Hjälper jobbcoacher mot arbetslösheten?

Arbetslösheten bland jobbcoacher kommer att gå ner. Frågan är hur den övriga arbetslösheten kommer att påverkas av Anders Borgs ”budget”.

Troligen negativt, eller ska vi säga positivt, om man kan betrakta det ur den företagsvinkel som gör arbetslösheten allt mer lönande för företagen.

Om det blir lättare för dem att få gratis arbetskraft eller till och med få betalt för att låta arbetslösa utföra arbetsuppgifter, så kan de skära guld med täljkniv de närmaste åren. Och då kanske man också slutligen löser frågan hur det ska kunna gå att konkurrera med Kina som vägrar höja värdet på sin valuta.

Arbetsvillkoren för de som jobbar gratis kommer således att bli (om möjligt) ännu sämre, då ju Kristersson ligger i startgroparna för ytterligare ”reformer” av socialförsäkringarna.

Till slut kanske det blir så att även alla utförsäkrade tvingas jobba – även om de inte ens är berättigade till ekonomiskt bistånd. Det kanske blir villkoret för att överhuvudtaget få befinna sig på svensk mark – då tiggeri enligt Billström ju inte är någon ”rimlig försörjning”.

Läs: AB – Här är de viktigaste nyheterna, AB – Men var finns logiken?, DN – Jobb, utbildning och sparsamhet är Borgs recept, Expressen – Anders Borg: ”Vi förbereder oss för nästa kris”, DN – Oppositionen: Budgeten saknar jobbpolitik, AB – Ung man hängde sig live – på nätet, Expressen – Så påverkas du av budgeten, DN – Borgs budget – område för område, SR.se – Ekot Inger Arenander: ”Siktet på nästa val”, Ekonomiekots kommentar: ”Borg oense med KI”, SR.se – Blandat mottagande av budgeten, SR.se – SKL kritisk till budgeten,  DN – Borg under press – nu ska jobben fram, SVT.se – Tunn budget för plånboken, SVT.se – Mats Knutsson: ”Nu ska skulden för väljarstödet regleras”, SVT.se – Brink (V) om budgeten: ”Banar väg för arbetslöshet”, SVT.se – Bankekonomer: ”Överdriven optimism”,  DN – Minoritetsregeringen får igenom sin budget, Expressen – Kriget om budgeten, AB – ”Var är satsningarna på jobben”, DN – Henrik Brors: ”Det nya är osäkerheten”,  DN – Borg presenterar budgeten, DN – Finansministerns budgetdag, DN – Johan Schück: ”Sökteorin har gett viktiga insikter”,

Bloggar: s-buzz – Åtta skitår, Alliansfritt Sverige – Varför inga nya inkomstskattesänkningar?, Politikerbloggen – IF Metall: En budget för högavlönade och direktörer,  Röda Berget – Vad menar Borg med ”full sysselsättning”, opassande.se – Du som är politisk bloggare – Vad tillför du egentligen?, Mitt i steget – Arma barn, Högbergs tankar – Full sysselsättning får vi återkomma till, Roger Jönsson, Under den lugna korkeken – Joakim-von-Anka-politik, Kommunal kommentar – Regeringen fortsätter i samma hjulspår, Jens Holm – Budgeten som sänker miljön, Mats Engström – Skattesänkningar före välfärd,

Se tidigare bloggposter: Anders Borg – ett bländande sken som bedrar,  Vår Gud är oss en väldig Borg, Dessa Övervärderade Valutor, Nästa ämne för Uppdrag Granskning – Ulf Kristersson? Not. , Sverige – Ett Lydrike under Tyskland, Rösträkningen 22.45, Kraschen närmar sig och Högerpopulismen firar triumfer, Fastighetsbubblan kommer att brisera, Högerpopulismen – Moderat riksdagsledamot bloggar ”Arbete ger frihet”, Alliansens Bidrags- och Massarbetslöshetslinje, Stellan Skarsgård rocks – Varför är det bra att Sverige ägs?, Chocknedgång av USA:s husförsäljningar medan Anders Borg chockhöjer BNP-prognosen, Sälja ut Sverige till vrakpris – enda sättet för M att få plus i statsfinanserna, Askgrå framtid,

