Hela det neoliberala luftslottsbygget kommer inom kort att rasa, eftersom det, utöver att bygga upp astronomiska skuldberg, orsakat hela världens realekonomiska och ekologiska kollaps med sina ovillkorliga krav på globaliserad, värdepapperiserat gigantisk avkastning. Då kommer Alliansregeringens katastrofala ansvarslöshet att stå i öppen dager för var och en. Raseriet hos medborgarna kan bli monumentalt.
”När 1 300 företagsledare intervjuades inför det ekonomiska toppmötet i Davos om det framtidsscenario som skrämmer mest hamnade varken en upplösning av euron eller en lågkonjunktur i USA överst, utan social oro i det egna hemlandet. En påminnelse om att det finns värden som inte låter sig mätas i aktieindex och räntepunkter.”
Ju snabbare man börjar från scratch desto bättre. Gigantiska skuldavskrivningar måste ske. Varje land måste återta makten över sin egen valuta. Staten får garantera det kapital/utlåning som behövs för att återupprätta realekonomins verksamheter. I övrigt får den gangsterekonomi som tjänat på den artificiella kapitalackumulativa Bubblan helt enkelt utan knot lida de kreditförluster som kommer att ske.
Skattebetalarna kan inte göras betalningsskyldiga för att hålla den spekulativt värdepapperiserade gangsterekonomins konstfullt förfärdigade förmögenheter intakta.
”De totalt 100 miljarder som ska lånas upp i svenska folkets namn ska fylla på Riksbankens valutareserv för att (i vanlig ordning) se till att svenska banker faller på en skattebetalarfinansierad bädd av fluffiga dunkuddar om de skulle råka tappa balansen. Det innebär att statens lånebehov i år stiger från 56 till 156 miljarder kronor. Den som är nyfiken på hur regering och riksdag resonerat kring denna plötsliga offensiv får leta förgäves. Sveriges folkvalda har lika mycket med beslutet att göra som ett intet ont anande dagisbarn i Bamsemockasiner.
När Riksgälden, som ska sköta lånandet, motvilligt gav klartecken för manövern gjorde avgående generaldirektör Bo Lundgren också en viktig poäng av att beslutet fattats bortom demokratisk kontroll – närmare bestämt av tjänstemännen i Riksbankens icke folkvalda direktion. Denna märkliga ordning är inte unik för Sverige. Den som blickar ut över världsekonomin kan ställa sig frågan: vilka är det egentligen som bestämmer och med vilket mandat?”
(E)U-landet Sverige har vidare även blivit ett skalbolag som plundras av utländska ”särintressenter” – dvs tyska, franska och amerikanska sådana (som understöds av merkelmerkantilismen). Alliansen och (S)taffaget hjälper dem att tömma landet, både på naturresurser och skattepengar. Hur det går för folk bryr de sig föga om.
Återinför värnplikten och
Sist men inte minst alltså – Sverige ut ur EU – NU!
Inte nog med att det är vi skattebetalare som ska täcka upp bankernas dollarutlåning för instabil utlåning på gangsterekonomiska emerging markets, där riskerna för kreditförluster alarmerande stiger i takt med att eurokrisen fördjupas. Det är också vi som, gång på gång, får baila ut både bankers och andra privata aktörers övriga spelmissbruk på börsen varje gång det kraschar.
”Att det globala kapitalet kan flöda fritt runt jordklotet utan att visa pass eller krångla med skorna i säkerhetskontrollen har länge varit lika självklart som att Sovjetkonceptet känns ofräscht. Men liksom många ekonomiska sanningar är även denna på väg att omprövas.”
Det är naturligtvis också spekulationsekonomin som är orsaken till den globala ekonomiska krisen som inom de närmaste 5 åren kommer att lamslå realekonomin än mer, så att inte bara USA utan hela världen riskera falla utför det fiskala stupet. Den jobblösa Bubbelekonomin leder till fortsatt kreditdriven konsumtion och en ständigt ökad andel av arbetsstyrkan i ”utanförskapet”, för att inte tala om accelererad miljöförstöring i de slav- och låglöneländer dit varuproduktionen förpassats.
Politikerna premierar kapitalinkomster och bestraffar arbetsinkomster. Till och med Calmfors, regeringens f d finanspolitiska rådgivare, efterlyser till viss del nu en ansvarigare skattepolitik – dvs kräver att regeringen slutar blåsa upp kredit- och bobubblan och slutar gynna spekulation.
Finansiella tjänster som i dag är momsbefriade bör beskattas hårdare
Fastighetsskatten bör återinföras
Kapitalinkomstbeskattningen bör sänkas
Inskränk möjligheterna för ägare av fåmansbolag att undkomma skatt genom att omvandla högt beskattade arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster”
Den historiska tvångsupprepningen av 20-talets glada dagar följda av 30-talets svältpolitiskt totalitära fascism måste också brytas med en New Deal, inbegripande offentliga jobb till avtalsenliga löner. Om vi nu ändå ska tvångsupprepa historien kan vi ju åtminstone välja att tvångsupprepa de goda delarna istället, i synnerhet som det hämmar tvångsupprepningen av de onda – ökad massarbetslöshet, fattigdom, främlingsfientlighet och rasistiskt våld. Så – rädda ekonomin med offentliga jobb och offentlig konsumtion.
Låt de stenrika, ändå av någon underlig anledning, bidragsberoende bankerna själva bekosta sin skyhöga dollarupplåning till sista öret vid kreditförluster, inför omedelbart en bankdelningslag och valutarestriktioner, stoppa IMF-lånen till den räddningslöst förlorade euron och skapa jobb för de pengarna istället – i vård, skola, omsorg – flytta hem produktion av konsumtionsvaror för att minska miljöpåverkan och transporter samt ge subventioner till klimatomställning av bobeståndet – dvs ROT-avdrag även till flerfamiljshus – och till bygge av billiga hyreslägenheter, det är där resurserna behövs. Stoppa den Lönlösa Arbetslinjen.
Absurt att Vänsterpartiet är det enda parti som vill återupprätta marknadskrafterna. Till skillnad från Anders Borg vill Vänsterpartiet nämligen, att spekulationsekonomins skrupelfria aktörer ska stå för sina egna kreditförluster, går de i KK så gör de, och då ska skattebetalarna inte baila ut dem (med ytterligare 145,2 svenska skattemiljarder via IMF/ESM till Deutsche Bank mindre än fyra år efter förra bankräddningspaketet, som innebar en mastodontinjektion av gratiskapital från statskassan, vilken storbankerna använde till fortsatt högriskspekulation, egenhandel och både bonus- och lönehöjningar för sina direktörer, inte minst också till deras ohemula pensionsavtal i storleksordning 100-200 miljoner samt del i vinst på ännu mer oförtjänta pengar).
Vänsterpartiet vill också därför ha en bankdelningslag, som innebär att bankgarantin inte ska omfatta spekulations- och tradingdelarna. Tidigare i USA hade man lagar från depressionens dagar som delade upp bankverksamheten just på detta sätt, som V nu föreslår – vilket innebar att banker inte tilläts fusionera med trading och investment.
Men dessa visdomslagar från den stora Depressionen upphävdes under Clinton-administrationen och det pappersekonomiska hästskojeriet var igång. När så kraschen kom 2008, bailades således bankernas bubbeluppblåsningsverksamhet ut, både i Sverige, EU och USA:
”Much of the debt was unstable hot money from the wholesale and repo market and that was the rub—the source of the panic.
Bernanke thought this was a retail run à la the 1930s. It was not; it was a wholesale money run in the canyons of Wall Street and it should have been allowed to burn out.” [. . .]
Bankernas spekulation med luftvärden och bonushysteri kunde sedan bekymmersfritt fortsätta med oförminskad styrka, vilket innebär en katastrof för våra framtida pensioner, då våra pensioner i och med den neoliberala S/M-genomdrivna ‘pensionsreformen’ förvaltas så illa, att pensionsfonderna köper luftprodukter från dessa finansmarknadens hästskojare för våra surt förvärvade slantar. Nu slår också bromsen i det Nya pensionssystemet till 2014 (kan säkert bli 2013 istället – och då för många år framåt, med tanke på att luftekonomin väntas krascha per den 31 dec 2012).
