Varför ifrågasätter inte SVT Rapport sanningshalten i Anders Borgs påstående när han säger att bankerna inte ska få några ”gratisförmåner” av skattebetalarna?
Borgs & Bildts förslag till ”pan-europeisk” bankakut som direkt strider mot svenska folkets Nej till EMU, innebär nämligen just ytterligare jättelika ”gratisförmåner” till bankernas bonusar, direktörslöner, fortsatta högriskspekulation och bubbeluppblåsning.
I Borgs & Bildts förslag finns nämligen inskrivet en passus som innebär att den politiska (demokratiska och folkvalda) kontrollen av deras nya bankakut är helt obefintlig:
”Third, public capital injections warrant public control of bank management, including strict control of dividend policy, bonuses and salaries. This is vital to deter dangerous risk-taking and to ensure public support for using tax-payers’ money.
Fourth, the backstop should operate at arms-length from national governments without political involvement in commercial decisions.”
En ”strict control of dividend policy, bonuses and salaries” (övers: ”strikt kontroll av aktieutdelning, bonusar och löner”) ”at arms-length from national governments without political involvement in commercial decisions” (övers: ”på armlängds avstånd från nationella parlament utan politisk inblandning i kommersiella beslut”) går ju nämligen inte alls ihop utan står i flagrant och direkt motsatsställning till varandra.
De svenska skattebetalarnas demokratiska och grundlagsenliga kontroll över statskassan vrids därmed ur händerna på dem och överlämnas till eurozonens banker att godtyckligt kommersiellt besluta över. Dessutom föreslår Borg ytterligare skattesänkningar som kommer att rasera välfärden slutligt.
Så vad Anders Borg nu håller på med – och SVT i strid med allt vad saklig och opartisk granskning heter – är att föra väljarna och tv-tittarna bakom ljuset, dvs servera en fet politisk lögn som SVT inte alls ifrågasätter. Vi har verkligen fått pravda-TV.
Ställ Borg & Bildt mot väggen angående detta, och redovisa sanningsenligt den uppenbara lögnen för väljarna. NU.
Slutligen: Att ge Grekland nödlån på nödlån utan att bibringa dem möjlighet att rehabilitera sin konkurrenskraft genom den devalvering som ett utträde ur eurozonen skulle innebära, betyder i klartext att kasta en massa pengar i sjön. De får leva ur hand i mun, men någon positiv effekt kommer de dyra nödlånen inte att innebära, kort sagt de försätts i u-landsliknande skuldslaveri under Tyskland.
Allra sist efterlyser jag information från de politiker som sitter i EU-nämnden (där FP:s euroforiske greve Carl Hamilton naturligtvis och folkomröstningsstridigt sitter i högsäte): Hur mycket pengar har ni gett Borg mandat att villkorslöst skänka till
1. Borgs & Bildts föreslagna bankakut till eurozonen trots folkets nej till EMU?
2. Nödlånen som inte räddar utan förslavar Grekland via IMF?????
Redovisa detta snarast och i klartext för skattebetalarna!
De som fortfarande ”har jobb” ska tränas till ytterligare kompetens i det allas krig mot alla, som moderaterna hellre ser efter att de skänkt statskassan till tyska och franska storbankers ledningar, än en enad front mot massarbetslöshet, austerity och den gangsterekonomiskt moderatledda regeringen.
Nu går till och med Folkpartiets ungdomsförbund ut och vill släppa lös Grekland ur EU:s anorektiskt åtstramande tvångströja. Men moderpartiet vägrar hårdnackat lyssna till förnuftets röst och tänker istället tvinga fram ren svält för grekerna, hellre än att lätta på den gangsterekonomiskt neoliberala prestigen.
I det läget funderar Vänsterpartiet masochistiskt på att högeranpassligt släppa kravet på utträde ur EU. Är det nånting som hela det här storhetsvansinniga EU-projektet kräver så är det att skrotas. Släpper V utträdeskravet så blir man politiskt hemlös.
För varje demokrat är det en självklar sak att unionen måste upplösas. Vi vill ha en demokratisk grundlag och inte en nyliberal tvångströja som underordnar alla demokratiska, medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter under de korrupa reglerna för den ”inre marknaden”.
