Etikettarkiv: oligarker

Tegelstenskrafter i monumentalformat

På ett sätt upplevde jag, att litteraturen lyste med sin frånvaro på årets Bokmässa. I seminarieprogrammet trängdes utilitaristiskt didaktiska rubriker som förvandlade mina fötter till stumma block av bly som man aldrig någonsin skulle orka släpa med sig till programpunktens lokalitet.

Det kändes ibland som straffkommenderingar folk måste tvångsta sig till på jobbet (annars får de inte åka), snarare än en fest för litteraturen som konstart, som ju mycket riktigt inte heller har någon plats i Björklunds kulturrevolutionära program för Sverige. Där kultur, humaniora och kritisk samhällsvetenskap rensas ut till förmån för matematik, teknik och NO i en tid när branscher som verkstad, stål, järn och bygg bryter samman inför våra ögon. Så huvudlöst kulturfientlig är den här regeringen således.

Många lyssnar på…

…prat om eurokris med Göran Greider och Johan Norberg….

…och på Martin Schibbye och Johan Persson som pratar om pressfrihet.

I R2 Rum för Poesi möttes man av Christer Hermanssons skämtsamhet av sämre sorterns Office-kaliber, som inte ens nådde  till stå-upp-nivå. Giannina Braschi kändes vilsekommet poetisk i den medietillvända snacksalighetens marknadstempel.

Giannina Braschi från Puerto Rico/New York.

Stapelvarufabrikanterna som spottar ur sig enligt mängdprincipen kändes, jämte spökskrifterna, också alltför väl representerade. Hur låga kvalitetskrav man än har måste man tillstå att en bred strömfåra i denna veritabla deckar- och måbättre-godaråd-gördetsjälv-bokflod utgörs av dött språkslam som borde filtreras finare för att ge plats åt andra stim.

När det gäller skönlitteraturen som tilläts komma till tals intog givetvis Merethe Lindström en välförtjänt centralplats. Apropå sin novell Kyssen liknade hon på eftertänksamt frammejlad prosa det avtryck en kyss kan göra i en människas liv vid det avtryck en bok kan göra på läsaren.

Merethe Lindström. Nordiska Rådets Litteraturpris 2012.

I övrigt valde jag att lyssna på två nestorer: Lars Gustafsson och P O Enquist. Inte för att jag gillar Lars Gustavsson särskilt bäst men han är ändå en riktig författare. P O Enquist som jag däremot gillar likaså. Hans Livläkarens besök är ett stycke utsökt skönlitteratur av ett slag som verkar vara på utdöende för att ersättas av fokus på egomaniska böcker som Knausgårds tegelstenar i monumentalformat.

Karin Olsson med Lars Gustafsson och P O Enquist. Om Författarskap och åldrande.

Tur då, att monterprogrammet bjuder på intressanta utställare med en sådan mångfald att här finns något för precis alla intresseinriktningar och kvalitetsmått, inte minst tack vare folkrörelsernas ideellt arbetande kämpar för det fria ordet och litteraturskatten.

Monter. Bokmässan 2012.

Vi bör betänka vad som händer när dessa ideella krafter också diminuerar för att ersättas av tegelstenskrafter i monumentalformat.

Kulturskymning 2012.

(Ovan målning stod utställd i vestibulen under Bokmässan på hotell Gothia Towers invid Westcoast restaurang & bar, kunde tyvärr ej finna namn på konstnären och titel på verket)

Kulturskymningen 2012 sker således under en varvskris i monumentalformat. Hela Europas postindustriella sönderrostat försenade trauma är över oss, för att inte säga hela världens. I det läget är konsumism inte lösningen, som Nina Björk så riktigt påpekade. Utan kraftigt omfördelad rikedom, sänkt arbetstid, mer offentlig konsumtion, energiomställning osv.

Inte minst – mer kultur. Innan analfabetismen tar ett grepp om kontinenten pga en ofantlig nedmontering av omistliga värden.

Se tidigare bloggposter: Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författareTänk analogtDet Nya Riket: Anti-kulturnationenBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillSlimmade organisationer, just-in-time och New Public ManagementVad skulle vi göra utan dom som inte sover om natten?, Litteratur ej språkkonstTredje på listan – Leonard Cohen Old IdeasManu Chao!En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!Konst innanför ramarna tycker kulturministern, Satsa på Solbilar, IT, Offentlig Konsumtion, Kultur & MatSkattepengar på export?,

Läs: SVD – Borgs åtstramning säljs som satsning, SVT – V: 9 miljarder till skolan, DN- Så skrevs boken om Margot, SVT – Världens största korallrev har halverats på 27 år, WSJ – EU Report Urges Safer Nuclear Controls, DN – Han lärde Persbrandt skjuta rättDN- Har vapen av alla möjliga sorter, DN – Höjdpunkterna från Bokmässan, DN – Se alla seminarier, DN – 90 000 på BokmässanSVD – S lägger förslag mot bättre vetande, SVD – Nu höjer vi lärarlönerna i Stockholm, DN – Ask sätter stopp för granskning av Säpo, DN – S vill satsa 110 miljoner på läxhjälp i grundskolan, SVT – Hovrätten: Lärare ska inte alls ”tåla lite våld”, SVT – Åklagare fryser pengar i Teliahärvan i UzbekistanSVT – Tar längre timeout efter Tintindebatt, GP – V anmäler Ask efter granskningsstoppGP – Assangeaffären bakom nätattacker, DNExpressen – S-politik återgång till bidragslinjen, SR Ekot,  AB 123Dala-demokraten 123SVT 1,2Värmlands folkbladNorrländska socialdemokratenArbetarbladet 123DN 12Expr 12DagbladetSvD 12345GP 12Piteå-tidningenRoD 12,Folkbladet

Tack till Ett hjärta Rött för tips medialänkar ❤

Bloggar: Ett hjärta Rött – Borgs budgetretorik – en stor bluffAB – Anders Borgs bluff om a-kassan, annarkia, Görans bagateller och tankar – Om en svagt åtstramande statsbudget, bloggaren KAS, Lyrans noblesstrio – Förslag på Nobelpristagare, SVD – Ledarblogg – Framgång är inget skäl att slösa, Högbergs tankar – Dutt-politik, Annikas litteratur- och kulturblogg – Bokbloggsjerka, Kulturmagazinet Kulturbloggen, Boktjuven, Schitzo-Cookie’s Bokblogg, Boktokig, Böcker, böcker, böcker, …med näsan i en bok…, Olika sidor, Alla har en bok inom sig, Cecilia Blankens, Anne-Marie Körling, Mr Myself and I,

Stratfor – Privatiserad global underrättelsetjänst?

Bästa sammanfattningen som jag läst idag av Wikileaks senaste släpp Global Intelligence Files är bloggen A World to Win – No to corporate/Yes to people’s – Power, som i en bloggartikel på ett lättfattligt sätt förklarar vad släppet påstås handla om; ”Corporate version of the CIA exposed”.

När man läser artikeln skräms man av det faktum, att svårt miljömassakrerande jätteföretag tydligen kan beställa kvalificerad privatspaning på de ideella organisationer som granskar och kämpar för att bilda opinion mot deras miljöförstörande verksamhet. The Guardian menar dock att ”Alleged tracking of activist and hoaxing group the Yes Men by Dow Chemicals appeared to amount to little more than email monitoring.” Bloggartikeln skriver:

”The Global Intelligence Files, five million emails obtained by the Anonymous hacker group and released by WikiLeaks this morning, reveal that Dow chemical corporation paid an intelligence firm, Stratfor, to spy on the Yes Men.

Dow Chemical is the owner of Union Carbide, the company responsible for the 1984 gas disaster in Bhopal, India in which thousands died and more than half a million suffered terrible injuries. (Dow is also a sponsor of the London 2012 Olympics).

But snooping on the Yes Men is only the tip of Stratfor’s vast iceberg of espionage. Its tentacles around the world show that the CIA has a serious rival in the private sector.”

Stratfor har enligt bloggartikeln fullt utbildade nätverk med informanter hos både regeringar och medieföretag. De senare kallar Stratfor, enligt artikeln, internt föraktfullt för ”The Confed Fuck House”:

”WikiLeaks has found Stratfor’s list of informants and evidence of secret deals with media organisations, including Reuters, plus records of many payoffs.”

Stratfor anlitas enligt artikeln av allt från USA:s regering till ökända vapentillverkare:

Stratfor, which is based in Texas, counts the US government plus other countries, and arms manufacturers, including Lockheed Martin, Northrop Grumman and Ratheon amongst its paymasters. It trains US marines and ‘other government intelligence agencies’ in becoming ‘government Stratfors’.”