Mer om detta stod att läsa i den intressanta bloggposten hos zero hedge – ”The Emperor is Naked”. Där diskuteras även faktumet att den amerikanska räntan är lika med noll och pengar därmed nästan gratis att fortsätta bolla och spekulera med för Wall Street:
”The Fed is destroying the capital market by pegging and manipulating the price of money and debt capital. Interest rates signal nothing anymore because they are zero. The yield curve signals nothing anymore because it is totally manipulated by the Fed. [. . .]
Because of Fed management and interest-rate pegging, the market is artificially medicated. All of the rates and spreads are unreal. The yield curve is not market driven. Supply and demand for savings and investment, future inflation risk discounts by investors—none of these free market forces matter. The price of money is dictated by the Fed, and Wall Street merely attempts to front-run its next move.
As long as the hedge fund traders and fast-money boys believe the Fed can keep everything pegged, we may limp along. The minute they lose confidence, they will unwind their trades.”
Det visar alltså hur den amerikanska centralbanken agerar möjliggörare för luftslottsbyggarna vars värdepapperiserade trading med alla möjliga icke-värden därför bekymmersfritt kan fortsätta undergräva realekonomiska värden.
”Correspondent: [. . .]”trading of derivatives” is ”really the lifeblood of the banks.” [. . .]
Det yttersta monetära korrektivet är ju dollarn, som administreras av the Federal Reserve. När ‘the last resort’ inte längre håller då kommer den jobblösa tillväxten att visa sig för vad den är – ett luftslott.
”The danger to the world is not classic inflation or deflation of goods and services; it’s a drastic downward re-pricing of inflated financial assets [. . .]
The point is, this is not the free market at work. This is central bank money printers and their Wall Street cronies perverting what used to be a capitalist market. [. . .]
Instead of hyperinflation or deflation there will be a major financial dislocation, which means painful re-pricing of financial assets”
Alla hitte-på-produkterna kommer således att bli värdelösa (vilket de ju var redan från början). Vilket betyder att våra pensionspengar bokstavligt talat går upp i rök, ifall inte pensionsfonderna redan nu gör sig av med skräpet. Så ock många kommuner, stadsdelar, försäkringsbolag m fl för det fall de ”investerat” reala pengar i fonder som utgörs av värdepapperiseringens hittepåprodukter.
Spekulationsekonomin – alkemidrömmen om Klondyke – kommer att än en gång förpassas till historien. Arbetets värde kommer att återupprättas, istället för att behandlas som en fri och därmed förgivettagen, irrelevant och i princip utdöd ‘commodity’.
Ty de övervinster, som så lättvindigt förtjänats på luft, genom den neoliberalt omhuldade värdepapperiseringen, kommer att bokstavligt talat pulvriseras – och de stenrika klipparna kommer därmed inte längre att kunna tjäna pengar lika lätt som de andas, för att med den oförtjänta förtjänsten byta till sig all världens reala förnödenheter, landmassor, fastighetsinnehav och lyxvaror.
Börjar vi inte genast med ökad självförsörjning, genom att vi återreglerar och nystartar egen industriproduktion, inför inhemskt jordbrukssstöd samt valutarestriktioner och reglering av bank & finans som inkluderar krav på transparens, så kan vi se snart se den riktigt stora och djupa fattigdomen utbreda sig, när vi inte längre kommer att ha råd att köpa vad Asien och ‘emerging markets’ producerar, då snart sagt alla jobb förflyttats dit eftersom både slaveri och total massaker på naturen är helt tillåten där (och snart även här – i takt med införandet av den lönedumpning och det avskaffande av fackliga rättigheter som europakten, den europeiska terminen och EU2020 innebär).
Den s k Marknaden har med all önskvärd tydlighet visat, att den inte klarar att reglera sig själv. Den s k politiska eliten har med all önskvärd tydlighet visat, att en mer reell demokrati behövs, om ekonomin ska kunna räddas. Staten och Kapitalet har blivit korrupt genom sin professionalisering och elitisering, och måste genomlysas och lagföras – av folket. Skatteparadisen måste öppnas och det som stulits från befolkningarna måste återföras – till befolkningarna.
Endast tack vare ett beslut står Sverige relativt sett starkare än resten av Europa: folkets nej till euron i folkomröstningen 2003. Vi kan, utöver att tacka nej-röstarna, bl a tacka Sören Wibe för det – en socialdemokrat som mer eller mindre blev utfrusen av det neoliberala ledargarnityr som nu utgör storkapitalets (s)pringpojkar, pga sitt envisa motstånd mot EU och euron.
Och pga sittande moderatregerings racernedmontering av välfärden genom neoliberala avregleringar, uppblåsning av bobubblan genom vägran att bygga hyresbostäder, utförsäljning av gemensamägda tillgångar och konstanta skattesänkningar står vi relativt sett svagare än resten av Europa: genom den skyhöga privata skuldsättning som denna deras politik skapat.
Läs: 9 maj Riksdagen – Beslut i korthet – Sverige ska låna 5,3 miljarder kronor till Irland (FiU41),Riksdagens snabbprotokoll 2011/12:111 – Onsdagen 9 maj 5 § Berättelse om verksamheten i Europeiska Unionen [min anm: Nu fortsätter den S/M-godkända ”miljardrullningen” – den successiva överföringen av svensk statskassa till euron via IMF/ESM. 45,2 miljarder har redan ljusskyggt beslutats, vidare har Borg lovat ytterligare 100 miljarder på toppmöten med EU, och idag beslutades alltså ytterligare 5, 3 miljarder i riksdagen, till ”Irland” – dvs inte ett öre kommer befolkningen där till del, tvärtom – istället går våra skattemiljarder till att täcka de förluster som irländska staten gjort efter att de bailat ut sina bubbeluppblåsande och högriskspekulerande banker som också varit utsatta för Wall Streets intensiva tradinguppvaktning via the City of London. Vad vi alltså betalar till är, med andra ord, att hålla dessa totalt skrupelfria amerikanska, brittiska, tyska och franska storbanker och deras star traders från Wall Street och City of London skadeslösa. Självklart löper vi då – liksom med den fortsatta miljardrullningen som sammanlagt kommer att uppgå till 145,2 miljarder till Anders Borgs ”drömkandidat” för IMF-chefsposten Christine Lagarde – akut risk att lida kreditförluster med varenda en av de skattemiljarder som S/M nu skickar iväg vind för våg. Men den ”miljardrullningen” till euron via IMF talar Stefan Löfvén tyst om – kanske av förklarliga skäl – då sossepolitrukeriet blivit ett med det internationella kapital, som livnär sig på de luftslottsaffärer som kommer att implodera 31 dec. Det är t ex 1. Göran Persson, som lobbar för euron och europakten direkt för det moderata regeringskansliet via JKL – till en ersättning av 100 000 – 200 000 per månad, 2. Erik Åsbrink, som lobbar för euron och europakten för Goldman Sachs räkning, sen har vi nu också 3. ytterligare en ”f d” socialdemokratisk minister Thomas Östros som just blivit VD för Svenska Bankföreningen och därmed ytterligare en (S)pindel i nätet, som konfiskerar statskassan för att skydda de permanent socialbidragsberoende bankerna och deras VD-bonusar, individuella pensionsavtal på 100-200 miljoner och andelar i bankernas vinster.], Wikipedia – Glass-Steagall Act
”På tjugo år har den tiondel i Sverige som tjänar mest fått 76 procent mer att röra sig med, säger Ekot i artikeln ”Inkomstskillnaderna har ökat”. Ändå vill varken S eller M lyfta ett finger för att komma till rätta med denna extrema ekonomiska orättvisa som inte bara slår sönder samhället utan också demokratin.