Gangsterekonomiska upphandlingsregler som inte bara ersätter svenska offentliga monopol och humana priser med axelmäktigttyska, danska, finska statsmonopol eller oligarkiska kartellbildningsoligopol och skyhöga priser, utan också gynnar korruption, skalbolagsaffärer, penningtvätt, trafficking och människohandel förutom massa svartjobb och lönedumpning av svårartat för att inte säga slaveriliknande slag.
Lissabonfördragets ratificering har inte genomgått en demokratiskt godtagbar beslutsprocess i mig veterligen något enda medlemsland och måste naturligtvis av den anledningen skrotas. Att ett irländskt nej till Lissabonfördraget ogiltigförklaras ett år medan ett ja giltigförklaras nästa år – det är procedurer som talar sitt odemokratiskt manipulativa maktspråk.
Varken debatt eller korrekt information har tillåtits. Folken i medlemsländerna har helt simpelt blivit förda bakom ljuset av en korrupt cynisk politiko-ekonomisk elit, som endast vill gynna sin egen plånbok genom pålagor, fruktansvärda för befolkningarna i medlemsländerna.
Dubbel- och trippelbeskattningarna som det inneburit har inte gagnat någon allmänhet öht, endast lett till att riskkapital, banker och dess bonusdirektörer kunnat fortsätta att hämningslöst göda sig med skattepengar och förorsaka enorm massarbetslöshet, då intet av räddningspengarna gått till produktiva investeringar för jobb i det land som tillhandahållit dem.
Sverige ut ur EU – NU. För medlemsavgiften kan vi skapa den välfärd som Vänsterpartiet förespråkar. Då har vi också råd att mota undan arbetslösheten, avskaffa barnfattigdomen, höja utbildningsnivån och skapa offentliga jobb i den utsträckning som det behövs samt även införa sex timmars arbetsdag.
Den neo-feodalisering som det innebär, att först ge de penningaristokratiska bonusdirektörerna bailouts, så de kan bibehålla sina höga löner, bonusar och pensionsavtal i djupaste kris för att sedan köpa upp stora lantegendomar i medeltida vasallskala och casha in på EU-bidragen också, är ett sånt avancerat lurendrejeri att det måste få ett stopp på en gång. Genast.
Som sagt – Sverige ut ur EU-NU. Och återinför valutarestriktioner – innan det är för sent.
Sist men inte minst – öppna skatteparadisen och återbörda till EU:s medlemsländers befolkningar vad som stulits från dem, med hjälp av ett odemokratiskt infört illegitimt Lissabonfördrag:
”The donors are not the only ones unhappy with the latest bailout. The beneficiaries of this largesse arestarting to realize that they are being prevented from doing the right thing—default—merely in order to spare Europe’s bankers a great deal of pain, and to cater to the eurocracy’s desire to obtain greater control of individual nations’ economies.[. . .]
In short, the euro-zone’s policy makers seem incapable of accepting two hard facts. The first is that the overly indebted countries will have to default as Argentina did—that economy is growing at a rate of about 9% post-default—and as IMF economists are expecting Greece to do early in 2012. Successive austerity programs are producing recessions and, perversely, higher deficit to GDP ratios.
The second is that absent fundamental reforms such as Mr. Berlusconi is proving too timid to propose, and massive privatization such as Greece is resisting, Club Med economies will shrink. European unemployment will remain in double digits, its banks will remain undercapitalized, many countries will be unable to access loans at sustainable rates, and German voters will tell Chancellor Angela Merkel that, like the Finns, they don’t want any more of their hard-earned money shipped south.
I asked one shrewd observer, ‘How long can the attempt to prevent defaults and postpone reform go on, with all its terrible consequences?’ The answer, ‘How many years were there in the 1930s?‘ So if we take as our starting point Adam Cohen’s 2006 report on Finland, we areabout halfway through the period in which bad policies will be allowed to drive out good.” [my bold typing]
Därför publicerar jag nu, istället för Ankeborgreceptet om att låta det enda investeringskapital Sverige har gå till Merkel och Sarkozy, innan inflationenslutligen tar fart och kronorna riktigt raketruttnar i ladorna, de förslag som jag skickat till socialdemokraterna, som svar på deras rop i öknen: ”Ge oss dina synpunkter! Alla inkomna synpunkter läses och är en del i arbetet för att förändra vår politik.”
