Den Stora Koalitionen – Hollande går, liksom Löfvén, i (M)erkels ledband

Den stora frågan är nu, ifall Hollande menar något med att ”omförhandla” europakten, troligen inte. Löfvéns ja till europakten är ju även de tyska socialdemokraternas, varför man nog får anta, att Hollandes utfästelser om en revidering av europakten endast är pétainskt tomma tunnor som skramlar (tack till Åsa Hidmark på Twitter för följande länk):

“And in the midst of the euro crisis and the eurozone’s commitments to binding austerity [. . .][c]ould a Hollande victory change the terms of the debate in Europe, catalyse a debate around a new set of social-democrat answers to the crisis, and possibly in doing so help to give momentum to the German Social-Democrats (currently flat-lining in German polls)? [. . .]

It’s a concern highlighted by the three page statement put out after the centre-left Paris meeting on the 17th March by the think tanks who organised the event. Titled ‘Growth, solidarity, democracy: setting a new course for Europe’ there are broad calls for more investment and action to create employment but there is a real lack of detail. The statement calls for industrial policy to be ‘reshaped’ but offers no sense of how this might happen. And there is an understandable nervousness not to upset the financial markets: ‘budget responsibility and fiscal discipline are key…’ the statement insists. [. . .]

If Hollande wins, all eyes will be on how he takes forward his commitment to renegotiate the fiscal treaty. While it only needs ratification by 12 of the signatory countries for it to come into effect, it’s hard to imagine the treaty going ahead – and having any chance of contributing to calming financial markets – without France firmly committed [. . .]

Whether that deal might be a growth protocol to the fiscal treaty or a parallel compact on growth and employment may not be the most important question. The toughest question is whether substantive new policies, with serious new funding behind them, will see the light of day. Or will there just be more warm words on growth but no serious change of direction?

In the late 1990s, France pushed successfully in the EU for a European Employment Strategy. It established worthy goals, undertook lots of ‘best practice’ comparisons of employment policies across the member states, but had no teeth and little impact.

A revival of the European left’s fortunes at this time of European crisis will require something much more serious than that. Can Hollande – with the other European social democratic and socialist parties – deliver real policy content and drive it through into European policies? On that, the jury for now is firmly out.”

Med Le Pen som trea i franska presidentvalet är det troliga utfallet istället, att kritiken från vänster mot europaktens åtstramningspolitik ersätts av en grovt populistisk opinion från extremhögern för en syndabockspolitik, som går ut på att det är invandrarnas och de arbetslösas fel, att ekonomin har gått i KK och inte de reellt ansvarigas, dvs de socialbidragsberoende bankernas förutom eurons, som totalhavererat, för att den är del av ett ekonomiskt ogenomförbart, högerpolitiskt tysklett, tvångsupprepat supermaktsprojekt.

Le Pen ska klargöra 1 maj vem av Hollande eller Sarkozy hon tycker att hennes väljare ska rösta på. Det blir ingen komplicerad gissningslek att anta vad hon kommer att ”råda” sina väljare till. Extremhögerns janusansikte kommer då att visa sig med all önskvärd tydlighet. Euroskepticismen är ju enbart ett spel för gallerierna.

Liksom i Sverige är extremhögern i Frankrike ett parti för ”Bank & Business”. Och franska banker är hårdexponerade mot Italien, varför Le Pen naturligtvis vill att ”skattebetalarnas pengar” i räddningsfonderna ska gå till att hålla franska banker skadeslösa för sin enorma exponering mot Italien, precis som Merkel kräver att räddningsfonderna finansieras via IMF, för att tvinga icke euro-länder att betala Deutsche Banks kreditförluster.

Marine Le Pen kommer således, i mer eller mindre klartext, att råda sina väljare, att rösta på Sarkozy, som då har en inte obetydlig chans att vinna, eftersom Le Pens väljarantal uppgår till 18,1 % och Hollande endast understöds extra av Mélenchons 11 % respektive Jolys 2 %.