Den korrupta fusionen mellan globalkoncernerna och den politiska makten fortskrider således med accelererande hastighet. Krig läggs ut på entreprenad och nu alltså även underrättelsetjänst. När Försvarets Radioanstalts databas för lagring av FRA-lagens sökningar till och med har samma namn som en av världens stora krigförandekoncerner som Bush anlitade i Irak och Abu Ghraib – Titan – så undrar man varför.

Beträffande Stratfor, så kontrollerar man enligt refererad artikel tydligen också politiska ledare på beställning samt tar in folk i styrelsen från Goldman Sachs (som i sin tur har svenska politiska opinionsbildare på sin pay-roll):

”Its noxious methods are clear:‘You have to take control of him. Control means financial, sexual or psychological control,’ CEO George Friedman wrote on 6 December 2011 on how to exploit an Israeli intelligence informant on the medical condition of Venezuelan president Hugo Chavez.

They also reveal close cooperation with Goldman Sachs, whose managing director Shea Morenz joined Stratfor’s board of directors in 2011. He worked closely with Friedman to set up an offshore share structure which could use intelligence to ‘trade in a range of geopolitical instruments, particularly government bonds, currencies and the like’.

När det gäller Sverige

– med tanke på vad vi fått veta om den KKR/Triton-ägda Caremakoncernens nära förbindelser med Moderaterna, Försvarsmaktens konsultberoende, konsultberoendet inom Försäkringskassan, Skolverkets Profficeupplägg, otalet misslyckade it-upphandlingar samt det faktum att regeringskansliet upphandlar allt från euro-PR från f d socialdemokratiska statsministrar till offentliga utredningar och remissbehandling från konsultkoncerner,

– som dessutom är beroende av de lagar och beslut, som sedan ska fattas med deras egna upphandlade ”utredningar” som beslutsunderlag,

– samt inte minst också med tanke på Primegate och hur det gick till när Håkan Juholt avpolletterades direkt efter sitt nej till europakten, med hjälp av Erik Åsbrink (som anlitas som konsult av Goldmann Sachs) och Göran Persson (konsult åt JKL, som vann ”storslam” i det moderata regeringskansliets upphandling av PR-byråer 2011 på områdena ”finansiell kommunikation” och ”strategisk, finansiell rådgivning) som samma vecka högljutt propagerade för ett ja,

– för att därefter ersättas av en partiledare, Stefan Löfvén, som i många år varit anställd hos samma vapentillverkare, Hägglunds & Söner, som Göran Persson arbetat som avlönad konsult åt,

så tycker jag riksdagen och Riksrevisionsverket, statskontoret jämte media, ska agera för vår räkning och det på en gång för att närmare kontrollera förhållandena i alla dessa dunkla affärer och oegentliga hanteringar. Sådana uppdrag är ingenting för organisationer som Wikileaks, vars kampanj för att få Julian Assange friad från våldtäktsanklagelser, anammar allt smutsigare och mer desperata metoder.

Demokratin sätts ur spel, och statskassan dammsugs på pengar fvb till tysk statskassa, privata koncerner samt skatteparadis, vilket  t ex kan illustreras av Realtids artikel ”McKinseys guldavtal med näringsdepartementet”:

”När regeringen står inför avregleringar och reformbeslut köps konsulttimmar som aldrig förr, detta avslöjar Veckans Affärer i ett reportage. [. . .]

Regeringskansliets 5.000 anställda verkar inte räcka till när regeringen formar politiska beslut. [. . .]

Veckans Affärer anklagar bland annat Maud Olofsson för att ha anammat McKinseys politiska analys om hur regeringen skulle reformera regler rörande riskkapital, helt utan vetenskapliga studier eller forskarbelägg. [. . .]

Notan för arbetet gick på 2,6 miljoner kronor, men totalt har McKinsey fakturerat regeringen på 50 miljoner kronor under en treårsperiod.  [. . .]

Axel Karlsson, vd på McKinsey i Sverige, vill inte svara på Veckans Affärers frågor.”

Vad som verkligen gör mig fundersam med bloggartikeln om Wikileaks-släppet är  inte minst också hur den avslutas:

Thanks to the socialised nature of today’s technologies and courageous whistleblowers, like Bradley Manning, it has become impossible to keep secret the vast web of connections between the corporations, intelligence agencies and political rulers. This latest cache should give confidence to all those seeking to end their rule.”

För problemet är ju inte att vi har företag, säkerhetstjänster och politiska ledare, utan att de i och med neokonservatismen/neoliberalismen som global marknadsreligion korrumperats på ett helt oacceptabelt gangsterekonomiskt sätt, då det är svängdörrar mellan dem genom vilka samma elit går in och ut för att ikläda sig skiftande maktpositioner, så att medborgarna förlorat den demokratiska kontrollen över politiken. Den neoliberalt EU-legaliserade korruptionen måste upphöra.

Man frågar sig därför förskräckt vem artikelförfattaren tänker sig ska ersätta ”säkerhetstjänsterna” och de ”politiska ledarna” då man säger sig ha följande strävan: ”to end their rule”. Julian Assange och gelikar? Julian Assange, som betydligt fler än en gång anklagats för att både göra antisemitiska uttalanden och ha anti-semitiska kontakter, och den del av hans beundrarskara som trots det, och trots att det är hjältar som Bradley Mannings som tar de personliga riskerna och konsekvenserna, fortfarande helgonförklarar honom? Det vore verkligen en katastrof [se tidigare bloggpost Dagens rekommenderade länk – Pappas pojke?].

Inte desto mindre är de gigantiskt gangsterekonomiska problemen med den oheliga, korrupta fusionen mellan den ekonomiska, politiska och militära makten överhängande och därför något som jag tagit upp i en tidigare bloggpost november 2009, varför jag återpublicerar den bloggposten – Den “legala nihilismen” och gasledningarna här under:

Den “legala nihilismen” och gasledningarna

Posted on november 24, 2009 |

De globala koncernernas allmakt kallar ju vanliga människor ‘globalisering’. Men i den akademiska världen skiljer man mellan ‘globalism’, ‘globalismer’ och ‘globalisering’.

Med ‘globalism’ menar man då den neoliberala marknadsreligionens anspråk på världsherravälde, medan man med ‘globalismer’ menar tanken att det kan finnas flera konkurrerande föreställningar om vilken världsordning som skall råda. Med ‘globalisering’ menas då slutligen det faktum att världen i och med den kommunikationsteknologiska utvecklingen krympt till en ‘global by’, i synnerhet sedan Internet uppfanns.

En av världens mest framstående forskare om dessa fenomen, Manfred Steger, konstaterar:

“that the globalist neoliberal project is in essence one ideology of many in the constellation of globalization. The neoliberals or neoconservatives have merely harnessed a sophisticated public relations machine – propaganda, in Noam Chomsky’s analyses – to convince a naïve public that laissez-faire liberal capitalist ideology is actually nothing less than an end point of history, a culmination of natural scientific process and evolution. The mistake, Steger would argue, is to confuse a political economic ideology with some kind of inevitable evolutionary process interpreted through a lens of scientific method.”

(citerad i Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – “Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 7. )

Inom ‘globalismen’ – dvs den neoliberala marknadsreligionsutövningen och dess anspråk att göra sig gällande som allenarådande världsreligion – verkar makteliten.

Redan 1956 skrev C. Wright Mills en bok om den: The Power Elite. Den beskrevs då som tredelad; bestående dels av koncernernas, dels av militärens, dels av politikens elit. Mellan dessa tre maktsfärer fanns svängdörrar genom vilka samma elitmänniskor passerade in och ut för att iklä sig olika maktpositioner.

Så tidigt som 1956 visade det sig emellertid, enligt denne Mills, att balansen sinsemellan de tre förskjutits. Medan allt mer makt koncentrerades till de två första sfärerna dränerades den politiska allt mer på inflytande, vilket ledde till att koncernerna och det militärindustriella komplexet blev styrande för politiken. Så istället för att politikerna ritade upp riktlinjerna som de förra hade att hålla sig till så blev det mer och mer tvärtom:

“ As noted by Millsthe political domain has diminished in power relative to the corporate and military sectors: ‘Insofar as the structural clue to the power elite today lies in the political order, that clue is the decline of politics as genuine and public debate ofalternative decisions.’

(Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – “Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 9)

I ljuset av detta skulle man som jämförelse kunna beakta vad som just nu sägs om det som timar och sker i Ryssland.

