Det intressanta med det här avslöjandet är vem som släppte in Niklas Nordström i TV-studion som socialmoderat talesman för Socialdemokratiska arbetarpartiet. Det är ju han som satt och förespråkade just det avskaffande av trygghetsförsäkringarna i timbrostyrda borg-kommissionen som (M)ona Sahlin sedan plötsligt blottlade som även sin strategi i sitt desperata avskedstal. Liksom den skandalösa, socialmoderat korrumperade ratificeringen av Lissabonfördraget – tvärsemot LO- och S-medlemmars uttryckliga vilja – möttes hennes tal av samlat motstånd från sex stora fackförbund. Hade regeringens censur över nationell, licensfinansierad TV redan trätt i kraft under valrörelsen? Och hur kunde man redan i juni – särskilt då SCB:s PSU för maj visade förkrossande rödgrön majoritet med 50,2 % i röstetal, mer eller mindre veta om, att sossarna istället skulle förlora valet?

”Aftonbladet har fått tillgång till dokument som visar hur arbetsgivar- och lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv i juni anlitade PR-bryrån Prime för ett projekt kallat ‘Den naturliga tillväxten’ med syfte att påverka Socialdemokraternas politik. . . .

Planerna är mycket konkreta:

Primes konsulter ska delta på socialdemokratiska och fackliga valvakor.

Med en egen eftervalsundersökning ska Prime snabbt sätta debatten om vad som gått fel inom S och påverka den socialdemokratiska debatten.

Carl Melin, tidigare opinionsanalytiker hos S och nu opinionsanalytiker hos Primes dotterbolag United Minds, ska snabbt efter valet skriva en artikel om varför S förlorar på tillväxtkritisk politik.

Den fristående S-bloggaren Erik Laakso ska användas för att blogga om hur S vunnit på tillväxtvänlig politik runt om i Sverige. Han ska också stå som redaktör för en bok med tillväxtvänliga S-röster.

En valanalys ska initieras med S-tankesmedjan Arena som avsändare.” [min fetstil]

Det förstärker än mer känslan av att valresultatet var uppgjort på förhand i kreabdemoskopi med näringslivet som alltså sedan många år utgör Sveriges timbroanförda realstyre; till sitt förfogande har man en alltigenom mörkblå och lydig (M)arionettregering och lika lydiga (då de är köpta) socialmoderater.

I omröstningarna i EU-nämnden är den befolkningsplågande S/M-majoriteten dessutom alltid rörande eniga, angående demonteringen av välfärden och Sveriges suveränitet, till förmån för ett tyskdominerat, högerpopulistiskt EU-styre. Naturligtvis även lika rörande eniga om den wahhabistterrorstödjande Afghanistanpolitiken.

När SVD-E24:s ekonomiske kommentator Per Lindvall i artikeln ”Borgs hyllade politik – inte särskilt ansvarsfull” skriver ”Det är märkliga tider när en poet och Dalademokrat som Göran Greider förefaller ha bättre pejl på vad som är en ansvarsfull ekonomisk politik än vår finansminister” så att man tror att det är Lars Ohlys buktalardocka som pratar, så förstår man att den korrupta högerlobbyismen ätit sig så djupt in i demokratins innersta kärna, att till och med högermedia tar avstånd. Det borgar inte bara för ekonomisk kollaps utan också för demokratins totala sammanbrott.

Gör inte S helt om och röstar in något annat än ett nytt korrupt arenahöger(S)taffage, så försvinner det som politiskt parti, då korruptionen nu ligger i öppen dager. Ingen väljare med självrespekten i behåll kommer att rösta på dem.

Se Aftonbladet – Ledare – Citat:

”Svaret kan bara vara en massiv satsning på aktiv arbetsmarknadspolitik. Utbildningsinsatser av hög kvalitet, individuella anställningsstöd och ett kraftfullt stöd av professionella arbetsförmedlare. Kanske till och med ett nytt kunskapslyft.

För socialdemokratin borde det vara utgångspunkten, förnyelse eller inte.

Men det är inte detta Mona Sahlin, Sven-Erik Österberg eller Stefan Löfven pratar om. De pratar om att arbetslösa minsann inte ska räkna med att få behålla a-kassan.Det är kanske inte avsikten, men det låter som ett eko av Anders Borg. Vem behöver en sådan socialdemokrati?”

