I övrigt sjöng Reinfeldt långsamhetens lov i sin ”berättelse om Sverige”. Det narrativa tempot, som likt en gammal vevgrammofon på fel varvtal hyllade den Svenske Arbetaren och Bonden, var som hämtat från tv-produktionen av Gonatt jord.
I punkt efter punkt la Reinfeldt sömnigt sövande och ogenerat sovande fram sina akilleshälar till allmän beskådan med fokus på den obekväma gratisarbetsmarknaden i natt-sverige för kvinnor, utrikes födda och ungdomar.
Den krystat hyllande ”efteranalysen” av talet utfördes därpå oskickligt av en logoped, vars allt annat än träffande kommentarer gjorde, att man ställde sig frågan: Från vilken riskkapitaliserad almega/carema/kkrtriton-ägd talskrivningskoncern kommer den här ”analytikern” – regeringskansliet?
Med Fas 3 som Sveriges största arbetsgivare kan Sverige fortsätta ”starkt framåt” i konkurrensen med Kina, Ryssland och Indien. Frågan är om det är en valvinnare 2014.
Men, det spelar inte så stor roll för Reinfeldt, emedan den tyskledda EU-diktaturen snart tar över och gör alla val meningslösa. I den hägrar säkert en Ny Toppost som han kan sova sig igenom alltmedan talen körs på playback.
Vi måste ju nu, enligt Carl B. Hamilton (vice statsministerns profficiella högerhand) varmt omfamna den Nya EU-diktaturen och ”acceptera tysk handledning i Europa”.
Så att spekulationsekonomernas tyska bankgiganter kan fortsätta casha in på EU:s samlade statskassor fvb till skatteparadisen.
”På tjugo år har den tiondel i Sverige som tjänar mest fått 76 procent mer att röra sig med, säger Ekot i artikeln ”Inkomstskillnaderna har ökat”. Ändå vill varken S eller M lyfta ett finger för att komma till rätta med denna extrema ekonomiska orättvisa som inte bara slår sönder samhället utan också demokratin.
Bankerna tjänar numera pengar huvudsakligen på spekulation eller s k egenhandel, de har alltså slutat finansiera företag till förmån för derivathandel och uppblåsning av bubblor. Således avskaffar de sitt eget existensberättigande.
‘In the old days, Wall Street and the finance industry financed things that got done, be they the railroads or the interstate system, all of that has to be financed. That is what finance is supposed to be about. What is entirely changed, is that they’re in the business of making money for themselves. If it happens that they can also finance something along the way, ok – but that’s really no longer part of the core business.’”
Vad ska vi då ha banker till? Och varför ska vi baila ut dem med statskassan VARENDA gång deras spekulationsbubbla spricker? De skapar ju bara massarbetslöshet och kraschar världsekonomin, gång på gång, genom sitt regelrätta spelmissbruk:
”Correspondent: [. . .]”trading of derivatives” is ”really the lifeblood of the banks.” [. . .]
Kvinnor och barn är, liksom i en dysfunktionell alkoholistfamilj, de stora förlorarna på S & M:s totalt ansvarslösa möjliggörarpolitik, då kvinnor främst arbetar inom skattefinansierad välfärdssektor, som slimmas ännu mer anorektiskt varje gång regeringen med stöd av S (och SD) skickar hundratals skattemiljarder till euron (tyska banker) via IMF för att hålla spelmissbrukarna på finansmarknaden skadeslösa och därmed också möjliggöra fortsatt missbruk (ett missbruk, som den alltmer mansdominerade (S)taffage-eliten dessutom är aktivt och djupt involverat i). Det i sin tur ökar den s k barnfattigdomen, kvinnors arbetsskador och våldet på kvinnodominerade arbetsplatser.
Både S och M vill fortsätta skänka bort våra skattemiljarder till riskkapital och storbanker – inte bara genom att låta riskkapitalet fortsätta vbf skattefinansierade vinster till skatteparadis genom att tillhandahålla en svensk marknad för offentlig upphandling som uppgår till 820 skattemiljarder per år – utan nu även genom att baila ut bankerna EN GÅNG TILL trots att förra mastodontbankräddningen skedde för mindre än fem år sedan, dvs 2008.
EU:s ”nödlån” till Grekland kom inte befolkningen till del, utan gick istället direkt till de privata långivarna (tyska storbanker och riskkapital) som på det sättet skulle slippa kreditförluster. Under det ‘förlorade’ börsåret 2011 betalar Wall Street ändå ut 80 miljarder dollar i bonusar till sina star traders (annat ord för hästskojare), en summa som ändå bara utgjorde en ytterst minimal del av vad bankerna själva tjänat på spekulationen och luftslottsproduktionen vars fantomenmurbruk heter derivat, svappar, cds och you name it.
