Etikettarkiv: språk

Nina Hagen – Med en Röst från Andra Sidan

File:Nina Hagen.jpg

Nina Hagen besökte som bekant årets Bokmässa, och hennes framträdande var både märkvärdigt och märkbart.

Munderad som en levande voodoo-docka intar hon demoniskt seminariescenen och tar snabbt kommandot över intervjun från GP:s kulturutsände som tror att han kommit för att hålla i ett samtal med henne.

Med en röst från andra sidan trummar hon ut sitt kristna kärleksbudskap för att avsluta hela sin raspigt rappade predikan genom att greppa gitarren och dra av ett par egna gosplar i rock n roll-takt.

Hon berättar engagerande om tillvaron som ung pionjär och sångerska i barndomens DDR, där tillvaron tar sig åtskilliga Kafka-vändningar, bl a genom att hon får bevittna sin mammas självmordsförsök, blir lämnad av sin första kärlek och tar LSD, och ber då Gud om att befria henne från mardrömmen som händelserna och drogen försatt henne i.

Hennes mamma var klok nog att skicka henne för tröst hos en farmor, som var djupt troende och bibringade Nina åter den tro, det hopp och den kärlek som de skakande händelserna rubbat hos henne.

När hon då sitter fast i drogens grepp och misär, så ber hon därför till Gud om att befria henne från det lidande som hon befinner sig i. Och Gud svarar: Det ska jag göra men först måste du dö.

Då går Nina med på det, och slungas därefter in i en extrasensorisk upplevelse där hon kan se allt och sig själv utifrån, och denna katharsis-tripp ledde till att hon tillfrisknade från både drogen, sin depression och lust att dö.

Efter sin inledande existentiella bekännelse för hur hon kom fram till sin tro på Gud som inte lämnat henne sen dess, övergår hon till själva epiken.

Om hur hon tog ställning politiskt mot regimen och för sin styvfar Wolf Bierman när han nekades inresa till DDR, pga sina politiskt frispråkiga sånger mot diktaturen. När hon inte med protester lyckas få in honom i landet igen bestämde hon sig för att också själv emigrera – till Västberlin, vilket hon gör tillsammans med sin mamma.

Hon kommer sedan till London och kliver rakt in i punkens födelse som dess självklara drottning. The rest is history.

Från en sensationell undergroundtillvaro till en annan skulle man kunna säga. För att göra en lång historia kort kan jag meddela, att hennes framförande på Bokmässan, med röst som från en avgrundsdjup eldbrunn, så lyckas hon – trots att hon bara timmar tidigare blivit gripen och kroppsvisiterad av den svenska tullen på ett djupt kränkande sätt – med konststycket att skänka publiken en märkbar värme och humor, som strömmar ut från hennes spirituella ordflöde, med vilket hon diaboliskt gisslar allt från sin forne guru Babaji till George Bush med svavel som heter duga.

Man känner sig upprymd och går därifrån med både hopp, kärlek och en återupprättad tro på människan och världen, tro det eller ej.

Sen är det bara att gå vidare till en kopp kaffe och Happy, Happy så är dagen gjord.

Läs: GP – Nina Hagen om Jesus och LSDGP – Kvinnlig artist kroppsvisiterad, Amazon.com – Nina Hagen – ”Bekentnisse”, Expressen – Nina Lekander: Nina Hagen: Bekännelser, GP Malin Lindroth – Nina Hagen – Bekännelser (Verbum), Bok & Bibliotek – Nina Hagens bekännelser, AB – Nina Hagen: Bekännelser, Bok & Bibliotek – Punkikon har intagit Bokmässan, GT – Nina Hagen kommer till Bokmässan, Expressen/GT – Höst på tyska, SVT Babel från Bokmässan, SR – Bokmässan introducerar en ny generation tyskspråkiga författareSydsvenskan – Inbyggs soluppgång bortom skilsmässan, GP Bok – Helena von Zweigbergk – Anna och Mats bor inte här längre, Katarina Wennstam, Maria Sveland – Happy, happy – en bok om skilsmässa, DN – Happy, happy – en bok om skilsmässor, Sydsvenskan – Lyckliga slut, SVD – Den nya skiljelinjen, AB, AB – Kaffe gör dig lyckligare, AB – Här är nya Facebook, GP – Journalist greps på Bokmässan, AB – Diskrimineringen är helt oförsvarlig, Sourze – Recension av Stefan Whilde: Nina Hagens bekännelser

