Politrukernas Bulldozer-elit krossar (S)olidariteten

Ju längre media låter det neoliberala ledargarnityret inom S – läs Löfvén, Lundby-Wedin, Sahlin, Feldt, Widar Andersson, Göran Persson, Björn Rosengren m fl förvrida sanningen prime-time, desto brantare kommer socialdemokraterna fortsätta störtdyka mot botten i opinionsmätningarna.

Det tvåtredjedelssamhälle (och snart 50/50), som de nu slutligt vill befästa med högt i tak och bortre parentes krossar effektivt solidariteten i en ”gemenskap” där långtifrån alla ska med. Tvärtom ska fler och fler slås ut, och det permanent – enligt föredettingarnas penningadlade politrukeri och Moderaterna, som nämnda S-frälse i vissa fall till och med avlönat arbetar för.

Kjell-Olof Feldt kraschade välfärden genom att avskaffa valutarestriktionerna. Så mindervärdeskomplext angelägen var han om en klapp på axeln av storfinansen. Resultatet är den export av skattepengar till skatteparadisen som vår vanvårdade välfärd mynnat ut i. Lundby-Wedin blundade för fusk i AMF och såg till så att Mona Sahlin mot medlemmars och väljares uttryckliga vilja brutalt kunde driva igenom ett ja till ratificeringen 2008 av Lissabonfördraget, som en gång för alla sänker löntagares rättigheter i EU och förverkligar lönedumpning i stor skala, utöver trafficking, människohandel och gangsterekonomisk penningtvätt. Göran Persson jobbar till statsministerlön direkt åt det moderata regeringskansliet via PR-byrån JKL. Björn Rosengren är en riktig playboy-sosse som svingat sig högt upp i inkomstklasserna genom sin politiska karriär som kantats av opportunistiskt katastrofal betongpolitik.

Dessa köttgryteglufsare är alla för ett slutgiltigt Vägval Höger för S, försöker därför insinuera, att det är vänstervridning och samarbete med Vänsterpartiet i valrörelsen 2010 som lett till katastrofsiffrorna – när det förhåller sig precis tvärtom.

Det är högervridningen som gör att ingen vill rösta på S längre – de står ju inte för nånting. Och avståndet till väljare och medlemmar är lika intergalaktiskt som bonusdirektörers.

Ett lyft i väljaropinionen skedde efter Håkan Juholts bejublade linjetal, men i samma stund som han visade, att han inte menade ett ord med vad han sagt genom att tillsätta neoliberale EU-kramaren Waidelich som ekonomisk-politisk talesman, så rasade siffrorna igen – och nu mot en än djupare dal.

Varför skulle någon rösta på ett tvillingparti, som är identiskt med M? Det finns ju ingen opposition mot Moderaterna inom S-ledningen överhuvudtaget. Den vill föra exakt samma politik som Reinfeldt och Borg. S är ett parti för besuttna vars ledning försöker lura väljarna att tro, att de står för något annat än gödningen av den egna plånboken, när det i själva verket är det enda de är ute efter.

Update: Med anledning av Horace Engdahls omnämnande i Skavlan av den höga kvaliteten på artiklarna i Süddeutsche Zeitung översatte jag för skojs skull en bit ur nämnda tidning för att se vad han menade (har aldrig läst denna tidning tidigare, visste inte ens att den fanns mer än möjligen som en svag namnassociation längs bort i perifera minnet) – det blev den första artikel som kom upp när man klickade på fliken ”kultur”; Ingo Schulzes artikel ”Thesen gegen die Ausplünderung der Gesellschaft – Kapitalismus braucht keine Demokratie” [Teser mot plundringen av samhället – Kapitalismen behöver ingen demokrati] ur vilken jag väljer att citera ett stycke (obs! min ofullkomliga översättning):

”De intellektuella tiger. Från universiteten hör man ingenting, från de så kallat stora tänkarna ingenting, här och där syns enstaka flammor av ljus, sedan lägrar sig mörkret åter. Jag kan bara konstatera det uppenbara: Vinsterna privatiseras och förlusterna socialiseras. Och jag önskar jag kunde nämna exempel på motsatsen.