Där påstås nämligen att oligarkernas makt gått fullständigt överstyr på grund av att ränderna från tsarismen aldrig gått ur själva samhällskostymen.  Efter kommunismens fall 1989 togs makten över av koncernledningar – personerna i dem hade då förpassat sig dit genom svängdörren från den politiska maktsfären till den ekonomiska – ett korrekt steg i karriären om man beaktar vad Mills och Steger säger.

Det speciella med den ryska situationen är då att man gått över från den politiska maktsfären i ett diktatoriskt styre till den ekonomiska sfären i en neoliberalt globaliserad marknadsekonomi, vilken enligt ovanstående alltså numera  är den maktsfär som, tillsammans med den militära, styr den politiska. Frågan är då om något egentligt regimskifte skett.

Farhågan bekräftas av de underliga och makabra händelser som ägt rum i det ryska riket.

Och tänker man då på vad som skrivs om detta kan man även slås av farhågor beträffande den politisk-ekonomiska maktfördelningen i Väst. Anledningarna till att den politiska makten återigen blivit korrupt i Ryssland sägs nämligen vara bristen på konkurrerande alternativ, att oppositionen inte tillåts fungera såsom den ska i en demokrati.  Som Mikhail Krasnov; “Doctor of Law, the chair at the constitutional and municipal law department at the Higher School of Economics” den 14:e mars 2008 i Novaja Gazeta säger:

 A prominent political thinker of the 20th century, Carl Popper, formulated that criterion: democracy is such a form of state structure where bloodless change of power is possible through election. What does it mean? First, it means political competition where people themselves define the course of the national policy using the election system. Second, this is about the lack of monopoly for power. In economics, the victory in a competitive struggle never means the winner will stay alone in the market. The same must apply to the politics. With a democracy no one can be thrown away from the domestic politics. This applies not only to the parliament, but also to the president. Whatever broad powers he were invested in, he still must stay under control.  And how can people control the president, government and the new political force in power? First of all, this is possible to be done through opposition, i.e. parties that failed to become winners at this stage.  And how can they exercise the control, in their turn? They can do it through parliamentary enquiries, participating in making the state budget, exercising control over public spending and so forth.”

För eftersom tendensen är densamma här – att det blivit de ekonomiska och militära maktsfärerna som styr den politiska istället för tvärtom – så riskerar den demokratiska kontrollen att gå förlorad. Särskilt efter att Lissabonfördraget implementerats. För då välter hela skutan över till förmån för den exekutiva makten (som i sin tur styrs av lobbyism och militarism enligt ovan nämnda analytiker).

De nationella parlamenten förlorar kontrollen över den exekutiva (eller verkställande) makten (= ministerrådet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Presidenten och den Höga Representanten för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) och Europaparlamentet har knappast samma styrförmåga.

Och det allra allvarligaste är att lagstiftningsmakten delegeras till regeringarna utom räckhåll för demokratisk kontroll. Inte minst saknas också offentlighetsprincip och remissförfarande och därmed även möjlighet till offentlig debatt, vilket strider mot vår grundlag som säger att den fria opinionsbildningen är en hörnsten i den demokratiska samhällsbyggnaden .

Och när man betänker detta ser man också såna saker som t ex Vattenfallsaffären och kammarrättens dom att försäljningen av Tibblegymnasiet var olaglig – i ett annat och mycket obehagligare ljus. Man skärras även än mer över vad Carl Bildt något glättigt skriver på sin blogg “Alla Dessa Dagar” om den återerövrade vänskapen mellan EU och Ryssland i bloggposten “Goda vibrationer”

Fortfarande lyser den stora röda stjärnan över Spassky-tornet vid Kreml-muren. Dess era är – tack och lov – borta men den tillhör dock bilden av detta Moskva.

En dag med bra diskussioner går mot sitt slut.

Påtagligt var hur goda vibrationerna var efter onsdagens toppmöte i Stockholm.  Det anses här ha varit ett av de bästa av de möten av detta slag man haft med Europeiska Unionen.

Inte så att vi inte diskuterade de frågor där vi har delade meningar – t ex om mänskliga rättigheter eller södra Kaukasus. [. . .]

Men att vi också underströk det gemensamma intresse vi har av att bygga ut förbindelserna.

Moderniseringen av Ryssland är ett mycket påtagligt gemensamt intresse.

Men den är inte möjlig utan en fungerande rättsordning. Den ”legala nihilism” president Medvedev talat om är ett akut hot mot denna modernisering. [. . .]

Och nu väntar middag i Moskvas vimmel.”

För vi vet ju alla vad “modernisering” egentligen betyder nuförtiden. När Fred betyder mer och mer Krig, och “Framsteg för integriteten i Europa” att lag om avstängning från Internet stiftas på torsdag fasar man slutligen inför vad Stockholmsprogramstriptyken “Fred, Säkerhet och Rättvisa” i slutändan kan komma att visa sig innebära efter att de allra sista korten på bordet är lagda. Se EU Newspeak Glossary.

Se även: “The Stockholm Programme – An open and secure Europe serving and protecting the citizen“ /slut bloggposten Den legala nihilismen och gasledningarna/  

Lyssna:  Studio Ett – Italien kränkta båtflyktingars rättigheter

Läs också: SVT – Wikileaks har tappat all trovärdighetSVT – Wikileaks släpper 5 miljoner hackade mejlAB – Burgare och Borgare i smaklös allians, AB – Schlingmann borde gå på bio, AB – Fredrik Reinfeldt kan inte gömma sig längre, SVD – Reinfeldt pressades om arbetslösheten, FOX, ComputerWorld, TIME, SVT – ”Sociala medier förstör den unga arbetskraften”, SVT – Bildt: ”Det är lite löjligt”, SVT – Bolagsskojare lurar unga att bli kriminella, SVT – Mänsklig kedja för rättvist ryskt valStudio Ett – Hård kritik för hur romer behandlas, SVD – När folket drunknar badar makte i pengar, DN – Säpo bevakar terrortränade svenskar, SVD porträtterar Tsar Putin, DN – BP riskerar 165 miljarder i böter

Carl Bildt – Ensam Vapendragare som hotar Världsfreden

I lördagsintervjun utmålar sig Carl Bildt som vanligt som ”realistisk” fredsmäklare. När Europaparlamentet, Norge, Danmark m fl vill ha ett förbud mot klustervapen i Osloprocessen står Carl Bildt för en ”kompromisslinje”.

När Carl Bildt ser till att Natos robotsköld mot Ryssland blir verklighet genom det ”östliga partnerskapet” – ett ”polsk-svenskt” intitiativ  så kräver Putin och Kreml alltmer hotfullt ”an undisputed sphere of influence” i forna östblocket.

Vad Carl Bildt de facto gjort, är att återföda det kalla kriget som det veritabelt iskalla kriget, vilket i takt med att eurokrisen fördjupas och USA ekonomiskt försvagas, kommer att återinstallera järnridån.

Det kan också medföra att gas- och oljestinna Ryssland till och med flyttar fram sina positioner gentemot väst i förhållande till var gränsen mellan öst och väst låg efter andra världskrigets slut.

Detta dessutom i en tid när många EU-stater, inte minst Sverige, gett upp sitt eget nationella försvar så att de står skyddslösa gentemot  oligarkiska Ryssland, då USA tydligt signalerat att man drar sig tillbaka militärt på det internationella planet, eftersom George Bush tömt statskassan och skuldsatt USA astronomiskt genom sitt olagliga krig i Irak och den misslyckade krigföringen i Afghanistan, ”the graveyard of empires”, som tvärtom stärkt talibanernas ställning.

Bildts raljanta försvar för Berlusconis partibildning med fascisterna var direkt pinsamt att ta del av. När han försöker slå ifrån sig Moderaternas historiska stöd för Sydafrikas apartheidsystem blir argumentationen ännu grumligare och mer desperat pinsam. Tomas Ramberg  låter sig dock inte nöja när Bildt ständigt avbryter hans utfrågning och försöker ta över rodret genom täckningslöst arroganta försök till uppläxning.

Denna utrikesminister som är ”emot allt förtryck” men anser att det innebär ett framåtskridande när Sudan  fördriver 160 000 och mördar 12 000 människor för att ge plats åt Lundins Oil Road i Unityprovinsen är en katastrof, inte bara för Sverige, utan för både mänskliga rättigheter, fred och demokrati i Europa, för att inte tala om lösningen av världens akuta klimatproblem.