Vår Gud är oss en väldig Borg

I sitt inlägg ”Välkommen Mr Borg, vi väntar på blommorna”, så tar Ett hjärta Rött upp Anders Borgs väder- och årstidsmetaforik, och gör en jämförelse med filmen Being There, eller Welcome, Mr Chance. Den med Peter Sellers i huvudrollen, om trädgårdsmästaren som upphöjs till statsman, trots att han aldrig varit utanför sin arbetsgivares trädgård utan, förutom från den klosterliknande trädgårdens mylla, endast inhämtat visdom genom att titta på TV. Det är en jämförelse som jag tycker det finns anledning att dröja vid.

Anders Borgs väder- och årstidsmetaforik är ju allom bekant och, vid närmare eftertanke, som hämtad ur en postilla eller bondepraktika från förr i världen.  Kanske har han låtit sig inspireras av filmen vem vet, det är ju trots allt ändå en satir som likt satirers vana är en förvrängning av en ursprunlig verklighetsiakttagelse, nämligen den att folk kan gå på lite vad som helst – bara det kläs i en lättbegriplig språkdräkt som alla kan relatera till. Efter regn kommer solsken ungefär. Ett slagkraftigt och landsfaderligt anlagt tonfall som kan tänkas attrahera det stora folkflertalet på ett lagom sloganbetonat sätt och på köpet i denna nyttotänkandets förlovade tid utvecklas till att bli ett politiskt brukbart personligt varumärke.

Men, med den ekonomiska politik från chicagoklosterskolans neoliberaler som Borg följer bokstavstroget, är det nu mer fimbulvinter, för att inte säga istid, som för evärderlig tid kommer att gälla. I vår Herres nyliberala hage finns nämligen stora portioner medveten cynism förBorgad. Varför jag finner det motiverat med en liten idéhistorisk exkursion.

Det löjligaste med den neo-liberala marknadsreligionen är ju att det förblir höljt i nån slags popigt nozick-dunkel att hela tänkandet liksom bara är ett näringsbefriat omkok på Adam Smith. En primitiv form av kapitalism som absolut vrider klockan långt tillbaka. I den finns inga sociala hänsyn överhuvudtaget. Och till det finns specifika teologiska orsaker.

Vad jag vill ha sagt är, att liksom beträffande de flesta idéer finns här ett religiöst ursprung, vilket är anledningen till att jag kallar neoliberalismen för en marknadsreligion. Adam Smith var ju övertygad presbyterian som hade gått i lära hos Francis Hutcheson . Den osynliga handen är där en tanke hämtad från Calvin, då vissa delar av den presbyterianska läran är calvinsk; bland annat alltså just den om den osynliga handen. 

Den osynliga handen är ju då förstås Guds hand, vilken hela tiden ser till, att det går väl för dem som är förutbestämda till frälsning på den helt och hållet fria marknaden – respektive att det går bokstavligt talat åt h-e för dem, som är förutbestämda till evig fördömelse (de i Utanförskapet skulle man kunna säga).

Ty Calvin hade ju, till skillnad från Luther, som enbart omfattade läran om enkel predestination, istället utarbetat en lära om dubbel predestination – som således inte bara gick ut på att vissa är utvalda av Gud till frälsning – utan att det också finns andra som Gud utvalt till fördömelse. Det är därför det enligt Adam Smith inte heller är någon mening att ingripa i det gudomliga skeendet, det sköter den osynliga handen (=Guds hand) alldeles av sig själv, därav laissez-faire.  För till saken hör, att den presbyterianska läran, som Adam Smith var nitisk anhängare av, tillika utmärker sig av en fullständigt orubblig tro på Bibelns och Guds absoluta auktoritet och suveränitet.

