Etikettarkiv: offentlig sektor

”Goda statsfinanser” och skyhöga bolån – 500 % ränta närmar sig när eurozonen kollapsar

I takt med att eurozonens kollaps närmar sig, när dominobrickorna Grekland, Spanien, Italien och Frankrike faller, så kommer kapitalflykten att accelerera till länder som Tyskland – och Sverige.

Hur trevligt blir det då att vara en ”safe haven”? Vad skulle massiva kapitalrörelser till kronans favör betyda för boräntorna? Anders Borg har ju varit så superbäst i EU-överklassen, att vår statsskuld stadigt minskat i takt med att han  sålt ut vår gemensamma egendom och stramat åt de offentliga utgifterna – alltmedan skulderna på privatsidan skjutit i höjden.

Vad händer då när kronan blir starkare och starkare och vi hotas av överhettning? Riksbanken måste givetvis höja räntan, det kan rentav bli en räntechock. Exportindustrin tar stryk och jobben med det. Big time.

Vad tror ni sen händer för det svårt skuldsatta, svenska folket och deras miljonlån på ”sina” fastigheter samt stadigt ökande privatkrediter som kompensation för Borgs svältpolitiska budgetar (som röstas igenom med SD:s goda minne)?

Ska vi gissa på 500 % i juni innan Grekland tvingas lämna euron för att om ett år eller så följas av Spanien och Italien. Eller blir det 1000 % denna gången?

Frågan är hur snabbt det går. Rädde sig den som kan. Och vem tror ni kommer att dra nytta av det massiva missnöje som kommer att breda ut sig när paniken slår till?

Jag hoppas på att PIIGS-länderna lämnar euron så fort som möjligt. Ju snabbare de återhämtar sin konkurrenskraft och kommer på fötter, desto bättre är det för svensk ekonomi, då den inte kommer att bli samma offer för spekulation. Tysklands merkantilism kommer att slå tillbaka stenhårt mot landet. Liksom Borgs vansinniga budgetar kommer att slå hårt mot Sverige.

Löfvén gör något mycket oklokt när han avstår från att skapa 40 000 jobb i vård, skola, omsorg och istället väljer ”andra möjligheter”. Från verkningslös restaurangmoms till andra lika tröstlösa möjligheter betyder ur askan i elden. Den offentliga konsumtionen måste öka, inte minska. Och det nu innan det är – för sent. Ökad massarbetslöshet lär inte öka familjernas möjligheter att behålla sina hem.

Men han kanske hoppas på kriget – mot Iran för att få fart på ”jobben”, med tanke på hur tungt av metall den gamla (S)taffagerustningen skramlar.

Och mobiliseringen mot det ”inre hotet inte att förglömma, som lukrativt extrajobb för de nya, ännu icke färdigrekryterade rekryterna i det Nya Försvaret.

Kvinnorna? Ja, där har kanske Tysklands arbetsmarknad ett och annat tips för hur de kan skapa sig sysselsättning på den Nya arbetsmarknaden genom breddad piratpolitik.

Två av världens äldsta yrken som hand i handske för en luguber framtid.

Läs: DI – Experterna kritiserar Borg, DI – Storbank dumpar svenska aktier, Börsen och räntor rasar på Grekland, Paul Krugman – Eurodämmerung, Forbes – The 40 Highest-Earning Hedge Fund Managers– quote: ”Ray Dalio Rank: 1  Firm: Bridgewater Associates Headquarters: Westport, Ct. Earnings: $3 Billion With nearly $120 billion in assets, Dalio’s Bridgewater Associates continued to post spectacular results in 2011 even as the average hedge fund lost money. With big bets on U.S. and German government bonds, Dalio’s funds produced returns in the 20% range in 2011. His methods are controversial and include videotaping meetings and encouraging brutal honesty among staffers. This tactic has paid off handsomely during the recent market turmoil. The son of a jazz musician, Dalio founded Bridgewater in his Manhattan apartment in 1975. At age 62, he is now trying to make sure the firm survives him, ceding more responsibility to senior staff and selling chunks to his employees and clients.”, Kildén & Åsman – Vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren? – citat: ”I diagrammet här nedan ser vi att när bankkrisen bröt ut skedde nästan 52 procent av all världens insättning (Dépots) i skatteparadisen och 48 procent av all utlåning(Prêts). Efter krisen har de båda parametrarna minskat något men ligger fortfarande inte långt från toppnivån.” [. . .] Enligt senaste rapporten från FNs handelsorganisation UNCTAD hamnar inte mindre än 30 procent av världens totala direkta utlandsinvesteringar i skatteparadisen[ . . .]nästan hälften av hela världens innehav av amerikanska statsobligationer placerade i skatteparadisen.”, PBS – Money, Power and Wall Street

Se tidigare bloggpost: Väst ”löser” krisen – och väljer fossilenergiskt världskrig istället för massiv satsning på Solenergi1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärdenFastighetsbubblan kommer att brisera IIFastighetsbubblan kommer att briseraRisk för rekyl i Kina – fastighetsbubblan kan bristaJättebubblan briserar snart – det blir en Ekonomisk Atombomb

Läs mer: GP – Ledare: ”Politikerna bör leva som de lär”, SVD – ”God politik kommer inte ur dåliga exempel”, Sydsvenskan – ”Tänk brett om skatten, Borg”, HD – ”Mannen bakom masken”, Corren – Farväl till romantiken, DN – Som man ropar…, UNT – Trycket ökar på Löfvén, NWT – Valfrihet för familjer, NSD – Hollande hoppet i ett skakigt Europa, Dala-Demokraten – Metallsmak i svensk politik, Skånskan – SD får ett lyft men hade trott på mer, Smålandsposten – Riksbanken säkrar sin ställning, Wikipedia – Svenska reduktioner, Wikipedia – Karl XIDN – ”SD:s ökning inte anmärkningsvärd”, DN2, DN – Bundesbankschefen varnar grekerna SR Ekot – Merkel ser ut att bli valets stora förlorare, SVT – CDU gör katastrofval i NRWWSJ.comSVD – Tufft läge i krisens Grekland, SVD – Marknad inom rimliga gränserDN – Tusentals upprörda fyller Spaniens gator, DN – Regeringspusslet lämnas över till presidentenExpressen – Nu svänger Löfvén – på en rad punkter, SR Ekot – ”Vissa har saker – andra inte” BarnenSVT – Sifo Väljarbarometer: Ökat väljarstöd för Sverigedemokraterna, DN – Sverigedemokraterna på fjärde platsSVD – SD är fjärde största parti i majbarometern, SVD2,  SVD – Bubbelvarning hos de två stora, AB – SD är fjärde största parti, AB – Därför köper folk den sämre kopian