Resultatet riskerar därför att bli mörkblå övervikt för Sarkozy, som i så fall har chans att åtminstone få 45,2 % mot 41 % säkra för Hollande, särskilt ifall mittenrösterna från Bayrous 9 % inte läggs på den senare utan hamnar hos Sarkozy eller på sofflocket. Reuters förtydligar i artikeln ”French far right holds balance after Hollande edges Sarkozy”:

“But Le Pen’s strong showing offered Sarkozy an unexpected ray of hope. ‘The breakthrough by Marine Le Pen throws the second round wide open,’ ran the headline in right-leaning Le Figaro newspaper, while left-of-centre Liberation wrote: ‘Hollande in front. Le Pen the killjoy’. [. . .]

‘Today, I return to the campaign trail,’ Sarkozy said in a statement. ‘I will continue to uphold our values and commitments: respect for our borders, the fight against factories moving abroad, controlling immigration, the security of our families.’” [my bold typing]

Att euroländerna skulle kunna baila ut sig själva (=dvs baila ut Deutsche Bank och franska banker, som vill hållas skadeslösa för sina sämre investeringar i spanska huslån respektive för sin högexponering mot Italien) faller dock på sin egen orimlighet – de har ju alla, inklusive Tyskland, statsskulder som uppgår till närmare 100 %:

”I fredags utlovade G 20-gruppen ett tillskott på över 430 miljarder dollar för att förstärka Internationella valutafondens (IMF) kriskassa, vilket överstiger de 400 miljarder som IMF-chefen Christine Lagarde tidigare hade begärt.

Minskat inflytande
Bland länderna som bidrar finns de starka utvecklingsländerna Kina och Ryssland. Men USA har inte gjort några nya åtagande gentemot IMF. [. . .]

De största givarna finns bland euroländerna som sammanlagt har utlovat 200 miljarder dollar till kassan.”

Den högerpolitiska diktaturdrömmen EU:s alltigenom orealistiska, rasistiskt färgade megalomani borgar därför för, att det även denna gång blir genom en koalition mellan hårdföra kommunistdiktaturer och västallierade USA och England, som ”befrielsen” från Tysklands svältpolitiska järngrepp på Europa kommer, vilket istället kommer att återinstallera järnridån mellan östra och västra Europa för en lång tid framöver.

Frågetecken måste dock sättas kring ”kommunistdiktaturer”, då både Kina och Ryssland istället kan komma att återutvecklas till auktoritära paternalistiska kejsardömen med storryska respektive konfucianska förtecken. I så fall kan man säga att den globala högerdiktaturen har kommit för att stanna.

Sverigedemokraterna är som sagt vidare ett parti för ”bank och business”, vilket Ian Wachtmeister med all önskvärd tydlighet klargjorde, när han höll ett anförande på Sverigedemokraternas kommunkonferens i Älvsjö 2010:

”Ta alla de uppmaningar jag och andra har på allvar och ta ert uppdrag på allvar, lyssna på rådgivare. Jag är rådgivare för att jag är en intresserad person, jag gillar Jimmie och jag vet att jag kan berätta om saker för honom, och jag kan påverka, men det finns ju fler. Och ni måste få fram fler goda rådgivare [. . .]Beröringsskräcken tror jag försvinner, ta det inte så hårt, det kommer att ordna sig det där tror jag. Vi skrattade mycket inom Ny Demokrati för 20 år sen. Vi blev också mobbade, ännu mer barnsligt. Folk tittade in i väggen, det var så fånigt så man tror inte det är sant. [. . .] Ändra uppfattning om det kommer fram starka argument emot. Vi gjorde det på en gång när det gällde delpension i riksdagen, det var ju mest för att jävlas men ändå [skratt applåder]. Ändra sig, det får man inte göra, men det ska man göra. Och gör inte de besvikna som nu . . . Det är rätt mycket bank & business, då säger de så här: Jag röstade inte på Sverigedemokraterna men det var bra att de kom in. Gör inte dem besvikna, er bästa tid är nu.”