När man dag ut och dag in serveras vansinnet som en självklarhet är det bara en tidsfråga innan man ser sig själv som sjuk och abnorm. I det följande försöker jag sammanfatta några tankar som förefaller mig viktiga:

1. Att tala om ett angrepp på demokratin ter sig förskönande. Ett samhällsklimat, i vilket det blivit tillåtet, till och med legalt,  för en minoritet ur minoriteten att allvarligt skada den offentliga välfärden genom att själv berika sig på den, är postdemokratiskt. Skulden ligger på samhället självt eftersom det inte skyddar sig mot sin utplundring och inte är i stånd att välja företrädare som tillvaratar dess intressen.

2. Varje dag får man höra, att regeringarna måste ”lugna marknaderna” och ”återvinna marknadens förtroende”. Med ”marknaderna” menar man börsen och finansmarknaderna, därmed alltså varje aktör, som spekulerar i eget eller andras intressen, för att om möjligt göra stor vinst. Menar man därmed inte var och en, som lyft ut ofantligt antal miljarder ur den gemensamma välfärden? Är det verkligen om deras förtroende våra valda företrädare ska slåss?

3. Vi förfasar oss med rätta över Vladimir Putins begrepp ”vägledd demokrati”. Varför höjdes då inte röster om att Angela Merkel också måste avgå, när hon talade om ”marknadskonform demokrati”?

4. Kapitalismen behöver inte demokrati, utan stabila förhållanden. Att fungerande demokratiska strukturer snarare kan fungera som kapitalismens motkraft och broms, och även uppfattas så, tydliggörs av reaktionerna på både förslaget om folkomröstning i Grekland och det hastiga tillbakadragandet av detsamma.

5. Senast under finanskrisen 2008 trodde jag, att samhället hade så pass mycket självbevarelsedrift att det förmådde att verksamt skydda sig självt. Det var inte bara ett misstag, utan en förhoppning som helt och hållet ställts på ända.

6. I och med Östblockets sammanbrott uppnådde några idéer en så oemotsagd hegemoni, att man snart uppfattade dem som självklarheter. Som ett exempel kan tas privatisering. Privatisering kom att ses som något uteslutande positivt. Allt som inte privatiserades utan förblev i gemensam ägo och inte underkastades vinststrävan gällde för ineffektivt och kundovänligt. På det sättet uppstod en offentlighet som förr eller senare skulle leda till sin egen maktlöshet.

7. Ytterligare en idé som antagit enorma proportioner är den om tillväxten: ”Utan tillväxt är allt ingenting” har Merkel i åratal förklarat. Utan att tala om dessa båda idéer kan man överhuvudtaget inte tala om eurokrisen.

8. Språket som används av de politiker, som ska företräda oss, är överhuvudtaget inte i stånd att greppa verkligheten längre (liknande har jag redan upplevt, i DDR). Det är ett självtillräckligt språk, som inte längre relativiseras eller överprövas av någon opposition. Politiken har korrumperats till vehikel, en blåsbälg för att underblåsa tillväxten. Allt gott förväntas komma från tillväxten, alla åtgärder underordnas detta mål. Medborgaren reduceras till konsument. Ändå betyder tillväxt i sig ingenting alls. Det samhälleliga idealet har blivit playboyen, som förbrukar mesta möjliga på kortast möjligast tid. Ett krig skulle innebära en enorm skjuts för tillväxten.

9. Den enkla frågan: ”Vem gynnas av detta?” ”Vem tjänar på det?” har blivit ofin att ställa. Sitter vi inte alla i samma båt? Har vi inte alla samma intressen? Den som betvivlar detta sysslar med Klasskamp. Samhällets sociala och ekonomiska polarisering äger rum under högljudda bedyranden om att vi alla har samma intressen. Det räcker med en promenad genom Berlin. I de bättre kvarteren är de små, osanerade husen i regel skolor, dagis, äldreboenden, kommunala myndigheter, simhallar eller sjukhus. I de så kallade problemområdena sticker de osanerade, offentliga byggnaderna inte ut lika mycket, där känner man istället igen fattigdomen på tandgluggarna. Idag heter det demagogiskt: Vi har alla levt över våra tillgångar, ändå är alla giriga.[. . .]”