Bloggar: Lena Sommestad – Sverige bör ta ansvar genom en mer expansiv ekonomisk politik,  Roger Jönsson (s) – Vinnare?, Enn Kokk – Apoteksprivatiseringen leder exakt till det väntade Svensson – Borgerliga småpartier backar – därför blir SD fjärde största parti Kildén & Åsman – Tiga är guld, tala är silver, Huddingeperspektiv, DHEPeter Andersson – me…blogg.tianmi.infoSignerat KjellbergMartin Mobergs betra…,Roger Jönsson (s)FannyMartin Mobergs betra…, Under den lugna korkekenPeter Andersson – me…, och Röda Malmö, Jonas Wikström – Trist Sifo i maj, Lena Sommestad – Några fakta i målet – kärnkraften

Barnfattigdom, Fas3 och ”Enskilda exempel”

här såg barnfattigdomen ut 2008 före finanskrisen enligt Rädda Barnen: Om index för samtliga hushåll sätts vid 100 så hamnade par med barn strax under det strecket, medan ensamstående föräldrar (mestadels kvinnor) hamnade långt under det strecket och i sjunkande. Barnfattigdom drabbar således mest hushåll med ensamstående föräldrar. Det beror bland annat på följande:

Det är svårare att försörja ett hushåll på bara en inkomst. Ekonomiska stöd som föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag, tilläggsbidrag till studiemedel och underhållsstöd/underhållsbidrag är viktiga för ensamstående föräldrars möjligheter att försörja sin familj. Det innebär att ensamstående föräldrar påverkas mer av förändringar i samhällets stöd än sammanboende föräldrar.”

Vad gör då Fredrik Reinfeldt och hans kumpaner för att kompensera de ensamstående föräldrarna? Förvärrar situationen naturligtvis, därför sjunker hela tiden nivån som ensamstående föräldrar och deras barn hamnar på i inkomstligan. Med moderaternas politik är de snart nere vid 50 % på den skalan:

”Däremot släpar inkomsterna för ensamstående med barn efter allt mer. År 1991 hade hushåll med ensamstående föräldrar med barn 79 procent av medianinkomsten i Sverige. År 2008 hade andelen sjunkit till 71,5.”

Barnbidragen höjs inte fast priserna för både boende, mat och kläder rusat i höjden, endast flerbarnstillägg höjs, trots att de flesta ensamstående föräldrar inte har fler än två barn.  Bostadsbidragen höjs inte heller. Föräldrapenning sjunker, för att inte tala om  andra ersättningar som sänkts drastiskt. Deltidsarbete bestraffas genom 75-dagarsgränsen, vilket drabbar kvinnor, och således ensamstående föräldrar hårt.  Fritidsgårdar stängs. Fritidsavdelningar är extremt underbemannade. Barnomsorg på obekväma arbetstider finns inte, trots att typiska kvinnoyrken inom handels, vård och omsorg dominerar vad gäller krav på att arbeta obekväm arbetstid, även lärare behöver arbeta mycket utöver ordinarie undervisningstid. Och underhållsstödet har bara höjts en enda gång sedan 1994 och det var 2006, med 100 kronor.

Därför har vi barnfattigdom i Sverige. Och det vill Fredrik Reinfeldt gärna förvärra ytterligare. Han vill helt enkelt allvarligt försvåra kvinnors möjlighet till egen försörjning.

Den nedmontering av arbetsmarknaden inom vård, skola, omsorg som blev följden av 90-talskrisen som den dåvarande borgerliga regeringen, Kjell-Olof Feldts slaviskt lydiga avskaffande av valutarestriktionerna och timbrofolkets nyliberalisering av det svenska samhället framkallade innebar dessutom att 35 000 jobb inom dessa sektorer avskaffades.

Men det är inte så, att de ansvarstyngda arbetena i dem inte behöver utföras. Det vittnar allt från överfyllda sjukhus till alarmerande dåliga skolresultat samt ett ständigt ökande antal ungdomar som inte går ut vare sig grundskolan eller gymnasiet med godkända betyg högljutt om.

Den borgerliga regeringen är mycket tydlig med att man vill verka för jämställdhet. Arbetet i (överklass)hemmet ska underlättas med billigt tjänstefolk genom RUT- och ROT-avdrag, och man uppmuntrar med ”jämställdhetsbonus” högavlönade män att ta ut större andel av föräldraledigheten.

Undrar varför man då anser att det är helt ok att skapa en dysfunktionell och ekonomiskt extremt ojämställd samhällsfamilj där den tunga uppgiften att reproducera arbetskraften ska utföras helt utan lön, både 1800-talshemma och 1800-talsborta.

Vad man i själva verket samtidigt gör är nämligen, att med Fas3 flytta ut obetalt arbete från kvinnans hemmasfär till att också gälla på den otrygga, kvinnodominerade låglönemarknaden. Där liksom när det gäller vårdnadsbidraget för låginkomsthemmen, ska arbetet att vårda, fostra och utbilda utföras med glatt humör gratis, och det gäller även för sjuka kvinnor, som ska piskas ut att ta hand om andra, ännu sjukare och till och med döende kvinnor, som slitit ut sig i vårdsvängen för nålpengar.

De 35 000 jobben som förlorades under 90-talskrisen utökas dessutom i antal med jobbskatteavdragen till ännu fler som går upp i rök, inom resten av samhällsservicen, infrastrukturen och välfärden. Vad Reinfeldt och hans vänner i själva verket vill är, att mota undan kvinnorna från arbetsmarknaden, för det är de som blir arbetslösa när jobbskatteavdragen går igenom. Sakta men säkert motas kvinnorna bort från arbetsmarknaden. Sist jag läste hade 100 000 jobb gått förlorade. Då blir det ännu hårdare arbetsvillkor på vård/skola/omsorgsarbetsmarknaden, och ännu mer gratisarbete. Nyckelbarn är ett retrobegrepp som gör come-back på dygnet-runt-fronten. I slutänden handlar det dock om att det är utsortering, utslagning som väntar för de många icke önskvärda kvinnorna.

