Etikettarkiv: svd

Om Island ställer in betalningarna – när kommer turen till Grekland, Spanien, Italien, Portugal…

De perifera länderna i eurozonen hotas av konkurs på grund av den marknadsreligiösa fundamentalism man ägnat sig åt när man skapat denna zon. Det är exakt samma scenario som Greg Grandin beskriver från Chile under den mest nyliberala eran där, i sin artikel  ”Milton Friedman and the Economics of Empire – The Road from Serfdom”.

Nu kan inte Island kompensera förluster och skuldsättningen överlag i många av Europas perifera länder är likaledes skyhög medan betalningsförmågan är obefintlig – det gäller Italien, Gregland, Spanien m fl; ”a wave of defaults – private and even public – threaten.”* skriver Martin Wolf, Financial Times i artikeln ”The eurozone’s next decade will be tough”[*min övers. en våg av inställda betalningar – privata och till och med offentliga – hotar]:

The crisis in the eurozone’s periphery is not an accident: it is inherent in the system. The weaker members have to find an escape from the trap they are in. They will receive little help: the zone has no willing spender of last resort; and the euro itself is also very strong. But they must succeed. When the eurozone was created, a huge literature emerged on whether it was an optimal currency union. We know now it was not. We are about to find out whether this matters.” [min fetstil]

De tänkbara konsekvenser han pekar på är följande: Antingen kan massemigration från dess länder till mer välbärgade EU-länder, eller tvärtom – massimmigration av rika eu-medborgare till dessa länder – erbjuda en lösning, ingen av dessa är dock särskilt troliga. En tredje möjlighet, eller risk snarare, som Martin Wolf menar att Irland men inte Grekland nu accepterat är, att recessionen permanentas i dessa länder och blir ovisst långvarig – tillbaka till fattigdom och turistlåga priser med andra ord.

Frågan är hur en symmetrisk penningpolitik slår på det. För höjs räntorna av ECB för att stävja nya bubblor när ekonomin är på väg upp i övriga euroländer, hur skall då de utarmade i dessa mer perifera euroländer ha råd att betala alla sina skulder, eller ens livets nödtorft, särskilt tänker man på boendekostnader och kapitalvaror inköpta på kredit, de får gå från hus och hem.

Det enda man skulle kunna kalla för en möjlighet skulle vara en devalvering – vilket ju dock är uteslutet då de inte kan föra någon självständig penningpolitik när de tillhör ”eurozonen”. Alltså sitter de i en rävsax.

Återstår att rika euroländer betalar skulderna och tillhandahåller nya krediter men då sprider sig recessionen till övriga EU och permanentas även där. Och hur skulle de för övrigt kunna göra det? Både Tyskland, England och Frankrike m fl är skuldsatta till över 60 % av BNP vardera redan. Återstår Sverige då? Men där väntar kanske en krasch i Baltikum varpå staten måste in och rädda bankerna igen, då de fortsatt högriskspekulera…

Tack för det EU (Ekonomisk Undergång), f d EG (Ekonomisk Grundstötning).

Se tidigare bloggposter: En övergång till Euron när Europa är belånat över taknocken?, Sverige ut ur EU – NU,  Vår Gud är oss en väldig Borg,   The Quickest Road from Serfdom to Serfdom, Att massakrera Arktis ”på ett hållbart sätt

Läs: Harvard Law School – ”When the Euro Falls Apart”,  1998, When the Euro Falls Apart – Sequel [2012], [Institut Hayek – Liberalisme & Atlantisme] – Friedrich von Hayek, Leader and Master of Liberalism, ”From Servitude to Liberty”, Counterpunch – Greg Grandin: Milton Friedman and the Economics of Empire – The Road from Serfdom

Se även: Aftonbladet – Islands kris fortsätter, eurostat: ”Sharp increase in unemployment in the EU”, (March 2008 to first quarter 2009), eurostat: ”General government consolidated gross debt as a percentage of GDP”, jfr gärna med Wikipedia – Europeiska unionens ekonomi, euobserver – EU approves largest state aid plan in union’s history, sr.se – 40 svenska skattemiljoner funna i Liechtenstein, euobserver – Brussels starts work on new ten-year economic plan, BBC – Greece’s government unveils major spending cuts, Dagens Industri – Grekisk kollaps kan hota eurosamarbetet,   E24 – ”Ingen risk för dominoeffekt från Grekland”, DN: Grekland – Ett modernt drama, Svenska yle – Greklands ekonomi på katastrofkurs,     di.se – Grekland får sänkt kreditbetyg,    di.se – Dollarn stärktes rejält, Dollarn tar revansch,   Greklands premiärminister: ”Vi har en systematisk korruption”,   Grekland lovar ”radikala åtgärder”, svt.se – Korrespondenterna, realtid – ”Här placerade svenskarna miljonerna”,   DN – AP-fond-bolag utsatt för plundring, DN – Svenska VD-löner väsentligt lägre,   DN – Skatteverket har dålig utlandskoll, SVD,   AB,  SVD – Sociala medier ny PR-kanal,

Bloggare: Dick Erixon – ”Alliansens ställning”Departementet, Badlans hyenaMr D Frihetsblogg,   SJÖLANDER, Teaterlistan mot svenska staten,   Claeskrantz.se,   Röda Berget – Mediamegafonen Gudmundsson trumpetar igenHögbergs tankar,

Dagens rekommenderade länk – Nils Schwartz

Mitt i diskussionen om de sociala mediernas och bloggarnas ökande betydelse vill jag rikta uppmärksamhet på en fantastiskt välskriven recension av Nils Schwartz. Han visar här att han håller den professionella journalistikens fana högt. I denna artikel om ytterligare nazistbiografier – Longerich om Himmler, Kristofersen om Heydrich, ”förintelsens arkitekt”- efterlyser han nu istället  skildringar av de namnlösa hjältar som står emot förtryck och ondskans monotona regimer, snarare än det obscena uppgåendet i de mediokra bödlarnas bestialiska vardagsrutiner.

