kommunismens fall 1989 togs makten över av koncernledningar – personerna i dem hade då förpassat sig dit genom svängdörren från den politiska maktsfären till den ekonomiska – ett korrekt steg i karriären om man beaktar vad Mills och Steger säger.

Det speciella med den ryska situationen är då att man gått över från den politiska maktsfären i ett diktatoriskt styre till den ekonomiska sfären i en neoliberalt globaliserad marknadsekonomi, vilken enligt ovanstående alltså numera  är den maktsfär som, tillsammans med den militära, styr den politiska. Frågan är då om något egentligt regimskifte skett.

Farhågan bekräftas av de underliga och makabra händelser som ägt rum i det ryska riket.

Och tänker man då på vad som skrivs om detta kan man även slås av farhågor beträffande den politisk-ekonomiska maktfördelningen i Väst. Anledningarna till att den politiska makten återigen blivit korrupt i Ryssland sägs nämligen vara bristen på konkurrerande alternativ, att oppositionen inte tillåts fungera såsom den ska i en demokrati.  Som Mikhail Krasnov; ”Doctor of Law, the chair at the constitutional and municipal law department at the Higher School of Economics” den 14:e mars 2008 i Novaja Gazeta säger:

A prominent political thinker of the 20th century, Carl Popper, formulated that criterion: democracy is such a form of state structure where bloodless change of power is possible through election. What does it mean? First, it means political competition where people themselves define the course of the national policy using the election system. Second, this is about the lack of monopoly for power. In economics, the victory in a competitive struggle never means the winner will stay alone in the market. The same must apply to the politics. With a democracy no one can be thrown away from the domestic politics. This applies not only to the parliament, but also to the president. Whatever broad powers he were invested in, he still must stay under control. And how can people control the president, government and the new political force in power? First of all, this is possible to be done through opposition, i.e. parties that failed to become winners at this stage.  And how can they exercise the control, in their turn? They can do it through parliamentary enquiries, participating in making the state budget, exercising control over public spending and so forth.”

För eftersom tendensen är densamma här – att det blivit de ekonomiska och militära maktsfärerna som styr den politiska istället för tvärtom – så riskerar den demokratiska kontrollen att gå förlorad. Särskilt efter att Lissabonfördraget implementerats. För då välter hela skutan över till förmån för den exekutiva makten (som i sin tur styrs av lobbyism och militarism enligt ovan nämnda analytiker).

De nationella parlamenten förlorar kontrollen över den exekutiva (eller verkställande) makten (= ministerrådet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Presidenten och den Höga Representanten för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) och Europaparlamentet har knappast samma styrförmåga.

Och det allra allvarligaste är att lagstiftningsmakten delegeras till regeringarna utom räckhåll för demokratisk kontroll. Inte minst saknas också offentlighetsprincip och remissförfarande och därmed även möjlighet till offentlig debatt, vilket strider mot vår grundlag som säger att den fria opinionsbildningen är en hörnsten i den demokratiska samhällsbyggnaden .

Och när man betänker detta ser man också såna saker som t ex Vattenfallsaffären och kammarrättens dom att försäljningen av Tibblegymnasiet var olaglig – i ett annat och mycket obehagligare ljus. Man skärras även än mer över vad Carl Bildt något glättigt skriver på sin blogg ”Alla Dessa Dagar” om den återerövrade vänskapen mellan EU och Ryssland i bloggposten ”Goda vibrationer”

”Fortfarande lyser den stora röda stjärnan över Spassky-tornet vid Kreml-muren. Dess era är – tack och lov – borta men den tillhör dock bilden av detta Moskva.

En dag med bra diskussioner går mot sitt slut.

Påtagligt var hur goda vibrationerna var efter onsdagens toppmöte i Stockholm.  Det anses här ha varit ett av de bästa av de möten av detta slag man haft med Europeiska Unionen.

Inte så att vi inte diskuterade de frågor där vi har delade meningar – t ex om mänskliga rättigheter eller södra Kaukasus. [. . .]

Men att vi också underströk det gemensamma intresse vi har av att bygga ut förbindelserna.

Moderniseringen av Ryssland är ett mycket påtagligt gemensamt intresse.

Men den är inte möjlig utan en fungerande rättsordning. Den ”legala nihilism” president Medvedev talat om är ett akut hot mot denna modernisering. [. . .]

Och nu väntar middag i Moskvas vimmel.”

För vi vet ju alla vad ”modernisering” egentligen betyder nuförtiden. När Fred betyder mer och mer Krig, och ”Framsteg för integriteten i Europa” att lag om avstängning från Internet stiftas på torsdag fasar man slutligen inför vad Stockholmsprogramstriptyken ”Fred, Säkerhet och Rättvisa” i slutändan kan komma att visa sig innebära efter att de allra sista korten på bordet är lagda. SeEU Newspeak Glossary.”

Läs: AB – Blev bjuden på fler resor, AB – Carl Bildt: ”Jag har gjort massvis med resor”,  SVD – ”Jag beklagar inte att jag åkte”, SVD – Arkelsten körde gratis BMW, Rolling Stone – The Spill, The Scandal and The President, DN – Reinfeldt vill att Arkelsten stannar, AB – Tvätta rent i politiken, AB – Arkelsten borde avgå, DN – Arkelsten hoppar av extraknäck, SVD, AB5, DN3, DN – Korruption: Moderat oljeberoende, Expressen, Expressen – Sofia Arkelsten satt i riksdagen, AB – ”Har förtroende för Arkelsten”, AB – Arkelsten borde avgå, DN – Sofia Arkelsten försvarar Shellresan, AB – Tvätta rent i politiken, Expressen, AB – Lämnar styrelse – anger tidsbrist som skäl, AB – ”Ångrar det inte”, AB – Arkelsten åkte på Shells bjudresa, AB – Bildt: Jag har gjort massvis med resor, Expressen – Arkelsten stannade, Expressen – Mona Sahlin: Otroligt dåligt omdöme, SVT – Mats Knutson: Arkelsten i mödosam uppförsbacke, SVT Debatt Gudrun Schyman – Arkelstens Shellhistoria ingenting mot Carl Bildts oljeaffärer,

Bloggar: Peter Andersson – Om Fia Arkelsten, Shell och Nigerdeltata miljöhaveri, Högberg, Röda Berget,