Bloggar: En bokcirkel för alla – Digital närvaro på Bokmässan – en utvärdering, Cecilia Malmström – Trångt och givande på Bokmässan, Elsa Elle – 11 bilder från Bokmässan, GP blogg – Bokmässan över för i år, Axess – Sextrakasserier på Bokmässan?, Makthavare – Bokmässan slut för i år, DN – Bokmässan – en summering, SVT – Skilsmässobok retar upp, SVD – Mansroll i fritt fall, GP – Bokmässan vidgar vyer, SVD – Högtidligt om Bokmässan i medierna, Amanda Schulman – Herregud!!!,  Amanda Schulman – Oj, vilket liv det blev!

Bilden överst på Nina Hagen hämtad från Wikipedia – By Christliches Medienmagazin pro (Flickr: Nina Hagen)

[CC-BY-2.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Om Egypten och Libyen eller Skillnaden mellan pliktarmé och legoknektar

Det som nu händer i Nordafrika ger oss en anledning att se oss själva i spegeln. I oljefattiga Egypten där den fredliga revolutionen lyckades hade man pliktarmé och i oljestinna Libyen där det voodoozoombifierade ledarskapet hyrt in sömngångaraktigt dödsskjutande legoknektar ser det värre och vanskligare ut beträffande demokratins seger. Det är också alltid en fara när stormakter inblandas.

En annan anledning är alltså även den libyska oljan. Det är viktigt för Väst, att inte ställa sig på någons annans sida än Vinnarens. Därav ekar den enigmatiska tystnaden från Vita Huset, tills det blir oundvikligt med ett ställningstagande efter att man tillräckligt tydligt lyckats skönja vartåt segervinden stabiliserat blåser. EU:s mera oljigt leende samarbete med skräckmenageriet i Libyen är dock inte något nytt påfund.

När Cecilia Malmström kröntes som EU-kommissionerande flyktingsamordnare så kom i dagen Sveriges inställning. Samtidigt som återförsäkringarna om en human flyktingpolitik genljöd falskt då parlamentet utfrågade henne, så genljöd nämligen återförsäkringarna till EU:s samlade högerpopulistiska krafter om stopp för ”flyktingströmmar” via Libyen lika skärande.

Och där var ju Sverige snabba på att erbjuda sina tjänster:

”Statliga Rymdbolaget försöker sälja utrustning till Libyen så att diktaturen kan övervaka flyktingar, och handelsminister Ewa Björling hjälper till med marknadsföringen. Det avslöjar SVT:s Korrespondenterna.”

Se tidigare bloggposter: VintergataNatalie, 16 år – ensam mot nazismen i Sverige 2011I Glashuset – Dagens PapphammarCarl Bildt och Gangsterekonomin IIAtt arbeta för fred och tjäna pengar på krigFörsvara fäderneslandet?Irakveteranen Camilo Mejía: USA:s krig i Irak privatiseras,

Läs: AB – Obama: Vi måste ingripa, AB – Bildt: Svenskar måste ta sig ut, AB – Bildt sätter gas och olja före demokrati, SVT Korrespondenterna – Svensk övervakning på export till diktaturens Libyen, Folkrörelsen Nej till EU – Cecilia Malmström vill stärka Fästning EuropaFokus » Åsa-Nisses mörka arv, SVT – FN kräver snabbt agerande, SVT – Ove Bring: ”Nu krävs militär närvaro”, DI.se – Gadaffi vräker ut pengar till folket, DI.se – Så högt oljepris klarar börsen, DI.se – Norsk miljardvinst, DI.se – Oljepris avgörs av Libyens utveckling, SR Ekot – Kadaffi hotar öppna vapenlager, SR Ekot – Fem döda efter skottlossning, SVT – Fredagens minut-för-minut-rapportering från Libyen, SVT – Kadaffi: ”Ni ska dansa och sjunga”, SVT – Irlands regering nära valkatastrof, SVT – USA stängde ambassaden i Tripoli, SVT – Fackligt bråk känsligt för Obama, DN – Staden Misrata i upprorets händerAB – Gadaffi: ”Vi ska försvara oljan”, AB5, AB6, AB7, AB8, AB9, AB10, AB11, AB12, AB12, AB14, AB15SVD, DN – Bildt: ”Fruktansvärd situation i Libyen”, DN – ”Sverige måste sluta stötta Afrikas diktatorer”, SVD – Bildt: Få ut svenskar viktigast,