Det får mig att tänka på Hla Hla Win, den 25-åriga kvinnliga frilansjournalist i Burma som uppges ha dömts till 20 års fängelse 31 dec 2009, för sitt samarbete med exilnätverket Democratic voice of Burma i Norge. För den som vill bekanta sig mer med hur svåra förhållanden människor som vill rikta världens uppmärksamhet mot vad som pågår i den hermetiskt tillslutna militärdiktaturen arbetar under rekommenderar jag återigen SVT – Kultur Specials dokumentär som nyligen sändes: Det är en både hjärtskärande och skakande berättelse om det dödsföraktande mod som dessa människor visar, och hur det belönas av den hjärndöda militärjuntan.

Andra exempel är Lydia Cacho i Mexico, som lever under ständigt hot för sin kamp mot de systematiska kvinnomorden i gränsstaden Ciudad Juarez och sina avslöjanden av pedofilnätverk med förgreningar i den mexikanska samhällstoppen, vilka lett till långa fängelsestraff för vissa av förövarna medan andra sitter kvar ograverat på sina höga maktpositioner.

Man tänker också osökt på The Tank Man – mannen som ensam gick emot pansarvagnarna på Himmelska Fridens Torg 1989.

Var får dessa människor sitt mod ifrån? Lydia Cacho säger att hon drivs av sin känsla för rättvisa och att hon ”väljer att inte vara rädd” i en intervju om hennes bok Jag låter mig inte skrämmas:

”– Barnen har blivit mina lärare, att veta att de uthärdat onämnbara saker och ändå väljer att skratta, leka och visa tillit igen. Jag gör detsamma, det är hoppets kärna.”

Se tidigare bloggposter: 100 % stöd till Isobel Hadley-Kamptz, 100 % stöd till Lars Vilks,

Läs även: Farmorgun i Norrtälje, Peter Andersson – Politikern, partierna och sociala medier,   JMW:s blogg I,  Politik och sociala medier,   Kent Persson (m) blogg,  Om hat och kärlek på nätet,  Signerat Kjellberg – Politiker med den rätta Twitter-knyckenKacklar för många politiska bloggare i eget bo?, Redaktionschefens blogg,   Robert Noord – Gräsrötter vågar vara mer frispråkiga,   Blog of RonnestamEmanuels randanmärkningar – Myten och missförståndet om bloggars inflytandeSagor från livbåtenSvensson,   och så SVD – Politikerna som twittrar och bloggar hela listan,

Tack – till Jenny W:s webblogg för tipset om Nils Schwartz artikel

Kvalitetssäkringsverktyget osäkras

Mona Sahlin har noterat att högerut är rätt väg att gå om man skall känna kortsiktigt vartåt det blåser. Detta kommer möjligen att säkra röster till S som annars skulle gått till SD – frågan är hur pass angeläget det är att inlemma dessa i den rödgröna rörelsen, frågan är också vad som händer om det visar sig att vård-skola-omsorg exploateras ytterligare till den grad att inte ens denna kärnfråga återstår att haka upp en EU-havererad vänsterpolitik på. För naturligtvis tas i borgfredlig anda inte de stora maktfrågorna upp till diskussion på ”jobbkongressen”.

En politik för jobben är ju bra – men en politik för demokrati och om EU:s pågående maktövertag hade varit nödvändig,  för att inte säga akut,  då den är förutsättningen för att överhuvudtaget kunna driva någon jobbpolitik – efter att Lissabonfördraget gått igenom och Sveriges vetorätt på en rad områden slopas – däribland ”social trygghet för arbetstagare, civilrätt och straffrätt, gränskontroll, invandrar- och asylfrågor, Europol och EU-åklagaren, strukturfonder och regionalpolitik, kulturpolitik, handelspolitik, energipolitik och initiativ från EU:s ‘utrikesminister’”.

Risken för minimilöner är nämligen överhängande med tanke på att de redan är lagstadgade i 20 av EU:s 27 medlemsländer och med reglerna för den inre marknaden  så är domslut liknande Laval- och Rüffertdomarna att vänta i multiplicerat antal inför framtiden, särskilt med den massarbetslöshet och högerdominans som råder i Europa, vilken genom den nya majoritetsbeslutsordningen i rappet kommer att göra sig kraftigt gällande. 

I folkrika landet Frankrike sitter Sarkozy, i Tyskland Merkel och i Italien fortfarande Berlusconi och Popolo della Liberta, i England snart också en konservativ regering, som, pga Labourregeringens impopularitet och skandaler samt även Blairs involvering i Bushs antiterrorterror, nog kommer att kunna få igenom hela sin agenda, och kanske pressas till ännu mer, med tanke på BNP:s framväxt. Vad säger S då till sina löntagande väljare, som ännu inte blivit småföretagare i EU:s sköna nya värld av globala koncerners lobbyismhegemoni inom branscherna vård, skola, omsorg, läkemedel, säkerhet m fl skattefinansierade utgiftsområden?

Privatiseringen av vinsterna och socialiseringen av förlusterna kommer att bli än tydligare. För vi vet ju alla som sagt vad som händer när kvalitetssäkringsverktyget osäkras – då  har vi snart snabbgenomströmningskriteriets måttstock som i en liten nyspråklig pandoraask varvid själva det tayloristiskt hypereffektiviserade ”resultatet” blir därefter.

