Månadsarkiv: april 2017

Nattens tal av Mélenchon Och ett leende

Frankrike är trots allt en kulturnation. Det bevisade åtminstone Mélenchon i sitt hologrammatiska brandtal för människan och hennes rättigheter tisdag kväll, vilket samtidigt ägde rum i sex franska städer Montpellier, Nantes, Grenoble, Clermont – Ferrand, Nancy, Le port – Reunion.

Om terrorn sa han: ”Le peuple francais est libre”, ”Nous n’avons peur”  och kommenterade trött monsieur Trump som kommer med ”sina bomber och krig”. ”Vi är den stora massan som vill leva med värdighet” och inte ”högerextremisterna som marscherar var och en för sig, och alla mot alla”.

Förutom med att passionerat utropa ”Liberté, Fraternité, Égalité!”, avslutade Mélenchon med en dikt av Paul Eluard. Han introducerade den med orden: ”C’est le moment du poeme” och läste sedan lågmält:

Et un sourire

La nuit n’est jamais complète
Il y a toujours, puisque je le dis
Puisque je l’affirme
Au bout du chagrin
Une fenêtre ouverte
Une fenêtre éclairée
Il y a toujours un rêve qui veille
Désir à combler, faim à satisfaire
Un coeur généreux
Une main tendue, une main ouverte
Des yeux attentifs
Une vie, la vie à se partager.

Paul Eluard (Le Phénix, 1951)

som översatt till svenska väl lyder ungefär så här:

Och ett leende

Natten är aldrig total

Det finns alltid, eftersom jag säger det,

eftersom jag bekräftar det,

efter sorgen

ett öppet fönster

ett upplyst fönster

Det finns alltid en dröm kvar,

ett begär att stilla, en hunger att mätta

ett varmt hjärta

En utsträckt hand, en öppen hand

ett par uppmärksamma ögon

Ett liv som kan delas

Det du, Löfvén. Något att efterlikna i valrörelsen 2018.

Skippa neolib crap och försvara människan. ”Je m’ en fiche l’uberisation’, sa Mélenchon. ”Nos enfants ne sont pas des clients.”

Läs: AB – Mélenchon tar upp striden med hologram, Affärsvärlden – Mélenchon går framåt, nu även som hologram, Mediavor – Mélenchon et ses hologrammes

Socialstyrelsen = Medicinalstyrelsen

Med anledning av Socialstyrelsens avhumaniseringskampanj till förmån för Big Pharma repriserar jag ett inlägg från 2010:

Den Monstruösa normaliteten eller Medelmåttans tyranni

Sällan läser man en så välskriven journalistisk text i dagstidningen som Ylva Herholz’ artikel ”Jakten på normalitet gör samhället sjukt” – en kvalificerad recension av psykiatern Manfred Lütz bästsäljare ”Irre! Wir behandeln die Falschen  – Unser Problem sind die Normalen – Eine heitere Seelenkunde” (min övers Dårskap! Vi behandlar fel människor – Vårt problem är de normala – En gladare lära om själslivet).

Hon sammanfattar boken så spirituellt att artikeln blir en ögonöppnare för hur det extrema nyttotänkandet, förutom på världsekonomin, även färgat av sig på hela psykiatrifältet, vilket leder till diagnosticering av allt som skulle kunna störa en välsmord vinstmaskin. Kravet på att rensa ut störande och avvikande element har också medfört att nyliberalismens utilitarism med sitt förgörande kvalitetssäkringsverktyg ätit sig in i själens allra innersta skrymslen och är i full färd med att förinta den.

Problemet är ju, att det extrema nyttotänkandet inte alls är effektivt utan tvärtom. Den monstruösa normalitetens tyranni innebär just ett sjukdomsalstrande slukande av alla gemensamma resurser i syfte att visa hur snålt och innehållslöst det går att bedriva var mänsklig verksamhet. Man skulle därför också kunna kalla det för medelmåttans tyranni. Och liknelsen, som Ylva Herholz använder –  med trollkarlen som drack upp sig själv är på pricken. För vad kan bli resultatet annat än ett depressivt inre tomrum när analysen går ut på att hitta allt fler fel som ska rättas till. Källan till olycka kan nämligen finnas nån annanstans, dvs komma utifrån.

Nämligen från det Ylva Herholz beskriver som “ett allt hårdare, kyligare och konkurrensintriktat samhällsklimat” där allt fler av människans verksamheter ställs under nyttotänkandets ifrågasättande snäva lupp och bedöms skärskådande efter hur stenhårt effektivt något kan utföras efter att alla ‘onödigheter’ skalats av och kvar finns en smaklös soppa meningslöshet. Kostnadseffektiv visserligen men själen har lämnat in för länge sen och det enda som finns kvar är egentligen bara ett tomt skal. Det är då – när ‘kvalitetssäkrings’verktyget osäkras som människovärdet är i fara. För gräver man tillräckligt djupt in i det extrema nyttotänkandet, så är ju egentligen ingen verksamhet – eller människa – riktigt ‘nyttig’ eller ‘behövs’. Varför skall den då finnas?

Och då landar man i samma massmord som de totalitära regimerna på 30-talet.