Så här skriver Mark C. Taylor i ”Confidence games: money and markets in a world without redemption”:

”According to Calvin, providence is not merely general but extends to each event and every individual. From the beginning of time, the course of the world is predestined. Within this theological framework, there is no such thing as  fortune or chance because everything ”is directed by God’s ever-present hand.”  God’s hand is not, of course, always visible; on the contrary, since God’s plan is
”secret,” ”the true causes of events are hidden to us.” The hand of providence, in other words, is invisible. Calvin, then, is the first to suggest the image of the invisible hand, which Smith makes famous.”

Calvin’s doctrine of providence leads to an understanding of the world and life in it that differs significantly from Lutheranism.”

Calvin utarbetade således enligt denna sin tro om dubbel predestination (varje människa är alltså enligt honom förutbestämd till frälsning eller fördömelse) de fem trossatserna TULIP vilka lyder som följer:

”I. Total depravity – Människans totala fördärv, innebär att människan efter syndafallet är fullständigt fördärvad utan förmåga att vända sig till Gud.

II. Unconditional grace – Ovillkorlig utkorelse, innebär att Gud utvalt somliga till att bli frälsta utan hänseende till någon beskaffenhet hos dem.

III. Limited atonement – Begränsad försoning, innebär att Jesu försoningsdöd är begränsad till de utvalda. Kristus har enligt denna artikel inte dött för alla människor utan enbart för vissa.

IV. Irresistible grace – Oemotståndlig nåd, innebär att den utkorade människans vilja förändras till att glatt och villigt tro på Jesus till frälsning..

V. Perseverence of the saints – De heligas bevarande, innebär att den som en gång kommit till tro kommer att bevaras i tron och kan inte falla av.  ”

De fördömda däremot (de i Utanförskapet) har alltså ingen del i frälsningen – utan är predestinerade till undergång. Därav är det enligt Adam Smiths läror ingen mening att ingripa i det förutbestämda skeendet – utan man låter helt fromt laissez-faire råda på livets stora marknad, och så styr den osynliga handen (= Guds hand ) alldeles av sig själv. Som Calvin säger:

”In conformity, therefore, to the clear doctrine of the Scripture, we assert, that by an eternal and immutable counsel, God has once for all determined, both whom he would admit to salvation, and whom he would condemn to destruction”.

Så, jag håller med Ett hjärta Rött i så motto, att det är verkligt mossiga idéer, som ursprungligen ligger bakom den svenska ekonomiska politiken just nu, dock idéer om klart utstakad frälsning och fördömelse, och inte hämtade ur en tankarnas trädgård, där slumpvisa hugskott råder, utan alltså istället en där rosorna sticks selektivt så man kan bli förgiftad och dö, eftersom Anders Borg omvittnat omfattar Chicagoskolans tankar om ekonomisk politik, vilka är hämtade ur de neoliberala doktrinerna som har sin upprinnelse hos ”the ardent Presbyterian” Adam Smith – skotte till på köpet. Och det vet vi ju alla – att skottar är snåla, eller hur?

Vad är det då som synliggör om en människa är förutbestämd till frälsning, eller fördömelse? Jo, det är enligt Calvins teologi vandeln. Därav jobblinjen. De som inte får något jobb – de i Utanförskapet – ja, det kan ni ju tänka er då vad orsaken är – deras eget fel. De har inte jobbat tillräckligt hårt – och visar på det sättet upp vilka de är, alltid varit och alltid kommer att förbli; De fördömda som är förutbestämda att gå under. För det har den osynliga handen redan bestämt. Och då lägger man inte sina smutsiga små fingrar emellan, med några hädiska keynesianska transfereringar, utan låter gudfruktigt försynen råda.