Lyssna: Ekots lördagsintervju 2011-11-26 – Världen enligt Bildt

Se tidigare bloggposter: Vem har skapat den ‘ökade hotbilden’ mot Sverige?Hellre en oenig fred än ett enigt krig mot Ryssland‘Ansvar’ Del I – Oljan och ”demokratiseringen” av NordafrikaDen ”legala nihilismen” och gasledningarnaModeraterna ÄR Carema och Bo Lundgren godkänner PenningtvättareNu styr Italien EU:s ekonomiBorg & Bildt skänker statskassan till EMU fast vi sagt NEJFrån Besserwisser till Oskyldigt Ovetande OfferInte en Pudel i sikte, Carl Bildt – Besserwisser mot bättre vetandeCarl Bildt och GangsterekonominAtt arbeta för fred och tjäna pengar på krigCarl Bildt och Gangsterekonomin IICarl Bildt tonar nog ner det mesta,  Att sila Tobleronemygg och svälja FolkmordskamelerSaab – Äntligen en miljöbil?Hur demokratiserat blev Kina och Ryssland av marknadsekonomin?Lebensraum Sverige – Europa behöver råvaror!Carl Bildt unnar inte ens människor mat och vattenModerater med Kärnvapen för fred – till höger om neutralitetenDel II – Den sovande regeringen ZZ

Läs: AB – ”Det liknar apartheid”, Sveriges Radio – Så psykar man ut en journalist – citat: ”Efter Carl Bildts medverkan i Ekots lördagsintervju kände jag att det var på sin plats att lista Bildts fem bästa knep för att förhala en intervju.” Expressen – Avtalet som sätter munkavle för alla som jobbar för SD, AB2SVT – ”Lundsbergsvittnena” träder fram och berättar, SVT – Rabaeus om sin tid på Lundsberg: ”Var inriktad på att överleva”, AB – Veronica Palm – Sluta baktala JuholtExpressen – InvandrarmordenAB – Polerade populisterSVT – Politikerna tappar greppet om klimatet, SVT – 3,5 grader är det nya klimatmålet

Bloggar: Alliansfritt Sverige – Toppmoderater vägrar svara på Caremafråga, Lasse Edfast – Lördagsintervjun med Carl BildtPeter Andersson – med rätt att tycka – Haveriet, Det progressiva USA, Spdy – Exp – Bildt: Det finns inget löfte, Jens Holm – Schibbye och Persson måste bli fria,  

Kommentarer på Twitter: @alexvoronov, @lindathulin, @vpressfelt, @NinaAB,  @lasseedfast, @marcusekot – Radiolyssnare ringer redaktionen irriterad över hur Carl Bildt får lov att styra och ställa i utfrågningen #lördagsintervjun

Münchaus Financial Times ”stresstestar” Finansministrar lika bra som EU Testat Banker

Den socialmoderata Enpartistaten är ett faktum och den prisbelönta Enfalden sitter i högsäte.

Med anledning av århundradets sämsta bäst-i-test-test, som ger Anders Borg dumme-Schweden-epitetet ”Bäst-i-test” på finansministersidan, återpublicerar jag bloggposten Wall Street Journal analyserar stresstestet.

Det enda Anders Borg gjort under sin tid som slaktare av välfärden är ju nämligen att motarbeta produktiva investeringar, sälja ut allmännyttan och allmän välfärd till riskkapital, som flyttar skattepengar till skatteparadis.

Genom denna aktiva bubbeluppblåsning samt de nedskärningar, som blivit följden av hans alltigenom passiva arbetsmarknadspolitik, har han låtit skapa ett gigantiskt skuldberg för hushållen.

Att moderaterna dessutom välkomnat Tysklands och Danmarks neokoloniala utsugning av våra naturresurser, gör naturligtvis inte saken bättre.

Det senaste påfundet, att låta Danmark (och det tyskstatsägda företaget Eon) indela Sverige i fyra elområden, för att Eon ska tillåtas tjäna ännu grövre pengar på den redan oligopoliserade elmarknaden, förtjänar inte heller det högsta pris utan istället en rejäl Dumstrut.

Kärnkraftsavvecklande Tyskland (med 82 miljoner invånare) kommer att plundra vattenkraftsel från Sverige, så att vi får astronomiska elpriser. Då blir det inte direkt lättare att skapa jobb för den svenska industrin, som istället får skjuta upp eventuella planer på att anställa, pga kraftigt fördyrade omkostnader.

Moderaternas tyskvänliga schlingmannpolitik är kort sagt en katastrof för landet. Det verkar som man bestämt sig för att byta befolkning. För vart ska de ungdomar, som eventuellt finns kvar i landet ta vägen, när det varken finns jobb eller bostäder, då bolånetak sätter stopp och hyresrätter inte finns att tillgå? Blir nog inte många kvar till slut, och det är väl det som är meningen – ökad ”rörlighet” på EU:s ”inre marknad” (som för övrigt är ett minne blott, med rekordhög ungdomsarbetslöshet i England, och t ex 40 % i Spanien).

Så här säger Borg då:

”Finansministern är hoppfull om att en ekonomisk nedgång liknande den 2009 ska kunna undvikas.

‘Enligt min åsikt är vi väldigt långt från den väldigt mörka synen’, säger han. [. . .]

Även om Sverige och Tyskland har utrymme för stimulansåtgärder måste de vara ‘försiktiga’ och undvika att sätta press på obligationsmarknaderna genom att träda in om den ekonomiska tillväxten bara fortsätter i en måttlig takt, vilket är hans prognos. Men om tillväxten backar och arbetslösheten stiger bör de vara redo att agera, enligt Anders Borg.”

Vilken värld lever de som PR-serverar orden i munnen på den autosvarande nicke-dockan Anders Borg? Arbetslösheten kan väl knappast bli mycket högre än vad den redan är? Det råder sedan länge massarbetslöshet. Och EU är inne på sitt 14:e år av stagnation. Nu rasar även USA.

Samtidigt har Borg bekymmerslöst låtit bankerna skapa ytterligare ett jättelikt skuldberg genom en utlåning på 1500 miljarder i utländsk valuta. Dessutom har detta skett till de emerging markets i poststalinistiska öst, som nu rasar sönder och samman (då de ju redan från början bara var korrupta korthus vars enda gangsterekonomiska syfte var att hjälpligt dölja skalbolagsaffären Sverige). De gigantförluster, som därför blir följden tänker han lika lättsinnigt låta valutareserven i dollar, dvs skattebetalarna täcka upp för.

Resultat: Sverige bankrutt lagom tills det inte finns ett korvöre att låna på vare sig marknaden eller i IMF.

Och nu väntar bara en moderat jkl-kupp i S också, efter primeriggade valrörelsen 2010, så skänks hela statskassan till ESM, med Borgs och Bildts goda minne.

Som vanligt kommer Anders Borg att föra väljarna bakom ljuset genom att försäkra att ”inga svenska skattepengar kommer att gå till valutafonden” ESM, för att sen smyga igenom de svenska skattemiljarderna genom IMF, som ESM-transfereringarna ska slussas via, det för att Merkel aldrig går med på något annat än att även icke-euroländer tvingas vara med att betala smygvägen via IMF (vars protokoll är hemliga), trots att de svenska väljarna sagt klart och tydligt Nej till euron.

Se även: Riksrevisionen – Stabilitetsfonden – Gör den skäl för namnet? (RiR 2011:26)

”Wall Street Journal analyserar stresstestet

Posted on juli 25, 2010 |

I artikeln ”Europe Stress Test Left to Investors” analyserar Simon Nixon CEBS stresstest av de 91 europeiska bankerna och den huvudsakliga kritiken som riktas mot testet är att det inte på allvar testat de viktigaste faktorerna, som kan komma att utlösa allvarliga marknadsreaktioner – dvs de som gäller eurozonens skuldkris, handeln med statsobligationer och bankernas grundläggande säkerheter, som jag gissar är t ex säkerheter för bolån i fastigheter:

”More importantly, the sovereign shock exercise—which looked at the impact of further volatility in the sovereign-bond market and was the main focus of investor attention in the run-up to the results—was benign to the point of irrelevance.The test was applied only to assets held on trading books and ignored banking books where the bulk of bank sovereign exposures lie.” [min länkning]

Man frågar sig därför vilket värde detta stresstest egentligen har, som utsaga om den ekonomiska verkligheten, mer än att det ger viss ökad insyn i bankernas affärer. Omfattningen av bankernas verkliga risktagande har man i stor utsträckning lämnat därhän. För att illustrera citerar jag även David Harpers kurs om Market Risk:

Traditionally, you can see why the banking book is deemed riskier than the trading book (and why banks would have an incentive to classify into the trading book): these positions are less liquid and do not benefit from mark-to-market’s ability to reveal market risks by way of the price discovery process.”