Högervridningens mainstream som S nu girar in på kommer att visa sig förödande, när det blir tydligt att det innebär en eftergiftspolitik. Extremhögervridningen som besvikelsen över detta då med största säkerhet alstrar kommer därför sedan att bli ännu värre.

Så det är kortsiktiga strategier som S tvingar den rödgröna rörelsen att anta – vilket kommer att skala av väljare från småpartierna och på sikt radera ut dessa från den politiska kartan, alternativt tvinga dem till högervridning, likt vad som skett i den allt mörkblåare Alliansen med högerkrafterna på ytterkanten. Kvar kommer att finnas ett S utan ett enda ess kvar i ärmen. Förutom det fyrtal man använder för att lura eventuellt resterande väljare med, i den mån några val fortfarande hålls.

Istället kommer extremhögerdominansen då att bli ett alarmerande och skrämmande faktum, eftersom den vid det laget kommer att vara utrustad med den totalitära diktaturens samtliga maktutövninginstrument. De västliga demokratiernas mödosamt och under flera hundra år uppbyggda folkmaktsstyre har vänligen och utan några som helst invändningar och diskussioner överlämnats i gåva och present.  Från folket som dock inte fått säga sin mening i just denna avgörande fråga, utom på Irland, där ett nej inte godtogs förrän det ersattes av ett ja.

EU:s icke valde President och hans lika lite valda Höga Representant kan därför sedan i lugn och ro styra över 495 miljoner européer.  Med järnhand om de så önskar, eftersom ingen finns kvar som har makt att stoppa dem.

Se tidigare bloggposter: Minimilöner och 5 jobb för att klara försörjning?,   Lissabonstrategin med lönernaMed Alliansen och SD blir Sverige folkhemskt,   Den neoliberala fundamentalismen knäcker ekonominVår Gud är oss en väldig Borg, Den socialmoderata (M)enighetenParlamentet blir parlamentet,  Del II – Den sovande regeringen ZZ

Läs: AB – Lena Melin: ”Mona blickar åt höger”,   AB – Ledarna visade upp en enad front,   DN – S säger ja till vård med vinst,   DN2,   AB3,    SVD1,   Expressen1,    DN – Rödgrön regering säger nej till ny kärnkraft,   DN – S vill förändra Ipred-lagen,    SVD2,   DN – Unikt besök av MP och V på S-kongressannarkia – S har slutat blinka vänster,     SVD – Ohlys angrepp gick hem,   Expressen2,  svt.se – Vem vinner förtroendekampen?,  svt.se – EU: Slutkamp om nya toppjobb,   svt.se – En halv miljon gömmer sig för IpredIn Your Face – Arbetet har bara börjat,    DN3,   AB – Kompromiss-kongressen, Expressen2,   Expressen3,   Peter Andersson – med rätt att tycka,   SR – Kaliber 1 november 2009 – Den oheliga alliansen – antisemitism på frammarsch,    SVD4,    SVD5,    AB,  Ett hjärta RÖTT: Vad de flesta vill ha – rättfärdighet

Se även: Folkrörelsen Nej till EU – Så räddas den svenska modellen, Europaportalen – Näringslivet: EU:s överreglering skadar företag och fack

Se också: The Guardian – BNP Leader on Question Time, The Guardian2,

Snart i en diktatur nära dig – den icke-valde Ledaren

Dagens viktigaste artikel anser jag vara Olle Svennings i Aftonbladet – ”Åkesson och hans europeiska vänner”.  Högervinden som blåst upp till orkanstyrka på kontinenten är anledningen till att jag anser, att det viktigaste för Sverige nu är att utträda ur EU snabbast möjligt, samt se till att behålla kronan, då arbetslösheten  på kontinenten inte är på nedåtgående utan pekar oroväckande rakt upp, vilket kommer att förorsaka eurons implosion.

Jag citerar därför återigen den franske analytikerräven Charles Gave i artikeln ”Kronan räddar Sverige”:

Att Sverige står utanför euro-samarbetet är vår räddning. Det säger den franske analytikerräven Charles Gave. ‘Jag är extremt oroad över Europa’, säger han.”

Vidare ur artikeln:

– ”Charles Gave är en av grundarna till Hongkongbaserade analysfirman Gavekal och har i mer än 40 år följt finansmarknaden på nära håll. Han tror att Europa ligger efter USA i konjunkturen.
‘Antagligen har vi inte sett det värsta i Europa ännu. Jag är extremt oroad’, säger han.”

”Charles Gave pekar ut euron som ett stort hot.
‘Den kan äventyra Europas framtid – politikerna har byggt ett system som inte fungerar’, säger han.”

-”Är det Sveriges räddning att inte vara med i valutaunionen?

‘Ja, det är det. Ni kan åtminstone skydda er industri och era jobb. När kronan kollapsar kan er industri ändå vara med och konkurrera om det som finns kvar av de globala affärerna. Företagen i euro-länderna har ingen chans’.”

– ”Men många svenska arbetstillfällen har gått förlorade?

‘Ja, men ni hade förlorat fler om ni vore med i eurosamarbetet’.”

Syndabockstänkandet som de högerextrema naturligtvis väljer som strategi för att kunna skjuta fram invandring som orsak till den ekonomiska krisen – framför de reella orsakerna, som utgörs av massarbetslöshet på grund av global kollaps i det internationella finanssystemet som följd av spekulation, pyramidspel och dobbel med både skattemedel och alla andra medel, vidare som följd av bristen på ansvarig ekonomisk politik för att lösa krisen; inga jobbsatsningar i offentlig sektor, ingen progressiv fördelningspolitik samt  symmetrisk ekonomisk politik för asymmetriska nationella ekonomier i Europa –  banar jämn väg för rasism och främlingsfientligt våld.