Läs: Modern History Sourcebook – John Calvin: On Double Predestination,

Se tidigare bloggposter: Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management,  Tomtar och troll spökar runt på hjärnkontoren,  Det ockulta högerspöket går igen,  Brainstorm på hjärnkontoren, Del II – Den sovande regeringen ZZ

 Läs även: Expressen – Anders Borg ville skippa demokratin,  DN1,   AB1,   AB2,  DN – Regeringen måste ändra sig om papperslösas sjukvård,  SVD1,  AB2,  DN3,  DN4,  DN – Klaus måste skriva under,  Expressen,  AB – Kapitalismen måste avskaffas,  Veckans Affärer – Pontus blogg: Grattis, Anders Borg,  SVD – Bättre än så här blir det inte

Bloggar: Papaonline,  Stefan Stenudd – Parodi på demokrati,  Roger Jönsson,  Kaj Raving – Nybro: Skattesänkningar kostar,  Mad World – Så blir det när skatten sänks,   Aurora – Nytt nytt,    Hos Petra,    Ipse Coqita,   Jonssons funderingar – Är sjukhus alltid bra?,  (nej, det är klart det är ju bättre om kvinnor börjar dö i barnsäng, så blir det ju riktigt som det var förr i tiden eller?), törnebohm.com – Vården knäar,   Aftonbladets blogg – Fotbollsfrun: Dagens idioti,

Anders Borg försätter oss i ett än mer historiskt krisläge

Nu generar sig inte ens ”f d” nazister för att ställa upp i kyrkoval. Och snart blir det upplopp. Arbetslösheten ”beräknas” stiga till 11% nästa år. Ja, det verkar ju mer eller mindre på klockslaget planerat. Har man bestämt sig för att inte satsa någonting på sysselsättningen – genom att vara fundamentalistiskt trogen nyliberala anti-keynesianska principer – så har man. Och där viker inte Anders en tum. Nej, han har i sten bestämt sig för att riktigt rida ut stormen. Och om det sen innebär ytterligare extremhögervridning så inte honom emot, uppenbarligen. Med glatt humör fortsätter han den raska promenaden mot avgrunden med onådiga luntan i högsta hugg.  En klämkäck tvångsupprepning av snart sagt vartenda litet steg från 30-talet som ledde fram till både förintelse och världskrig.

För det fall det skulle lyckas någon att prata förnuft med regeringen så har jag några förslag på hur man skulle kunna göra om man inte var så benhårt bokstavstrogen utdöda nationalekonomiska teorier från tidigt sjuttonhundratal.

Se tidigare bloggposter: Kyrkovalet – preliminärt valresultat klart,  Skattepengar på export, Extremhögervridningen

Läs även: DN – Det är löjligt att män ska vara pappalediga, DN2 – Före detta nazist representerar SD,  SVD – Reinfeldt redo att offra sina principer?,    AB – Dömda rasister på valsedlarna,  AB – ? Vi har lagt en krisbudget,  SVD – Borg: Över 11 % utan jobb (och vad tänker du göra åt det? undrar man då), Expressen – V: Vi hade gjort andra prioriteringar,  DN – Majoritet emot att låna till nya skattesänkningar, NY Times – Paul Krugman: ”How did economists get it so wrong” (Om Chicagoskolans historielöshet och ideologiska blindhet inför finanskrisens utmaning)

Läs bloggarna: Peter Andersson – med rätt att tycka: Arbetslösheten 11,4: Logiskt sett har Reinfeldt redan fått sparken,  Veronica Palm – Regeringens ”fixa jobben” är nu ett fullbordat misslyckande

Hur många jobb har skattesänkningarna alstrat?

Apropå de brödsmulor den M-märkta alliansregeringen i elfte timmen nu anser sig beredd att strö ut över Sveriges svårt sargade kommuner rapporteras det idag i DN att

”M-ledningen trycker därför på sina lokala företrädare så att de värnar ”välfärdens kärna” i stället för badhus.  Prioritering två för M är ökade utbildningsinsatser och annan arbetsmarknadspolitik. På tredje plats kommer nya skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Det antas ge fler jobb på lång sikt, men ett fjärde jobbskatteavdrag beror på statsfinanserna. ”

Att inte låta barn lära sig simma och familjerna ha kul tillsammans på söndagarna till ett humant pris – det verkar vara en hederssak för männen i Moderaterna med stort M. Förutom naturligtvis att genast efterkomma minsta kväkande från tankesmedjan Timbro. Samt att vältra över även ansvaret för arbetsmarknadspolitiken på kommunerna, som det inte räckte med allt man redan ‘delegerat’ dit,  t ex ansvaret för skolan som tidigare var statlig och då fungerade mycket bättre.