Se tidigare bloggposter: Maud Olofsson samarbetar gärna med den kommunistiska enpartistaten Kina, Hur demokratiserat blev Kina och Ryssland av marknadsekonomin?, Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Den Kannibalistiska Gangsterekonomin – Vem vinner på Skuldkrisen?, Tomas Ramberg med mössan i hand

Läs: AB – Olle Svenning: Riv partihögkvarteren!, E24 – Därför är europakten fel medicin för Europa, Expressen – Reinfeldt vill gå med i europakt, Newsmill – Göran Persson: ”Självklart ska Sverige gå med i europakten”,  SVT – Waidelich tar på sig skulden för budgetbråket, Expressen – Interna dokument ska avslöja Juholt, AB – Förvirrade sossar gick på Moderaternas skitsnack, Läs: DI.se – Juholt vill satsa miljarder på välfärden, Expressen – V ökar efter Sjöstedts tillträde

Bloggar: Niklas Svensson, Cornucopia? – Den betalde PR-konsulten Göran Persson uttalar sig om euron, Kent Persson (m), Newsmill – Borgerliga media sänker Juholts popularitet, Newsmill – Daniel Wolski – Krypskyttet mot Juholt regisseras av högerfalangen, Newsmill – Anna Ardin – Obehaglig mobbning av Juholt, Newsmill – Patrik Wikström – S talar vänster och handlar höger, Newsmill – Ulf Bjereld – Klassisk s-retorik kan göra Juholt starkare än före krisen 

Elefantmannen II – Människosynen i Glada Hudik är Alliansens

Hudiksvalls kommun måtte utgöra ett sällsynt antikvariskt exempel på en paternalism som jag trodde tillhörde historien.

Vi kan, för att illustrera denna småstadsfascistoida människosyn, ta uttalanden från Pia Andersson, Pär Johanssons chef, som exempel, i det att hon uttrycker sin beundran för hans synnerligen lukrativa typ av ‘människokärlek’.

När hon blir tillfrågad av Uppdrag Granskning om varför de funktionshindrade får mycket sämre lön än de ‘normalstörda’, så menar hon att det inte bara handlar om lönen de funktionshindrade får, då de fått så mycket annat genom ‘projektet’. De har växt som människor, menar hon, fått träffa så mycket folk, vara ute och resa etc.

För vilken ‘normalstörd‘ motiverar prestationsökning, mycket resor i jobbet och massor med arbete på obekväm arbetstid lägre lön eller ingen lön alls?

Jag instämmer till 100 % med Täppas Folgelbergs kritik och anser att ‘Glada Hudik’ och Pär Johansson omedelbart ska betala full lön retroaktivt till de funktionshindrade skådespelarna.

Dessutom borde kommunen ställas till juridiskt ansvar för sitt vidriga agerande. Låt oss bara hoppas att Mats Melin fått full lön av ICA för sin medverkan i reklamfilmerna.

Sverige är sämst i världen på mycket – men när det gäller diskriminering ligger vi i topp – efter Alliansens maktövertagande. Unga och äldre, sjuka och arbetslösa ska diskrimineras med lägre lön, även om de jobbar för fullt – och idag är Fas 3 en större arbetsgivare än Volvo, funktionshindrade ska ha lägre lön, även om de alstrar miljonvinster. Samhall AB är därtill Sveriges fjärde största arbetsgivare. Och kvinnor ska givetvis ha lägre lön pga sitt kön. I Alliansens ‘jämlika’ Sverige.

De som däremot inte får lägre lön när de ”reser mycket” och ”träffar folk” är politiker och bankdirektörer som får miljonlöner, i synnerhet när de försätter länder i ekonomisk ruin, då de även får fallskärm på hundratals miljoner kronor.