Istället för att ta lärdom av alla felsatsningar på räddningspaket till en affärsmoral som är räddningslöst förlorad tänker man satsa de absolut sista oförbrukade offentliga kapitalreserverna i Europa på militarisering och krig i Afghanistan till försvar för antidemokratiska  krafter där vilket gynnar talibaner och terrorism

EU fortsätter att backa in i framtiden – med manus från 30-talet – Massarbetslöshet, Massövervakning, Massdeportationer och Krig. 

Och snart har vi den icke-valde Ledaren för hela EU på plats. I samma stund som Lissabonfördraget antas, vilket kommer att ske i det närmaste, så tillsätts Presidenten som inte är någon president för han är inte vald, såsom presidenter brukar vara.  Likafullt kommer han att få tala med EN röst i världen för EU:s (allas vår) räkning.

Se paper från Harvard Law SchoolHal S. Scott:  ”When the Euro Falls Apart”,   eurostat – statistics in focus 53/2009: ”Sharp increase in unemployment in the EU”Democracy Now – ”Voices from Afghanistan: Afghan Women’s Activist Zoya Speaks Out on Eight Years of Occupation”, TIME – ”Sending Europe’s asylum seekers home” (what home?????undrar jag – det som vi krigat sönder och samman då eller)

Se tidigare bloggposter: Sverige ut ur EU – NUDagens rekommenderade länk – ”Kronan räddar Sverige”, Vi måste avreglera Avregleringen (och återinföra valutarestriktioner),  Bushiness as usual, Världskrig leder till världsfred?,   Moderater med Kärnvapen för fred – till höger om neutraliteten, Stoppa rovdriften!

Se: SVD1,    SVD2,  SVD3,    AB1,   DN1,   DN2,    DN3,   AB – Rasismens historia ska inte städas bort,  DN – Bekräftat valfusk i Afghanistan, Läs även blogginlägget – Röda Malmö: ”Djupare ner i det afghanska träsket”

Minimilöner och 5 jobb för att klara försörjning?

För ett antal år sen experimenterade en journalist i USA genom att iklä sig rollen som minimilönearbetare. Hon visade då med all önskvärd tydlighet att det inte går att försörja sig genom att arbeta i USA – då minimilönesystemet hade gjort det omöjligt. Hon var tvungen att ha flera förslitande jobb och lyckades ändå inte uppnå anständig inkomst, då det knappt räckte till mat för dagen och tak över huvudet, än mindre till sjuk- och pensionsförsäkringar.

Just det minimilönesystem som kommer att bli legio när Lissabonfördraget implementeras. Idag går alliansregeringens Maud Olofsson ut, i ännu en självförhärligande segertågsartikel , som med förskönande omskrivningar beskriver det hittillsvarande marionettregeringsinnehavet, och, som den trognaste effektuerare av EU:s beställningsjobb flaggar för fortsatta ändringar av arbetsrätten och LAS, som en nästa punkt på EU-agendan, vilken banar ytterligare väg för minimilönesystemet, (vilket redan är lagstadgat i 20 av 27 EU-länder).

Om man verkligen ville göra något åt arbetslösheten skulle man nu istället börja dela på jobben och införa sex timmars arbetsdag. Då skulle man slippa göra en massa konstgjorda trygghetsarbeten och istället rusta sig för generationsväxlingen genom att ungdomsgenerationen sakta installeras och inskolas på de platser som sedan kommer att behöva tillsättas när de många går i pension.

Med Lissabonfördraget, som ordförandelandet Sverige ska genomdriva antagning av nu i höst, urholkas nämligen arbetsrätten och kollektivavtalen och minimilönesystemet  införs – vilket Lavaldomen och flera andra domar gett tydligt uttryck för. Det är därför socialdemokraternas svek i frågan om okritisk ratificering av Lissabonfördraget är så allvarligt.

Först kan man börja med att läsa domsluten i Rüffert- och Vaxholmsmålen där det slås fast att strejkrätten och kollektivavtalen är underordnade reglerna för den inre marknaden och de fria rörligheterna.

Sedan kan man fortsätta med att läsa artikel i Kommunalarbetaren där EU-domstolen i egenskap av den svenska EU-domaren Pernilla Lindh talar om att Lissabonfördraget inte kommer att innebära någon skillnad, då EU-rätten redan behandlar Lissabonfördragets rättighetsstadga som primärrätt, vilket innebär att både strejkrätt och kollektivavtal m fl är underordnade reglerna för den inre marknaden. Det innebär att om Lissabonfördragets s k rättighetsstadga står i strid med de  s k fria rörligheterna så är det de fria rörligheterna som går före.

Domarna tillämpar alltså istället utstationeringsdirektivet (som överordnas rättighetsstadgan i domsluten).

Domsluten har också lett till en svensk utredning om hur lagstiftningen i Sverige skall ‘harmonieras’ efter dessa domslut så att domslutens principer skrivs in i Sveriges lagar (den s k Stråthutredningen, som nu är ute på remiss).

Redan före ratificeringsbeslutet i riksdagen 20 nov 2008 vederlägger Martin Viredius, vice ordf i Transportarbetarförbundet, S och LO:s desinformation om att arbetsrätten inte kommer att försämras med Lissabonfördraget.