Särskilt som Basel II med tillägg inneburit att bankerna får använda intern riskklassificering som försvårar insyn samt en uppdelning med ökade överföringsmöjligheter mellan bankens kapitaltillgångar i handelslagret (trading book) – vars tillgångar då de aktivt handlas på marknaden anses vara förenade med marknadsrisk och låneportföljen (banking book) – vars tillgångar inte aktivt handlas på marknaden och därför inte anses vara förenade med marknadsrisk – men kan ju således ändå vara förenade med avsevärd marknadsrisk – med tanke på vad de utgörs av, t ex statspapper och bolån.

Att inte stresstesta dessa riskfyllda tillgångar i låneportföljen – i en finanskris som utlösts av en fastighetsbubbla som sprack följt av en statsskuldkris innebär ju att man inte gjort någon riskbedömning alls.

Risken ökar också dramatiskt om det blir så att skuldkrisen tvingar länder att ställa in betalningarna eller fastighetsbubblan brister, vilket den hotar göra när ökade kapitalkrav och leverage ratio införs för då höjer bankerna räntan och då faller fastighetspriserna eftersom folk inte kommer att ha råd vare sigmed räntehöjningar eller höjda kontantinsatser, särskilt inte om arbetslösheten stiger, vilket den beräknas göra, varpå bubblan brister. Så – vad göra? Mitt tips är att bankerna sänker sina vinstkrav istället – samt sänker löner och avskaffa bonusar för direktörer och andra högavlönade som ett första steg – för att minimera risktagandet.

Som ett andra steg kan man ju tänka sig sanering och skuldavskrivning i CDS- och derivathandeln samt omstrukturering av PIIGS-ländernas skulder så att inte länderna kraschar totalt och hela marknaden havererar. Därefter reglera bort högriskhandeln och sluta med den här spekulationsekonomin till förmån för verksamheter med substans som ger vanliga människor arbetstillfällen.

En bra idé vore då också att återinföra valutarestriktioner. Samt använda alla bankbuffertpengar till att skapa jobb i offentlig sektor istället. Importberoendet måste minska och den inhemska självförsörjningen i Sverige öka, både av mat och andra dagligvaror, såsom textil, möbler och liknande. Att enbart konsumera på kredit fungerar inte.

Kanske måste också banker nationaliseras om inte långivning till produktiva företag som ger jobb fås att fungera. Riskkapitalbolagen innebär inte någon risk ens för riskkapitalisterna längre då de lever på fasta avgifter – bara för dem som finansierar dem såsom pensionsfonder och liknande. Det är för att hela krisen är en globaliseringens kris som handlar om att försöka försäkra sig om ett ständigt inflöde av enkla snabba cash med överinvesteringar i fasta värden och outsourceing av produktion till låglöneländer.

Läs: WSJ.com – Europe Stress Tests Left to Investorsbionic turtle – David Harper: Market Risk

Vill även passa på att rekommendera en ordbok för investerare som finns på nätet – InvestorWords.comFinancial Times LexiconSvenska Bankföreningen – Finanskrisens termer och ord

Se även – Gunnar Hökmarks blogg: ”Ett verklighetstest när det gäller bankerna”, Tänk(t) om – Lagom luggade bankerCornucopia – All outSVD – ”Grönt ljus är stresstestets mardröm”, DI.se, DN – Regeringen försöker dölja ökade inkomstklyftorDN2, Expressen,Carls konsumentblogg – Matpriserna fortsatte upp – trots krisen,AB – Hushållen klarar inte räntehöjningarna,

Tidigare bloggpost: Gäspigt avstressad stresstest tycket marknaden ,EU-bankernas stresstest – Dress for Success?

Se även – Examensarbete – Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ht 2009 – Ludvig Frithiof: ”Bankers framtida kapitalreglering – Basel II i den finansiella krisen” Bankregistret – Bolånetaket 85 % från 1 oktoberBankföreningens nyhetsbrev 2 – Citat: ”Inom några år ligger bolåneräntorna betydligt högre än idag. Det beror inte enbart på Riksbankens kommande räntehöjningar, utan även på nya regleringar som väsentligt höjer bankernas kostnad för att hålla kapital och stärka likviditeten.” (s 3)”

Läs: AB1, AB2

Staten och Kapitalet – en Mesallians utan Hindersprövning?

Med anledning av Uppdrag Gransknings reportage om Torbjörn Törnqvist och det hemlighetsfulla oljetradingföretaget Gunvor, som denne schweiz-baserade oljemiljardär ”med ett blågult hjärta” äger tillsammans med den tidigare ryske men nu finske medborgaren Gennady Timchenko, så vill jag även tipsa om tidningen Affärsvärldens artikel om Törnqvist ”Den hemlige oljemiljardären”.

Denna artikel från 2009 vidgar bilden genom att berätta, att Gunvor planerar verksamhet  inom fler områden än oljetrading, t ex slöt man 2009 avtal med Lundin Oil som innebar att man även tänker börja ‘direktinvestera’, dvs börja med utvinning, då gällande olja i Ryssland. ‘Energikrigen’ i den norra hemisfären om rätter att utvinna olja i Arktis fick därmed kanske ytterligare en spelare, uppenbarligen med mäktiga politiska kontakter i Ryssland också, att döma av Törnqvists egna slutrepliker i intervjun med Uppdrag Granskning:

Att känna presidenten i ett land, why not?”

Affärsvärldens artikel redovisar också de mångfacetterade ägarförhållandena som gäller för ”Gunvor Group”:

Gunvor ägs av ett holländskt bolag, som ägs av ett Cypernregistrerat bolag, som ägs av holdingbolaget Clearwater Advisors på Brittiska Jungfruöarna. Sidnumren är de enda siffrorna i bolagets officiella informationsbroschyr. Koncernen och dess två ägare har hittills undvikit offentlighetens ljus (med några uppseendeväckande undantag).” [anm: min länk i citatet]

Vad det tillsammans med gasledning i Östersjön och Carl Bildts tidigare engagemang i både Gazprom samt Lundin Oil m fl, innebär för Sveriges säkerhetspolitiska situation finns därmed anledning att debattera:

Det var Lundin Petroleum som kontaktade Gunvor Group. Torbjörn Törnqvist hade dittills bara träffat familjen Lundin i sammanhang utanför oljeindustrin. Exempelvis sitter han och Ian Lundin i styrelsen för Svenska Handelskammaren i Schweiz (liksom Investors ordförande Jacob Wallenberg för den delen).”

Och apropå Jacob Wallenberg funderar man i sammanhanget också på vad regeringens plötsliga utnämning av Marcus Wallenberg till styrelseordförande i LKAB kommer att få för konsekvenser.

Därför repriserar jag ett tidigare blogginlägg som jag skrev, om riskerna med den globala avreglerande nyliberalismen och maktelitens pendling mellan den militära, ekonomiska  och politiska sfären Den ”legala nihilismen” och gasledningarna.

Den ”legala nihilismen” och gasledningarna

Postat den november 24, 2009

De globala koncernernas allmakt kallar ju vanliga människor ‘globalisering’. Men i den akademiska världen skiljer man mellan ‘globalism’, ‘globalismer’ och ‘globalisering’.

Med ‘globalism’ menar man då den neoliberala marknadsreligionens anspråk på världsherravälde, medan man med ‘globalismer’ menar tanken att det kan finnas flera konkurrerande föreställningar om vilken världsordning som skall råda. Med ‘globalisering’ menas då slutligen det faktum att världen i och med den kommunikationsteknologiska utvecklingen krympt till en ‘global by’, i synnerhet sedan Internet uppfanns.

En av världens mest framstående forskare om dessa fenomen, Manfred Steger, konstaterar:

”that the globalist neoliberal project is in essence one ideology of many in the constellation of globalization. The neoliberals or neoconservatives have merely harnessed a sophisticated public relations machine – propaganda, in Noam Chomsky’s analyses – to convince a naïve public that laissez-faire liberal capitalist ideology is actually nothing less than an end point of history, a culmination of natural scientific process and evolution. The mistake, Steger would argue, is to confuse a political economic ideology with some kind of inevitable evolutionary process interpreted through a lens of scientific method.”

(citerad i Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – ”Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 7. )

Inom ‘globalismen’ – dvs den neoliberala marknadsreligionsutövningen och dess anspråk att göra sig gällande som allenarådande världsreligion – verkar makteliten.

Redan 1956 skrev C. Wright Mills en bok om den: The Power Elite. Den beskrevs då som tredelad; bestående dels av koncernernas, dels av militärens, dels av politikens elit. Mellan dessa tre maktsfärer fanns svängdörrar genom vilka samma elitmänniskor passerade in och ut för att iklä sig olika maktpositioner.