Ratificeringen måste därför rivas upp, också då rättighetskatalogerna i Lissabonfördraget respektive grundlagen inte stämmer överens med varandra. Detta i och med att fyra rättigheter som finns i vår grundlag saknas i Lissabonfördragets rättighetskatalog; nämligen rätten till skydd mot åsiktsregistrering, hemlig avlyssning, godtyckligt frihetsberövande samt rätten att delta i demonstration på allmän plats. Och då får mer maktöverföring till EU inte ske enligt grundlagen. Därför är ratificeringen inte legitim. Den är inte heller legitim då all kritisk debatt bannlysts. Ratificeringen föregicks därför inte av den diskussion som krävs för ett sådant genomgripande beslut, som i princip avskaffar rösträtten, och dessutom lämnar över Riksdagens makt till regeringen att besluta åt oss i ministerråden med 2 % röstmakt där.
– I samband med att fördraget nu förhandlas om inför inrättandet av ”permanent krisfond” för euron, så är det därför lämpligt att utlysa en förutsättningslös folkomröstning om hela Lissabonfördraget, och denna gången låta folket säga sitt. Vi har fråntagits vår röstmakt på illegitim väg. Nu är utmärkt tillfälle att korrigera begångna fel genom att kräva folkomröstning inför de planerade fördragsändringarna så att svenska folket får ett ord med i laget om vart skattepengarna framgent ”permanent” kommer att ta vägen (rakt in i tysk, dansk och fransk statskassa samt till diverse lobbyister av gangsterekonomiskt slag som köper in sig i de offentligfinansierade verksamheterna). Särskilt som det är ofantliga summor av just skattepengar som den ”permanenta krisfonden” kommer att handla om (och inte Anders Borgs fickpengar).
2. Gör upp med den kopia på amerikansk Patriot-Act-lagstiftning som i panik, eller om det var paralyserat tillstånd, överkopierades via EU in i svensk lagstiftning, på order från George Bush. Det s k Bodström-Asksamhällets bestämmelser måste rivas upp – vi kan inte ha lagar som FRA, datalagringsdirektivet, försvarsunderrättelsedomstol utan folklig representation, utan rätt till juridiskt ombud, och med beslut som inte går att överklaga. Det strider mot grundläggande rättsprinciper. Dessa lagar måste avskaffas. Bättre sätt att stävja terrorhot är att sluta kriga i Afghanistan till förmån för en regim som tillkommit genom konstaterat valfusk. Således – avveckla svensk medverkan i det kriget, och sluta låta Nato bombträna i Norrbotten. När avskaffades svensk alliansfrihet utan att vi fick vara med och diskutera saken? Driv den frågan och ställ krav på att dessa livsfarliga övningar upphör. De sticker också i ögat på Putin som inte är att leka med.
3. Låt inte Svenskt Näringsliv och till dem knutna PR-byråer bestämma den fortsatta socialdemokratiska politiken. I min bok kallas sån infiltration för korrupt förfarande dessutom. Utred på djupet vad som hänt – med tanke på de nära banden mellan moderaterna och Svenskt Näringsliv. Finns det moderata politiker som känt till det här? Hur många socialdemokrater har varit inblandade i ”Primegate” eller känt till detta? Om socialdemokratin vill vara minsta trovärdig, kan man inte ha kvar några sådana personer i partiet.
4. Låt inte avgående partiordförande bestämma den fortsatta politiken med sitt ”avskedstal”, särskilt inte som det gick stick i stäv med talet i Almedalen t ex. Det var ju däremot bra, men sämre när man tar avstånd från innehållet i nästa andetag. Det är inte bara Aftonbladets avgående ledarskribent som kan uppleva sådana tvära kast som opålitliga, utan det gör också väljarkåren, varpå väljarflykten fortsätter i rasande fart.
Det är inte heller trovärdigt att ena dagen råskälla på regeringen för ökat utanförskap och ”stupstockar” i sjukförsäkringen, när man nästa dag säger sig ”egentligen” företräda samma politik som den moderata regeringen och dessutom är beredd att införa samma ”bortre parentes” för arbetslösa.
6. På grund av det samt den rådande ekonomiska situationen måste också valutarestriktioner införas. Den globala spekulationen, inte sällan med våra pensionspengar, måste stoppas. Sverige kan inte heller slänga mer pengar till fruktlösa räddningar av euron. Den räddas inte med mindre än att Tyskland går ur valutaunionen, eller PIIGS-länderna tillåts göra det.