Det nyttomotiverade effektivitetstänkande döljer också det enkla faktum att dess enda syfte är att maximera vinster för vidare befordran till privata fickor. Denna extrema utilitarism är ju också Chicagoskolans kärna, den nyliberalism som försatt världen i djup finansiell kris och depression, en depression som också återspeglas i att allt fler människor just är deprimerade, långtidssjukskrivna, utbrända och går in i väggen.

De ‘psykoexperter’ som häftar diagnoser på folk utan att vara ombedda av individer som sökt hjälp för specifikt själsligt lidande – de ägnar sig enligt Lütz åt ideologi, inte läkekonst. De bidrar också till att skapa ett ”samfund av normopater”, frammana en genomsnittlighetens och normalitetens diktatur.”

Det första man då bör göra, är att slopa hela EU:s sjuka konkurrensretorik, new public management, beställar-utförar-modellen osv eftersom dessa snikna yttringar är själva manifestationen av denna människofientliga ideologi. Hela projektet lider också av ett hat mot humaniora till förmån för naturvetenskap och teknik – det känns som man helst ser att tänkandet som verksamhet upphör helt och hållet till förmån för en mekanistiskt välsmord ekonomi som är så ineffektiv i sin enögdhet att miljarders miljarders i stödpaket inte kan rädda den.

Den tekniska synen på människan och tillvaron är ett gift, som sprider sig alltmer i samhällskroppen, varnar Manfred Lütz – och dess åskådning banar väg för, ja vad?

Alla former av mekaniska, tekniska förklaringsmodeller stänger in oss i oss själva, förminskar oss, gör oss omyndiga, får oss att se allt ynkligare ut. En mänsklighet med denna syn på sig själv blir också lätt att föra på villovägar. Var hon, människan, alltså bara en liten lort?”

Antiintellektualismen och föraktet mot kulturutövare är även det inskrivet i ideologins grundteser i och med dess extrema materialism. Hayek och Friedmans teorier skiljer helt mellan materiella produkter och ‘immateriella’ och menar ungefär att ‘immaterialrätterna är felaktiga för att man lagstiftar om materiella egenskaper för immateriella värden.’ I samma andetag som man mycket starkt värnar egendomsrätt när det gäller materiella produkter fråntar man kulturutövare den rätten.

Att med såna dumdrygt utilitaristiska motiveringar utradera kulturutövares möjlighet att försörja sig på sin konst är häpnadsväckande. På liknande sätt har nyliberalismen slimmat verksamhet efter verksamhet, i ett avregleringens avvecklande strypkoppel. Vad återstår till slut för människan att ägna sig åt? Ingenting hon gör är ju resurssnålt eller kostnadseffektivt nog.

Boken öppnar förresten med att slå fast att Hitler var just normal, monstruöst normal. Icke psykiskt sjuk. Liksom Stalin.

Att beskriva diktatorer som dessa som galna är att banalisera de historiska katastrofer som hör ihop med deras namn, skriver Lütz. Det var bland annat uthållig målmedvetenhet och brutal effektivitet som gjorde deras förbrytelser möjliga; ingen psykiskt sjuk är i stånd till något liknande, menar han. Illgärningarna var onda, och avskyvärda, helt enkelt”.

Läs! – SVD – Ylva Herholz: ”Jakten på normalitet gör samhället sjukt

Se även: AB – Ny stor studie sågar anti-depressiv medicin: ”

FAKTA

Studien i korthet:

  • Vid Rigshospitalet i Köpenhamn har 131 danska och utländska studier med nära 30 000 patienter granskats.

  • Genomgången visar att antidepressiva av typen SSRI inte har större effekt än placebo på depression.

  • Inte heller har de någon effekt hos dem med svårare depression.

  • Studien, som heter ”Selective serotonin reuptake inhibitors versus placebo in patients with major depressive disorder. A systematic review with meta-analysis and Trial Sequential Analysis”, publicerades i facktidskriften BMC Psychiatry tidigare i år.”

Se även tidigare bloggposter: Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, I effektivitetens namn är inga kostnader för höga, Vår Gud är oss en väldig Borg, , New Public Management

Läs mer: UNT – En svensk härdsmälta, GP Debatt – Socialstyrelsen vilseleder patienterna i psykiatrin, RFSU – Snäva riktlinjer slår mot psykisk ohälsa, GP Ledare – Individanpassad vård hotas, Dagens Medicin – Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna, Aftonbladet – Antidepressiva skrivs ut slentrianmässigt, DN – Sjutton nordiska forskare: ”Enfaldiga riktlinjer för behandling av depression”, SVD – Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri, SVD – Socialstyrelsen undviker att bemöta kritiken, Psykodynamiskt forum – Socialstyrelsen använder dubbla måttstockar vid värdering av forskning, Läkartidningen: Överdiagnostik och överbehandling inom psykiatrin?, Kaliber – De medicinerade barnen, Kaliber: The Swedish Belt, AB – Lycka på recept?, Rörinteminterapi.se: hänvisar även till följande länkar: Socialstyrelsens remissförslag till riktlinjer

Socialstyrelsen har fel om depression och ångest (Läkartidningen)

Socialstyrelsen har fel igen om depression och ångest (Läkartidningen)

Elchocker fel väg för unga som mår dåligt (Aftonbladet)

El och piller botar inte alla psykiska problem (Expressen)

Risk för riskfylld medicinering inom barn och ungdomspsykiatrin (Läkartidningen)