Bankerna tjänar numera pengar huvudsakligen på spekulation eller s k egenhandel, de har alltså slutat finansiera företag till förmån för derivathandel och uppblåsning av bubblor. Således avskaffar de sitt eget existensberättigande.
‘In the old days, Wall Street and the finance industry financed things that got done, be they the railroads or the interstate system, all of that has to be financed. That is what finance is supposed to be about. What is entirely changed, is that they’re in the business of making money for themselves. If it happens that they can also finance something along the way, ok – but that’s really no longer part of the core business.’”
Vad ska vi då ha banker till? Och varför ska vi baila ut dem med statskassan VARENDA gång deras spekulationsbubbla spricker? De skapar ju bara massarbetslöshet och kraschar världsekonomin, gång på gång, genom sitt regelrätta spelmissbruk:
”Correspondent: [. . .]”trading of derivatives” is ”really the lifeblood of the banks.” [. . .]
Kvinnor och barn är, liksom i en dysfunktionell alkoholistfamilj, de stora förlorarna på S & M:s totalt ansvarslösa möjliggörarpolitik, då kvinnor främst arbetar inom skattefinansierad välfärdssektor, som slimmas ännu mer anorektiskt varje gång regeringen med stöd av S (och SD) skickar hundratals skattemiljarder till euron (tyska banker) via IMF för att hålla spelmissbrukarna på finansmarknaden skadeslösa och därmed också möjliggöra fortsatt missbruk (ett missbruk, som den alltmer mansdominerade (S)taffage-eliten dessutom är aktivt och djupt involverat i). Det i sin tur ökar den s k barnfattigdomen, kvinnors arbetsskador och våldet på kvinnodominerade arbetsplatser.
Både S och M vill fortsätta skänka bort våra skattemiljarder till riskkapital och storbanker – inte bara genom att låta riskkapitalet fortsätta vbf skattefinansierade vinster till skatteparadis genom att tillhandahålla en svensk marknad för offentlig upphandling som uppgår till 820 skattemiljarder per år – utan nu även genom att baila ut bankerna EN GÅNG TILL trots att förra mastodontbankräddningen skedde för mindre än fem år sedan, dvs 2008.
EU:s ”nödlån” till Grekland kom inte befolkningen till del, utan gick istället direkt till de privata långivarna (tyska storbanker och riskkapital) som på det sättet skulle slippa kreditförluster. Under det ‘förlorade’ börsåret 2011 betalar Wall Street ändå ut 80 miljarder dollar i bonusar till sina star traders (annat ord för hästskojare), en summa som ändå bara utgjorde en ytterst minimal del av vad bankerna själva tjänat på spekulationen och luftslottsproduktionen vars fantomenmurbruk heter derivat, svappar, cds och you name it.
Enligt Affärsvärldens senaste onsdagsrapport är det också de sekretessbelagda luftaffärerna ‘OTC’ (over the counter) som accelererar i takt med att den ‘vanliga’ börsen inte garanterar de jättevinster som spekulanterna vant sig vid efter varje knapptryckning.
Spelmissbruket fortsätter således, med ökande styrka, genom att skuggbankiriskt obskyrt gå under jorden, och våra S/M-politiker (som antagligen själva dagligen spelar) är angelägna om att hjälpa gamblarna fördjupa misären som detta patologiska spelberoende försätter hela världens befolkningar i. De som blir utan i världsfamiljen, när alla pengar går till missbrukaren, är kvinnorna, de äldre och barnen, därav ungdomsarbetslösheten, därav de fallerande skolresultaten, därav barnfattigdomen, därav skolor som liknar ruiner, därav bostadslösheten, därav tågen som inte går, ambulanserna som inte kommer, icke-anställningarna i vård, skola, omsorg, därav de låga lärarlönerna, därav underbemanningen, därav vanvården av äldre, call-centers som inte svarar, utförsäkringarna som dödar. I en värld som regeras av langare har arbete inget värde och människovärdet ingen hemvist. Det enda ideal som hyllas är drömmen om det stora klippet. Lottovinsten för vanliga dödliga, rippa medborgarna på statskassan för bankerna. Kort sagt den neoliberala dansen kring guldkalven.
Och nu ämnar alltså Löfvén, Reinfeldt och Borg ge bort 145, 2 svenska skattemiljarder med europakten, vilket garanterar svältpolitik och massuppsägningar i välfärden även i Sverige, av hittills inte skådad omfattning. Det kommer att brutalisera samhället ännu mer och göra ännu fler kvinnor massarbetslösa, vilket i sin tur garanterar kraftigt ökad s k ”barnfattigdom” samt ökat spelrum för extremhögern (vars främsta tillskyndare är ”bank & business”) när väljarna blir varse att S (Hollande) och M (Sarkozy) är två Borg-sidor av samma totalitärt tyskstyrda Merkel-mynt, trots Hollandes intimiderande slagord:
”Hollande seems bent on really sticking it to the banks. He is no fan of the City of London and Wall Street and has openly criticized them for the role they played in the financial crisis. ‘My enemy is not another candidate, it is not a person, it has no face, it is the world of finance,’ Mr. Hollande said in January. [. . .]
Socialist politicians usually ramp up the rhetoric against banks on the campaign trail to pick up votes, so Hollande’s hatred of the financial system may just be his way of playing to his base. Once in office, he might actually tone it down. Wall Street certainly hopes he does. ” [anm: min länk i citatet]
Men i en världsekonomi där 30-50 % av högutbildade går massarbetslösa pga spekulationsekonomin – dvs den jobblösa tillväxten och bankernas kapitalackumulation via derivathandeln och masspekulationen med Wall Street som avsändare – där hjälper det inte, Löfvén, att satsa på ”utbildning”. Innan dess måste nämligen finansmarknaden saneras, bankerna regleras och skattepengaflödet till euron via IMF (=storbanker) upphöra. Det måste ske NU. Innan kraschen i eurozonen är ett faktum – dvs innan också Tyskland kraschar och därmed faller på sitt eget grepp. Skicka inte fler skattemiljarder till euron via IMF/ESM (=till Deutsche Bank). Skärp till er – eller avgå:
”Austerity economics in Europe is fanning the flames, as public budgets are slashed on the false crucible of fiscal responsibility. In the United States, an anemic recovery and plunging home prices are taking a toll: a large portion of the public believes the game is rigged, and no longer trusts that the major institutions of society – big business, Wall Street or government – are on their side. In Europe and America, 30 to 50 percent of recent college graduates are unemployed or underemployed.”
Läs: SVD – Ulla Andersson (V) och Jonas Sjöstedt (V): Wahlroos förakt bör sporra till förändring – citat:”Det är dags att ändra politik. Finansmarkanden måste regleras med höjda kapitaltäckningskrav, skatt på finansiella transaktioner, förbud mot vissa former av spekulation och en bankdelningslag som gör slut på skattebetalarnas indirekta stöd till finansiell spekulation. Bankerna och deras ägare måste bära sina egna förluster, annars kommer de aldrig att lära sig. En 90-procentig skatt på deras bonusar och lyxvåningar vore också rimlig.”, Läs Rapporten – ”Dela bankerna, minska riskerna”
”IMF kommer också att delta i ESM, och andelen väntas som brukligt uppgå till hälften, sade ekonomikommissionär Olli Rehn, alltså 250 miljarder euro.”
Vi kommer heller aldrig att få veta vart våra 145, 2 miljarder egentligen hamnar, om det verkligen blir hos skuldkrisländerna som nödlån eller hos ESM (=Merkel), då IMF:s protokoll är hemliga, något som V försökte kräva offentlighet på, utan att få gehör, redan första gången knapptryckarkompaniet ljusskyggt trumfade igenom 25 miljarder till euron via IMF trots Borgs högtidliga löfte om att inte ett svenskt skatteöre skulle gå till euron för ‘någon form av nödlån’:
”Vänsterpartiet ville att krediten från Sverige skulle villkoras med krav på att protokollen från valutafondens styrelsemöten blir offentliga, men fick inget gehör för det.”