För det är ju just dessa tunga jobb som Moderaterna, SNS och Socialdemokraterna sen vill att de uppsagda och därmed arbetslösa kvinnorna från vård, skola, omsorg istället utför helt utan lön, eller eventuellt med låg ”plus-jobb”s-lön.

Hemmafrun är återuppfunnen, men nu jobbar hon inte bara gratis hemma utan även ”ute” på arbetsmarknaden. Barnen, vem bryr sig om dem? Inte Fredrik Reinfeldt i alla fall.

Med de gigantiska ”räddningspaketen” till PIIGS-länderna i kombination med extrema besparingskrav kommer konsumtionen att sjunka rakt ner i avgrunden, och det leder till en ny finanskris under 2011, betydligt värre än den förra, för vid det laget är räddningspengarna slut. Finito la musica, passato la fiesta.

De 220 000 blir många fler, vilket leder till ytterligare sänkt konsumtion vilket leder till mer uppsägningar vilket leder till mindre skatteintäkter vilket leder till ännu fler uppsägningar i välfärden vilket leder till ytterligare sänkt konsumtion, osv osv i en enda lång nedåtgående spiral:

In the manner of the late, great financier Charles Ponzi, Portugal is borrowing money with which to pay off creditors. Not to worry, once it gets past this troublesome liquidity crisis, it will be able to borrow in international markets to repay the loans it is receiving from the IMF and its European partners, loans being used to repay other loans, with money it borrows from private-sector investors. If you don’t get it, you get it.

And if you do get it, you might also understand two other features of the deal. The first is how needed growth can be stimulated by a package that includes:

• reductions in pensions in excess of €1,500 per month;

• a limit on unemployment benefits to €1,048 per month for 18 months instead of the current three years;

• a cut in health-care benefits;

• a freeze on public-sector salaries;

• an increase in excise taxes.

If you doubt that these measures can bring the budget deficit down from 9.1% of GDP to 3% by 2013 in a country about to trade near-zero growth for a significant decline, you are not alone. [. . .]

The measures adopted to meet what Poul Thomsen, head of the IMF mission to Portugal, calls ”by any standard [an] ambitious and a strong pace of adjustment” will cause the economy to shrink by about 2% between this year and next [. . .]

More debt loaded on a shrinking economy almost certainly means that a restructuring is in Portugal’s future. Which is what the markets have started to realize: when the deal was announced the yield on 10-year Portuguese bonds rose 16 basis points to 9.68%, a full 6.52 percentage points above 10-year German Bunds. [. . .]

The second difficult-to-understand part of the bailout scheme is that about 15% will be used to shore up the nation’s undercapitalized banks. [. . .]

Why a guarantee from a government presiding over a heavily indebted, shrinking economy will encourage investors to make funds available to banks that have been on life support from the European Central Bank is not explained. [. . .]

But it seems a bit of a stretch for Prime Minister José Sócrates, a candidate for re-election on June 5, to chortle that the bailout is ‘a big success.’

He seems at home in the reality-averse world of the euro zone. France’s Finance Minister Christine Lagarde says that restructuring the debt of any euro-zone country is not even on the agenda. Luxembourg’s Jean-Claude Juncker, chairman of the euro-zone finance committee, agrees, although he is open to ”a further adjustment” in the terms of the Greek bailout.

Better that than the restructuring of Greek debt being considered by German and Greek officials, or having Greece forsake the euro for the dear old drachma, as the rumor mill was predicting at week’s end. For if Greece restructures or exits, can Portugal be far behind?”

SVT Rapport – Fredrik Reinfeldt: ”De måste hitta någon som vill anställa dem” (min anm: Varför anställa när man kommer att få dem gratis?)

Läs: WSJ – Irwin Stelzer: A Scheme to Make Ponzi Proud, WSJ – Brussels Beat: Euro-zone Meeting Was Kept a Secret, WSJ – S&P Downgrades Greece (min anm: Om Grekland ställer in betalningarna eller skriver ner statsskulden förlorar kreditorerna 50-75 % av sitt kapital och det betyder enorma förluster för de tyska och franska bankerna eftersom de är de största långivarna. Grekland värderas nu av Standard & Poor därför som Libanon och Vitryssland och lägre än länder som Senegal, Nigeria, Zambia och Angola. Vilket beror på att EU-forikerna behandlat eurokrisen som vore det en kortsiktig likviditetskris istället för vad det är – en soliditetskris, som alltså handlar om betalningsförmåga på lång sikt. De långsiktiga ekonomiska svårigheterna med en symmetrisk valuta- och räntepolitik för helt asymmetriska ekonomier har man alls inte beaktat. Istället har starka ekonomier som Tyskland bara simpelt exploaterat detta faktum, något som kommer att stå dem dyrt och som de nu därför försöker tvinga andra – t ex Sverige – att sota för). WSJ – Germany Needs to Spell Out Hard Choices

Se tidigare bloggposter:När faller bankerna?När faller bankerna? – IIDen dysfunktionella samhällsfamiljen, Tomas Ramberg med mössan i handMinimilöner och 5 jobb för att klara försörjning?, När Tysklands ekonomi faller då faller hela EuropasDagens rekommenderade länk – Charlotte Therese Björnström – Stöd Påskuppropet!Patriarkelsten och barnfattigdomenÅsa-Nisse och BlåsossenDumsnålheten som dödar folkFas3, Välfärdsjobb, Lärlingsjobb, Frizoner – Sveriges konkurrenskraft mot Kina ökar

Se debatt mellan Ylva Johansson och Tomas Tobé i Godmorgon Sverige 110428, 07.15    

Läs: Storstad – Ett femte jobbskatteavdrag eller avskaffad barnfattigdom?, Rädda Barnen – Barnfattigdomen i Sverige – Rapport 2010

