siffror | Nemokrati

Jag läste i The Economist harvardekonomen Feldsteins debatt med Charles Wyplosz, professor i internationell ekonomi och rådgivare åt EU-kommissionen, där den senare inte helt oväntat förespråkade eurons hållbarhet ‘trots allt’, medan Feldstein förhöll sig betydligt mer skeptisk och menade, att förr eller senare kommer eurozonen att fragmenteras givet den ekonomiska situationen.

EU-kommissionens förlängda arm Wyplosz menade då, att fördelarna för Grekland att bryta samman ekonomiskt inom ramen för valutasamarbetet var avsevärt större än om de står utanför. Det Wyplosz i debatten dock bortsåg från var, att det verkligen inte bara handlar om Grekland utan även om alla de andra skuldtyngda euroländerna, som också behöver ”räddas”, samtidigt som EU:s verktygslåda i princip redan är uttömd – för skuldoron ‘sprider sig som en löpeld’ i Europa. Bara i Belgien senast har räntorna på statspapper stigit alarmerande snabbt, för att inte tala om vad som skett i de övriga PIIGS-länderna – detta alltså i en situation när ECB:s och EU-ländernas ekonomiska möjligheter till ytterligare räddningar snabbt urholkas, samtidigt som trycket från marknaden hårdnar.

Redan efter tre veckor är ECB ute på farligt djupt vatten med sin oerhört betänkliga strategi att köpa upp skuldländernas statspapper som marknaden kastar från sig som vore de pestsmittade. ”Krisnotan för Europeiska centralbanken (ECB) växer. Till och med i fredags hade ECB köpt obligationer från eurozonens krisländer för totalt 35 miljarder euro (340 miljarder kronor) på tre veckor”, skriver Dagens Industri. Detta håller givetvis inte i längden – och de positiva effekterna av de nyss beslutade gigantiska åtstramningspaketen lär vänta på sig, samtidigt som motsatsen gäller för de negativa.

Att i ett läge – när eurozonen är inne på sitt trettonde år av ekonomisk stagnation – sätta strypkoppel på samtliga europeiska ekonomier – inklusiva den tyska – kommer att vara ett sänke för köpkraften i Europa som heter duga, förutom att det förstärker ett överhängande hot från bostadsmarknaden så att fastighetsbubblan slutligen briserar. Med tanke även då på, att avsättningen för de dyra tyska exportvarorna framför allt har funnits i närmarknaden i Europa betyder det, att situationen allvarligt kommer att förvärras eftersom inte ens tyskarna kommer att ha råd att konsumera vad de själva producerar.

Stagnationen kommer därför snabbt att förbytas i avgrundsdjup recession – vilket talar för att vi snarare bör lyssna på Feldstein än Wyplosz, som därför ter sig som en rådgivare i det politiska luftslottsbyggets tjänst. Den snabbt ökande arbetslöshet och fattigdom som på grund av den förda politiken blixtsnabbt kommer att breda ut sig kommer också att leda till omfattande social oro och utgöra en grogrund för populism, laglöshet och högerextremism, om inte omedelbara åtgärder i annan riktning vidtas.

Därför bör vi nu lyssna på Mona Sahlin snarare än på Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. S måste också vrida sin politik eu-kritiskt tvärt åt vänster och besluta om valutarestriktioner för att hindra den kannibalistiska marknaden från att slutgitligt slakta sina egna räddare – och därmed även från att uppsluka sig själv.

Exporten måste riktas mot andra marknader än Europa så att en flexibel bilateralisering kommer till stånd – och i övrigt måste en inhemsk trygghetspolitik föras, där sysselsättningen säkras, inte bara genom att garantera en generationsväxling inom offentlig sektor, utan också genom att Sverige blir mer närproducerande och närkonsumerande. Att bara exportera råvaror innebär en u-landifiering av Sverige – ekonomin bör inriktas mer på förädling. Sverige är en industrination och vi bör istället därför utveckla klimatsmart fungerande och rena industriprocesser. Det kräver satsning på forskning och utveckling på i stort sett alla områden.

Självförsörjning måste öka – det gäller både livsmedel, och varför inte också t ex textil, möbler, skor och andra konsumtionsvaror för att minska importberoende – här är de rödgrönas satsning på unga entreprenörer något positivt att ta tillvara. Hyresbostadsbeståndet måste bibehållas i allmän ägo, renoveras och utökas. En ekologisk och klimatsmart närproduktion och närkonsumtion måste fokuseras, för att bibehålla och utveckla fungerande lokala marknader. Vidare måste en avreglering av avregleringen startas – för att motarbeta det globaliserade kapital som bara suger ut länder på pengar och försvinner med vinsterna – gud vet var. Om priserna för tidigare billig och nu fördyrat avreglerad infrastruktur slukar köpkraften finns ingenting över som kan gynna framväxten av en grön ekonomi vad gäller konsumtion av varor producerade på ett ekologiskt hållbart sätt.

Läs: Spiegel online – German Government Agrees on Historic Austerity Program, DN – Borg siktar på euron, E24 – Tyskland ska spara 80 miljarder euro, E24, E24 – Rekordstort tyskt sparpaket, E24 – ”Sparpaket i Europa riskerar drabba Sveriges tillväxt”, DI.se – ECB:s krisnota växer, The Economist – debates: This house believes the euro will fragment over the next ten years, E24 – Skuldoron sprider sig som en löpeld i Europa, AB – Mona Sahlin: Regeringen nonchalerar ungdomsarbetslösheten, S-buzz – Reinfeldt: Ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla, The Wall Street Journal – Trichet Pegs Euro’s Future to Tighter Fiscal Management, Barron’s – Randall W. Forsyth: Creditors, Not Sovereign Debtors, Are Bailed Out,