Inom nyliberalt färgad ekonomisk politik finns antaganden om att avregleringar, skattesänkningar och försämringar i arbetslöshetsförsäkring alstrar flera jobb. Men hur fungerar den imaginära ideologin i verkligheten? Man kan ta lärdom av ett genomfört exempel i praktiken – hyllat av nyliberalismens båda lärofäder – Milton Friedman och Friedrich von Hayek: Pinochets Chile.

Kunskap om vad de nyliberala favoritåtgärderna konsekvent genomförda leder till i praktiken sammanfattar Greg Grandin i sin utmärkta artikel från den 17 nov 2006 i Counterpunch: “Milton Friedman and the Economics of Empire – The Road from Serfdom” vilket borde tjäna som ett varningstecken för Borg (och EU) om att omedelbart upphöra med den neoliberala luftslottsagendan till förmån för keynesiansk rehabilitering:

”Tens of thousands of public workers lost their jobs as the government auctioned off, in what amounted to a spectacular transfer of wealth to the private sector, over four hundred state industries…New laws treated labor like any other ”free” commodity, sweeping away four decades of progressive union legislation…In order to build investor confidence, the escudo was fixed to the dollar…Pegged as it was to the appreciating US dollar, the value of the escudo was kept artificially high, leading to a flood of cheap imports. While consumers took advantage of liberalized credit to purchase TVs, cars, and other high-ticket items, savings shrank, debt increased, exports fell, and the trade deficit ballooned. In 1982 things fell apart. Copper prices plummeted, accelerating Chile’s balance of trade deficit. GDP plunged fifteen percent, while industrial production rapidly contracted. Bankruptcies tripled and unemployment hit 30 percent. Despite his pledge to hold firm, Pinochet devalued the escudo, devastating poor Chileans who had either availed themselves to liberalized credit to borrow in dollars or who held their savings in escudos. The Central Bank lost forty-five percent of its reserves, while the private banking system collapsed. The crisis forced the state, dusting off laws still on the books from the Allende period, to take over nearly seventy percent of the banking system and reimpose controls on finance, industry, prices and wages. Turning to the IMF for a bailout, Pinochet extended a public guarantee to repay foreign creditors and banks.

But before the crisis of 1982, there were the golden years between 1978 and 1981. Just as the international left flocked to Chile during the Allende period, under Pinochet the country became a mecca for the free-market right. Economists, political scientists, and journalists came to witness the ”miracle” first hand, holding up Chile as a model to be implemented throughout the world. Representatives from European and American banks poured into Santiago, paying tribute to Pinochet by restoring credit that was denied the heretic Allende. The World Bank and the Inter-American Development Bank extolled Chile as a paragon of responsibility, advancing it 46 loans between 1976 and 1986 for over $3.1 billion. ”

vidare skriver Grandin 2006

”Today, Pinochet is under house arrest for his brand of ”shock therapy,” and Friedman is dead. But the world they helped usher in survives, in increasingly grotesque form. What was considered extreme in Chile in 1975 has now become the norm in the US today: a society where the market defines the totality of human fulfillment, and a government that tortures in the name of freedom.”

Vilken ekonomi skulle inte tillfälligt ljusna med miljardpaket efter miljardpaket, krediter, räddningar  – frågan är vad som händer när systemet tvingas nyktra till från den friedmanska väckelsen och benhårda marknadsreligiösa tron på extremutilitaristiska luftslott i vilka människan reducerats till en skugga av sitt forna värde.