Så tidigt som 1956 visade det sig emellertid, enligt denne Mills, att balansen sinsemellan de tre förskjutits. Medan allt mer makt koncentrerades till de två första sfärerna dränerades den politiska allt mer på inflytande, vilket ledde till att koncernerna och det militärindustriella komplexet blev styrande för politiken. Så istället för att politikerna ritade upp riktlinjerna som de förra hade att hålla sig till så blev det mer och mer tvärtom:

” As noted by Millsthe political domain has diminished in power relative to the corporate and military sectors: ‘Insofar as the structural clue to the power elite today lies in the political order, that clue is the decline of politics as genuine and public debate ofalternative decisions.’

(Standlea, David M. Oil, Globalization and the War for the Arctic Refuge. 2006. Albany: State University of New York Press. Chapter 1 – ”Globalism, Oil, and the Power Elites”, p. 9)

I ljuset av detta skulle man som jämförelse kunna beakta vad som just nu sägs om det som timar och sker i Ryssland.

Där påstås nämligen att oligarkernas makt gått fullständigt överstyr på grund av att ränderna från tsarismen aldrig gått ur själva samhällskostymen.  Efter kommunismens fall 1989 togs makten över av koncernledningar – personerna i dem hade då förpassat sig dit genom svängdörren från den politiska maktsfären till den ekonomiska – ett korrekt steg i karriären om man beaktar vad Mills och Steger säger.

Det speciella med den ryska situationen är då att man gått över från den politiska maktsfären i ett diktatoriskt styre till den ekonomiska sfären i en neoliberalt globaliserad marknadsekonomi, vilken enligt ovanstående alltså numera  är den maktsfär som, tillsammans med den militära, styr den politiska. Frågan är då om något egentligt regimskifte skett.

Farhågan bekräftas av de underliga och makabra händelser som ägt rum i det ryska riket.

Och tänker man då på vad som skrivs om detta kan man även slås av farhågor beträffande den politisk-ekonomiska maktfördelningen i Väst. Anledningarna till att den politiska makten återigen blivit korrupt i Ryssland sägs nämligen vara bristen på konkurrerande alternativ, att oppositionen inte tillåts fungera såsom den ska i en demokrati.  Som Mikhail Krasnov; ”Doctor of Law, the chair at the constitutional and municipal law department at the Higher School of Economics” den 14:e mars 2008 i Novaja Gazeta säger:

 A prominent political thinker of the 20th century, Carl Popper, formulated that criterion: democracy is such a form of state structure where bloodless change of power is possible through election. What does it mean? First, it means political competition where people themselves define the course of the national policy using the election system. Second, this is about the lack of monopoly for power. In economics, the victory in a competitive struggle never means the winner will stay alone in the market. The same must apply to the politics. With a democracy no one can be thrown away from the domestic politics. This applies not only to the parliament, but also to the president. Whatever broad powers he were invested in, he still must stay under control.  And how can people control the president, government and the new political force in power? First of all, this is possible to be done through opposition, i.e. parties that failed to become winners at this stage.  And how can they exercise the control, in their turn? They can do it through parliamentary enquiries, participating in making the state budget, exercising control over public spending and so forth.”

För eftersom tendensen är densamma här – att det blivit de ekonomiska och militära maktsfärerna som styr den politiska istället för tvärtom – så riskerar den demokratiska kontrollen att gå förlorad. Särskilt efter att Lissabonfördraget implementerats. För då välter hela skutan över till förmån för den exekutiva makten (som i sin tur styrs av lobbyism och militarism enligt ovan nämnda analytiker).

De nationella parlamenten förlorar kontrollen över den exekutiva (eller verkställande) makten (= ministerrådet, Europeiska rådet, EU-kommissionen, Presidenten och den Höga Representanten för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) och Europaparlamentet har knappast samma styrförmåga.

Och det allra allvarligaste är att lagstiftningsmakten delegeras till regeringarna utom räckhåll för demokratisk kontroll. Inte minst saknas också offentlighetsprincip och remissförfarande och därmed även möjlighet till offentlig debatt, vilket strider mot vår grundlag som säger att den fria opinionsbildningen är en hörnsten i den demokratiska samhällsbyggnaden .

Och när man betänker detta ser man också såna saker som t ex Vattenfallsaffären och kammarrättens dom att försäljningen av Tibblegymnasiet var olaglig – i ett annat och mycket obehagligare ljus. Man skärras även än mer över vad Carl Bildt något glättigt skriver på sin blogg ”Alla Dessa Dagar” om den återerövrade vänskapen mellan EU och Ryssland i bloggposten ”Goda vibrationer”

Fortfarande lyser den stora röda stjärnan över Spassky-tornet vid Kreml-muren. Dess era är – tack och lov – borta men den tillhör dock bilden av detta Moskva.

En dag med bra diskussioner går mot sitt slut.

Påtagligt var hur goda vibrationerna var efter onsdagens toppmöte i Stockholm.  Det anses här ha varit ett av de bästa av de möten av detta slag man haft med Europeiska Unionen.

Inte så att vi inte diskuterade de frågor där vi har delade meningar – t ex om mänskliga rättigheter eller södra Kaukasus. [. . .]

Men att vi också underströk det gemensamma intresse vi har av att bygga ut förbindelserna.

Moderniseringen av Ryssland är ett mycket påtagligt gemensamt intresse.

Men den är inte möjlig utan en fungerande rättsordning. Den ”legala nihilism” president Medvedev talat om är ett akut hot mot denna modernisering. [. . .]

Och nu väntar middag i Moskvas vimmel.”

För vi vet ju alla vad ”modernisering” egentligen betyder nuförtiden. När Fred betyder mer och mer Krig, och ”Framsteg för integriteten i Europa” att lag om avstängning från Internet stiftas på torsdag fasar man slutligen inför vad Stockholmsprogramstriptyken ”Fred, Säkerhet och Rättvisa” i slutändan kan komma att visa sig innebära efter att de allra sista korten på bordet är lagda. Se EU Newspeak Glossary.”

Se även tidigare bloggposter: Att vara men inte synasAndreas Carlgren – miljöminister…, Almedalsveckan på Gotland som ligger i ÖstersjönUtsugningen av statskassan fortsätter – LKAB nästa rov för det socialbidragsberoende BankväsendetMaud Olofsson samarbetar gärna med den kommunistiska enpartistaten Kina, EU – Vad är det SVT?Hur demokratiserat blev Kina och Ryssland av marknadsekonomin?Att massakrera Arktis ”på ett hållbart sätt”, Sverige – handelsresande i folkmord?, Den osynliga handen, Populismen – Även Miljöpartiet Högervrids?Gangsterekonomin III eller Varför Sverige måste återinföra valutarestriktioner, Vem har skapat den ‘ökade hotbilden’ mot Sverige?‘Hederlig’ – Ett Rödvinsglas på Ikea1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärdenSpekulerar bankerna i Baltikum igen?

Se även SVT Uppdrag Granskning – ”Hemliga ägarförhållanden ett hot mot demokratin”, SVT Uppdrag Granskning – Svenske oljemiljardären förföljs av ett besvärande rykte, SVT Uppdrag Granskning – Oljehandlare och en omvittnad tävlingsmänniska, SVT Uppdrag Granskning – ”Så fick vi Torbjörn att ställa upp på intervju”, SVT Uppdrag Granskning – Webbexklusiva intervjuer (subtitled in English), SVT Uppdrag Granskning – Läs hela chatten  

Läs även: SVD – Gasmonopol bildas i höst, E24 – EQT får lönsamt gasmonopol, DI – Ryssland utmanar norskt gasmonopol (anm: artikel från 2000), mentoronline – EQT får lönsamt gasmonopol, Affärsvärlden – De ska bryta det ryska gasmonopolet AB – Nej till SAABs rekonstruktion, AB – De dog direkt, AB3, AB4, AB5, AB – Vargavinter väntar, NT – Privat välfärd inte effektivare, SVD – Nej till Saab-rekonstruktion, DN – ”Privatiseringar i välfärden har inte ökat effektiviteten”, Expressen – Muller stridslysten i presskonferens, SVT – H&M arbetar kollapsar i fabrik i Kambodja, SVT – De anställda kan få betala priset, SVT – Nej till rekonstruktion av Saab Automobile, SVD – Dags att bjuda in MP till regeringssamarbete, AB,  SR Ekot, DN – ”Så kan Sverige få fram pengar till ny infrastruktur”, Rörviks köpare – svensk  miljardär, DN – Juholts EU-dimma, AB – Dagen när hoppet dog, The Guardian – Stanislav Belkovsky – ”How to handle Russia”, DN – Arktis is rekordliten, The Telegraph – Our Kind of Traitor by John Le Carré: reviewSVD – ”Israel utan vänner i regionen”, Financial Times – Dollar borrowing costs add to strain on European banks, SVD – Olja sponsrar svensk litteratur [min anm: blir det inte istället lite tvärtom där?]