Bloggar: Alltid rött Alltid rätt, Röda Malmö, Röda Berget, Flute-tankar, Röda Malmö – USA ska hålla fingrarna borta, Kulturbloggen – Språkfredag: Stavningen av Libyens ledare, Christoffer Fagerberg – Vilket land näst på tur?, Svensson – Ghadaffi allt mer trängd, Mark Klamberg, Kyrkdalsbosse, 2, Thomas Böhlmark,

Det högerneutrala Piratpartiet

Socialdemokraten Erik Laakso redovisar nu i en bloggpost att Piratpartiet är på väg att tappa den vågmästerliga balansen. Det visar sig  i utfrågningar att de faktiskt ändå tar ställning i olika frågor trots att man tidigare sagt sig stå neutrala, men Piratpartiets kandidat i EU-valet, Christian Engström, ursäktar det då med att det inte fanns något alternativ för ”Ingen åsikt”. Det är nog precis det som kritikerna till den förment neutrala hållningen hävdat. Förr eller senare tvingas de visa färg. Om man nu skulle hålla fast vid en omöjlig ståndpunkt – ja då kan det inte bli annat än till priset av röster. Men skulle det vara så att det verkligen var deras fasta förhållningssätt – då är det väl bättre att inte kryssa i något alls och bara upprepa – Ingen åsikt…ingen åsikt… ingen åsikt… i allt utom frågorna de går till val på.  Den där otydligheten som nu visar sig än tydligare, är populistisk. Man vill inte skrämma bort vänsterväljare (det är ju frånMiljöpartiet och Vänsterpartiet rösterna tas, har det visat sig i opinionsmätningarna).

Bloggen Intensifier konstaterade för någon dag sen att det var ett till över 80 % mansdominerat parti,  varpå kvinnor i partiet genast replikerade med att det inte ”behövs” fler kvinnor i partiet. Intensifier konstaterade vidare att partiet höll sig med en extraordinärt  ‘grabbig’ jargong och kampsång och rådde dem att tona ner.

Så här skriver piratpartisten Calandrella:

Låt mig anmäla avvikande åsikt. Jag anser att Piratpartiet inte behöver fler kvinnor. Det vill säga, vi behöver fler medlemmar, men detta oavsett kön. Vi behöver inte specifikt fler kvinnor. Varför? Tja, varför skulle vi behöva ha det? Om vi skulle eftersträva sådan slags jämlikhet i stil med samhället i övrigt skulle vi lika gärna kunna hävda att vi exempelvis behöver fler invandrare, för att vi har en lägre andel invandrare som medlemmar  än resten av samhället (jag vet inte huruvida detta stämmer; det är ett hypotetiskt exempel). Eller blonda personer (återigen, hypotetiskt) för att bli mer lika samhällets fördelning av blonda och icke-blonda personer. Eller fler troende människor. Eller fler personer vars favoritfärg är rosa. Eller fler LOST-tittare. Eller…”

Tur då för Piratpartiet att de kandiderar just till EU-valet då, för i EU där sitter bara män i kostymer och fattar beslut över huvudet på oss – de vet vårt eget bästa trots bristande representativitet. Eller…?