Se även: SVD – Åldersfällan – 40-plussare måste smygas inExpressen – Barnfattigdomen är det nya svarta, SVD – Kvinnor i kläm trots skärpt lag,  SVT – 15 miljarder att avskaffa barnfattigdomSVT – Sjukersättning kan leda till barnfattigdom, SVT – Fackförbund: Arbetsförmedlingen bryter mot lagen, SR – Klyftorna växer i svenskt boende, DN – Bostadsklyftan störst i Stockholm,  SVT – Alliansens försprång minskarSVT – Sjuka riskerar stå utan medicin,  DN – Sjuka och arbetslösa ska ha en gemensam försäkring, DN – Mätta Moderater SVT Rapport – Saab-pengar räcker inte långt, Piteå-Tidningen – Barnfattigdom är inget lyxproblemSVT – Praktiken ses som en besparingsmöjlighet, SVT – Var sjätte elev får ingen praktikplats, SVT – Sanningen om lärlingsjobben mörkas, SVT – Het marknad för bemanningsföretag, SVT – Reinfeldt slår tillbaka mot (S)kitjobben,AB, AB – Reinfeldt bör omfamna sin inre apa, SVT – Borg lovar förbättringar för barnfamiljer (Läs – lägre ersättningar och lägre löner), AB – Skatten sänks – de sjuka betalar, Expressen – Jämtin: Regeringen gör för lite, E24 – ÅldersfällanSVT – Läget för ensamkommande mörknar igen (min anm: Lagom till att regeringen lierar sig med SD istället för KD och C?), DI.se – 6 000 småsparare drabbade i Diamyd, DI.se – Olja och ädelmetaller kraftigt upp, DI.se – Nervöst i Grekland, DI.se – Sänkt kreditbetyg för Grekland, DI.se – Här flockas de rika, DI.se – Hyrd personal lockar allt fler, DI.se – Dyrare blöjor och choklad när börsbolagen höjer sina priser, DI.se – Dystra börsorakel, E24 – Silvrets kollaps första varningen, E24 – En fortsatt svag dollar i sommar, E24 – USA:s skuldkris: Han tvingas ta till extrema åtgärder, SR – Stora skillnader i boendet i Stockholm, SR – Svenska inkomstgapet breddas, SR – Unga tjänar mest i Stockholm och på industriorter, SR – Råvarububblan som sprack, SR – Gapet mellan hög- och låginkomsttagare ökar, SR – Grekland ser sig om efter nya allianser, SR – Inkomstskillnader i landet, SR – Förtroendet sjunker för grekisk ekonomi, SR – Budgetunderskottet för Grekland och Portugal större än väntat, SR – Villkoren klara för Portugals nödlån – EU-kommissionen: ”Tufft men rättvist” , 

Bloggar: En rak vänster, Kaj Raving – Nybro, Fjärde vågen – Alakoski om barnfattigdom, Alliansfritt Sverige – Avskaffa barnfattigdom eller nytt jobbskatteavdrag, Sebastians tankar,  Martin Mobergs betraktelser, Röda Berget, Det perfekta livet, Roger Jönsson (s), Mina moderata karameller, Tankesmedjan Det sovande folket, hbt-sossen, Högbergs tankar, Ett hjärta Rött, Ett hjärta Rött – Kampen mot utförsäkringarna fortsätterJämlikhetsanden, HD Ledarbloggen, Socialsekreterare, annarkia, Jöran Fagerlund, EnergiTing och Kulturkraft 


Flattr this

S – Ett parti för ”de som arbetar”?

Imorgon ska EU-nämnden ge besked om EU:s ”pakt för euron” och inte minst också EU:s lagstiftningspaket för ”ökad konkurrenskraft”. LO-tidningen framhåller att V är det enda parti som hittills säger nej till lagstiftningspaketet. Så här skriver LO, TCO och SACO i ett brev till de som sitter i EU-nämnden:

Konsekvensen av förslagen är att EU kommer att kunna blanda sig i den nationella lönebildningen. Som förslaget nu ligger ges kommissionen möjlighet att uppdra åt medlemsstaterna att korrigera lönenivåerna, en tanke vi bestämt avvisar.”

Socialdemokraterna är således inte partiet för ”de som arbetar” och definitivt inte heller för de som därtill också är löntagare. Inte heller för pensionärer, då inte bara ”pakten för euron” utan även lagstiftningspaketet kommer att medföra betydande försämringar för dem. Inte heller för de som önskar bibehållen välfärd, eller lägre elpriser, då konsekvenserna av i synnerhet lagstiftningspaketet innebär mer privatiseringar och avreglering. Vem är det då till för? De som spelar på börsen? Eller de som helt enkelt bara snor skattepengarna och placerar dem i skatteparadis?

”– Jag förväntar mig att S och MP imorgon i EU-nämnden ansluter sig till Vänsterpartiets nej till EU:s lagstiftningspaket, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.”

Läs: LO-tidningen – V ensamt emot EU:s kontroll över lönebildningen, SVD1, SVD2, SVD3, Expressen – S-politikerna: Gå åt vänster, Juholt!, GP – Tungt regeringsnederlag, DN – Tungt och dyrt regeringsnederlag, SVT – Statliga bolag får inte säljas ut, AB – Regeringen Reinfeldt överkörd – två gånger, AB – Datalagringsdirektivet – både fel och omöjligt, SVT – Botten snart nådd i vattenmagasinenAB – Ny maktkamp inom Socialdemokraterna, SVT – Skuldberget ökar, SVT – Ansökan om slutförvar är nu inne, SVT – ”En brysk påminnelse för Reinfeldt”, SVT – Med Juholt fjärmar sig S från mitten,  SVD4, DN – ”Sverige måste skrota de äldsta kärnreaktorerna”, SVD – Kärnkraft är ingen klok lösning, SVD – En förlust som kan räknas mer i prestige än i kronor, SR – Datalagringslagen bordläggs i mer än ett år, SVT – Datalagringslagen vilar ett år, DN – Reinfeldt rasar mot de rödgröna,  SVD – Ingen säker förvaring av kärnavfallet, IDG – Datalagringsdirektivet skjuts upp, DN – Slut på statlig utförsäljning väntar, AB – Då drabbas Sverige av radioaktiva nedfallet, SVT – Vad är en millisievert?AB – Alla kände till riskerna med kärnkraftverkenExpressen TV – Raka svar – Jonas Sjöstedt

Bloggar: Jonas Sjöstedt1, Jonas Sjöstedt2, Jonas Sjöstedt3, Jonas Sjöstedt4,

Se även: SVTDebatt – S-bloggar – ”Juholt så kompetent att han inte behöver akademisk examen

Se tidigare bloggposter: När Borg-bubblan brister blir Sverige ett U-landDen Nya Högern – Yta, Utseende och Falska ExaminaSent ska (S)yndaren vakna – Stagflationen har kommit för att stannaS i akronymen PIIGS står för Spanien?S: Höger eller Vänster, Lönedumpning, ERM och EMU – eller Kollektivavtal och strejkrätt?Tyskland annekterar – Men Vi vill INTE HA Europas Förenta Stater!Anders Borg grundlägger nytt bankhaveri och ansluter oss till euronNär reser sig de fattiga i Sverige?Den Repressiva Marknaden: Deflation och LönedumpningModeraternas utrikes- och säkerhetspolitik: Rasism och Targeted killings?Vad säger Moderaterna om Task Force 3-10 och Targeted killings?Bill och Bull i Bagdad

Den neoliberala fundamentalismen knäcker ekonomin

Sedan långt före jul har jag i inlägg efter inlägg vädjat, skällt, bönat, bett, uppmanat och uppfordrat den här nyliberalt fundamentalistiska alliansregeringen att bekämpa arbetslösheten genom att investera i den offentliga sektorn. Detta vägrar alliansregeringen göra – för de sitter fast i sin fanatiska tro på nyliberala icke-lösningar på arbetslöshetsproblemet som under tiden förvärras och antar omåttliga proportioner.