Enligt Affärsvärldens senaste onsdagsrapport är det också de sekretessbelagda luftaffärerna ‘OTC’ (over the counter) som accelererar i takt med att den ‘vanliga’ börsen inte garanterar de jättevinster som spekulanterna vant sig vid efter varje knapptryckning.
Spelmissbruket fortsätter således, med ökande styrka, genom att skuggbankiriskt obskyrt gå under jorden, och våra S/M-politiker (som antagligen själva dagligen spelar) är angelägna om att hjälpa gamblarna fördjupa misären som detta patologiska spelberoende försätter hela världens befolkningar i. De som blir utan i världsfamiljen, när alla pengar går till missbrukaren, är kvinnorna, de äldre och barnen, därav ungdomsarbetslösheten, därav de fallerande skolresultaten, därav barnfattigdomen, därav skolor som liknar ruiner, därav bostadslösheten, därav tågen som inte går, ambulanserna som inte kommer, icke-anställningarna i vård, skola, omsorg, därav de låga lärarlönerna, därav underbemanningen, därav vanvården av äldre, call-centers som inte svarar, utförsäkringarna som dödar. I en värld som regeras av langare har arbete inget värde och människovärdet ingen hemvist. Det enda ideal som hyllas är drömmen om det stora klippet. Lottovinsten för vanliga dödliga, rippa medborgarna på statskassan för bankerna. Kort sagt den neoliberala dansen kring guldkalven.
Och nu ämnar alltså Löfvén, Reinfeldt och Borg ge bort 145, 2 svenska skattemiljarder med europakten, vilket garanterar svältpolitik och massuppsägningar i välfärden även i Sverige, av hittills inte skådad omfattning. Det kommer att brutalisera samhället ännu mer och göra ännu fler kvinnor massarbetslösa, vilket i sin tur garanterar kraftigt ökad s k ”barnfattigdom” samt ökat spelrum för extremhögern (vars främsta tillskyndare är ”bank & business”) när väljarna blir varse att S (Hollande) och M (Sarkozy) är två Borg-sidor av samma totalitärt tyskstyrda Merkel-mynt, trots Hollandes intimiderande slagord:
”Hollande seems bent on really sticking it to the banks. He is no fan of the City of London and Wall Street and has openly criticized them for the role they played in the financial crisis. ‘My enemy is not another candidate, it is not a person, it has no face, it is the world of finance,’ Mr. Hollande said in January. [. . .]
Socialist politicians usually ramp up the rhetoric against banks on the campaign trail to pick up votes, so Hollande’s hatred of the financial system may just be his way of playing to his base. Once in office, he might actually tone it down. Wall Street certainly hopes he does. ” [anm: min länk i citatet]
Men i en världsekonomi där 30-50 % av högutbildade går massarbetslösa pga spekulationsekonomin – dvs den jobblösa tillväxten och bankernas kapitalackumulation via derivathandeln och masspekulationen med Wall Street som avsändare – där hjälper det inte, Löfvén, att satsa på ”utbildning”. Innan dess måste nämligen finansmarknaden saneras, bankerna regleras och skattepengaflödet till euron via IMF (=storbanker) upphöra. Det måste ske NU. Innan kraschen i eurozonen är ett faktum – dvs innan också Tyskland kraschar och därmed faller på sitt eget grepp. Skicka inte fler skattemiljarder till euron via IMF/ESM (=till Deutsche Bank). Skärp till er – eller avgå:
”Austerity economics in Europe is fanning the flames, as public budgets are slashed on the false crucible of fiscal responsibility. In the United States, an anemic recovery and plunging home prices are taking a toll: a large portion of the public believes the game is rigged, and no longer trusts that the major institutions of society – big business, Wall Street or government – are on their side. In Europe and America, 30 to 50 percent of recent college graduates are unemployed or underemployed.”
Läs: SVD – Ulla Andersson (V) och Jonas Sjöstedt (V): Wahlroos förakt bör sporra till förändring – citat:”Det är dags att ändra politik. Finansmarkanden måste regleras med höjda kapitaltäckningskrav, skatt på finansiella transaktioner, förbud mot vissa former av spekulation och en bankdelningslag som gör slut på skattebetalarnas indirekta stöd till finansiell spekulation. Bankerna och deras ägare måste bära sina egna förluster, annars kommer de aldrig att lära sig. En 90-procentig skatt på deras bonusar och lyxvåningar vore också rimlig.”, Läs Rapporten – ”Dela bankerna, minska riskerna”
Inte heller tycker Riksbanken (Reinfeldt) att vi ska bidra med vår kvot i IMF, som normalt uppgår till 0,95 % alltså, utan plötsligt med mer än fem gånger så mycket.