Tyskland kan bara tänka sig att e v e n t u e l l t bidra om länder som USA bidrar, vilket både USA, Kina, Bric, Japan, Storbritannien m fl tydligt (och upprört) deklarerat att man inte kommer att göra pga tysk motvilja och de enorma kreditförluster det just därför kan innebära. Business Insider förtydligar:
”According to the statement, Italy and Spain will contribute €23.48 billion and €14.86 billion, respectively. It is unclear where they will get that money from, considering they will be the likely recipients of this aid”
Det var ju Tyskland som – för egen ”eventuell” medverkan till räddning av eurozonens skuldkrisländer – ställde villkoret, att IMF skulle blandas in. Utan IMF-medverkan skulle det inte bli någon tysk medverkan, just för att en ”eurokrishantering” via IMF är ett sätt för Tyskland att vältra betalningsansvaret på icke euroländer, såsom lydiga Sverige, så att de själva kan komma undan. Tyskland har dessutom ställt som villkor för sin egen eventuella medverkan till IMF – att alla e v e n t u e l l a tyska lån ska riktas generellt till IMF, och på inga villkors vis får lov att enbart gälla eurozonens skuldkrisländer.
Några sådana villkor har givetvis inte Reinfeldt ställt. Utan han ”pytsar ut” 100 miljarder, vilket, tillsammans med redan beslutade 50 (inklusive våra bilaterala nödlån till Irland och Lettland), utgör en dryg tredjedel av det Tyskland endast kontemplerar att eventuellt bidra med (=430 miljarder SEK) till IMF (och i så fall troligen till ESM=Merkel själv?).
Trots att Sveriges befolkning endast utgör en tiondel av Tysklands och vi inte ens har euron som valuta, så skeppar alltså Reinfeldt och Borg 35 % av det Tyskland endast kontemplerar att eventuellt bidra med utan knot till euron via IMF (fvb till ESM= Merkel? får vi aldrig veta eftersom protokollen är hemliga).
Inte heller passar Reinfeldt på att som villkor för medverkan i finanspakten säkerställa ett svenskt undantag från euron, av samma bindande typ som Storbritannien och Danmark har. Nej han slänger helt tanklöst 145,2 miljarder i sjön, och hotar dessutom iom europakten svensk ekonomisk suveränitet för evärderlig tid, trots svenskt nej till euron i folkomröstning, trots att vi inte ens är med i euron och trots att 9 av 10 svenskar enligt de senaste opinionsundersökningarna säger entydigt nej till euron.
”EU leaders have rubberstamped an agreement by finance ministers establishing the European Stability Mechanism from 1 July, a €500bn bail-out fund to replace the temporary European Financial Stability Facility which runs out at the end of 2012. The ceiling of the two funds is set to be increased in March.”
Mars, ja, det blir ungefär då Reinfeldt och Borg lurat till sig de 145,2 miljarderna in alles av riksdagen från den svenska statskassan fvb till Merkel (ESM?) via IMF.
I övrigt – vänta er en ränta på minst 1000 % – på ”öppna marknaden”, som inte längre kommer att vara tillgänglig för oss, efter att Borg och Reinfeldt väl fått hålla sitt sista nonchalanta ring-i-örat-och-hästsvans-replikskifte med en hångrinande journalistkår framför en av EU:s spöklikt ekande monumentallokaler.
”Det viktigaste i överenskommelsen är, enligt Merkel, att budgetreglerna nu skrivs in i varje eurolands nationella lagar. Och Merkel betonade det viktiga i att de nya budgetlagarna då blir bindande och att de gäller för evigt.
Merkel hoppades också på att överenskommelsen från i går kommer att skrivas in i EU:s fördrag”
”Demokratin har urholkats. Det stora flertalet av de beslut som tidigare fattades i nationella parlament fattas nu i slutna och icke folkvalda organ inom EU. Denna urvattning av demokrati fortsätter med Lissabonfördraget, EU:s nuvarande grundlag som trädde i kraft i december 2009. Dels genom att vetorätten avskaffas på nästan alla områden. Dels ändras röstfördelningen inom EU så att större länder får långt mer att säga till om på de mindre ländernas bekostnad.
Lissabonfördraget medför att EU tar långa steg i riktning mot ett Europas Förenta Stater – en ekonomisk, politisk och militär supermakt som ska konkurrera med andra supermakter på den globala arenan.
Medlemskapet i EU innebär således något helt annat än det vi folkomröstade om 1994. Lissabonfördraget bekräftar denna utveckling av unionen i riktning mot en allt mer centraliserad, byråkratiserad och odemokratisk EU-stat.
Folkrörelsen Nej till EU anser mot denna bakgrund att Sverige ska lämna Europeiska Unionen.
Vårt nej till EU är ett nej till ett odemokratiskt supermaktsbygge och ett ja till nationellt självbestämmande och internationellt samarbete.
Vårt nej till EU är ett nej till främlingsfientlighet och ett ja till en human flyktingpolitik och ett mångkulturellt samhälle.
Vårt nej till EU är ett nej till nykolonial utsugning och militära allianser och ett ja till neutralitetspolitik och global solidaritet.
Vårt nej till EU är ett nej till grundlagsfäst nyliberalism och ett ja till en egen valuta och en självständig ekonomisk politik.
Folkrörelsen Nej till EU:s riksstyrelse
Stockholm den 17 december 2011″
Med anledning av Nobelprisutdelningen återpublicerar jag tidigare post om Tomas Tranströmer. Glädjande att inte Jimmie Åkesson inbjudits att solka ner högtidligheterna. Det vore en synnerligen osmaklig kombination, särskilt med tanke på att polisen rustat sig till tänderna för att till varje pris försvara nazisternas samtidiga manifestation i Stockholms innerstad. Att man ger tillstånd just denna dag visar att polismakten är mer angelägen om att skydda högerextremismens manifestationer än att garantera ett värdigt Nobelprisfirande.
Äntligen fick Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur. Synd bara att det dröjde så länge. Hoppas han kan njuta av det lite i alla fall.
När litterär kvalitet mer eller mindre blivit liktydigt med kommersiell framgång framstår utnämningen som en helt nödvändig kulturell markör.
Att konstarter som poesi hamnat så i skymundan bådar inte heller gott för för vare sig den språkliga utvecklingen eller människovärdets ställning, som tillsammans med naturen, livets mening och språkets själva innebörd hamnat på strykplats. Att Nobels fredpris går till kvinnors fredsarbete framstår också det som angeläget – om än i elfte timmen, för att inte säga sista stund.
Så detta var välkommet. Och framför allt – Grattis, Tomas Tranströmer!
Nu väntar vi bara på jazzens återkomst till blickpunktens centrum.”
Borg sätter kronan i pant genom att låta Riksbanken garantera gigantiska nödlån till eurons Italien och Spanien via IMF. Det betyder spiken i kistan för vår valuta – och svensk ekonomi. Smygvägen ansluter han oss därmed till euron, UTAN att fråga vare sig Riksdagen eller väljarna i en folkomröstning. Därför kommer räntan inom mycket kort inte bara vara uppe i 500 % utan i 1000 % eller 2000 %:
”A European proposal to channel central bank loans through the International Monetary Fund may deliver as much as 200 billion euros ($270 billion) to fight the debt crisis, two people familiar with the negotiations said.
At a Nov. 29 meeting attended by European Central Bank President Mario Draghi, euro-area finance ministers gave the go- ahead for work on the plan, said the people”
Att ECB – eurozonens egen centralbank – inte tillåts agera ‘lender of last resort’ utan euron ska bailas ut via IMF så att även icke euro-länder som Sverige tvingas betala, det har ju hela tiden varit Merkels plan, då hon till varje pris tänker lägga vantarna på den svenska statskassan:
”‘The IMF will needmore resources should the crisis deepen further,’ Gerry Rice, a spokesman for the IMF, said in a statement today. ‘Such loans could indeed come from member country central banks, and indeed these central banks are already lending to the fund under the New Arrangements to Borrow and bilateral agreements signed since 2009.’”