Då domstolen slagit fast att rättighetsstadgan redan behandlas som primärrätt innebär det att rättigheterna i den – vilken även innefattar alla demokratiska fri- och rättigheter – endast gäller om de inte står i stid med reglerna som gäller för den inre marknaden. Demokratin är avskaffad med andra ord. Det är marknaden som styr. Vilket öppnar upp för ett system med otrygga anställningar och minimilöner.

I fördraget står nämligen:

Syftet med artikel 52 är att fastställa räckvidden av rättigheterna och principerna i stadgan och fastställa regler för hur de skall tolkas. I punkt1 behandlas begrängsningssystemet. I den använda formuleringen har inspiration hämtats från domstolens rättspraxis enligt följande: ”Det följer emellertid av en väl etablerad rättspraxis att dessa rättigheter kan begränsas, särskilt inom ramen för en gemensam organisation av marknaden …]”
vilket alltså var precis det som gjordes i Lavaldomen m fl ustlag, där reglerna för den inre marknaden fastslogs gå före rättighetsstadgan, vilken således redan då behandlades som primärrätt av domstolen.

Vidare är ratificeringen inte förenlig med svensk grundlag som stadgar att mer maktöverföring till EU inte får ske med mindre än att rättighetskatalogerna överensstämmer och det gör de inte, enligt en granskning som eu-kritik.se har gjort. De fyra rättigheter som saknas i Lissabonfördraget men som däremot finns inspikade i vår egen grundlag är följande:

1. Rätten till skydd mot hemlig avlyssning
2. Rätten till skydd mot åsiktsregistrering
3. Rätten till skydd mot godtyckligt frihetsberövande
4. Rätten att delta i demonstration på allmän plats

Dvs just de rättigheter som akronymlagarna avskaffar – FRA, IPRED, Datalagringsdirektivet, europeisk arresteringsorder, ACTA, Inspire, Stockholmsprogrammet m fl.

Läs: Folkrörelsen Nej till EU –
”EU:s rättighetsstadga – ett hot mot medlemsländernas självbestämmande

Läs även tidigare bloggpost: Tvångsförflyttningar, hård segregering och passiv arbetsmarknadspolitik

Läs Regeringen ‘Stråth-utredningen’ – ”Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen”

Apropå den s k ”fria rörligheten” kan det också vara på sin plats att läsa Mark Klambergs bloggpost om SJ:s beslut att införa visering av giltiga identitetshandlingar på tågen i Sverige: ”Har alla spärrar släppt?” Missa då inte heller SJ:s egen förskönande omskrivning om saken ”SJ inför personliga biljetter”.

Se även bloggpost: ”Den fria rörligheten” – Diktaturen har landat

Läs: SVD1,     SVD2,  SVD3, SVD4,  SVD5,    SVD6,  DN1,    DN2DN3,  DN4, DN5 DN6,  DN7, DN8 AB,  AB1AB2,   AB3, Expressen1,    di.se,  GP,

Bloggar: Stockholm enligt AnckersjöTörnquist tänker och tycker,  Mitt i steget,   Karl Hellberg,  the Campaign Dossier,   Mitt i steget2,  Krohniskt,  Fredrik Axelsson,

Läs även: Nätverket för folkomröstning om EU:s nya grundlag – Nej till minimilöner – Ja till kollektivavtal – Stoppa Lissabonfördraget!, Västerbottens Folkblad – Minimilöner kommer in bakvägen,  TCO – Debattartikel Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO – Arbetsgivarna illojala mot modellen Sjukvårdspartiet Sörmland – Lissabonfördraget en kupp mot Sveriges folk?, VGUENGL , Paraplyprojektet – Lagstadgad minimilön vanlig i EU, s-bloggar: Bo Widegren – Lissabonfördraget stadfäster Lavaldomen: Fri rörlighet tar över rätt till kollektivavtal och strejkrätt.

Läs även: Barbara’s blog, Barbara’s Website

Tänk analogt

Om man inte gör motsvarande konstruktioner som biblioteksersättningen och kassettersättningen så att den även gäller tillgången till digitaliserat material, så betyder det ju att man i samband med att man digitaliserar allt mer avskaffar informationsfriheten, den fria tillgången till kunskap och kultur. Blir nästa steg då att avskaffa biblioteken?

Biblioteksersättningen bör snarast kompletteras med en ”Multimedia”ersättning som innefattar musik, filmer, dataspel – alla elektroniska media så att det analoga biblioteket kompletteras med ett digitaliserat sådant. Man kan ju låna hela världslitteraturen på ett bibliotek – det är ju precis detsamma med övriga media – att de är digitaliserade gör ingen skillnad. Det handlar bara om att de synliggör innehållet på nya sätt genom olika nya multimediala gränssnitt, interface.  

Att Internet bibehålls i demokratiserad form är avgörande för om vi också skall kunna behålla ett demokratiskt samhällssystem. Att ha fri tillgång till att kunna läsa tidningar, tidskrifter, böcker, forskningrapporter, artiklar genom att kunna låna hem eller läsa dem gratis på bibliotek är en självklarhet för oss. Ungdomsgenerationen är samtida med it-revolutionen som möjliggjort en vidgning till elektroniska media i och med att samhället digitaliserats. Och i det multimediala, digitaliserade samhället måste naturligtvis elektroniska media innefattas i bibliotekens utbud i analogi därmed, vilket redan görs – man kan läsa e-böcker, låna ljudböcker, kassetter, CD-skivor med musik, videofilmer, dvd-filmer m fl på bibliotek.