Se tidigare bloggposter: Att vara men inte synas, Fas3, Välfärdsjobb, Lärlingsjobb, Frizoner – Sveriges konkurrenskraft mot Kina ökar, Barnfattigdom, Fas3 och ”Enskilda exempel”, (S)kojaren Juholt vill ersätta Fas 3 – med Fas 3!,  Operation Krossa Demokratin – Syna Anders Borgs Bluff, Välj Lena Sommestad till ny partiledare, Den Manodepressiva Marknadens Melankoliska Fas, Occupy Wall Street får stöd av Nobelpristagare, Bernanke och – Katolska kyrkan, Kvällens Agenda – SVT övergår till (M)egafoni och Videokrati

Läs: AB – Vad Anders Borg inte vill prata om – ”Fas 3 är idag en större arbetsgivare i Sverige än Volvo”, AB – ”Det var aldrig aktuellt att jag skulle avgå”, Wikipedia – Elefantmannen (film 1980), Expressen – Ica-Jerry hoppar av från reklamfilmerna, SVT Debatt – Täppas Fogelberg: ”Utvecklingsstörda används som cirkusattraktioner”, SR – Kritik mot låga löner för Glada Hudik-artister, AB – Glada Hudik-ledaren delar landet, SVT Uppdrag Granskning – Egna miljonaffärer blandas samman med kommunens, SVD Brännpunkt Opinion, Pressmeddelande från FUB – Uttalande med anledning av Uppdrag Granskning, AB – Slutfilmat för ICA-Jerry, Norran – Låga teaterlöner ses över, Göteborgs-Posten – Alla är vi lika eller?, SR – Sponsor reagerar på låga löner, Expressen – Somliga är mer jämlika än andra, SR – Handikappade diskrimineras på arbetsmarknaden, SR – Gladahudikteatern ändrar sig, SR – Blandade reaktioner efter granskning,  Pressmeddelande – Pär Johansson föreläser i Örebro, SVT – Låga löner för populär teater, Funkaportalen – Diskriminerad kvinna fick rätt mot arbetsgivare, Paraplyprojektet – TV-dokumentärer – Så diskrimineras jobbsökande, Sunt liv – Svårare för funktionshindrade att få arbete, Newsmill – Alliansens agenda att lägga ner arbetsförmedlingen har gått för långt, SVD – Lägre löner för unga ger inga nya jobb, Löntagarbloggen – Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden – Sverige värst i världen, Dagens media – artikel om Samhall – citat: ”Samhall, med 22.000 anställda, har ett avkastningskrav på 7 procent per år och har haft överskott på ett antal miljoner kronor årligen de senaste åren”, Arbetarbladet – Samhällsnyttan försvinner från Samhall AB i snabb takt, Pressmeddelande – Samhall växer i Norrköping, Samhall i Kronoberg tar hem nya städaffärer, Väla centrum i nytt avtal med Samhall, Vadstena Industriplast utökar samarbetet med Samhall, Graflunds i Eskilstuna förlänger avtal med Samhall, Dagens Handel – Här är Sveriges största företag, AB – S-krisen handlar om inkompetens, AB – Väljarna har tappat förtroendet för Juholt, Expressen – Juholts besked: Waidelich blir kvar, AB – De vill fortfarande att Juholt avgår, AB – Protesterar mot finansbranschen, SVT – Sjuttio skadade vid protester i Rom, SVT – Hundratals samlades i svenska städer, SVT – Tjugo motdemonstranter omhändertagna av polis, SVT – Protester blev globala, Skånskan – Över 1000 visade sitt missnöje med SDU, DI – Occupy Wall Street sprider sig till Sverige, 

Desperadoutspel för att vinna tillbaka opinionen

Landsfader Reinfeldt har varit för busy utomlands. Nu är barnen arga på honom när han kommer hem och har ägnat för mycket tid åt jobbet och affärerna. Så framställer sig Fredrik Reinfeldt efter sitt, av andra högerkonservativa ledare, säkert bejublade ordförandehalvår.