Sydsvenskan – Tung Skånepolitiker: Sahlins politik ”livsfarlig”

Läs pressmeddelanden: 10 dec 2010 – 6F- fackförbund i samverkan: ”Vi accepterar inte bortre gräns i A-kassan”, 10 juni 2010: SCB – Partisympatiundersökningen maj 2010

Se tidigare bloggposter: På väg mot ett enpartisystem II – (M)ona har talat, Den som välfärdsfinanseringsgapar efter mycket mister ofta hela stycket, S och M sviker demokratin och Sverige – Igen!, Jobblös tillväxt eller Konsten att bli rik utan att anställa någon, Det är dyrt att inte vara ett välfärdsparti, Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, Videocracy – Regeringen har infört tv-censur – media tiger, Hur smart är det att kriga i Afghanistan och på samma gång öka SD:s väljarantal?, Dags att inse allvaret för Arenahögern, Varför måste cancersjuka jobba heltid när sjukförsäkringen går med överskott?, Minimilöner och 5 jobb för att klara försörjning?, Reinfeldt ovetande om den ”olyckliga” och ”beklagliga” korruptionen?, Alliansen i demoskopi med desperationen och högerkrafterna, Update 2010-12-19: ”Erosionen av eurozonen”

Bloggar: Enn Kokk – De köpta högersossarna, Arena – ”Dagen då Mona Sahlin var ”råärlig”, Makthavare.se, Mitt i steget – Vem i hela världen kan man lita på?, Högbergs tankar – Vad kostar socialdemokratin?, Peter Andersson – med rätt att tycka1, Peter Andersson – med rätt att tycka2, Johannes Blogg., Björnbrum, gudmundson,Ipse Cogita!, Thomas Böhlmark, Görans tankar och ba…, The Viktor Report, Lena Sommestad, Olas tankar, Motviktigt

Läs:

Betalar för ny S-politik,

Byrån skrev hans artikel, S-ledamot: Det är helt åt helvete, Fick kampanjhjälp från ex-sossar, ”Inga dolda agendor”, (S) behöver regler för PR-firmorna, S-politiker rasar efter Aftonbladets avslöjande, Svenskt Näringsliv,

”Regeringen bryter mot grundlagen”, Prime försökte styra (S) redan 2006,

När jag ser de semi-kommersiella proffstyckarna hungrigt flockas kring WikiLeaks som världsnyhet så blir jag beklämd. Piratrörelsen – är ytterligare några som nu försöker ta billiga politiska poäng på uppståndelsen, trots att det är ljusår mellan deras dragplåster TPB – vars urskillningslösa, dock politiserade ”sökmotor” släpper igenom allt, så som t ex de foton som SVD nämner – och WikiLeaks, en sajt som riktar udden klart och tydligt uppåt och därmed avslöjar en allt mer självsvåldig global maktelits inpiskade lögner och krig, vars ifrågasättbara självrättfärdiganden vi matas med dygnet runt i de politiserade (regeringstrogna) reklamkanalerna.

WikiLeaks gör ju också, till skillnad från TPB, även en etisk bedömning innan de publicerar genom att både kräva och ta ställning till en avsiktsförklaring från de whistle-blowers som vänder sig till dem med material. De tar vidare även beslut om selektivt urval inför publicering, ett urval som är avsett att tillgodose behov av skademinimering för enskilda, så att inte sajten motverkar sitt eget syfte.

Sammantaget blir det alltså särintresserade marknadsaktörer ur det mer glassiga och nyliberalt högerbetonade beståndet som till syvende och sidst kidnappar de så viktiga informations- och medborgarrättsfrågorna från gemene man.

Men det sker på ett luddigt och outtalat sätt, som jag finner högst oförenligt med ideal om ‘transparens’ och ‘öppenhet’ – alltså vilar ett förljugenhetens förledande skimmer över hela det politiserade engagemanget, även om det naturligtvis finns brinnande idealister här som dock verkar ledas av de mer säljinriktade.

Och detta bidrar givetvis till ytterligare högervridning – vilket kommer att bekräfta att det som nu sveper över världen är en högerpopulistisk storm som inte sett sin like sedan det totalitära 30-talet, och därför är en tvångsupprepning.