Därför är det ganska lätt att föreställa sig vilka som partifinansierar Sverigedemokraterna, och varför de vill att det ska förbli hemligt. SD har ju nämligen mer pengar än både KD, V och MP sammanlagt, så det lär inte vara några fattiglappar som hjälpt dem till valseger:

”Sverige är tillsammans med Malta, San Marino och Schweiz de enda europeiska länder där man inte har lagstiftning kring hur de politiska partierna ska redovisa sin ekonomi. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är de enda partierna som motsätter sig en sådan lagstiftning.”

Man undrar därför också om det var följande uttalande som fick M att så plötsligt byta ut Sofia Arkelsten:

”Men nu är det på gång, det lät Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten meddela i går. I en debattext i Expressen deklarerar hon att regeringen bör ‘inleda arbete med lagstiftning så snart som möjligt’ och att det är Moderaterna som leder kampen för öppenhet kring partibidrag.”

Läs: Folkrörelsen Nej till EU – SD är falska EU-motståndare

Se tidigare bloggposter: ”En ensam galning”?, Franska presidentvalet – Ett Mardrömsresultat vore Le Pen som Trea, Borgs ”drömkandidat” IMF:s Lagarde förespråkar Ren Stöld av Skattebetalarnas pengar, Anledningen till den ”tunna” vårbudgeten – Borg skickar 68 miljarder till euron – med Löfvéns goda minne, Bårbudget – (M)assarbetslöshetslinjen ligger fast, Hur demokratiserat blev Kina och Ryssland av marknadsekonomin?, Maud Olofsson samarbetar gärna med den kommunistiska enpartistaten Kina, Utsugningen av statskassan fortsätter – LKAB nästa rov för det socialbidragsberoende Bankväsendet, Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige

Läs: SR Ekot – Wen Jiabao besöker Sverige – citat: ”I dag anländer Kinas premiärminister Wen Jiabao till Sverige. Rundresan i norra Europa tar honom även till Island, Tyskland och Polen. Wens besök kommer i huvudsak att handla om handelsförbindelserna mellan Kina och Sverige, men han har även ett storpolitiskt mål med besöket.”, SR Ekots lördagsintervju – Hjälpte det att byta ledare? Annie Lööf, SVT – Hollande franska valets segrare, DN – Löfvén går hem hos kvinnor över 55, SVT – Stor framgång för högerextrema Le Pen, Reuters, Reuters2, BBC News, DN – Nu blandas de politiska färgerna ihop, DN, SVD – Annie Lööf otydlig om vapenexport till Kina, SVT Play – ”Viktigast bli av med Sarkozy”, SVT – Breiviks tillgång till media oroar, Newsmill – Ian Wachtmeister: ”Vi svenskar behöver en Berlusconi”, Expressen – Berlusconi: ”Vi har lekt burleska lekar”, SVD – SD:s valbudget större än både KD, V och MP, Sydsvenskan – Upplagt för nagelbitare, GP – Starta romsk skola, HD – Stortruten vs tråkmånsen, Länstidningen Östersund – Pass på för Hollande, Svenska Magasinet, UNT – Sarkozy på väg att förlora?, BT – Samhället och massmördaren, NA – Moderat maxning,BT – Vad anser ministern om Nato?, Badlands hyena – Verklighetens folk, Badlands hyena – Nya hån mot Verklighetens folk, Europaparlamentvals Blog – Tänker Moderater och Kristdemokrater samarbeta med italienska fascister?, AB – S måste förbli ett modernt parti, GP – Satsning på jobbcoacher – ett fiasko, Expressen – Här är Löfvéns nya fans, DN – Ska tvingas ta emot ensamkommande, SVT – Företagarna blir förbannade, SVT – Efter jobben är det dags för välfärden, SVT – Företagsklimatet försämras (min anm: Inte konstigt, när euron och Deutsche Bank får alla skattepengar och bankerna trots bail-outs sen vägrar låna ut till företag för produktiva investeringar och jobb), SVT – Är S nya näringslivspartiet?, SVT – Storsjukhusen vägrar öppna plånboken, SVT, Expressen – Annie Lööf sågas efter Kinamissen, DN – Europa väntar på Frankrike, NWT – Moderat valupptakt, SR Ekot – Lööfs Kina-uttalande väckte uppståndelse,