Det har ju innehållit rekordsnabb demokratiavveckling och övervakningsnit av tidigare aldrig skådat slag. Förutom ytterligare förslag på hur man med höghastigheten som vapen och orättssäker precision skjuter yttrandefriheten i sank  totalt.

Man har med glupande låneaptit för att kunna genomföra ytterligare skattesänkningar urgröpt välfärd och därmed strävat efter att vara superbäst i överklassen på att slösa bort budgetöverskott och få hela boken full av guldstjärnor från sina gelikar i statsskuldsligan.

Budgetöverskott som inhöstats genom rekordförsäljning av allas vår allmänna egendom fvb till privata fickor. Det är pengar som aldrig gottgörs skattebetalarna. Utförsäljningar som sen leder till att vi dyrt kommer att få köpa in vad vi före avregleringen billigt och effektivt fick del av via kommunalt och statlig ägda bolag och allmän välfärd – mediciner, post- och kassaservice, el, kollektivtrafik, renhållning osv.

Så jag vet inte – har man inte hunnit med en hel del här hemma under tiden ändå? Trots desperat valfläsk med löfte om maximal a-kassenivå oavsett ”sysselsättningsgrad” i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram för utförsäkrade från ‘sjukförsäkringen’ så är principfrågan nämligen fortfarande den samma. Moderaterna tycker att sjuka ska vara friska, och är de inte det, ska de tvingas jobba ändå.

Vilket visar att vi inte har någon sjukförsäkring längre. Endast en ”arbetslinje” med 30-talsanstrykning. Och så massarbetslöshetslinjen förstås.

Jobbskapande i offentlig sektor lyser fortfarande med sin frånvaro – på grund av bokstavstrogen nyliberal antikeynesianism. Hur mycket tänker man låta arbetslösheten öka innan man gör något? Mitt tips – hur mycket som helst, kosta vad det kosta vill för alla de enskilda som drabbas. Det viktigaste är att fundamentalistiskt lyda marknadsreligionens påbud.

När det gäller företagsamheten så går det därför verkligen inget bra alls där heller. Antalet konkurser pekar spikrakt upp och långivningen fungerar inte som den ska, trots alla räddningspaket och stimulanser till banker och näringsliv.

”Intensivvården” till näringslivet har dock ingen bortre parentes, till skillnad från vad som nu alltså gäller i sjukförsäkringen för oss vanliga dödliga, särskilt de av oss som drabbas av dödlig sjukdom.

När det gäller miljön har vi väl aldrig haft en regering som fattat så katastrofala beslut på miljöområdet, oavsett hur befryndad Reinfeldt än anser sig vara med ”Etiopiens miljöansvarige”.

Att påstå ”folk bryr sig inte om miljön” när 100 000 människor just demonstrerat i Köpenhamn är väl också att trampa lite väl flagrant i klaveret. Det visar även tydligt vilka Reinfeldt inbegriper i begreppet ”folk” – kretsen verkar knappast utsträckas längre än till kompisarna bland presidenter och andra stats- och premiärministrar.

Annars skulle han kanske noterat den blixtsnabbt ökande tillströmningen av, ja faktiskt folk till miljöpartiet. Men lever man i sin egen bubbla, så gör man.

Läs: AB – ”Den sorgsne statsministern”, AB – Regeringen satsar 542 miljoner i Trollhättan, GT,  DN – Utförsäkrade får höjd ersättning, SVD, Expressen, AB – Ska rädda Maud – petar Federley, DN – Oppositionen ökar försprånget, Expressen – Oppositionen ökar – rekordförsprång,   Dagen.se – Kraftig tillbakagång för Moderaterna, Ett hjärta RÖTT: Glöm aldrig Anna Olsson – den första som slog larm!, DN Opinion – de rödgröna partiledarna: ”Majoritet emot att låna till nya skattesänkningar”, Alliansupproret – Slakten på kommunal verksamhet och sjuka, svt.se – Skattesänkningar ger 10 000 nya jobb (?), Fria Tidningen – Skarp kritik mot sänkt skatt i höstbudgeten,    Kent Persson (m) – ”Fördel Reinfeldt”,  Mitt i Steget – Pappa kom hem,  Högbergs tankar, Expressen – Ulla, 52: ”Nu måste jag gå till socialen”, AB – Reinfeldt delade ut hårda klappar, Veronica Palm (S) – Littorin gör sig dåligt som jultomte, DN – Reinfeldt kommer hem, 