Så, hur mycket har Borg redan låtit flyta ut genom IMF? undrar man därför också. Media, ställ honom till svars!!!Både angående det, och denna nya, för svenska kronan helt och hållet katastrofala plan. Man kringgår riksdagen och folkviljan på ett alltigenom korrupt sätt.
Här står klart och tydligt att Anders Borg är inne på den linjen att Riksbanken ska låta sätta kronan i pant, genom att garantera euron och Italiens och Spaniens statsskulder via IMF. USA tänker inte bidra med ett nickel, men Borg ställer gärna upp:
”The U.S. has no plans to make bilateral loans to the IMF to help stem the European debt crisis, a Treasury Department official said.” [. . .]
‘If we could see the proposed combination of IMF and ECB action, obviously that would be very, very credible to the market,’ Finance Minister Anders Borg of Sweden, a non-euro member, said Nov. 30.”
Dessutom tänker inte heller Kina ställa upp och hjälpa euron, då ”de ser eurozonen som ett stort, svart hål”, utan de koncentrerar sig på att hjälpa USA – så att EU blir helt sidsteppat av de två ekonomiska supermakterna, vilket gör att vi kan räkna med en snar och regelrätt konkurs för Sveriges räkning, om vi inte kommer ur EU:s ekonomiska och tyskdominerat diktatoriska tvångströja. Det skulle vara mycket mer fördelaktigt för svensk ekonomi om vi går ur EU och istället utökar bilateral handel med världens nya ekonomier i Kina, Latinamerika och Afrika m fl.
Merkel har framställt IMF-lösningen som bekväm, för att man då ‘inte behöver fråga skattebetalarna’ i medlemsstaterna utan Borg kan bara hälla ner kronor i det svarta hålet utan någon som helst demokratisk belysning eller omröstning. SKANDALÖST.Borg installerar sina och bankernas marionetter i Riksbanken som ska göra det ljusskygga jobbet åt honom. Hur Dr Merkel dessutom kan sätta sig och bestämma över vad självständiga centralbanker ska göra, samtidigt som hon envist hävdar eurozonens egen centralbank – ECB:s absoluta oberoende – säger än mer om hennes totalitära ambitioner för Tysklands räkning. ECB är i själva verket inte eurons centralbank, utan en rent tysk centralbank, och som sådan ska den givetvis inte äventyras, tycker Merkel.
”Political calls to make the ECB a lender of last resort would compromise the bank’s independence, which she described as ‘one of the most valuable assets in our democracy’.”
Tyskland har förorsakat krisen med sin merkantilistiska utsugningspolitik men vill inte stå för följderna utan exportera dessa till Sverige (och Polen) genom att smygansluta oss till euron via IMF, så att vi också blir bankrutt och sätter hela vår valuta i pant för den räddningslöst förlorade eurons ”räddning” – där svältpolitiken sen blir ny grundlag, vilket bakbinder Riksdagen, så att ingenting annat än den svältpolitik som t ex Grekland redan tvingas till blir tillåtet, vilket garanterar att skuldkrisen aldrig kommer att ta slut utan hyperinflation vidta, samtidigt som dammsugningen via Riksbanken till euron via IMF fortsätter. Dr Merkels sengångaraktiga, för att inte säga letargiska, snålhet gör således att en tvångsupprepning av Hitlers välde fullkomnas:
“German Chancellor Angela Merkel laid out elements of that strategy today, calling for European treaty amendments to create automatic,court-enforced sanctions on countries that overstep limits of 3 percent of gross domestic product on deficits and 60 percent of GDP on debt. [. . .]’It is an easy solution because bilateral loans coming from the central banks, they haven’t to ask for money from the taxpayer,’ European Union President Herman Van Rompuy said in Brussels yesterday. ‘But we are exploring these avenues. It depends also on the amount of money we can raise.'”
Dessutom riktar alltså Merkel det här direkt expansionistiska utspelet utbränt hotfullt mot Polen – och Sverige. 1939 blev Polen det första offret för tysk expansionism i Europa, och nu tvångsupprepar Dr Merkel sömngångaraktigt beteendet. Sverige är en lydstat under Tyskland. Välfärden demonteras i rasande fart:
”Dr Merkel said she favoured limited treaty change to allow automatic sanctions ‘with no ifs or buts’ for budgetary rule breaches. If that was not possible in Brussels, ‘the second-best solution’ was an inter-governmental deal.
She denied this would strip national parliaments of their budgetary competence.
‘This is about sticking to rules we have already agreed, with automatic sanctions kicking in only when these rules are broken,’ she said. ‘What happens within the agreed European framework will, naturally, remain the business of each member state.'”
Det vill säga – hur mycket besinningslöst, brutalt våld respektive tysk lydstat måste använda för att stävja de panikslagna massdemonstrationerna mot massarbetslösheten och svälten – det lägger hon sig inte i. Koncentrationsläger går bra, bara Zoombien Merkels diktatoriska regler följs, så att ekonomin garanterat krymper samman till ett intet, och våld lika garanterat måste sättas in, för att stävja de massiva, desperata protesterna som inte kommer låta vänta på sig.
Man gör nämligen inte något åt de realekonomiska problemen, utan förvärrar massarbetslösheten med den svältpolitik som diktatorn Dr Merkel vill grundlagsfästa med ett nytt EU-fördrag. Ekonomin låter man istället fortsätta bygga på 1. hämningslös spekulation mot välfärden, valutan, statsskulden och andra verksamheter, 2. outsourcing av jobb till låglöneländer vilket gör att 3. passiv konsumtion på kredit kommer att fortsätta i stor skala (nu genom IMF för alla våra svenska kronor), vilket i sin tur innebär att EU förvandlas till en jättelik U-kontinent där nu ALLA medlemsstater blir överskuldsatta biståndsberoende U-länder med galopperande inflation likt Zimbabwes, då produktionen är flyttad och inga nya jobb utvecklas. Endast svälten, kriminaliteten och våldet breder ut sig.
Världsekonomierna har lämnat Europa åt sitt öde, och medlemsstaterna tillåts inte bli fria, utan tvingas lyda under Dr Merkels rigida, stela järnklo. EU är med Lissabonfördraget en gangsterekonomisk diktatur och blir nu också en RIKTIG tvångströja av järn, då den härmed stjäl våra pengar och bakbinder demokratin:
”No fewer than four ‘comprehensive’ rescue packages over 19 months have failed to arrest the crisis, fueling speculation that a currency designed to last forever might break up unless European leaders forge a more united economy. Central bank loans may be linked to an adoption of tougher budget policing by governments and tighter economic ties.”
Riksdagen – AVSÄTT ANDERS BORGOCH DEN MÖRKBLÅ REGERINGEN! Ställ den genast inför misstroendevotum!
”Gripandet skedde efter att litauiska åklagare i förrgår utfärdade en europeisk arresteringsorder eftersom de båda männen är misstänkta för förskingring och bedrägeri i samband med härvan kring Snoras bank – som fram till för en vecka sedan var Litauens fjärde största.
Banken kontrollerades av Vladimir Antonov och Raimondas Baranauskas var tidigare bankens styrelseordförande och vd. Men för en vecka sedan togs banken över av den litauiska staten som upptäckte att det saknades pengar i bankens kassa.
Enligt den litauiska centralbanken har banken tömts på drygt nio miljarder kronor och är en del i en större penningtvätthärva som just nu håller på att nystas upp.”
Med anledning av hans gripande, och svenska bankers enorma risktagande i Baltikum, som fortsatt oförtrutet sen förra kraschen, återpublicerar jag följande bloggpost:
De låga räntorna har lett till skuldberg och obefintligt sparande vilket medför konstlad efterfrågan och massarbetslöshet. När riksbanken försöker ta ansvar genom höjda räntor, så försvåras det pga den obefintliga jobbpolitiken, dvs när politikerna inte tar sin del av ansvaret. Att skapa nya offentliga jobb är absolut no no för nyliberala politiker som Anders Borg, vilket är ytterst märkligt med tanke på hur lite produktiva investeringar för jobb som görs i Sverige.