Bloggar: Eva Hillén AhlströmBerghs BetraktelserEsbatis kommentarerKarl Malmqvist,Alliansfritt SverigeSkattepolitik och sa…,AnnarkiaLO BloggenEtt hjärta RÖTTiakttagaren, Ekonomistas, Johan Sjölander – Vinstintresset får  inte gå före allmänintresset, The truth about oil – Gunvor – an Unknown Trading Giant, John Helmer.net, Ekonomikommentarer, Storstad, Kent Persson (m) – Bjud in MP till samtal om regeringsbildning, Robert Amsterdam – Russia’s Mysterious, Faceless New Oil Plutocrat

Spekulerar bankerna i Baltikum igen?

De låga räntorna har lett till skuldberg och obefintligt sparande vilket medför konstlad efterfrågan och massarbetslöshet. När riksbanken försöker ta ansvar genom höjda räntor, så försvåras det pga den obefintliga jobbpolitiken, dvs när politikerna inte tar sin del av ansvaret. Att skapa nya offentliga jobb är absolut no no för nyliberala politiker som Anders Borg, vilket är ytterst märkligt med tanke på hur lite produktiva investeringar för jobb som görs i Sverige.

Istället spelar bankerna roulette med våra skattepengar på emerging markets (eller ska vi kalla dem oligarkier) där lönerna är extremlåga och de svarta pengarna osynliga, så när de gör förlust även där, är det vi som får stå för fiolerna genom att Riksbanken får ta ur den i sin tur upplånade valutareserven i dollar om de kraschar, så att de kan betala sina dollarlångivare, ifall deras kunder på ”emerging markets” (gangsterekonomiskt?) ställer in betalningarna.

Bankerna fortsätter nämligen spekulera med egenhandel på kundernas men snart också med spekulation på skattebetalarnas bekostnad – igen. Inte långt efter kraschen i Baltikum verkar det som man raskt är i färd med att skapa en ny, i ännu större skala. Man bygger monumentalanläggningar och det liknas vid Dubai (vi vet hur det gick där) samt räknar med 200 000 – 400 000 besökare (inhemska?) årligen till inomhusskidbackar och groteskt stora vintersportanläggningar som snart kommer att stå halvfärdiga som spökmonument över en tid som vägrade lära sig av sina misstag. Kanske kommer lånade pengar t o m bara att hamna i gangsterekonomiska händer, som i så fall struntar i såväl projektens realism som deras färdigställande, än mer i att betala tillbaka lånen, så länge man bara kan lura av bankerna (i slutändan de svenska skattebetalarna) pengarna och kanske placera dem i något skatteparadis istället:

Företagen reagerade snabbt när krisen kom 2008 och gjorde stora nedskärningar och kapade kostnader – inte minst lönerna som sänktes med runt 20-30 procent i hela Baltikum. Det har gjort att många bolag snabbt började göra vinst igen och stod startklara när grannländerna Tyskland och Sverige återhämtade sig. Två länder som är en stor del av förklaringen bakom BNP-siffrorna.

– Det är nästan enbart export som står för tillväxten, fyller Baltikumchefen Håkan Berg i och säger att det är just Litauen som är den positiva överraskningen om man jämför med krisåret 2009.

Landet föll inte lika djupt som Lettland, som tvingades rädda en inhemsk bank, och när de lettiska bostadspriserna föll med 65-70 procent, klarade sig Litauen undan med ett i sammanhanget måttligare 35-40 procents fall. Idag har huspriserna så sakta börjat krypa uppåt igen, men när man talar om återhämtning i baltländerna så är det från en kris som var väldigt djup, och arbetslösheten ligger fortfarande kvar på tvåsiffriga tal i alla tre länderna.

– Den vanliga människan känner knappast av återhämtningen ännu. Lönerna har gått ner, samtidigt som mat och energipriser gått upp, säger Håkan Berg som besöker minst två av länderna varje vecka.”

Upprepningen sker trots vad regeringen konstaterat om förra Baltikumkraschen: 

Regeringen instämmer till stora delar i Riksrevisionens iakttagelser att bankerna ökade sina risker genom expansionen i Baltikum och att  myndigheterna, liksom många andra, underskattade dessa risker.

Meningslösa stresstest i EU undersöker inte heller bankernas banking books ordentligt, om alls, trots att det är där både huslån och exponering mot statsskulder genom innehav av statsobligationer redovisas:

But most banks’ holdings of potentially risky sovereign debt are parked in their ‘banking books,’ a designation that means banks do not need to account for their changing values as frequently. Those banking book holdings are a source of angst among investors who worry that banks are sitting on big piles of debt issued by financially shaky European governments.

The EBA [min anm: European Bank Authority] spokeswoman, Franca Rosa Congiu, said Thursday that the agency will not require banks to factor in a potential default or other haircuts for assets held in their banking books. Instead, the EBA recently provided banks with a benchmark to assess the risk of their holdings and how much money they need to set aside to cover potential losses, Ms. Congiu said.”

Till varje pris ska sanningen döljas. Vem sätter stopp för lånekarusellen och spekulationsekonomin? Det verkar som att både Obama, Borg och EU kommer att låta den stora kraschen göra det. De står passiva och låter katastrofen veckla ut sig utan att bry sig om dem som drabbas:

”Test results will be published on July 13, the sources added. [. . .]

After last year’s test flopped — Irish banks had to be bailed out after passing — the fledgling European Banking Authority (EBA) which is conducting the health check, is staking its reputation on delivering a credible exercise this time round.”

Läs t ex: Pressmeddelande Swedbank:

”Pressmeddelande

2011-06-28 14:00

Förändringar i den legala strukturen och reducerat aktiekapital i Swedbank AS

Swedbank AB har beslutat att genomföra förändringar i bankens legala struktur avseende bankens tre baltiska enheter och göra dessa direktägda av Swedbank AB. Som en följd kommer Swedbank i Estland, som tidigare var moderbolag till enheterna i Lettland och Litauen, att sälja sina aktier i dessa till Swedbank AB. Förändringen har ingen påverkan på koncernens vinst eller finansiella position. [. . .] Genom transaktionen får vi en mer effektiv och förenklad kapitalhantering ”

Se tidigare bloggpost: Nästa Dominobricka – USA

SVD: Bankers nekande ifrågasatt, SVD – Baltikum växer snabbast, SEB – ”SEB utsedd till bästa bank i Norden och Baltikum”, DI – Estlands privatkunder lockar DNB Nor, E24 – Kallt prestigebygge allt hetare i Litauen, SVD – Miljonbonusar fortfarande vanligt, SVD granskar – Banker döljer riskfylld handel, Bloomberg News/Boston.com – European banks face tougher stress tests, WSJ – FOCUS EU Fears For Stress Text Credibility As Deadline Nears, The Economist – Italy’s finances: Pub skittles, the italian version, Reuters – Update 3 EU pushes banks to  quantify sovereign debt risks, WSJ.com – Tighter Rules In Europe, DN – ”Baltikum visar vägen i skuldkrisens Europa”, DN – Juholt på hal is, Sebastians tankar – DN på hal is, Röda Berget – Den fule, den onde och den desperate, AB – Juholt tänker inte nöja sig så enkelt, Expressen, Expressen – En jultomte i juli, AB – Juholt lär sig – jobb först, skämt sist, Expressen – SD:s hemliga plan: Ska kapa S-politik

Se även: Granskningsärende 33: Riksbankens självständighet och åtgärder vidtagna av statsrådet Anders Borg, SVD – Statlig valutavinst på 8,1 miljarder,

Se även: Kommuninvest Sverige – Finans och riskpolicy: ”Valutarisk [. . .] Kommuninvest tillåter inte några öppna valutapositioner i upplåningsverksamheten och swappar därför all upplåning i utländsk valuta till svenska kronor”

[min fundering: Innebär det då inte en demokratisk risk när man låter Riksbanken låna upp pengar till valutareserven, med tanke på stigande räntor och den instabila situationen överlag, och vad innebär det ifall kronan sjunker om Riksbanken låtit Riksgälden, dvs Bo Lundgren valutaspekulera så att 50 miljarder av upplåningen flyttats över från svenska kronor till utländsk valuta (euro och dollar)]