5,5 % av de 200 miljarder euro som EU tänker sig få låna av IMF, föreslår Riksbanken att vi ska bidra med, så att tyska och franska banker och exportjättar går skadeslösa medan betalningsansvaret för deras tidigare mycket lukrativa investeringar i eurozonen vältras över på skattebetalarna istället – med andra ordSveriges, trots att vi står helt utanför valutasamarbetet:
”Kanske är det de goda relationerna mellan den nya IMF-chefen Christine Lagarde och den svenske finansministern Anders Borg som spelar in.”
tillstår visserligen Sveriges Radio, men fortsätter sedan återigen med den partiska förljugenheten, genom att låta Stefan Ingves oemotsagt få framställa det av Riksbanken (där Moderaterna nyss installerat marionetter från regeringskansliet och Bankföreningen) föreslagna lånelöftet på 100 miljarder som ett fullbordat faktum, och beslutet i Riksdagen som endast den återstående ”formella gången”.
Lånegarantier ”som kanske inte kommer att användas” förklarar Sveriges Radios Tommy Fredriksson inlindande vidare, för att få oss att svälja betet – ett fullständigt befängt påstående. Självklart kommer dessa pengar att användas, de kommer formligen att slitas ur händerna på oss, om vi tillgängliggör dem, för det finns inga andra länder än Sverige och Danmark som än så länge lovat ställa upp med ett enda öre. Särskilt Tyskland – självt bland de första att bryta konvergenskraven – kommer att undandra sig medverkan.
Istället handlar det om att roffa så mycket som möjligt av den svenska statskassan fortast möjligt, innan de svenska väljarna hinner fatta något. Mörkläggningen hjälper media – särskilt SVT – till med, precis som var fallet när Lissabonfördraget trumfades igenom, under största möjliga tystnad över huvudet på demokratin.
Reinfeldt skänker nu ytterligare en totalvårdslös summa, 100 miljarder kronor, vilket motsvarar kostnaden för HELA sjukvårdsbudgeten OCH HELA rättsväsendet till euron via IMF – pengar som vi verkligen ALDRIG kommer att få tillbaka, då IMF-pengarna sedan går vidare till ESM – grundplåten till den Nya tyskledda überstatens statskaSSa, vilken ska administreras enligt det totalitära ESM-fördraget, som beskrivs i ovanstående video, och som EU:s stats- och regeringschefer undertecknade redan i juli 2011.
”Euro zone leaders will likely agree to boost the International Monetary Fund’s lending capacity with 150 billion euros and bring forward the launch of the ESM permanent bailout fund in efforts to end a debt crisis, a senior euro zone source said.”
Arbetslösheten pekar spikrakt uppåt – varslen strömmar in, med Borgs egna ord bromsar tillväxten ”kraftigt” in. Då väljer Reinfeldt & Borg att självsvåldigt skänka 150 miljarder av våra skattepengar till den dödsdömda euron – som 9 av 10 svenskar är EMOT och svenska folket samfällt röstat NEJ till, i folkomröstning.
Demokratiföraktetär därmed totalt, ja, demokratin upphävs helt och hållet av merkantilistiskt självömkande Tyskland, precis som under det gangsterekonomiska 30-talet. Det enda parti som säger Nej både till EU:s diktatoriska finanspakt och transfereringen av statskassan till Tyskland via IMF fvb till ESM – är Vänsterpartiet. Nu som Då. Och det trots att
”De enda EU-länder som fortfarande har högsta kreditvärdighet, AAA, är Storbritannien, Danmark och Sverige.”
Det sistnämnda tänker Reinfeldt emellertid en gång för alla ”permanent” ändra på. Riksbanken är nämligen lika ”självständig” från regeringen som regeringen är från Carema (KKR Triton) och det nu enade Tyskland.
Det är Reinfeldt som styr, men väljer att låta påskina, att det är Riksbanken som vill kasta 100 miljarder i sjön. En taktisk fint, för att lättare få väljarna att svälja det försåtligt agnade betet, då de i nuläget sannolikt har större förtroende för Riksbanken än för Carema-Moderaterna vars Borg-Gloria börjat halka på sned betänkligt.