Istället spelar bankerna roulette med våra skattepengar på emerging markets (eller ska vi kalla dem oligarkier) där lönerna är extremlåga och de svarta pengarna osynliga, så när de gör förlust även där, är det vi som får stå för fiolerna genom att Riksbanken får ta ur den i sin tur upplånade valutareserven i dollar om de kraschar, så att de kan betala sina dollarlångivare, ifall deras kunder på ”emerging markets” (gangsterekonomiskt?) ställer in betalningarna.
Bankerna fortsätter nämligen spekulera med egenhandel på kundernas men snart också med spekulation på skattebetalarnas bekostnad – igen. Inte långt efter kraschen i Baltikum verkar det som man raskt är i färd med att skapa en ny, i ännu större skala. Man bygger monumentalanläggningar och det liknas vid Dubai (vi vet hur det gick där) samt räknar med 200 000 – 400 000 besökare (inhemska?) årligen till inomhusskidbackar och groteskt stora vintersportanläggningar som snart kommer att stå halvfärdiga som spökmonument över en tid som vägrade lära sig av sina misstag. Kanske kommer lånade pengar t o m bara att hamna i gangsterekonomiska händer, som i så fall struntar i såväl projektens realism som deras färdigställande, än mer i att betala tillbaka lånen, så länge man bara kan lura av bankerna (i slutändan de svenska skattebetalarna) pengarna och kanske placera dem i något skatteparadis istället:
”Företagen reagerade snabbt när krisen kom 2008 och gjorde stora nedskärningar och kapade kostnader – inte minst lönerna som sänktes med runt 20-30 procent i hela Baltikum. Det har gjort att många bolag snabbt började göra vinst igen och stod startklara när grannländerna Tyskland och Sverige återhämtade sig. Två länder som är en stor del av förklaringen bakom BNP-siffrorna.
– Det är nästan enbart export som står för tillväxten, fyller Baltikumchefen Håkan Berg i och säger att det är just Litauen som är den positiva överraskningen om man jämför med krisåret 2009.
Landet föll inte lika djupt som Lettland, som tvingades rädda en inhemsk bank, och när de lettiska bostadspriserna föll med 65-70 procent, klarade sig Litauen undan med ett i sammanhanget måttligare 35-40 procents fall. Idag har huspriserna så sakta börjat krypa uppåt igen, men när man talar om återhämtning i baltländerna så är det från en kris som var väldigt djup, och arbetslösheten ligger fortfarande kvar på tvåsiffriga tal i alla tre länderna.
– Den vanliga människan känner knappast av återhämtningen ännu. Lönerna har gått ner, samtidigt som mat och energipriser gått upp, säger Håkan Berg som besöker minst två av länderna varje vecka.”
Upprepningen sker trots vad regeringen konstaterat om förra Baltikumkraschen:
”Regeringen instämmer till stora delar i Riksrevisionens iakttagelser att bankerna ökade sina risker genom expansionen i Baltikum och att myndigheterna, liksom många andra, underskattade dessa risker.”
Meningslösa stresstest i EU undersöker inte heller bankernas banking books ordentligt, om alls, trots att det är där både huslån och exponering mot statsskulder genom innehav av statsobligationer redovisas:
”But most banks’ holdings of potentially risky sovereign debt are parked in their ‘banking books,’ a designation that means banks do not need to account for their changing values as frequently. Those banking book holdings are a source of angst among investors who worry that banks are sitting on big piles of debt issued by financially shaky European governments.
The EBA [min anm: European Bank Authority] spokeswoman, Franca Rosa Congiu, said Thursday that the agency will not require banks to factor in a potential default or other haircuts for assets held in their banking books. Instead, the EBA recently provided banks with a benchmark to assess the risk of their holdings and how much money they need to set aside to cover potential losses, Ms. Congiu said.”
Till varje pris ska sanningen döljas. Vem sätter stopp för lånekarusellen och spekulationsekonomin? Det verkar som att både Obama, Borg och EU kommer att låta den stora kraschen göra det. De står passiva och låter katastrofen veckla ut sig utan att bry sig om dem som drabbas:
”Test results will be published on July 13, the sources added. [. . .]
After last year’s test flopped — Irish banks had to be bailed out after passing — the fledgling European Banking Authority (EBA) which is conducting the health check, is staking its reputation on delivering a credible exercise this time round.”
FÖRÄNDRINGAR I DEN LEGALA STRUKTUREN OCH REDUCERAT AKTIEKAPITAL I SWEDBANK AS
Swedbank AB har beslutat att genomföra förändringar i bankens legala struktur avseende bankens tre baltiska enheter och göra dessa direktägda av Swedbank AB. Som en följd kommer Swedbank i Estland, som tidigare var moderbolag till enheterna i Lettland och Litauen, att sälja sina aktier i dessa till Swedbank AB. Förändringen har ingen påverkan på koncernens vinst eller finansiella position. [. . .] Genom transaktionen får vi en mer effektiv och förenklad kapitalhantering ”
Se även: Kommuninvest Sverige – Finans och riskpolicy:”Valutarisk [. . .] Kommuninvest tillåter inte några öppna valutapositioner i upplåningsverksamheten och swappar därför all upplåning i utländsk valuta till svenska kronor”
[min fundering: Innebär det då inte en demokratisk risk när man låter Riksbanken låna upp pengar till valutareserven, med tanke på stigande räntor och den instabila situationen överlag, och vad innebär det ifall kronan sjunker om Riksbanken låtit Riksgälden, dvs Bo Lundgren valutaspekulera så att 50 miljarder av upplåningen flyttats över från svenska kronor till utländsk valuta (euro och dollar)]
Se även: Sveriges Riksbank – Anförande Svenska Handelsbanken Stockholm 2011-05-17 – Vice riksbankschef Lars Nyberg: ”Är det farligt att låna i dollar?” –
Citat: ”Varje centralbank kan skapa likviditet i sin egen valuta. Riksbanken kan alltså förse det svenska finansiella systemet med alla kronor det någonsin behöver, men dollar kan vi inte skapa”
/se också citatet: ”När kapitalströmmen från den privata marknaden i USA hastigt krympte fick de europeiska bankerna svårt att betala tillbaka vad de lånat av sina amerikanska motparter. I detta läge (finanskrisen 2008) valde den amerikanska centralbanken Federal Reserve att förse den europeiska centralbanken ECB och ett antal andra europeiska centralbanker, däribland Riksbanken, med dollarlån. Detta hade visserligen skett i mindre skala sedan 2007, men eskalerade kraftigt i samband med Lehman-kollapsen. Utlåningen gjordes via så kallade valutaswappar, där Federal Reserve enkelt uttryckt lånade ut dollar mot säkerhet i Euro, kronor eller annan lokal valuta.”[. . .]
”Vad skulle hända om Riksbanken inte fick låna dollar av Federal Reserve så smidigt som vi kunde få under krisen?”
[. . .]”När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det ju leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skulle bankerna låna upp mindre i dollar om de själva fick stå för kostnaden?