Se även Riksdagen – Dokument – Leif Pagrotsky (s):  Granskning av Riksbankens självständighet i förhållande till åtgärder vidtagna av Finansdepartementet och statsrådet Anders Borg

Se även: Sveriges Riksbank – Anförande Svenska Handelsbanken Stockholm 2011-05-17  – Vice riksbankschef Lars Nyberg: Är det farligt att låna i dollar?” –

Citat: Varje centralbank kan skapa likviditet i sin egen valuta. Riksbanken kan alltså förse det svenska finansiella systemet med alla kronor det någonsin behöver, men dollar kan vi inte skapa”

/se också citatet: ”När kapitalströmmen från den privata marknaden i USA hastigt krympte fick de europeiska bankerna svårt att betala tillbaka vad de lånat av sina amerikanska motparter. I detta läge (finanskrisen 2008) valde den amerikanska centralbanken Federal Reserve att förse den europeiska centralbanken ECB och ett antal andra europeiska centralbanker, däribland Riksbanken, med dollarlån. Detta hade visserligen skett i mindre skala sedan 2007, men eskalerade kraftigt i samband med Lehman-kollapsen. Utlåningen gjordes via så kallade valutaswappar, där Federal Reserve enkelt uttryckt lånade ut dollar mot säkerhet i Euro, kronor eller annan lokal valuta.”[. . .]

”Vad skulle hända om Riksbanken inte fick låna dollar av Federal Reserve så smidigt som vi kunde få under krisen?”
[. . .]”När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det ju leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skulle bankerna låna upp mindre i dollar om de själva fick stå för kostnaden?
[. . .]Vid den förra finanskrisen i början av 1990-talet var de svenska bankerna fortfarande i allt väsentligt nationella. Så är det inte idag.[. . .]År 1998 lånade de svenska bankerna (dotterbolagens upplåning oräknad) utländsk valuta till ett värde motsvarande drygt 200 miljarder kronor. Idag lånar man närmare 1500 miljarder [. . .] De svenska storbankerna har också över tiden blivit allt mer beroende av marknadsupplåning. Idag får de bara knappt hälften av sin finansiering från vanlig inlåning [min anm: pga det obefintliga sparandet som i sin tur beror på den lika obefintliga sparräntan]. Den andra halvan är vad man brukar kalla ”köpta pengar”, det vill säga pengar som är upplånade på marknaden (Figur 4). Och av de pengar som lånas upp på marknaden kommer närmare två tredjedelar från utlandet.[. . .] Ett tredje sätt för banken att använda de dollar den lånat är att låna ut dem till sina kunder[. . .] Svenska banker[. . .] lånar också ut dollar i länder där utlåningen är starkt dollarbaserad, till exempel i Ryssland. När det gäller denna typ av utlåning finns uppenbara likviditetsrisker. Om inte kunden kan [min anm: eller väljer att inte] betala tillbaka dollarlånet när det förfaller kan banken få svårigheter att betala sin motpart[. . .]Nu vet vi dessvärre inte exakt hur stor del av upplåningen i dollar som de svenska bankerna använder[. . .]att låna ut direkt till kunderna [. . .]Alltså, för att summera: Det är inte all upplåning i utländsk valuta som är förenad med en direkt likviditetsrisk. Det gäller i första hand den kortfristiga upplåningen, och den är till största delen i dollar. Och det är inte all dollarupplåning som ger upphov till likviditetsrisk utan i första hand den som används för utlåning till kunder. En grov uppskattning pekar mot en volym kring 450 miljarder kronor i de fyra storbankerna, men osäkerheten är stor.[. . .] Ett annat sätt att minska risken är att Riksbanken, liksom idag, håller en valutareserv som bankerna kan få tillgång till i en kris. Riksbanken har i och för sig flera skäl till att hålla en reserv i utländsk valuta, men ett viktigt argument för att den ska vara så stor som den är har just varit att en beredskap att låna ut till bankerna är nödvändig. Riksbankens valutareserv motsvarar idag ett värde på ungefär 300 miljarder kronor”[. . .]Så till frågan vem som rimligen ska betala för denna ”försäkring”. Hittills har Riksbanken gjort det, vilket betyder att skattebetalarna stått för fiolerna. Riksbankens vinst betalas ju varje år in till statskassan och ju mindre vinsten blir, desto mindre bidrar Riksbanken till att täcka statens utgifter. Men är det verkligen skattebetalarna som ska betala för den risk som bankerna tar när de lånar i dollar? Det är inte bara det att detta kan tyckas orättvist. Det leder också till att riskerna blir för stora. Som jag sa tidigare: När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Bankerna kommer att låna upp och låna ut mer dollar än de skulle göra om de själva fick betala kostnaden för att hantera likviditetsrisken. Den kostnaden är i allt väsentligt en försäkringspremie, där bankerna är de försäkrade och samhället hittills betalt premien. När bankernas upplåning i valuta inte var särskilt stor var inte detta något betydande problem. Men tillväxten i upplåningen och erfarenheterna från krisen gör att det finns anledning att tänka om. Det förefaller idag rimligt att bankerna står för kostnaden för Riksbankens valutareserv i den utsträckning den behövs för att klara deras likviditetsbehov vid en kris. Sannolikt kommer bankerna, om de får stå för kostnaden för att upprätthålla en likviditetsbuffert i Riksbanken, att finna det lönsamt att dra ned på den riskfyllda delen av sin dollarutlåning.” [anm: min fetstil]

Bloggar: Röda Berget – Före valet lovade Reinfeldt offentliganställda högre lön  Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Hade alla rätt på Ekots Ekonomiquiz – Man kan bli deppig för mindre

Jag som knappt ens läst någon matte på gymnasiet hade alla rätt på Ekots Ekonomiquiz. Inte för att det är speciellt kul att inse hur det står till på ”marknaden”, i dessa yttersta av dagar:

Ekonomiquiz Hänger du med i ekonomispråket? Resultat: 14 rätt av 14 möjliga.

Fråga 1: Benchmarking Ditt svarJämförelse av prestationen hos företag eller branch. Rätt! C

Fråga 2: Kapitaltäckningsgrad Ditt svar Andelen av en banks tillgångar i reda pengar Rätt! A

Fråga 3: Deflation Ditt svar Priserna sjunker Rätt! C

Fråga 4: Bull market Ditt svar Uppåtgående marknad Rätt! D

Fråga 5: Segmentering Ditt svar Uppdelning av marknader och/eller målgrupper. Rätt! A

Fråga 6: Soliditet Ditt svar Betalningsförmåga på lång sikt Rätt! C

Fråga 7: Hök Ditt svar En som vill gå snabbare fram med räntehöjningar än andra Rätt! D

Fråga 8: Reporänta Ditt svar Riksbankens ränta vid lån till banker Rätt! B

Fråga 9: Q2 Ditt svar Perioden april-juni Rätt! A

Fråga 10: Nyemission Ditt svar Försäljning av helt nya aktier i ett bolag Rätt! B

Fråga 11: Stagflation Ditt svar När ekonomin går trögt samtidigt som arbetslösheten och inflationen är hög Rätt! C

Fråga 12: Inflation Ditt svar Priserna stiger Rätt! C

Fråga 13: Likviditet Ditt svar Förmåga att snabbt kunna betala skulder Rätt! B

Fråga 14: Vinstvarning Ditt svar Företaget kommer att gå med en mindre vinst än väntat Rätt! C

Läs: E24 – Saab kan inte betala löner – Verkstadsindustri, AB – Fullt bråk i riksdagen om sjukförsäkringen, SR Ekot – Kraftig ökning av sjukskrivna (min anm: Den skräckslagna sjuknärvaron tar ut sitt pris)DN – Frihet ger kvalitet, SR Ekot – Saab-anställda får låna av banken, SR Ekot – Står mellan konkurs och likvidation (min anm: skulle tro det förra med tanke på de mullerska antonovintressen som styrt hela skeppet i kvav, kanske till och med med viss förtjänst), SR Ekot – Näringsministern: ”Saab måste hitta lösningen”(min anm: (M)aud borde se till att få tillbaka lite pengar till skattebetalarna),  SR Ekot – Aktiekursen rasar för Saabs ägare, SR Ekot – Mänskliga rättigheter ska styra vid EU:s gränser (min anm: Betänk nyspråkets antonyma betydelser), SVT – Maud Olofsson: Saab bär ansvaret (mitt tips: om det kniper (M)aud, så finns ju alltid Sydafrika som semestermål), SVT – Långt utdraget slut för Saab (min anm: Ungefär som det för eurozonen och EU)