Då – före jul – fanns ett överskott i statens finanser på många miljarder, främst på grund av engångsvinster via utförsäljning av gemensam välfärd och egendom, vilket dock på grund av blint fasthållande av neoliberala anti-keynesianska principer nu smält samman och förvandlats till ett växande underskott som nästa år uppgår till 100 miljarder.

Nu säger Fredrik Reinfeldt dessutom att han inte nog med det till och med är beredd att låna upp ännu mer pengar för att sänka skatterna samt till varje pris läxa upp utsatta delar av befolkningen med pekpinnar som svider i skinnet: Det SKALL löna sig att arbeta – och med begreppet ‘arbete’ då endast innefatta jobb inom privat sektor. Allt annat är för honom inga riktiga jobb.

Men att undervisa barn och ungdomar, att sköta äldre, köra tåg och buss, vårda sjuka, sköta renhållning, se till så att energiförsörjning fungerar, forska och utbilda inom universitet och högskola m m m m ÄR riktiga jobb – i synnerhet i offentlig regi, där människor tar sin uppgift på stort allvar vilket det däremot kan vara både si och så med inom privat sektor .

I alla fall om man betänker de glädjebetyg som främst friskolor utan större betänkligheter sätter, vilket tvingar högskolor och universitet att sätta in specialresurser då det sen visar sig att de höga betygen inte speglar det kunskapsinnehåll de liksom är tänkta att utgöra ett mått på (men det spelar ju ingen roll för betygssystemets viktigaste funktion; att skilja agnarna från överklassvetet är ju ändå uppnådd), och det vet vi ju alla att när kvalitetssäkringsverktyget osäkras, då har vi snabbgenomströmningskriteriets måttstock som i en liten nyspråklig pandoraask varvid själva det tayloristiskt hypereffektiviserade ”resultatet” blir därefter.

Jag ställde häromdagen frågan i ett inlägg: – Hur många jobb har skattesänkningarna alstrat? – och har fortfarande inte hittat något pålitligt svar. Fredrik Reinfeldt säger, utan att precisera sig, att det framgår av beprövad erfarenhet och forskning, analyser som vi och andra gör”.

Hur kommer det sig då att den välrenommerade tidskriften Newsweek säger tvärtom – att det är statliga investeringar i offentlig sektor som mest effektivt och omedelbart skapar jobb och att det därtill är oerhört mycket dyrare att skapa jobb i privat sektor via skattesänkningar än vad det är att skapa jobb i offentlig sektor via statliga investeringar?

Enligt den nyligen gjorda undersökningen, från vilken uppgiften troligen hämtats, ”Estimate of Job Creation och som genomförts på uppdrag av Obamaadministrationen sägs att det kostar $ 92 000 att skapa ett offentligt jobb (då det ju bara är att börja anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor, lärare, läkare osv inom samhällssektorer som alltid behöver tillskott eller åtminstone ge de kvinnor heltid som nu får hålla tillgodo med timanställningar, visstidsanställningar, vikariat och deltid) medan det kostar $ 145 000 att via skattesänkningar att skapa ett jobb i privat sektor :

”Job-Years Created by Different Types of Stimulus

To estimate the job-years created by different types of fiscal stimulus, we simulate the macroeconomic model. We consider the three main types of fiscal stimulus: government spending, a tax cut, and state fiscal relief. In each case, we simulate a change of $100 billion in fiscal year 2009. The model uses a plausible assumption about the distribution of the spending or tax reduction over the fiscal year. This simulation shows the job-years created by $100 billion of a type of fiscal stimulus by the end of 2012. The results of this simulation are given Table 3. The results show that a dollar of government spending creates roughly 1.6 times as many job-years as a dollar of tax cuts and 1.3 times as many job-years as a dollar of state fiscal relief. These numbers are a reflection of the different multipliers used in the simulation.

Table 3
Estimates of Job-Years Created by Different Types of Fiscal Stimulus
$100 billion of government spending creates 1,085,355 job-years
$100 billion of tax cuts creates 687,991 job-years
$100 billion of state fiscal relief creates 857,610 job-years
These simulation results can also be used to give an estimate of the approximate amount of spending it takes to create a job-year for different types of stimulus. To derive these estimates, one just divides $100 billion by the estimated number of job-years. The results are given in Table 4. They suggest that the spending needed per job-year is noticeably higher for tax cuts than for state fiscal relief or direct government spending.
Table 4
Estimates of Spending Needed to Create 1 Job-Year
for Different Types of Fiscal Stimulus
Government spending:
Tax cuts:
State fiscal relief:
$92,136 per job-year
$145,351per job-year
$116,603 per job-year”

Svar: Newsweek och Vita Husets rapport har fel och Reinfeldt har naturligtvis rätt, eller hur? Visst måste det vara så. Det måste helt enkelt vara så. I den oheliga marknadens heliga namn. Amen.

Se tidigare bloggposterHur många jobb har skattesänkningarna alstrat?

Läs bloggarna: Daniel Mathisen: ”Investeringar – inte skattesänkningar – skapar jobb.”, Gunnar Axén,  norah4you,   Marknadsliberalen,    Alliansfritt Sverige,  Martin Mobergs blogg,  Mitt i steget,   Robert NoordClaes Krantz,   HBT-Sossen,   Mona For PresidentPeter Andersson – med rätt att tycka,   Röda Malmö,    Alliansfritt Sverige2,   Mitt i steget2,   PJ Anders Linder,

Läs: DN – Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg, DN2,  DN3,    DN4,  DN5, DN6,   SVD1,   SVD2,   SVD3  SVD4,  AB1,    AB2,    SR – Ekot,  Expressen1,

Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige

I Sverige finns ingen korruption. Därför har vi heller ingen lagstiftning mot det, olikt de flesta andra länder, utom typ Schweiz. Eftersom det inte finns någon korruption, finns ju heller ingen anledning att kartlägga detta terra incognita, då där inte finns något att kartlägga, det säger sig självt.