”Intensivvård” till näringslivet medan svårt sjuka utförsäkras

Den alltid lika plågsamt välartikulerade och nedtonat lågmälda chefekonomen för Svenskt Näringsliv ordinerar fortsatt ”intensivvård” till näringslivet. Det behöver gödas ännu mer med skattepengar, tycker han, samtidigt som svårt sjuka och döende människor utblottas i ”rehabiliteringskedjans” utförsäkringsfas. Vad kan man säga?

Idag trumfades lagen igenom i riksdagen under applåder från borgerliga riksdagsledamöter.

Den mörkblåa Alliansen ställer sig över all mänsklig anständighet och har förlorat varje moraliskt, juridiskt och ekonomiskt legitimt mandat.

Regeringen borde avgå med omedelbar verkan. Även ställas till ansvar för brott mot mänskliga rättigheter, Europakonventionen och grundlagen. Förutom även då för ekonomisk vårdslöshet genom omdömeslös utförsäljning av allmän egendom, pantsättning av Vattenfall i tysk kärnkraftsosäkerhet, slöseri med skattepengar till konsultkostnader inom Försäkringskassan för it-system som ändå inte fungerar, till upphandling av ytterst kvalitetsosäkra jobb-coacher vilken därför måste göras om, till räddningspaket till banker som uppburit detta statsstöd och ändå fortsatt betala ut bonusar och när det inte gick höjda chefslöner utan att se till att långivning till små och medelstora företag i Sverige fungerar, till tvivelaktiga affärer och till stimulanspaket till ett näringsliv som ändå inte tillhandahåller arbetstillfällen och således alltså inte uppfyller sin del av samhällskontraktet, utan istället fortsätter höja chefsbonusar och högriskspekulera. 

GÅ.

Se bloggpost: S/M-regeringar plågar folket – PROTESTERA! på torsdag! Tid och plats – LO anordnar landsomfattande demonstrationer 10 dec mot regeringens passiva och inhumana arbetsmarknadspolitik.

Se DN – Beslut om försäkringsreglerna, DN2, SVT.se – Mats Knutson: ”Dyrköpt seger i riksdagen”,  Expressen – Regeringen fick hård kritik – från läktaren, Expressen – Göran Hägglund: ”Regeringen kan ha gjort fel”,   Expressen2,  AB – Personalen kräver ursäkt,  Utredarna – Ministern sprider felaktiga uppgifter om remissinstanserna, Ett hjärta RÖTT – Glöm aldrig Anna Olsson – den första som slog larm, Ett hjärta RÖTT2, Ett hjärta RÖTT3, DI.se (13 nov 2009) – Regeringen mörkar kritik om Carnegieaffären, SVD1,  DN3,  DN – Läkare varnar för självmord bland utförsäkrade, AB2,   Alliansfritt Sverige,

Se tidigare bloggposter: Ett segertåg ut ur riksdagen,  Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Datormallen – en tvångströja som utförsäkrar, Högerflummet förnekar sig inte,  Att privatisera är stöld – men bara i Täby, Det man förlorar på gungorna tar man in på karusellerna,  Roffe Roffelito i Bank & Finans, Fond & Kapital, Den dysfunktionella samhällsfamiljen,  En kall politiker fryser

 

En kall politiker fryser

Nu har det blivit så kallt i politiken att till och med de kallaste av politiker fryser.
-Det finns ingen laganda, uppger Kristina Axén Olin (M), i ett finmejslat porträtt i Dagens Nya Nyheter, som orsak till sitt avhopp från posten som andre vice ordförande i det Nya Arbetarpartiet som även lanserar den Nya Välfärden.