Det finns heller ingenting som hindrar att man under lånetiden låter någon, eller flera andra läsa boken eller se filmen som man lånat. Man lånar ju inte direkt en mysig film på bibblan och går hem och sätter sig ensam i ett avskilt, ljudisolerat rum och ser den, vidare har biblioteken heller inga ‘tak’ för hur många gånger de får låna ut ett viss medium. Så, om detta sker digitaliserat spelar ju överhuvudtaget ingen som helst roll. Det är endast en teknisk fråga som bör lösas snarast, så att man förhindrar att antidemokratiska krafter utnyttjar övergången till ny teknik för att inskränka våra medborgerliga fri- och rättigheter, något som gjordes av totalitära stater på 30-talet vid de nya massmediernas födelseradion och talfilmen

De totalitära regimerna i öst och väst – nazism, fascism och stalinism anammade snabbt dessa nya ‘mass-medier’ och ockuperade dem som effektiva redskap för sin propaganda och hjärntvätt. Detta  stoppade effektivt demokratin och hämmade all konstnärlig utveckling inom de nya medierna, utan vilka de totalitära regimerna inte hade kunnat fortleva särskilt länge.

Som exempel hade filmen under stumfilmens 20-tal, i och med de radikala och hyperkreativa, modernistiska strömningarna inom konstarterna en blomstringstid, ja  en guldålder, i både Tyskland och Ryssland, med namn som både Eisenstein och Fritz Lang och filmiska mästerverk som ”Pansarkryssaren Potemkin”, nazikritiska ”Dr Mabuses Testamente” , ”Metropolis” och ”Sista Skrattet”. Denna kreativa guldåder ströps effektivt av de framväxande diktaturerna som istället kunde göda sig själva genom att ta över kontrollen över de nya medierna.

I och med övergången till nya medier radion och talfilmen,skaffade sig de totalitära regimerna totalitär kontroll av demsamma, och då stoppades brutalt denna radikala och många gånger samhällskritiska och estetiskt högtstående utveckling av filmmediet och dess formspråk. I USA valde man att efterkomma populismen och dess dubbelmoraliska nymoralism genom att självcensurera filmkonsten och pålägga den en tvångströja, genom att inordna den i Hollywoods likaledes förtryckande  ‘Production code’, vilken för lång tid, ja, ända in i våra dagar (1930-1968), hämmade all experimentell och radikal utveckling av filmspråket och även av filmernas innehåll, då intriger begränsades till vissa tillåtna teman och även språket och vilka ord som tilläts användas i dem censurerades.

De nya medierna utnyttjades istället hänsynslöst av diktaturens krafter för att kontrollera massorna – och vad kunde passa bättre för detta syfte än just mass-medier. Uppfinningen av radion och övergången till talfilm exploaterades för att skapa nya propagandainstrument i Hitlertyskland, där propagandaminister Joseph Goebbels höll i dompteringspiskan, och Hitlers hovfilmare Leni Riefenstahl skickligt använde sig av det nya filmspråket och till och med absorberade delar av de modernistiska stilmedlen för att förföra massorna och ge sken av ett anhängarantal vida överstigande det som var fallet IRL, så att säga.

I Stalins distorterade, förstorande projektion av tsarväldet,  i och med framväxten av det storryska Sovjet 1929-1936, hölls ‘kulturarbetare’ i Ledarens tukt och förmaning genom att en mängd kulturpersoner antingen mördades eller fick gå i exil, och konstskapares organisationer förstatligades för total kontroll av dess medlemmar, och i Mussolinis Italien – radions hemland skedde samma sak i mildare form, där de istället försattes i inre exil tillsammans med regimmotståndare, av vilka de senare i Hitlers Tyskland sattes i läger eller mördades till och med före den verkligt industrialiserade utrotningen av judar, homosexuella, romer och zigenare, ärftligt sjuka, förståndshandikappade m fl tagit sin början.

Om TV hade hunnit fram i utvecklingen så hade Hitler även ockuperat detta medium för sitt vrålande, sina demagogiska orgier och illusioner av massivt folkligt stöd som iscensattes i de repetitivt journalfilmade masscenerna som arrangerades vid välregisserade Nürnbergdagar.

Genom att införa liknande system som systemet för biblioteksersättning får alla lika möjligheter att kunna se filmer, spela dataspel och lyssna på musik samt ta del av debatt, forskning och information i digital form. Detta  är att bibehålla demokratin. Att begränsa det är att begränsa eller till och med avskaffa demokratini analogi med vad man nu gör även med styrelseskicket i och med antiterrorlagstiftning, Lissabonfördraget och akronympaketet som lägger totalt band på all kommunikation människor emellan, och i synnerhet då det elekroniskt förda, demokratiska samtalet; FRA, IPRED I, IPRED II, ACTA och datalagringsdirektivet. Att EU även vill ha bort presstödet och avskaffa public-service-tv gör att den fria opinionsbildningen riskerar att upphöra helt och hållet.

De nya möjligheterna till interaktivitet som det nya sociala mediet Internet ger möjlighet till måste också vara något som alla får lika tillgång till. I skolorna bör snarast även påbörjas en alfabetiseringsprocess, som syftar till ‘computational proficiency, där undervisning i programmeringsspråk måste ingå som bas, och ett minimum bör då vara Python, html och CSS, php och C#.  Detta ger möjligheter till skapande och god grund inför kommande arbetsliv.

Att den borgerliga regeringen stoppade möjligheten att skaffa hem-dator via jobbet var en antidemokratiserande åtgärd, som nu utestänger många från rätten att göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt genom möjligheten att skapa en egen blogg.