Ändå var det en politiker som kom snubblande nära åtminstone resonemang kring korruption, och det var det socialdemokratiska statsrådet Brita Leijon, som var ansvarig för den s k Demokratiutredningen, en utredning som liksom kom av sig.

Den resonerade kring frågor om delaktighet och öppenhet, eller transparens, som det numera heter sen vi i blindo gick med i EU, där det minst av allt finns möjligheter för väljare att få något mer än dimsyn i lobbyismens irrgångar som myllrande leder vidare till Bryssels kafkakorridorer.

Så här skrev t ex en av de sakkunniga i den mångförgrenade Demokratiutredningen, docent Gullan Gidlund,  i ”Att sätta gränser för pengars makt” som ingick i en delrapport, SOU 1999:92 om personval, där det står att läsa:

Snedvridning av den politiska konkurrensen i valen

En principiellt viktig aspekt är att ojämn fördelning av resurser kan snedvrida den politiska konkurrensen i demokratiska val. På en privat ”finansieringsmarknad” där särintressen eller enskilda donatorer med betydande ekonomiska tillgångar agerar – utan legala restriktioner – kan sådana tillstånd uppstå när en kandidat eller ett parti drar till sig utomordentligt stora summor pengar. Den yttersta frågan i detta sammanhang är om det finns en risk att det parti eller den kandidat som har mest pengar av detta skäl kommer att vinna valkampen”

Men eftersom vi i Sverige varken har personval, korruption eller oärliga politiker i den utsträckningen så behöver vi naturligtvis inte bekymra oss för en sån ”snedvridning”, eller hur? Frågan är hur man ska se på en situation där själva opinionsbildningen blivit så snedvriden att de särintressen den finansieras av har så stora ekonomiska möjligheter att bli tongivande för ett visst partis politik, att det både får avgörande betydelse för valutgången i riksdagsval och betydande slagsida i den förda politiken, det förra inte minst på grund av det enorma inflytande som via näringslivets tankesmedjor uppnåtts på den allmänna opinionen.

Reinfeldt avfärdade i våras Sveriges Kommuner och Landsting som en ”intresseorganisation” som man inte i tid och otid ska gå ut och stödja, som motivering till att regeringen inte ville ge mer pengar till kommunerna i år, trots det skriande och akuta behovet pga ökad utbetalning av socialbidrag i sin tur förorsakad av finanskrisens massarbetslöshet,  förstärkt av regeringens passiva arbetsmarknadspolitik,  försämrade villkor i a-kassa, sjukförsäkring och ett därmed sammanhängande kraftigt vikande skatteunderlag.

Att allianspolitiken stöttas av Svenskt Näringliv och SAF med därtill knutna tankesmedjor o likn , vilkas opinionsbildningsarbete sedan 90-talet fått ett avgörande inflytande på den allmänna opinionen, vilket i sin tur banat väg för nyliberalisering, privatiseringar och skattesänkningar bekymrar betydligt mindre. Trots att man lätt kan förledas  uppleva plötsliga vallöftesbrott, t ex kärnkraftsuppgörelsen som rena beställningsjobb.

Man kan till och med utan större svårighet slås av uppdykande paranoida tankar som att ‘Vill man veta vilka lagar och avregleringar som kommer härnäst, så är det bara att gå in och läsa i manus på Timbro.se.’ (eller, vilket nämns på nätet, via vilka annonsörer som förekommer i moderaternas tidskrift Medborgaren).

Att även övriga Allianspartier beredvilligt gör nödvändiga korrigeringar i kongruens härmed, närhelst krafttag behövs, på det ena eller andra området, som t ex skedde i samband med kärnkraftsuppgörelsen föranleder emellertid kanske åtminstone något höjt centerpartistiskt ögonbryn.

Att LO och lotterierna stöttar SAP känner ju alla till, särskilt som det var fackföreningsrörelsen som en gång startade det socialdemokratiska arbetarpartiet.

Och i beaktande av hur välkänt allt detta ändå är för gemene man så ter sig känsligheten för att vara öppen kring det underlig. Statsrådet Brita Lejon, t ex, som tillsatte en utredning i frågan, fick som sagt avgå, var det för att hon rörde vid en öm tå? Visserligen kritiserades hon för en del huvudlösa förslag om röstplikt, men det fanns ändå reaktioner kring Göran Perssons bryska ‘avpollettering’ av henne från politiken.

I USA offentliggörs minsta dollar som ges i kampanjbidrag till partierna – det finns offentligt på listor som vem som helst kan läsa på nätet. Och i andra länder har man tydliga regler för hur politisk finansiering skall redovisas. Utom snart sagt bara i Sverige har man därutöver även infört lagstiftning mot korruption.

Ändå vägrar Moderaterna tala om vilka som bidrar till partifinansieringen. Med tanke på de enorma pengarna inom tankesmidandet, medierna och opinionsbildningen – något som likt kejserligt nya kläder sker alldeles öppet – så ter sig diskussionen kring sällskapet Tornet vara av marginellt intresse. Ändå har ett räddhågset hemlighetsmakeri vidmakthållits och i ljuset av de stora summorna framstår det faktiskt som lite löjeväckande när SVD Brännpunkt Opinion lät några S-märkta debattörer i artikeln ”Vad döljer moderaterna” skriva:

Samtidigt som det sker en insamlingsverksamhet till det moderata partiet genom ett hemligt sällskap så kan vi notera att de flesta moderata riksdagsledamöter vägrar att redovisa sina ekonomiska intressen och åtaganden. Det vill säga de uppdrag och sidoinkomster de har utöver sitt riksdagsuppdrag.” [mina understrykningar och länkar]

Det verkar som man till varje pris vill undvika en kritisk offentlig debatt och genomlysning av de större frågorna, vilket gör att man får perspektiv på hur invand den offentliga lögnen blivit och hur häpnadsväckande hemtamt hyckleriet rotat sig, något som verkar ha förstärkts i och med Sveriges medlemskap i EU.