Nej, vi har märkt det. Det finns ingen laganda, allt fler hoppar av, alternativt går in i väggen, som Curt Malmborg. Att sätta epitetet Nytt framför det mesta man gör är själva signumet för det parti, vars post som andre vice ordförande Kristina nu lämnar. Och det Nya Arbetarpartiet är verkligen ett Nytt slags sådant, liksom den Nya Välfärden verkligen är en Ny slags välfärd som vi aldrig skådat maken till förut. Man befarar att till och med språket man använder är ett Nytt slags språk där orden också tillägnats helt Nya betydelser.

Och då kanske det är troligt att lagandan inte är så lätt att sätta fingret på, eftersom den kan vara av ett slag som vi inte känner igen.

I det Nya Arbetarpartiet har man, som Nyhet självklart ett stort antal Kvinnliga ministrar, som även de verkar tolka sitt uppdrag på ett revolutionerande Nytt sätt. Vi har

Beatrice Ask – Justitieminister – det är hon som står för den Nya rättssäkerheten i landet.
Nyamku Sabuni – Integrations- och Jämställdhetsminister, hon garanterar likabehandling och att alla Nya svenskar finner sin plats i gemenskapen; ”Alla skall med”.

Cristina Husmark-Pehrson – Socialförsäkringsminister, hon implementerar med kraft den Nya Välfärden.

Maria Larsson – Folkhälsominister, hon lanserar Nya vårdformer, välkomnar idealism, volontärarbete och övervakar med falkögon den Nya vården

Åsa Torstensson – infrastrukturminister – hon ser till så att alla tåg går enligt sina Nya tidtabeller

Lena Adelsohn Liljeroth – kulturminister – dammar av kulturen med Nya friska sponsorpengar och främjar den Nya kulturen som skapas på Nya lediga stunder av de som är friställda från den unkna kulturpolitik som det Gamla arbetarpartiet förde

Maud – näringsministern som ser till att det startas massa Nya företag men gör en massa annat också, till exempel lanserar den Nya energipolitiken

Men vi får inte glömma de Manliga ministrarna

Fredrik Reinfeldt – han formar som statsminister den Nya staten som vi skall leva i där Lag, Ordning, Arbetslinje, Ny Jämställdhet och Bistånd- till-de-som-behöver-den- mest är styrande Principer

Anders Borg – finansminister som står pall när det blåser. En Ny Giv kan man säga att han skyfflar ut; med rejäla skattesänkningar så att konsumtionen kan öka och rejäla lånelyft till banker och industri för att hålla hjulen igång, utan krångel och divideranden om var de hamnar när de går knackigt – det sköter ändå Marknaden bäst (en Ny marknad, vars mekanismer vi snart kommer att få lära känna lite mera i detalj)

Sven Otto Littorin – det är han som står för den Nya arbetsmarknadspolitiken – skapar verksamma incitament som gör att folk snabbt kommer i jobb och ser till att alla som förtjänar det får en Nystart i livet – Var person på sin Rätta plats – verkar vara hans ledord.

Jan Björklund – en rakryggad man som utformat den Nya skolpolitiken
Mikael Odenberg – var en försvarsminister som tyvärr hann avgå innan den Nya försvarspolitiken satt sig riktigt. I hans ställe kom

Sten Tolgfors – det var han som fick bevittna denna Nyskapelses plötsliga födelse

Tobias Billström – migrationsminister – klargör på ett tydligt sätt för de Nya svenskarna vad som gäller om alla Nya saker de måste lära sig i det Nya landet som de kommit till

Andreas Carlgren – miljöminister som i jämlikhetens namn möjliggör att flera kan få tillgång till sjönära tomter, ser till att klimatmålen nås genom att visa sällsynt stor kompromissvilja i utformandet av den Nya Energipolitiken

Och sist men inte minst har vi det splitter Nya EU:s egen minister Cecilia Malmström, som gått i spetsen för införandet av en pinfärsk Grundlag med ett säreget namn, Lissabonfördraget, vilket tillförsäkrar oss alla en alldeles Ny Demokrati.

Sist och slutligen träffas man alltså ändå som en blixt av reflektionen att denna Nya högersocialism i själva verket kan vara något som man plockat upp från historiens skräpkammare.