Sammanfattningsvis behövs alltså ett system snarast för att upprätta samma typ av system med ersättning till övriga upphovsmän som biblioteksersättningen ger upphovsmännen där. Därför måste regeringen tillsätta en ny översyn över IPRED, IPRED II, FRA, datalagringsdirektivet, och även polismetodutredningen, europeisk arresteringsorder och bestämmelserna om hemlig avlyssning m fl och i det sammanhanget passa på att lagfästa våra grundläggande rättigheter i de lagar som pga terrorhotet eventuellt bedöms nödvändiga att ha kvar, optimalt avskaffa dessa nygamla diktatoriska lagar.  I alla fall om de vill fortsätta kunna kalla sig demokrater, något som de kanske inte längre vill, och då är det vår uppgift som befolkning att kräva omedelbar handling för att bevara demokratin. De historiska spåren förskräcker.

Lagstiftningen mot fildelning sker som sagt inte isolerat – utan i ett fasansfullt sammanhang där man redan i och med Lissabonfördraget i tysthet har avskaffat den parlamentariska demokratin, brevhemligheten, infört en allomfattande och total medborgarövervakning i och med datalagringsdirektivet och FRA-lagen; vilket också sammanfaller med samma slags ekonomisk krasch som var upprinnelsen till de totalitära regimernas uppkomst på 30-talet och den därpå följande förintelsen och det  förödande andra världskriget.

Det som pågår är alltså en tvångsupprepning av 30-talet, en globaliserat uppförstorad projektion av det förflutna.

Denna utveckling måste brytas innan det är för sent.

Att det verkligen är en tvångsupprepning bekräftas även av att det plötsligt också ‘dyker upp’  en kulturfientlighet i största allmänhet – regeringspartierna och dess representanter har givit uttryck för en i det närmaste pöbelaktig inställning till kulturyttringar som inte ‘bär sig’ ekonomiskt. Dessa skall inte få lov att finnas – eventuellt kan existensberättigande erhållas om ‘alternativ’ finansiering, s k ‘sponsring’ kan uppvisas – eller någon annan utilitaristiskt motiverad samhällsnyttig raison d’etre såsom att den ‘befrämjar hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen’, ‘ökar prestationsförmåga’ , gör nytta som ‘terapi’  eller tillväxtskapande faktor och färgglatt inslag i upplevelsenäring och turismindustri. I stort sett allt och alla som kan belasta samhället med kostnader måste bevisa sin nyttighet för att på så sätt berättiga sin existens.

Detta sätt att resonera påminner om den typ av ultrautilitaristiska och människofientliga och samtidigt ockult präglade inställning som Hitler grundade sin ‘vision’ av samhället på – de svaga skulle utrotas, endast de ‘nyttiga’ och ‘starka’ hade existensberättigande – endast de som kan arbeta, arbetslinjen, den har vi där – ett synsätt som nådde sin kulmen i utsorteringen i koncentrationslägren – de arbetsdugliga fick jobba ihjäl sig, de andra mördades – och i kombination med det hyllades en unken kultursyn som härstammade ifrån det trångsynta Biedermeyerideal som 1800-talets småborgerskap med sina ytterst begränsade och mödosamt hopskrapade medel lyckats tillägna sig som ett kulturellt minimalkapital.

Den fann sitt uttryck i att man på ett hycklande och dubbelmoraliskt sätt förfasade sig över all spirande avantgardistisk konst som var det begynnande seklets första decenniers banbrytande särmärke. Den på 20-talet kulminerande kulturblomstringen stämplade den småborgerliga trångsyntheten inom den nationalsocialistiska rörelsen sedan som ”Entartete Kunst”.

‘Riktig’ konst var istället den som fick plats inom glas och ram ovanför soffan i det biedermeyerska finrummet (vilket naturligtvis inte hindrade att nazisterna tjänade stora pengar på att sälja den beslagtagna konsten till utlandet samt själv i smyg skapa stora privata samlingar av den). Ingenting fick utmana den lilla och kvävande trygghet man lyckats tillkämpa sig genom småborgerlig och jantelagbunden strävsamhet, där avundsjukan var en livsluft som förgiftade atmosfären med sitt småskurna hat.

Vi har inte gjort upp med det förflutna, och då har historien en tendens att  upprepa sig, i uppförstorade och allt mer spöklika projektioner.

I synnerhet i Sverige och USA vars hemmaarenor stod utanför kriget – kanske dessa tankeströmmar lever kvar i all högönsklig välmåga, eftersom man inte på tillräckligt nära håll upplevt följderna av deras förverkligade iscensättningar. Kommunismen har kontrollerats och förföljts inte minst under socialdemokratins försorg, vilket kommit i dagen i och med avslöjandena om det socialdemokratiska angiveriet och IB-affären, alltså ofta med antidemokratiska metoder, men nazismen ligger tydligen kvar som en (allt mindre) dold farsot, som bara väntar på att få bryta ut.

Dags att göra upp med den också, och botas från den en gång för alla.

Som Anders Rydell påpekade är det alltså den som sitter på koden som har makten, och då vår grundlag stadgar att ”all makt utgår från folket” bör vi alltså snarast demokratisera genom att tillgängliggöra koden, vilket alltså måste ske genom undervisning i programmeringsspråk som kärnämne i skolorna. Istället har man reducerat antal timmar i datakunskap i gymnasieskolan – ett mycket märkligt tilltag, i denna digitaliserade tid.

Att inte kunna hantera motsvarigheten till papper och penna i det digitaliserade samhället gör inte bara att våra barn förvandlas till analfabeter, de berövas också något så grundläggande i den mänskliga kulturen att det fanns redan på förhistorisk tid för tiotusentals år sen – nämligen konsten att forma en bild. Så att inte ungdomarna är helt utelämnade åt dataspelsutvecklare som saluför  en möjligen läckert förpackad men med ovanstående betraktat ganska unken människosyn till ungdomar och barn, vilken hade varit omöjlig att saluföra om den presenterats i ett ‘gammalmedium’ som boken – den hade då omedelbart förpassats till marginalisering som skräplitteratur av kioskdeckartyp eller för filmens del B-film, kalkon, skräckkalkon eller någon annan beteckning som gör att en sådan film aldrig blir någon särskilt långlivad succé.