[. . .]Vid den förra finanskrisen i början av 1990-talet var de svenska bankerna fortfarande i allt väsentligt nationella. Så är det inte idag.[. . .]År 1998 lånade de svenska bankerna (dotterbolagens upplåning oräknad) utländsk valuta till ett värde motsvarande drygt 200 miljarder kronor.Idag lånar man närmare 1500 miljarder [. . .] De svenska storbankerna har också över tiden blivit allt mer beroende av marknadsupplåning. Idag får de bara knappt hälften av sin finansiering från vanlig inlåning [min anm: pga det obefintliga sparandet som i sin tur beror på den lika obefintliga sparräntan]. Den andra halvan är vad man brukar kalla ”köpta pengar”, det vill säga pengar som är upplånade på marknaden (Figur 4). Och av de pengar som lånas upp på marknaden kommer närmare två tredjedelar från utlandet.[. . .] Ett tredje sätt för banken att använda de dollar den lånat är att låna ut dem till sina kunder[. . .] Svenska banker[. . .]lånar också ut dollar i länder där utlåningen är starkt dollarbaserad, till exempel i Ryssland. När det gäller denna typ av utlåning finns uppenbara likviditetsrisker. Om inte kunden kan [min anm: eller väljer att inte] betala tillbaka dollarlånet när det förfaller kan banken få svårigheter att betala sin motpart[. . .]Nu vet vi dessvärre inte exakt hur stor del av upplåningen i dollar som de svenska bankerna använder[. . .]att låna ut direkt till kunderna [. . .]Alltså, för att summera: Det är inte all upplåning i utländsk valuta som är förenad med en direkt likviditetsrisk. Det gäller i första hand den kortfristiga upplåningen, och den är till största delen i dollar. Och det är inte all dollarupplåning som ger upphov till likviditetsrisk utan i första hand den som används för utlåning till kunder. En grov uppskattning pekar mot en volym kring 450 miljarder kronor i de fyra storbankerna, men osäkerheten är stor.[. . .] Ett annat sätt att minska risken är att Riksbanken, liksom idag, håller en valutareserv som bankerna kan få tillgång till i en kris. Riksbanken har i och för sig flera skäl till att hålla en reserv i utländsk valuta, men ett viktigt argument för att den ska vara så stor som den är har just varit att en beredskap att låna ut tillbankerna är nödvändig. Riksbankens valutareserv motsvarar idag ettvärde på ungefär 300 miljarder kronor”[. . .]Så till frågan vem som rimligen ska betala för denna ”försäkring”. Hittills har Riksbanken gjort det, vilket betyder att skattebetalarna stått för fiolerna. Riksbankens vinst betalas ju varje år in till statskassan och ju mindre vinsten blir, desto mindre bidrar Riksbanken till att täcka statens utgifter. Men är det verkligen skattebetalarna som ska betala för den risk som bankerna tar när de lånar i dollar? Det är inte bara det att detta kan tyckas orättvist. Det leder också till att riskerna blir för stora. Som jag sa tidigare: När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Bankerna kommer att låna upp och låna ut mer dollar än de skulle göra om de själva fick betala kostnaden för att hantera likviditetsrisken. Den kostnaden är i allt väsentligt en försäkringspremie, där bankerna är de försäkrade och samhället hittills betalt premien. När bankernas upplåning i valuta inte var särskilt stor var inte detta något betydande problem. Men tillväxten i upplåningen och erfarenheterna från krisen gör att det finns anledning att tänka om. Det förefaller idag rimligt att bankerna står för kostnaden för Riksbankens valutareserv i den utsträckning den behövs för att klara deras likviditetsbehov vid en kris. Sannolikt kommer bankerna, om de får stå för kostnaden för att upprätthålla en likviditetsbuffert i Riksbanken, att finna det lönsamt att dra ned på den riskfyllda delen av sin dollarutlåning.” [anm: min fetstil]
Ja, det får man sannerligen instämma i, dessutom samma ”förtroendebransch” som politikerna vad det verkar, för det är ingen ände på det förtroende som vår (M)arionettregering visar dem.
Ju svinaktigare och mer gangsterekonomiskt de rånar sina kunder, desto fler hundratals miljarder svenska skattekronor kastar Anders Borg och Carl Bildt villkorslöst efter dem och rakt ner i det korrupt svarta hålet eurozonen inte att förglömma. Där de luxuösa toppmötena till ingen som helst nytta avlöser varandra i en strid, skattefinansierad ström. Med hjälp av vilka vår skyhöga medlemsavgift accelererat skyfflas in i lobbyismens skattemedelsdrivna högborg och svinnet är outgrundligt stort, för att inte säga totalt.
2008-2009: det pyramidala spelmissbruket antar intergalaktiskt korrupta proportioner. Vad gör Anders Borg? Beslutar om 50 miljarder i ett bankräddningspaket. De inbyggda ‘säkerheter’ för skattebetalarna som det skulle innebära var bara ytterligare ett av Anders Borgs lättflyktigt retoriska luftslott som vi serverades. Årtiondets bonusfest och bankdirektörslöneökningar följer.
Det är hallaballo som vanligt och – som pricken över i-et – beslutar sig hela Sveriges bank Nordea för att köpa en 22-miljoners paradvåning på Östermalm åt sin finurligt danskt smilande VD.
Detta dessutom i samma andetag som det framkommit att madrassen varit ett lönsammare alternativ än både Nordeas kundrånarfonder och bankboken de senaste tio åren.
Och dessutom nästan också samtidigt som han beslutar att ytterligare förlänga de redan farligt långa köerna på de snart nedlagda bankkontoren genom att 2000 av bankens anställda i Sverige sägs upp.
De låga räntorna har lett till skuldberg och obefintligt sparande vilket medför konstlad efterfrågan och massarbetslöshet. När riksbanken försöker ta ansvar genom höjda räntor, så försvåras det pga den obefintliga jobbpolitiken, dvs när politikerna inte tar sin del av ansvaret. Att skapa nya offentliga jobb är absolut no no för nyliberala politiker som Anders Borg, vilket är ytterst märkligt med tanke på hur lite produktiva investeringar för jobb som görs i Sverige.
Istället spelar bankerna roulette med våra skattepengar på emerging markets (eller ska vi kalla dem oligarkier) där lönerna är extremlåga och de svarta pengarna osynliga, så när de gör förlust även där, är det vi som får stå för fiolerna genom att Riksbanken får ta ur den i sin tur upplånade valutareserven i dollar om de kraschar, så att de kan betala sina dollarlångivare, ifall deras kunder på ”emerging markets” (gangsterekonomiskt?) ställer in betalningarna.
Bankerna fortsätter nämligen spekulera med egenhandel på kundernas men snart också med spekulation på skattebetalarnas bekostnad – igen. Inte långt efter kraschen i Baltikum verkar det som man raskt är i färd med att skapa en ny, i ännu större skala. Man bygger monumentalanläggningar och det liknas vid Dubai (vi vet hur det gick där) samt räknar med 200 000 – 400 000 besökare (inhemska?) årligen till inomhusskidbackar och groteskt stora vintersportanläggningar som snart kommer att stå halvfärdiga som spökmonument över en tid som vägrade lära sig av sina misstag. Kanske kommer lånade pengar t o m bara att hamna i gangsterekonomiska händer, som i så fall struntar i såväl projektens realism som deras färdigställande, än mer i att betala tillbaka lånen, så länge man bara kan lura av bankerna (i slutändan de svenska skattebetalarna) pengarna och kanske placera dem i något skatteparadis istället:
”Företagen reagerade snabbt när krisen kom 2008 och gjorde stora nedskärningar och kapade kostnader – inte minst lönerna som sänktes med runt 20-30 procent i hela Baltikum. Det har gjort att många bolag snabbt började göra vinst igen och stod startklara när grannländerna Tyskland och Sverige återhämtade sig. Två länder som är en stor del av förklaringen bakom BNP-siffrorna.
– Det är nästan enbart export som står för tillväxten, fyller Baltikumchefen Håkan Berg i och säger att det är just Litauen som är den positiva överraskningen om man jämför med krisåret 2009.
Landet föll inte lika djupt som Lettland, som tvingades rädda en inhemsk bank, och när de lettiska bostadspriserna föll med 65-70 procent, klarade sig Litauen undan med ett i sammanhanget måttligare 35-40 procents fall. Idag har huspriserna så sakta börjat krypa uppåt igen, men när man talar om återhämtning i baltländerna så är det från en kris som var väldigt djup, och arbetslösheten ligger fortfarande kvar på tvåsiffriga tal i alla tre länderna.
– Den vanliga människan känner knappast av återhämtningen ännu. Lönerna har gått ner, samtidigt som mat och energipriser gått upp, säger Håkan Berg som besöker minst två av länderna varje vecka.”
Upprepningen sker trots vad regeringen konstaterat om förra Baltikumkraschen:
”Regeringen instämmer till stora delar i Riksrevisionens iakttagelser att bankerna ökade sina risker genom expansionen i Baltikum och att myndigheterna, liksom många andra, underskattade dessa risker.”