Se tidigare bloggposter: Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige, Riksdagen – demokratins C-lag,  I Sverige finns ingen korruption – bara vanligt mygel,

Läs DN – ”Pessimismen håller på att brytas”, SVD – ”Vi sätter jobben främst”,  AB – Moderaterna vill sänka skatten – trots krisen, SVD – Tre frågor om budgeten”, Dagbladet – ”Kommunen måste stå till svars för sina vansinniga prioriteringar”, DN – ”Den ekonomiska krisen inte så farlig för Sverige”,  Expressen – Det här vill Reinfeldt prioritera i höst, SVT, AB2, Expressen – Det våras för höstbudgeten, AB3,

Bloggarna – Peter Andersson – med rätt att tycka: ”M: Sänkta skatter före rejält kommunstöd och jobbpolitik?”,  Röda Malmö,  Törnebohms hotspot,  Röda Berget,   In Your Face,  Roger Jönsson,  John Johansson(s) blogg,  Ola Möller,  Kent Persson (m), Ett Hjärta Rött

EU – Vad är det, SVT?

SVT fortsätter låtsas som om inte EU fanns. Som inte Sverige var medlem. Som inte 70% av alla beslut som sen blir lagar i Sverige fattas av det av byråkrater, teknokrater och professionella lobbyister stinna Bryssel. Bristen på insyn och debatt leder till att medborgare inte heller samlar sig till de påtryckargrupper som skulle behövas som motvikt till, och granskning av, de korruptionens förstadier som annars riskerar utvecklas till än värre där nere i Bryssel.

Befolkningen skall till varje pris hållas utanför all information. Väljarna skall tydligen inte få veta ett smack om vilka kritstrecksrandiga gubbar som sitter och bestämmer över dem, ej heller vad som just nu är på väg att beslutas, ej heller hur tågordningen är eller vad som står på agendan i kommissionen, dvs den enda instans som tillåts lägga lagförslag. Det lasset får istället vänsterpartiets Erik Josefsson dra. Precis som man gjorde inför Lissabonfördragets ratificering gör man också nu – mindre än 3 veckor kvar till EU-valet. En svensk tiger och samtycker, har SVT bestämt. Hela folkets TV.

När det gäller jobben – vem ser till att fixa dem? Inte sossarna och inte alliansen. Det mest magstarka som kom ut ur den här debatten var väl ändå när Jan Björklund säger att skillnaderna behöver öka och att det är ett fritt val som människor gjort när de ställt sig utanför a-kassan, samtidigt som man höjt avgiften så att stora mängder av människor – och särskilt ungdomar – tvingats ställa sig utanför a-kassan för att de inte har råd med avgiften. Hur länge ska folk tolerera att bli spottade på på det hånfulla sättet.

Varför återinför man inte beredskapsarbeten? Det var en bra arbetsmarknadspolitisk åtgärd som gjorde att fler fick ett jobb i alla fall. Man kunde passa på att öka personaltätheten i vård, skola och omsorg. Och när det gäller arbetsmarknadspolitiken så bör man tillåta arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå eller KY-utbildningar – för det är det som arbetsgivaren efterfrågar. Att varken tillåta vettig sysselsättning eller utbildning  som arbetsmarknadsutbildning och arbetsmarknadspolitisk åtgärd leder bara till en massa slöseri med skattepengar till ren förvaring.

Det – om något skapar ett permanent utanförskap och fördjupar depressionen. När hopplösheten sprider sig som allmän mentalitet så är det mycket svårare att få folk att göra något konstruktivt sedan. Utanförskapet skapar bestående skador – liksom vi nu vet att även de slimmade organisationerna skapar en  utbrändhet som ger arbetsskador vilket nu också är medicinskt konstaterat.

En annan verksam åtgärd skulle vara att ge småföretagare rätt till a-kassa och sjukpenning – då skulle fler våga satsa. För det är ju inte så att det inte behövs fler småföretag – utan lagstiftningen bygger inte nerifrån.

Jag lyssnade på en intressant tv-repris med Nobelpristagaren Alexandr Solzjenitsyn. Han pratade om den roffarkapitalism som tillåtits stjäla all samhällelig egendom , sälja den vidare och stoppa vinsterna i egen ficka – den oligarkekonomi som man lät efterträda sovjetsystemet i det forna imperiet. Han menade istället att man skulle bygga den nya ekonomin underifrån – med  moral och rättstänkande som centrala värden. Det tycker jag är lika applicerbart på Sverige.