Jag anser med andra ord att det finns en skiljelinje här – mellan att bara delta i medborgarjournalistiken, debattera och föra fram åsikter – och att jobba för mediebyrå eller som företagare på en marknad som tar uppdrag inom ”kommunikationsområdet” (och då även är beroende av detta för sin försörjning och vinst) och samtidigt liksom promotaraktigt delta med bloggar, twitter, facebook mm i debatten i en slags gråzon mellan marknadsföring, PR och medborgarjournalistik. Det skapar problem anser jag med dessa otydliga roller. Vad är syftet med deras deltagande – ska de marknadsföra sitt företag eller framföra sina egna åsikter?

En journalist arbetar ju efter journalistiska principer på för branschen kodifierade media, antingen redaktionellt eller på tydligt utsagd ledarsida, annonserna har man tydligt angivna som annonser – men alla dessa ”kommunikatörer”, PR- och mediebyråer, de sysslar väl mer med reklam och marknadsföring som i modern, avancerad tappning antar just denna förment redaktionella form?

Den bästa reklamen för företagen är ju nuförtiden om de kan anställa eller hyra in professionella kommunikatörer som kan få de yrkesverksamma journalisterna att framställa företaget och vad de nu kränger för något – i positiv dager på redaktionell plats.

Särskilt obehagligt blir detta halvkrängande när debatten handlar om en sajt – WikiLeaks – som uttalat inte drivs av vinstintresse utan för att bevara sitt oberoende vägrar ta emot pengar från ”uppdragsgivare” eller vinklande donatorer såsom myndigheter, organisationer, stater eller företag – utan endast tar emot frivilliga donationer från den breda allmänheten, dig och mig som gemene man. De har alltså en uttalad hög ambition att driva sajten utifrån ett rent medborgarintresse. Det är det som är det sympatiska med dem, i denna högerpolitiserade krämartid – där reklaminslagen i tv-, och radiokanalerna nu ska dugga så tätt, att de lika gärna kan skippa själva ”innehållet”, dvs programmen, och övergå till att köra ren reklamindoktrinering dygnet runt, som paradoxalt nog ändar i värsta sortens politiska propagandism (för det själsdödande marknadstänkandet som överordnad princip).

Här handlar det verkligen om något som får mig att må illa. Nu har WikiLeaks avslöjat krigets ”skitiga” verklighet och maktens inpiskade lögner. Och det blev en världsnyhet. Många är uppenbarligen då de, som omedelbart vill haka på tåget och snabbt utveckla en hype i en gråzon av oklart syftande spin-off-effekter, som lika gärna kan luta åt nyliberalt avreglerat köp- och sälj.

Det äcklar mig.

Själv har jag sedan länge slutat ta emot direktreklam i brevlådan och jag tittar sällan på tv – för det är bara mer och mer reklam, dessutom en reklam som blir allt mer politiserad och nästan hotande, och det förstör ju naturligtvis hela upplevelsen.

Särskilt vänder det sig i magen på mig när spritreklamen – som jag anser skulle vara förbjuden flödar – för att inte tala om den uttalade politiska reklamen, för där blir det ju som tydligast att det är penningens hjärntvätt som till slut kommer att styra vem som vinner val, inte antalet röster. När kommer vapenreklamen? Eller är den redan här?

Och drogerna – ja, efter den väntade legaliseringen (ifall PP lyckas rida på WikiLuck-vågen och vinna över vänsterrösterna till sig) kan vi nog även se fram emot porr på bästa sändningstid, samt hasch-, kokain- och heroinreklam på en alltigenom avreglerad, och därmed helt och hållet befriad huliganmarknad.

Den fientliga ”statstelevisionen” blir ett minne blott till förmån för lördag hela veckan och så ett wachtmeisterinspirerat ”tal till nationen” då och då av vår Nye Ledare, vem det nu blir.

Nej det vet vi ju redan – det blir Feffe med sina Nya Fräcka hallåor som säger ja och amen till allt, kanske sekonderad av vår Nye Gud som ju redan är oss en väldig Borg i det imaginära luftslottet.