7. Istället för bortre parenteser och stupstockar i trygghetsförsäkringarna så måste socialdemokratin hålla solidariteten vid liv. Det kommer att behövas när de europeiska åtstramningspaketens verkningar gör sig tydliga under 2011 – då kommer massarbetslösheten till Sverige också genom sänkt export och drastiskt sänkt konsumtion i euroländerna. I och med den kommer också tysk export att sjunka. Då behövs trygghetsförsäkringarna, inte bara som livlina för de många som drabbats och de oerhört många fler som kommer att drabbas när detta sker, utan därför också som garant för att köpkraften hjälpligt ska kunna upprätthållas. Med raserade trygghetsförsäkringar i det läget kommer köpkraften att sjunka drastiskt och det kommer givetvis leda till stängda affärer, nedlagda verksamheter och – givetvis då – ytterligare ökad massarbetslöshet, kort sagt, en nedåtgående spiral. Därför bör det vara prioritet nummer ett för socialdemokraterna att absolut inte avskaffa några skydd i trygghetsförsäkringarna, istället måste man använda det utrymme som nu finns i Sverige till att säkra dem – och även förstärka dem.
8. Driv en aktiv arbetsmarknadspolitik. Skälen till det är samma som i punkt 7, men också för att möta generationsväxlingen, pensionsavgångar, och flaskhalsar, bristsituationer, samt för att upprätthålla svensk konkurrenskraft. Det är på människors kompetens som satsningar måste göras. En av de viktigast faktorerna för konkurrenskraft enligt enig expertis. Samt givetvis på spetsforskning på solkraft och solkraftsdrivna elbilar. Vattenfall måste gå in och satsa pengar i Desertec-projektet istället för i dinosauriska projekt som ”nya” kärnkraftverk.
9. Verka för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. Stöd det svenska småskaliga jordbruket och skippa EU:s icke ändamålsenliga regler. Det kommer att behövas. Öka självförsörjningsgraden också när det gäller sådana saker som vi importerar onödigt mycket av – såsom textil, möbler, kläder, skor osv. Det är för att man flyttat all produktion till låglöneländer som arbetslösheten kunnat breda ut sig och skuldsättningen och passiv konsumtion på kredit öka så katastrofalt.
Under 2011 är det stor risk att fastighetsbubblan brister och arbetslösheten ökar. Då kommer offentliga jobbskapande satsningar att behövas. För att uttrycka det milt.
Jag rekommenderar så många som möjligt att tala om vad ni tycker om att folkvalda politiker struntar i demokratin. INNAN det är för sent. Nån gång i november ska den permanenta ”räddningsmekanismen” för euron (som S och M tvingar svenska skattebetalare att vara med och betala trots att vi sagt nej till euron i folkomröstning) vara klar. Innan dess måste vi göra vår röst hörd. Annars kan Sverige hälsa hem, för det innebär de facto att den svenska statskassan dammsugs av EU med Tyskland i spetsen, tills den blir alldeles tom.
”The outcome would depend on bargaining between the parliament and EU governments. The 27 governments want to complete their part of the package by the end of the year, Belgian Finance Minister Didier Reynders said.”
Det här har aldrig handlat om att införa någon budgetdisciplin. Det enda det här toppmötet handlar om är att Tyskland vill införa en ”permanent rescue mechanism” för euron, m a o tvinga länder som står utanför euron att betala för vad Tysklands protektionistiskt merkantilistiska dominans inom eurozonen har kostat de perifera länderna, som skuldsatt sig till taket så att Tyskland fått avsättning för sin export, samtidigt som Tyskland hållit nere sina egna löner, vilket innebär minimal import från omvärlden och maximal export.
Straffavgifter och böter för länder med stora statliga underskott och en ny stödmekanism för länder med stora problem är främst tänkt för euroländerna, men på sikt kan det komma att gälla alla EU-länder, alltså också Sverige som står utanför euron.
Sverigedemokraterna sa att det betyder en maktöverföring från Sverige. Miljöpartiet och Vänsterpartiet sa att det strider mot folkomröstningen 2003 och beslutet att stå utanför euron.
-Euron har misslyckats, och när det nu ska ändras respekterar inte regeringen folkomröstningsresultatet utan drar in Sverige i det vi borde stå utanför, sa Jonas Sjöstedt (V).
[. . . ]Regeringens argument är att Sverige genom handel och export är beroende av att våra europeiska grannländer har stabil ekonomi.