Så demokratiseringen bör gå åt båda hållen – det människor vill ha är ju kvalitet – men den får de inte tillgång till eftersom filmen, dataspelet, musiken inte är jämställd med boken – detta måste ske. Och även vuxengenerationen måste involveras i det digitaliserade samhället. När man försöker spärra människors möjligheter att ta del av dessa verk, så inskränker man  informationsfriheten och det fria tankeutbytet – digitaliseringen blir en mystifiering som man kan utnyttja i antidemokratiska och auktoritära syften. Människor utestängs från information, kunskap och kultur och många kulturutövare berövas sin publik.

Att man överhuvudtaget hade en ‘propagandaminister’ i hitlertyskland berodde väl just på framväxten av de nya massmedierna.

Det som gör piratrörelsen osympatisk är att de inte spelat med öppna kort och tydligen mest månar om ”affärsmodeller” och nya sätt att tjäna pengar och göra snabba klipp, snarare än att på allvar måna om demokratin, yttrandefriheten och den kulturella pluralismen och kreativiteten. Det är då något som leder till att man tar lika mycket avstånd från dem som från den anarkokapitalistiskt tendentiösa globaseringen, vars mogulmagnater nu sitter på de immateriella rättigheternas outtömliga skattkista.

Om det bara handlar om att helt gratis tillskansa sig frukterna av upphovsmännens kreativitet genom att skapa ‘nya’ smarta sätt att tjäna pengar på den fvb till skatteparadis, så är det ju inget annat än en gastkramande förvärring av den socialt hänsynslösa girighetens kultur som vi tvingats leva i sedan 80-talet. Då man – om man bara är ute efter att på ett sagolikt sätt kunna ta över rodret från de ‘gamla’ piraterna så att säga sitter på allt guld som finns i världen – det som ryms i fantasins rike som har sin boning i våra oändligt sinnrika hjärnvindlingar.

Det visar sig alltså tydligare nu vilka de Nya piraterna verkligen är.

Svensson: ”TPB-killarna är inga sympatiska typer”, DN: ”Starka åsikter och stora skulder”, SVD om Carl Lundström: ”Snedseglaren”, ”Tillbaka i Sverige”, Pirate Bay växer”, ”Lundström har gjort vad som ankommer honom”, Leo Erlandsson blogg: ”Boktävling: vinn piraterna, Little brother eller att stänga det öppna samtalet”, Newsmill, Newsmill II, IDG, SVD II, SVD III, Schlagerbloggen: ”Din riksdagsman är ute efter dig”, Christian Engström (PP): ”PR-perspektiv på rättegången”, SVDIV: ”Danowsky anklagar Neij för feghet”, Ny Teknik, Sveriges Radio: ”Följ hela rättegången, DN – Dag 4, Aftonbladet, Christian Engström (PP) II,Rickard Falkvinge, ”Copy me happy”, Rickard Falkvinge II, Nyheter 24, DN: Dag 4, Ledarredaktionens blogg, Aftonbladet II, Aftonbladet III, Jessica Kempe: ”Kulturministern underblåser kulturföraktetThe Real Mymlan, Bitchslapbarbie: ”Communication breakdown

Läs Aftonbladet, Lotta Gröning, Copyriot, DN,, Aftonbladet III, SVD, Expressen, Aftonbladet IV, Metro, Expressen om ett tal innehållande frasen ”In your face, Hollywood”, Aftonbladet om samma tal, Sydsvenskan, Aftonbladet VI, Aftonbladet VII: ”Pirate Bay var ett bra namn med en snygg logga”, DN: ”Pirate Bay-härvan – Detta har hänt”, GP: ”Alla nöjda efter dag tre”, DN: ”Pirate Bay-åtalad tog poängseger”, DN: ”Bortom bukten”, SVD Opinion Brännpunkt: ”Förslaget om ACTA måste ut på remiss”, Hultins tankegång: ”Ska lagar stiftas i hemlighet?”, DN: ”Konstfackselever slår tillbaka”, Lars Vilks: ”Omdebatterad konst är bra konst”,

Våldets vansinne

Våldet måste upphöra. Ju längre det pågår, desto fler civila kommer att drabbas. Och det resulterar bara i ännu mer våld och enligt SVD idag säger Hamas talesman Fawzi Barhoum i al-Jazeera att ”Israel bombar civila”:

”– De skjuter mot infrastrukturen, med 1 000 dödade eller svårt skadade hittills. […]
När Hamas vann valet för tre år sedan var pragmatikerna inom den islamistiska rörelsen mer tongivande, ”de som talade mer kompromissvänligt”, menar Karen AbuZayd.

– I tre år nu har man försökt isolera Hamas och hålla dem belägrade i hopp om att det ska få palestinierna i Gaza att ta avstånd från dem. Men det blev inte så och det är inte så nu heller, så vitt vi kan bedöma. Folk anklagar inte Hamas, de skyller på dem som bombarderar dem, säger hon.

Hon tror inte att kriget kommer att föra Israel närmare säkerhet:

– Det som har hänt nu är att man har stärkt Hamas extrema gren, fundamentalisterna och den militära grenen. ”

Enligt samma artikel är FN:s matlager nu tomma och hjälp når inte fram pga krigshandlingarna och blockaden.

Ett mycket sorgligt slut på ett mörkt år.