Den ”uppgång” för Sveriges ekonomi, som Anders Borg nu talar om (som enbart beror på en jätterea av vårt land till vårdslösast tänkbara rovdriftsentreprenörer) kan nämligen raskt rasa när till och med USA är föremål för IMF:s omsorger och bankerna redan planerar för betalningsinställelser inom eurozonen och utträden ur valutasamarbetet, och inte längre bara som worst case scenarios.

Reklam är naturligtvis effektiv, vad än det är man säljer – politiskt parti, den senaste skattesänkningen eller tvättmedel. Hade den inte varit det skulle inget företag lägga fem säger fem öre på den.

Vi har ju också nyss fått bekräftelse på, att den är högeligen effektiv, då det sägs, att alliansen redan vunnit valet – på utseendet. Att det är Aftonbladet som kablar ut den ”nyheten” efter att SR.se sänt den i Brunch-rapporten, och det bara är röda Norrland som har något att säga om det vittnar om högervridningen.

Det är ytans ignoranta tyranni i ett nötskal, att på bästa sändningstid också ständigt bli matad med dessa ”forskningsresultat” framsagda av nysminkade barn, som just gått ut kursen i retorik, mediastrategi och styling – anordnad av något avreglerat marknadsinstitut – och sedan okritiskt bara rapar upp vad de utan att ifrågasätta låtit sig itutas, om hur val ska vinnas och vad väljarna kommer att rösta efter – ungefär som om väljarna redan vore de idioter och analfabeter som reklamen – både den politiska och varukrängande – jobbar stenhårt på att strax förvandla dem till – med bluffexamineringsregeringens goda minne, vars ledstjärnor i utbildningspolitiken är dumhet, dumhet och åter dumhet.

Således genomför Alliansen, med sedvanlig blixtgordonhastighet en utmönstring av allt kritiskt tänkande (som de med svepande högerpopulistisk generalisering bestämt sig för att sammanfattande benämna ”kulturvänstern”) samt ett återinförande av det rena ståndssamhället trots att det avskaffades för så länge sen som 1866, och trots att den sociala orörlighet som kommer att bli följden även kommer att leda till en om möjligt ännu mer ökad massarbetslöshet, så att ingen kommer att ha råd att köpa något trots det envisa krängandet. Vad är då meningen med det hela? Naturligtvis den politiska diktaturen.

Själv har jag upptäckt att jag liksom börjat konsumtionsstrejka allting – av just den anledningen, att marknaden bara kränger för krängandets egen skull, oavsett vad. Det är köp- och sälj; attityder och ställningstaganden går också bra – värderingar, idéer kan förknippas med vissa livsstilar som förknippas med vissa personer som liksom typ ägs av vissa varumärken – eller som själva är sina varumärken. Som ska säljas säljas säljas tills det står en upp i halsen som på en gås med på detta sätt förstorad lever. Och detta i kombination med att SVT/SR/UR snart kommer att tvingas underkasta programutbudet regeringens granskning, med andra ord införs då regelrätt censur i den havererade marknadens nu tydligt politiserade diktatur. Som i Berlusconis Videocracy.

Samtidigt läser man att ”SD” blir ”vågmästare i ny opinionsundersökning” och att någon som heter Fredrik Segerfeldt – ”fri företagare och skribent” skriver att ”FN präglas av inkompetens och korruption” (helt i enlighet med Carl Bildt och Alliansens agenda som just inneburit att man vägrat skriva på FN:s resolution om att mat och vatten skall räknas som mänskliga rättigheter). What else is new?

Se tidigare bloggposter: Carl Bildt unnar inte ens människor mat och vatten, Alliansen leder i felmarginalen, Carl Bildt tonar nog ner det mesta, Pakistan och USA – Ilska över WikiLeaks läcka snarare än över innehållet, Den som välfärdsfinanseringsgapar efter mycket mister ofta hela stycket, Piratpartiets ideologi – får inte ifrågasättas?, En lydig kultursektor, Manuskriptet från 30-talet – en mångbottnad undertext, Tobleroneaffärer kontra Lundin Oil-, Bellstasund-, Schenström-, Björling-, Borelius-, Stegö-Chiloé-, Littorin-, Odenberg-, Tolgfors-, Reinfeldt- och Billströmaffärer