Även när det gäller direkt partifinansiering har man alltså ställt sig mer än njugg mot medborgarinsyn, trots att möjligheten till medborgarinsyn är betydligt större i de flesta andra länder, utom kanske då just Sverige, San Marino och Schweiz.  Ur ett utskottsbetänkande kring motioner som kom i efterdyningarna av Demokratiutredningen som Britta Lejon var ansvarig för kan man t ex läsa följande avspisning:

Frågan om reglering och kontroll av partistödet har behandlats  i  en  rapport  till  Expertgruppen  för studier i offentlig  ekonomi  (ESO),  Det offentliga stödet  till  partierna – Inriktning och  omfattning (Ds  1994:31).  Enligt  rapporten  kännetecknas  den svenska  modellen för   partifinansiering   av  en konsensusstrategi, som   innebär  ett  minimum  av lagstiftning och kontroll, eventuellt  i kombination med  frivilliga  överenskommelser mellan partierna, och  en  kontroll av att partierna inte  bryter  mot överenskommelserna  som är huvudsakligen etisk. I en internationell  jämförelse   framstår   den  svenska lagstiftningen  som  begränsad. Sverige skiljer  sig från andra länder som  studerats av utredningen även med avseende på att någon offentlig kontroll av hur medlen används inte förekommer.  Mot bakgrund av att det är fråga om relativt stora belopp  som  beslutas av förmånstagarna  själva  bör  enligt  utredarnas uppfattning medborgarna garanteras en viss insyn.

Utskottets bedömning

Motionen behandlar flera principiellt viktiga frågor om  finansieringen av de politiska  partiernas verksamhet  m.m.  Utskottet   konstaterar   att  den svenska  lagstiftningen  på det här aktuella området medvetet begränsats. Utgångspunkten för detta är att de politiska partierna förmår  att leva upp till det ansvar som friheten från offentlig  kontroll  av hur medlen  används  förutsätter.  En analys av det slag som motionären efterlyser har i  vissa  delar gjorts av ESO, vilket redovisats i det  föregående.

Regeringen  har  i  1998   års regeringsförklaring uttalat att man avser att bjuda in samtliga riksdagspartier  till  samtal  om hur öppenheten kan öka kring finansiella bidrag till politiska partiers och  enskilda  kandidaters valkampanjer.  Uttalandet har dock hittills  inte  föranlett någon åtgärd från regeringens sida. Med detta  får  motion  K217 (m) i denna  del  (yrkande  1) anses besvarad, varför  den avstyrks. Utskottet finner  inget skäl för riksdagen att  för  närvarande  ta  något  initiativ med  den inriktning som föreslås i motionen  i  övrigt varför den avstyrks även i dessa delar (yrkandena 2-6).”

Regeringen Reinfeldt verkar alltså veta vilka intressen man anser lämpliga att stödja, och det framstår inte som kvinnornas, invandrarnas, ungdomarnas eller andra ekonomiskt ofta s k marginaliserade gruppers (som dock kan inbegripa ett betydligt mycket större antal individer än själva ‘norm’gruppen) – utan istället alltså mannens med stort M i en mesallians där kvinnans lott som inträdesbiljett till makten istället tycks blivit att sila toblerone och svälja miljardrullningar.

Regeringen sover när det pazzar och är i övrigt mycket vaken på vems intressen man tillvaratar – och det är således inte ”skattebetalarnas”, då dessa utplundrats och numera tvingas leva på smulorna från sina egna hopskrapade pengar som pumpats vidare in i det internationella entreprenaderiet, med förgreningar utåt caymanöarna till.

En kommentator på tv sa att det politiska minnet är kort och det får man nog verkligen säga.

Glömd är miljardrullningen pga konsultberoendet” inom Försäkringskassan. Glömda är miljardstöden till banker och bildindustri, vars vd:ar ändock stoltserat med att de minsann inte tänkte avstå sina bonusar, och för övriga höjdes lönen istället. Glömd är AMF-skandalen, riskkapitaliseringen av skattepengar samt alla ministrar som avgått på grund av mindre respekt för skatter och avgifter – en respektlöshet som inte tillåts övriga befolkningen. Allt är glömt och förlåtet. Alltmedan depressionen djupnar.

Kanske dags att åter erinra sig Gullan Gidlunds utredning om ”Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter” SOU 2004:22, del I och del II där det på sid 214 står

I princip kräver den svenska lagen en förbindelse mellan det givna bidraget och ett partis officiella agerande som inte står i enlighet med genomförande av partiprogrammet.”

och i ljuset av det betänka exempelvis kärnkraftsuppgörelsen. På sid 205 står vidare

När det gäller riskzoner för korruption finns det flera resultat som tyder på att de är relativt lika mellan länder.” vidare på samma sida ”Enligt Transparency International är korruption vanligtvis mest utbredd i följande verksamheter i den offentliga sektorn: offentlig upphandling, tull, skatteförvaltning, polisverksamhet, immigration, tillståndsgivning, service från offentligt monopol, försäljning av mark och politiska utnämningar och dessutom pekar man på den kommunala politiken som sårbar.”…

Forskningen visar dessutom på att politiska partiers strävan att finansiera sin verksamhet är ett känsligt område för korruption. Transparency International frågade 2002 människor i 44 länder inom vilka institutioner de helst skulle vilja minska korruptionen om de hade möjligheten. Tre av tio tillfrågade valde de politiska partierna, sedan domstolarna, polisen och därefter sjukvård och utbildning. I Sverige valdes också partierna i störst utsträckning (19,3 %), om än i lägre utsträckning än i de flesta andra länderna, följt av domstolar (16,2) och sjukvård (12,8) (Transparency International 2003).”

Med tanke på vad forskningen således säger om upphandling som extra känsligt för korruption framstår det som märkligt att man öht infört New Public Management, än märkligare med tanke på hur man förlorat kontrollen av konsultkostnader inom statsförvaltningen framstår det att man med affärsmodeller ‘hämtade från näringslivet’ infört rambudgetering med kassaflöden istället för detaljerade utgiftsposter och allra märkligast ter sig den nya luddiga ekonomiska internrevisionen EU-direktiv – där benämningen gråzon bara verkar utgöra själva förnamnet.

För ett tag sen skrev Lena Melin i Aftonbladet:

Men efter den första turbulensen, då flera ministrar tvingades gå efter bara några dagar, har Fredrik Reinfeldt inte gjort några allvarliga missar.”