Socialdemokratiska bloggare – jag tror det var  Åsa Westlund kommenterade Politikerbloggens uppmärksammande av att Christian Engström i en utfrågning uttalat  att Piratpartiet skulle rösta för legalisering av prostitution och ”vissa droger” om det skulle ‘råka’ bli så att man ‘hamnade’ i en partigrupp som gjorde dessa ställningstaganden:

Christian Engström vet visserligen inte vad de grupper han vill vara med i i Europaparlamentet står för men han är inte beredd att på stående fot ta avstånd från “legalisering av prostitution eller legalisering av vissa former av narkotika”.

EU-parlamentarikern Åsa Westlund passade då på att informera om att det inte är så arbetet i Europaparlamentets partigrupper går till, att man ‘hänger med’ på vad partigruppen tycker. Ett eget ställningstagande i de olika frågorna krävs då partigrupperna är ytterst heterogena och det är upp till varje ledamot att göra egna bedömningar och kunna argumentera varför man tagit den ställning man gjort:

Jag tror Piratpartiet missförstått hur en grupp i Europaparlamentet fungerar. Visst har grupperna många saker gemensamt inom sig men det finns också starka spänningar och åsiktsskillnader inom grupperna. Det finns inte som i Sverige en partilinje att gömma sig bakom. Dessutom förs diskussioner inom partigrupperna innan beslut fattas. Vilken linje ska Piratpartiet driva då? Ytterst faller ansvaret på den enskilde ledamoten. I alla frågor.”

Ännu tidigare var det ytterligare någon som hade noterat en drogliberal inställning hos partiet.

När jag själv gjorde en granskning av Piratpartiet utifrån de utgångspunkter i nyliberal ideologi (som för övrigt just förespråkar en ultraliberalt fri marknad där handeln ska vara fri också när det gäller vapen, droger och sex) närmare bestämt hos den utilitaristiska variant av nyliberalismen (vilken inte, likt annnan nyliberalism, utgår från rättighetsetiken) som ‘guldpiraterna’ Friedrich von Hayek och Milton Friedman representerar:

Ur nyliberalismens syn på individuella rättigheter härleder man den ekonomiska liberalismen, med försvar av kapitalismen, liksom drog- och vapenliberalism, privat egendomsrätt och ställningstaganden som fri invandring och total yttrandefrihet. Rättigheterna motiveras utifrån olika slutsatser. Det finns också förespråkare av nyliberalism som inte utgår ifrån rättighetsetik.[6] De utgår då istället ifrån det mer utilitaristiska argumentet att konsekvenserna av ekonomisk och personlig frihet ger ett bra samhälle. Detta är särskilt vanligt inom det ekonomiska området.[7]

7.  ^ Anna Maria Blomgren, 1997, Nyliberal politisk filosofi: kritisk analys av Milton Friedman, Robert Nozick och F.A. Hayek, Bokförlaget Nya Doxa

och vars inställning till ‘immaterialrätterna’ Christian Engström samvetsgrant redovisat såsom varande själva grunden till piraternas ställningstagande beträffande fildelning på sin hemsida – så fick jag svaret av andra i kommentarsfälten, att det inte var relevant vad han uttalat – det var inte han som var Piratpartiet – och att det därför inte spelade någon roll. Men detta är väl ett märkligt förhållningssätt. En partimedlem som kandiderar för partiet i EU-valet, uttalar sig å partiets vägnar i TV osv – hans ställningstaganden och uttalanden i olika frågor måste väl spela stor roll och självklart tolkar var och en det som något som har med Piratpartiet att göra.

Så här förklarar Christian Engström, Piratpartiets förstanamn i EU-valet, piraternas inställning till upphovsrätten i inlägget ”Klockren fildelningsmotion av Karl Sigfrid m fl” (Christian Engströms ord är fetstilade, det övriga är de utdrag ur Sigfrids motion som Engström kommenterar):

Upphovsrätt är inte ägande


Nobelpristagaren FA Hayek förklarar skillnaden mellan konventionell äganderätt och upphovsrätt, och påpekar att det är stor skillnad på begränsade materiella resurser och obegränsade immateriella. Upphovsrätten medför inte ökad innovation. Dags för nästa Nobelpirat:

“En senare Nobelpristagare, Milton Friedman, beskriver upphovsrätten som ett monopol som minskar utbudet till en nivå under den optimala. Upphovsrätten och de förbud som följer därav bör enligt Friedman främst beskrivas som en inskränkning av yttrandefriheten.”