Läs bloggarna – Redigerat av Nemokrati maj 2018

Domarna i Författningsdomstolen i Tyskland är kritiska till Lissabonfördraget – Är inte detta ett hot mot friheten?

 

 

 

Knuff
Knuff
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, ekonomi, regeringen, alliansen, moderaterna, fredrik reinfeldt,

Avsnittet Läs även…. redigerat av Nemokrati maj 2018

Datormallen – en tvångströja som utförsäkrar

Det är inte politikerna som sätter ramarna för välfärden längre – utan datormallarna (som dock enligt vissa är så ideologiskt behäftade med det havererade nyliberala marknadstänkandet att den ersätts av ofärd).

Försäkringskassans heter som välkänt är SAP -ser nästan ut som en tanke. Dock har denna virtuella tvångströja föga med socialdemokraterna och dess grundpelare att göra (mer i så fall med de borttagna EU-pelarna). Inte desto mindre är det den som de utstötta nu få ikläda sig på skammens golgatavandring mot utförsäkringens förlovade land av bottenlös kvicksand. Detta då resurserna som skulle gå till deras sociala skyddsnät istället används till att konstfärdigt förfärdiga det totalt åtstramande nät som vattentätt skall fånga de riktigt fula fiskarna.

Det handlar alltså om att med mallen SAP = Systems and Application Products, täppa till de kryphål genom vilka så kallade bidragsfuskare ljusskyggt tänks kräla. Dock är tätningsmedlen så dyra, att de med råge äter upp vinsten från fångsten av de eventuellt fula fiskar som fastnat.  Man kan därför ifrågasätta om de lämpligen bör appliceras av externt upphandlade konsulter från bermudaregistrerade företagskoncerner, som beklagligt nog är de enda som klarar av att hantera dem.

Att man låter konsultföretag i skatteparadis livnära sig furstligt på skattefinansierad välfärd låter sig möjligen försvaras juridiskt men knappast moraliskt, åtminstone inte om man är rundhänt med konsultkostnaderna, samtidigt som man misstänkliggör de som står för dem, dvs skattebetalarna när de söker ersättning ifall de blir sjuka eller arbetslösa, är hemma för vård av barn eller föräldralediga.

Kanske är nedanstående kommentar om denna omorganiserande miljardrullning, upplysande i sammanhanget. Jag fann den  i kommentarsfältet till en av Dagens Industris artiklar om mallarna som pallar:

”SAP är ett gammalt system som kräver massor av handpåläggning för att fungera i ett normalt företag med order-lager-fakturering och inte mycket mer. Det är vanligt att företag lägger någon miljon kronor på licens och 4-5 gånger så mycket på anpassningar. Vad de inte inser är att SAP inte tillför något. Problemet blir bara svårare att lösa på grund av att det måste klämmas in i en ram som det inte är anpassat för. Med moderna verktyg som programspråket Python, öppen källkod och ”agile methodologies” skulle man kunna bygga och driva Försäkringskassans system för en bråkdel av vad det nu kommer att kosta.”

När det gäller den expertis från Accenture som pga datormallens svårhanterlighet nu måste anlitas, så finns det ju många som haft mycket att tycka till om vad det gäller den, långt INNAN Försäkringskassan gjorde sin upphandling:

läs här, här  och här

Men som tillitsfulla medborgare förutsätter vi ju att de kompetenta upphandlarna på FK tagit del av all liknande information innan upphandlingen, och kommit fram till att den är helt tagen ur luften, och först därefter gjort upphandlingen, med skattebetalarnas bästa och det riskmedvetande som antyds skall finnas enligt ESV som enda fokus för ögonen.

Dock kan det ju bli vissa problem att bedöma, när man på EU–direktiv måste begagna sig av den sorts ‘internrevision’ , som, på ett oroväckande sätt, riskerar sammanblanda granskningen, granskarna och de granskade med varandra. Förmågan att trovärdigt bedriva den förvirrande typen av självkritik är ju få förunnad.

Senaste nytt Knuff