Man undrar i vilken värld hon lever? Denna regering har inte gjort annat sen den tillträdde. Att inte oppositionen vunnit betydligt mer mark beror på att den just inte opponerar sig bättre – förmodligen för att den själv har så många hundar begravda, samt sålt ut hela A-pressen,  i enlighet med den nyliberala luftslottsagenda man knappast bekämpat.

Se tidigare bloggpost: New Public ManagementSlimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, Svar på tal till Per Schlingmann på Newsmill, Att äga själar, Att privatisera är stöld – men bara i Täby

Läs även: ”Hur korrupt är en icke-korrupt stat?”, ”Vad vet vi om kommunal korruption?” DN – Skattepengar för välfärd får inte gå till kapitalister” , SVD – ”Ax:son Johnson får dispens för strandvilla i Båstad”, SVD – ”Naturvårdsverket överklagar strandskyddsdispens”, Aftonbladet – F d landshövding på Gotland Marianne Samuelsson: ”Politik bakom min avgång”, SVD – ”Hårdare granskning när kvinnor gör fel”,  SVD – ”Männen dominerar inom Moderaterna”, DN – ”Vinstdrivande välfärdsföretag skär ner på personalen”, DN – ”Kommunerna kan spara utan att dra ner på välfärden”, Dagens Arena – ”Kultur är välfärd”,  SVD Ledare – ”Alla mår bättre av lite mindre godis”, SVD – Per Schlingmann: ”Vi arbetar aktivt i de här frågorna”, DN – Gotlands avgående landshövding skyller på medierna, SVD – ”Fick inte gå för att hon är kvinna”, SVD – ”Hade agerat annorlunda”, Sveriges Radio – ”Länsboss förklarar sig”, DI – ”Samuelsson behåller sin lön”, SVD – ”Gotländsk gräddfil har inte bara gjort Odell sur”, Aftonbladet: ”Vem finansierar högerns nya nätverk?”, Socialdemokraterna i Östersund om Sällskapet Tornet: ”Varför redovisar inte moderaterna vilka som finansierar deras verksamhet?”, ”Sällskapet Tornet i pressen”, Dagens Industri: ”(M)iljonerna som styr regeringspartiet”, Nyhetskanalen: ”Hemliga givare skänkte miljoner till moderaterna”, Aftonbladet: ”Odell gjorde miljonklipp”,  DN: ”M vägrar visa korten vid partistöd”, Flashback om SAF och Svenskt Näringslivs övriga poster”, DN: (S)pelmonopolets verkliga vinnare, Arbetarrörelsens tankesmedja: ”Varifrån får partierna sina ekonomiska resurser?”


Mona Sahlin körde över väljarna med Lissabonfördraget

Opinionsundersökningar är eftersläpandedetta är en rättmätig och kraftig reaktion Mona Sahlins resoluta och maktfullkomliga strategi att köra över LO-kollektivet i frågan om Lissabonfördragets ratificering. Många tunga fackförbund var självfallet emot – Byggnads, Transport och Skånedistrikt m fl.

Att toppstyra och frysa ut EU-kritiker när det finns så starkt motstånd inom partiets väljarkår får givetvis konsekvenser. Jag tror att socialdemokraterna måste göra helt om – om de inte vill styras ut från politiken helt och hållet, särskilt gäller det om man inte vill bli bortvald av förstagångsväljarna i riksdagsvalet 2010 då den största årskullen 18-åringar på länge för första gången går till val.

Det finns ett starkt folkligt motstånd mot överstatlighet inom partiet – mot att ge upp suveräniteten och den folkvalda demokratin och lämna över riksdagens makt till ett par regeringsrepresentanter att besluta åt oss i EU – med 2 % röstmakt där. Att gå emot det är självförgörande. Det visar sig nu.

När det gäller ras i opinionsundersökningar, så kommer turen snart även till Fredrik Reinfeldt och alliansen pga bristande jobbpolitik, Maud Olofssons extreme make-over i kärnkraftsfrågan, de integritetskränkande lagarna FRA, datalagringsdirektivet, ACTA, m m – var så säker.

Läs bloggarna Krohniskt: ”Dags för s att byta strategi”, Lotta Grönings blogg

Se tidigare bloggposter:
De högersociala spökerierna, Vi måste avreglera Avregleringen, Tänk analogt, Jobb, bostäder, utbildning – Piratpartiet couldn’t care less, Sysselsättningspaket inom offentlig sektor – NU,

Sysselsättningspaket inom offentlig sektor – NU

När ska regeringen inse att de kör Sverige i botten. Deras ”stimulanspaket” fungerar inte stimulerande annat än på hastigheten i nedgången. Vad Sverige behöver är en samlingsregering, som tillser att en ansvarig ekonomisk politik förs, och en sådan måste inbegripa kraftiga satsningar på sysselsättningen i form av arbetstillfällen inom offentlig sektor. Priserna går uppåt – lagerhållningen ner. Politiken som förs är inflationsdrivande, ungdomsarbetslösheten är nu så hög som 24, 1 % enligt SCB:s senaste pressmeddelande. Inga bostäder byggs till ungdomar – en hel generation riskerar att sänkas ned i djup fattigdom.

Och en anslutning till euron vore spiken i kistan. Den tyska ekonomin rasar nu – snart följer euron efter. I Japan störtdyker ekonomin pga sjunkande konsumtion av bilar, hemelektronik, fartyg. De stora valutorna rasar snart. En övergång till euron vore katastrof.

Situationen är extremt allvarlig. Arbetslösheten stiger lavinartat. Europa måste snart börja rädda länder, enligt nyheter på Europaportalen. Tjänstesektorn kollapsar i Storbritanien. Omedelbara åtgärder krävs.

Se tidigare bloggposter: ”Julens hårda bud”, ”Vi måste avreglera Avregleringen”, ”Skattepengar på export?”

Läs World News: ”German economy declines sharply in fourth quarter”, The Times: ”Services collapse fuel fears of prolonged recession”, The Guardian: ”US jobless figures worst since 1974”, The Times: ”Japan industrial output plunges record 45.7%”, SVD: ”Historiskt ras för svensk BNP”, ”Rekordfall för BNP”, Största BNP-fallet någonsin”, ”Sverige är i recession”, DN: Reinfeldt: ‘Det är en dramatisk siffra’ (ja, för honom är det ju bara en siffra – värre då för ungdomar och andra utsatta grupper), DN: ”Husqvarna fortsätter varsla” DN: ”Detaljhandeln upp 2.2 % i januari – prognosen för resten av året dyster”, DN: ”Satsning på sjukvården i Obamas första budget”,