Även om det här kan tyckas vara lite väl filosofiska punkter att ha med i en riksdagsmotion, är det en del av styrkan i motionen att den verkligen förklarar ordentligt och på djupet. För andra riksdagsmän och/eller debattörer är den här motionen ett utmärkt sätt att faktiskt förstå vad det handlar om. Det är den här typen av grundläggande resonemang som ligger till grund för piratrörelsen, både i Sverige och globalt. Ska man begripa piraterna måste man begripa det som står i det här stycket i motionen.

Och slutet på stycket är precis på pricken:

“Ett rimligare alternativ än dagens upphovsrätt är att den som offentligt säljer en produkt får acceptera att andra använder sin frihet och sin äganderätt till att skapa kopior för eget bruk. Det är inte heller ekonomiskt motiverat med ett monopol som syftar till att ge upphovsmannen rätt att tjäna pengar på sin verksamhet. I andra sammanhang kräver vi att företagare har en affärsmodell som fungerar utan monopollagstiftning. Varför skulle inte det gälla artister?”

Jag läste också en intressant debatt från i december hos bloggaren ”Mymlan” – där hon blev attackerad för sin avståndstagande åsikt och att hon i vissa delar kunde hålla med den kritiska artikel om Piratpartiet som Andreas Ekström skrev i tidningen Journalisten där han fann dem populistiska och i beröringspunkt med Ny Demokratis Ian & Bert. Diskussionen gällde bl a partinamnet och associationerna som namnet ‘pirater’ kan tänkas väcka.

När man läser den unge Johan Fricks debattinlägg – som råder de av sina generationskamrater som värnar om integritetsfrågorna på Internet – att istället rösta på Vänstern, som ju länge drivit exakt samma frågor, och dessutom tar tydlig ställning i fördelningsfrågor, utbildningspolitik, jämställdhetsfrågor osv –  ja, då ser man samma reaktioner i kommentarsfälten där.

Piratpartiet försöker hela tiden bortförklara eller ludda till sin nyliberala ideologiska hemvist. Varför det? Det är väl bara att stå för den ideologi man har och inte hymla med det. När det ändå fortfarande görs, till och med så när nära EU-valet, så förstärks det högerpopulistiska intrycket.

Läs: Christian Engström (PP),   ”Jag vill till Bryssel för Piratpartiet”, Christian Engström 3, Journalisten – Andreas Ekström: ”Piratpartiet är 2000-talets Ian och Bert”  mymlan, the real. – ”om du inte är för oss är du emot oss”, Politikerbloggen – Expressen, Klara, Kryssa Åsa Westlund – ”Vill Piratpartiet legalisera knark?”,   Erik Laakso på Uppstuds: ”Piratpartiet tappar redan balansen”,   Maria Ferm (Grön Ungdom): ”PP tycker till om allt”, Johan Frick – ”Rösta inte på Piratpartiet”,  

Se tidigare bloggposter: Tänk analogt, Jobb, bostäder, utbildning – Piratpartiet couln’t care less,  Piratpartiets ideologi får inte ifrågasättas?

Hur många såna ”individer” finns det inom poliskåren?

När man tänker på den nyligen redovisade preferensen för djuranalogier som enstaka individer inom poliskåren ger uttryck för i sin vokabulär, så infinner sig osökt en undran över hur pass utbredd den kan vara, särskilt efter det att man också ålades inre utlänningskontroll inom ramen för Schengensamarbetet. Man undrar också ifall det finns ytterligare praxisproblematik och ännu fler politiska utspel och trender som kan tänkas påverka utbredningen av dessa språkliga egenheter, och rentav skapa risk för att de utvecklas till en allmän jargong.

Läs bloggarna: KnuffKnuff, Se och hör i Aftonbladet

Bloggparaden