Vi vill inte ha fler utförsäljningar av allmän egendom, statliga och kommunala företag, fastigheter, mark fvb av vinsterna till världens alla skatteparadis (som ännu förblivit oöppnade för insyn). En rimlig regel att införa vore därför också att förbjuda skolor och vårdföretag att drivas i vinstsyfte. Inte ens i USA tillåter man någon bedriva skolor i vinstsyfte. Men i vildavästernsverige går det bra – ett  nytt Klondyke för skrupelfrihetens förkämpar.

Det absolut värsta är ju harmoniseringens handlingsförlamning på alla områden – inte minst också när det gäller integritets- och försvarsfrågorna – men den är ju självvald har vi fått veta. Krisen kommer att bli värre – ja – och att man inte gör något nu kommer att ytterligare fördjupa svackan till ett omätligt gap av tröstlös massarbetslöshet och svår recession.

Att byta kronan till euron vore den definitiva spiken i kistan, åtminstone om man får tro internationella experter. Inför folkomröstningen om euron sa nobelpristagarna i ekonomi samfällt att en övergång till euron vore idioti – att vi lyssnade på det var en smal räddning, som kan gå om intet om folkpartiet får gehör.

Dock anser jag att högskolor och universitet bör kunna ta ut avgifter från utländska studeranden. Inom Europa kan  man tänka sig en studentpeng ungefär som man har skolpeng. Att korta antalet terminer som man har rätt till studielån är ju ett synnerligen uselt förslag – då det kommer att leda till att många ändå inte kommer att kunna nå den utbildningsnivå som krävs i det framtida arbetslivet – och det är ju med Bolognaprocessen färdigimplementerad masternivån.

Den gamla kandidaten kommer att bli ungefär som gymnasienivån nu, och mastern kommer att motsvara dagens magisternivå. Det är också ett dåligt förslag ur forskningspolitisk synpunkt då det kommer att utestänga ännu fler från möjligheten att söka till forskarutbildning. Alla studier har dessutom visat att de flesta inte tagit ut sin examen ens efter sju år – livet kommer emellan. Desto viktigare då att ge möjlighet för att studera färdigt senare, annars är ju hela utbildningsinsatsen bortkastad – så också samhällets pengar för den.

Att höja studielånen bara för att sänka bostadsbidragen för studenter är ytterligare en huvudlöshet – som möjligen kommer att leda till skapandet av det A- och B-lag som alliansen gärna ser att befolkningen delas in i – för att minska konkurrensen om de högavlönade jobben – men troligen leder det mer till ännu fler avhoppare och avbrutna utbildningsinsatser – vilket ytterligare dränerar statskassan på pengar, då satsade pengar även där blir till bortkastade resurser.

Läs tidigare bloggposter:  Julens hårda bud, Skattepengar på export?, New Public Management,   Vi måste avreglera Avregleringen, Datormallen – en tvångströja som utförsäkrar, Den orättvisa mediebilden, Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management,  Nickedockorna som pratar Newspeak,

Läs: AB – Arbetslöshet och ekonomi i fokus,   AB2,    AB3,   AB4,     DN1,   DN2,    DN3,   DN4,   DN5,    SVD1,   SVD2,  SVD3,    Expressen1,   Expressen2,     Expressen3,  Expressen4,   Expressen – De rödgröna drar ifrån Alliansen,     SVT-Agenda,

Läs bloggarna: Kryssa Åsa Westlund,   s-buzz,    Ledarredaktionens blogg,   Kulturbloggen,   The words that I forgot to say,   Peter Swedenmarks blogg,   Svensson,   Mitt i steget,   Peter Andersson – med rätt att tycka,   Approximation,   Danielssons lakejer,   Anne-Marie Ekströms blogg,  Kryssa Åsa Westlund – Medvind,   Robert Noord,   Peter Andersson – Valkampen har börjat på allvar inför 2010,   My dad read Kierkegaard,   barkbit det torra ordet,   In Your Face,   Alliansfritt Sverige,   Feldermania,   Jonas Sjöstedt,   Roger Berzell,   Arvid Falk – Centerpartiet gör svenskarna till hjon,