-Det är bättre att delta och påverka de nya reglerna, och det måste bli begränsade fördragsändringar som inte betyder maktöverföring, sa Fredrik Reinfeldt (M).
Det är riksdagens EU-nämnd som beslutar om statsministerns förhandlingsmandat vid toppmöten, och eftersom regeringen fick stöd av socialdemokraterna på denna punkt blev det en majoritet för Reinfeldts linje.”
Vi kräver folkomröstning! För ett “nej till fördragsändringar” med samtidigt införande av en “permanent krisfond” är flagrant odemokratiskt. Införandet av en sådan innebär nämligen spiken i kistan för svensk ekonomi. Och där måste svenska folket få ett ord med i laget, innan några sådana “smärre” katastrofala fördragsändringar genomförs.
Att ändra i fördraget utan folkomröstning är också lika katastrofalt som ratificeringen utan debatt och folkomröstning var. Att överhuvudtaget ändra i fördraget på en sådan här ekonomiskt avgörande punkt utan att det betraktas som en fördragsändring är så hisnande korrupt att man baxnar.
Svenska folket har sagt klart och tydligt nej till att vara med i valutaunionen, och det skall politikerna respektera om de vill fortsätta kalla sig demokrater. Det handlar om en absolut fundamental princip i grundlagen – makten över ekonomin. Det är vidare ett tämligen färskt folkomröstningsresultat vi talar om. Men de helt och hållet antidemokratiska betongpartierna S och M säger nej till att respektera demokratin. De har därmed förbrukat allt förtroende.
”Swedish Prime Minister Fredrik Reinfeldt said, ‘We support a permanent crisis mechanism,’ but added that his government wouldn’t back the stripping of voting rights. We think that won’t fly and would only create problems for many countries.”
Man hade hopp om att S skulle ändra kurs – i ljuset av sitt valresultat som just är en direkt följd av den socialdemokratiska partiledningens svek mot demokratin vilken nådde sin kulmen 20 nov 2008, när S rensade ut alla EU-kritiker och körde över både fackets och partiets medlemmar genom att säga ja till ratificeringen av Lissabonfördraget.
De kamouflerade nyliberalerna inom S har segrat, vilket kommer att garantera att S tappar ännu fler väljare – i raketfart. Vilken väljare röstar på ytterligare ett parti längst ut på högerkanten, som garanterar Sveriges ekonomiska undergång? Den enda anledningen att folk inte reagerat ännu är att media mörkar EU-frågorna – fortfarande! Och det betalar vi licens för. Var är debattprogrammen, paneldiskussionerna och de kritiska utfrågningarn om denna allt överskuggande ödesfråga – vår egen ekonomi?
De senaste opinionsmätningarna visar naturligtvis att ‘skepsisen’ bland de svenska väljarna mot ett införande av euron har ökat markant till följd av att Europa ligger i ekonomiska ruiner. Och det just pga det s k ”samarbetet” som fått till följd att Tysklands merkantilism störtat PIGS-länderna i fördärvet.
Men S och M är uppenbarligen helt ointresserade av varje form av politisk legitimitet i sin arroganta och alltigenom förljugna maktutövning.
I sin välregisserade teaterföreställning i EU-nämnden antyder Reinfeldt helt skamlöst att övriga EU-länder, däribland Storbritannien aldrig skulle tillåta, att den permanenta räddningsmekanismen skulle innebära någon ökad ”maktöverföring” utan folkomröstningar (som om Storbritanniens kollapsade ekonomi skulle tacka nej till svenska skattekronor). Hans svar på Jonas Sjöstedts relevanta frågor var en veritabel uppvisning i dimhöljda besked och innebar försök att hjälpligt skönmåla den snara överlämning av svensk statskassa med varm hand till EU med Tyskland i spetsen, som Coreper redan sedan länge beslutat, och Reinfeldt långt över huvudet på svenska skattebetalare naturligtvis både sagt ja och amen till.
Moderater är synonyma med näringslivet och nyliberala avreglerare har förklätt sig till socialdemokrater. Makten i EU är vidare synonymt med en alltmer anti-demokratisk och främlingsfientlig höger ledd av Tyskland, som Reinfeldt mekaniskt lyder. Och makten i EU-nämnden är synonym med Reinfeldt, som ingen utom Jonas Sjöstedt på allvar klarar av att utmana.
Nemokrati 