Meningslösa stresstest i EU undersöker inte heller bankernas banking books ordentligt, om alls, trots att det är där både huslån och exponering mot statsskulder genom innehav av statsobligationer redovisas:
”But most banks’ holdings of potentially risky sovereign debt are parked in their ‘banking books,’ a designation that means banks do not need to account for their changing values as frequently. Those banking book holdings are a source of angst among investors who worry that banks are sitting on big piles of debt issued by financially shaky European governments.
The EBA [min anm: European Bank Authority] spokeswoman, Franca Rosa Congiu, said Thursday that the agency will not require banks to factor in a potential default or other haircuts for assets held in their banking books. Instead, the EBA recently provided banks with a benchmark to assess the risk of their holdings and how much money they need to set aside to cover potential losses, Ms. Congiu said.”
Till varje pris ska sanningen döljas. Vem sätter stopp för lånekarusellen och spekulationsekonomin? Det verkar som att både Obama, Borg och EU kommer att låta den stora kraschen göra det. De står passiva och låter katastrofen veckla ut sig utan att bry sig om dem som drabbas:
”Test results will be published on July 13, the sources added. [. . .]
After last year’s test flopped — Irish banks had to be bailed out after passing — the fledgling European Banking Authority (EBA) which is conducting the health check, is staking its reputation on delivering a credible exercise this time round.”
Förändringar i den legala strukturen och reducerat aktiekapital i Swedbank AS
Swedbank AB har beslutat att genomföra förändringar i bankens legala struktur avseende bankens tre baltiska enheter och göra dessa direktägda av Swedbank AB. Som en följd kommer Swedbank i Estland, som tidigare var moderbolag till enheterna i Lettland och Litauen, att sälja sina aktier i dessa till Swedbank AB. Förändringen har ingen påverkan på koncernens vinst eller finansiella position. [. . .] Genom transaktionen får vi en mer effektiv och förenklad kapitalhantering ”
Se även: Kommuninvest Sverige – Finans och riskpolicy:”Valutarisk [. . .] Kommuninvest tillåter inte några öppna valutapositioner i upplåningsverksamheten och swappar därför all upplåning i utländsk valuta till svenska kronor”
[min fundering: Innebär det då inte en demokratisk risk när man låter Riksbanken låna upp pengar till valutareserven, med tanke på stigande räntor och den instabila situationen överlag, och vad innebär det ifall kronan sjunker om Riksbanken låtit Riksgälden, dvs Bo Lundgren valutaspekulera så att 50 miljarder av upplåningen flyttats över från svenska kronor till utländsk valuta (euro och dollar)]
Se även: Sveriges Riksbank – Anförande Svenska Handelsbanken Stockholm 2011-05-17 – Vice riksbankschef Lars Nyberg: ”Är det farligt att låna i dollar?” –
Citat: ”Varje centralbank kan skapa likviditet i sin egen valuta. Riksbanken kan alltså förse det svenska finansiella systemet med alla kronor det någonsin behöver, men dollar kan vi inte skapa”
/se också citatet: ”När kapitalströmmen från den privata marknaden i USA hastigt krympte fick de europeiska bankerna svårt att betala tillbaka vad de lånat av sina amerikanska motparter. I detta läge (finanskrisen 2008) valde den amerikanska centralbanken Federal Reserve att förse den europeiska centralbanken ECB och ett antal andra europeiska centralbanker, däribland Riksbanken, med dollarlån. Detta hade visserligen skett i mindre skala sedan 2007, men eskalerade kraftigt i samband med Lehman-kollapsen. Utlåningen gjordes via så kallade valutaswappar, där Federal Reserve enkelt uttryckt lånade ut dollar mot säkerhet i Euro, kronor eller annan lokal valuta.”[. . .]
”Vad skulle hända om Riksbanken inte fick låna dollar av Federal Reserve så smidigt som vi kunde få under krisen?”
[. . .]”När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det ju leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skulle bankerna låna upp mindre i dollar om de själva fick stå för kostnaden?
[. . .]Vid den förra finanskrisen i början av 1990-talet var de svenska bankerna fortfarande i allt väsentligt nationella. Så är det inte idag.[. . .]År 1998 lånade de svenska bankerna (dotterbolagens upplåning oräknad) utländsk valuta till ett värde motsvarande drygt 200 miljarder kronor.Idag lånar man närmare 1500 miljarder [. . .] De svenska storbankerna har också över tiden blivit allt mer beroende av marknadsupplåning. Idag får de bara knappt hälften av sin finansiering från vanlig inlåning [min anm: pga det obefintliga sparandet som i sin tur beror på den lika obefintliga sparräntan]. Den andra halvan är vad man brukar kalla ”köpta pengar”, det vill säga pengar som är upplånade på marknaden (Figur 4). Och av de pengar som lånas upp på marknaden kommer närmare två tredjedelar från utlandet.[. . .] Ett tredje sätt för banken att använda de dollar den lånat är att låna ut dem till sina kunder[. . .] Svenska banker[. . .] lånar också ut dollar i länder där utlåningen är starkt dollarbaserad, till exempel i Ryssland. När det gäller denna typ av utlåning finns uppenbara likviditetsrisker. Om inte kunden kan [min anm: eller väljer att inte] betala tillbaka dollarlånet när det förfaller kan banken få svårigheter att betala sin motpart[. . .]Nu vet vi dessvärre inte exakt hur stor del av upplåningen i dollar som de svenska bankerna använder[. . .]att låna ut direkt till kunderna [. . .]Alltså, för att summera: Det är inte all upplåning i utländsk valuta som är förenad med en direkt likviditetsrisk. Det gäller i första hand den kortfristiga upplåningen, och den är till största delen i dollar. Och det är inte all dollarupplåning som ger upphov till likviditetsrisk utan i första hand den som används för utlåning till kunder. En grov uppskattning pekar mot en volym kring 450 miljarder kronor i de fyra storbankerna, men osäkerheten är stor.[. . .] Ett annat sätt att minska risken är att Riksbanken, liksom idag, håller en valutareserv som bankerna kan få tillgång till i en kris. Riksbanken har i och för sig flera skäl till att hålla en reserv i utländsk valuta, men ett viktigt argument för att den ska vara så stor som den är har just varit att en beredskap att låna ut tillbankerna är nödvändig. Riksbankens valutareserv motsvarar idag ett värde på ungefär 300 miljarder kronor”[. . .]Så till frågan vem som rimligen ska betala för denna ”försäkring”. Hittills har Riksbanken gjort det, vilket betyder att skattebetalarna stått för fiolerna. Riksbankens vinst betalas ju varje år in till statskassan och ju mindre vinsten blir, desto mindre bidrar Riksbanken till att täcka statens utgifter. Men är det verkligen skattebetalarna som ska betala för den risk som bankerna tar när de lånar i dollar? Det är inte bara det att detta kan tyckas orättvist. Det leder också till att riskerna blir för stora. Som jag sa tidigare: När kostnaderna för att ta risk inte bärs av dem som tar risken brukar det leda till att riskerna blir för stora i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Bankerna kommer att låna upp och låna ut mer dollar än de skulle göra om de själva fick betala kostnaden för att hantera likviditetsrisken. Den kostnaden är i allt väsentligt en försäkringspremie, där bankerna är de försäkrade och samhället hittills betalt premien. När bankernas upplåning i valuta inte var särskilt stor var inte detta något betydande problem. Men tillväxten i upplåningen och erfarenheterna från krisen gör att det finns anledning att tänka om. Det förefaller idag rimligt att bankerna står för kostnaden för Riksbankens valutareserv i den utsträckning den behövs för att klara deras likviditetsbehov vid en kris. Sannolikt kommer bankerna, om de får stå för kostnaden för att upprätthålla en likviditetsbuffert i Riksbanken, att finna det lönsamt att dra ned på den riskfyllda delen av sin dollarutlåning.” [anm: min fetstil]
Nemokrati 