Kina och USA har sagt blankt nej till att bidra med ett öre till eurons räddning via IMF, men Borg & Reinfeldt ställer gärna upp och tvångsutförsäkrar cancersjuka till ”arbetslinjens” gratisarbete ett bra tag till, med lite ”enklare regler” för socialförsäkringarna. Inga dubier i vägen där inte. ”Arbete ger frihet” säger moderaterna, utan att skämmas, precis som Hitler i Tyskland under nazismen.
Nu påstår ”Riksbanken”(Reinfeldt) med hjälp av Sveriges Radio, som i den här frågan plötsligt omvandlas till ett pravdamedium, att det är en ”god affär” för Sverige – med 9 milj inv – att låna ut 100 miljarder SEK till euron via IMF.
Att jämföra med Bundesbanks Tyskland, som – med sina 82,4 miljoner invånare – eventuellt kommer att besluta att bidra med 430 miljarder SEK. Villkoren för e v e n t u e l l tysk medverkan är emellertid stenhårda – det eventuella stödet ska också ges generellt till IMF:s lånekassa och absolut inte gå till att rädda euroländer (det tjänar man inget på då ingen av dem kan betala).
Merkel kräver alltså, att Sverige pungar ut med en dryg tredjedel av det Tyskland e v e n t u e l l t funderar på att bidra med, trots att vår befolkning och skattebas utgör en tiondel av Tysklands.
Och trots att vi redan de factobeslutat (till skillnad från Tyskland som naturligtvis aldrig kommer att göra verklighet av sina luddiga utfästelser) att skeppa 50 miljarder till euron via IMF.
Det skulle motsvara en svensk befolkning på 28 840 000. Den svenska skattebetalaren betalar därmed drygt tre gånger så mycket som den tyska skattebetalaren eventuellt kan tänka sig att fundera på att besluta om att bidra med, och då inte till lån till euroländer. Trots att Tyskland var det första landet som flagrant bröt mot stabilitetspakten, vi inte är med i euron, sagt nej i en folkomröstning och 9 av 10 svenskar är kompakt motståndare till den.
”Och chefen för Europeiska centralbanken (ECB) Mario Draghi har kategoriskt uteslutit den största av alla kanoner, att ECB skulle bli sista låneinstans och ge obegränsade lån till krisländer med nytryckta pengar. EU-fördraget förbjuder nämligen detta, påminner Draghi. Efter tyska krav utesluter ECB också allt tricksande för att kringgå förbudet, som att ECB skulle skicka pengar via IMF eller via den permanenta räddningsfonden ESM. Tyskland har också satt stopp för euroobligationer som en kortsiktig lösning eftersom gemensamma skuldåtaganden medför en moralisk risk.[. . .] Om frågan ställdes på sin spets är det inte säkert att Tyskland skulle dumpa sina principer för att rädda Italien från statsbankrutt. Tysk principfasthet har sprängt europeiska valutasamarbeten förr. [. . .] Man får hoppas att Angela Merkel har kontroll, så att tåget inte helt plötsligt kör av rälsen.”
Det Dolkstötta Herrefolket förslavar sin omgivning som vanligt med andra ord. Och Merkel har ingen som helst kontroll, utan agerar som gällde det 1918 och det av krigskultshatarna rövade Rhenguldet. Det enda hon wagnerskt tänker på är således Deutschland über Alles. Och det ställer dessa genomkorrupta partier M och S – med sina uppenbarligen heltyska marionettföreträdare – upp på – Reinfeldt, Schlingmann, Bildt und Waidelich. Efterträdande den quislingske Dinkenspiel (som spelade bort svensk territorialmakt när han ”förhandlade” om Sveriges medlemskap i EG) och Feldt (som mindervärdeskomplext spelade bort välfärden genom att avskaffa våra valutarestriktioner, en anakronism, som Island nu är klyftigt nog att återinföra).
Ska inte Juholt döpa om sig till Juholdt också? Jag har faktiskt tappat all tro på socialdemokratin – det är ett betongpolitiskt (S)taffage, som sedan Palmemordet bara fortsätter att utse redan övergödda drymartinipampar, vilka endast tänker på den egna smaklöst plumpa övermättnaden och stinna hästhandlarplånboken – ingenting annat.
Om det verkligen varit en, som ”Riksbanken” påstår, ”god affär” att ”satsa” pengar på eurons räddning via IMF, så hade USA med all säkerhet varit den första att anmäla sig (särskilt som hungern breder ut sig över den av Bush u-landifierade kontinenten).
Istället har USA sagt definitivt Nej, liksom Kina. Naturligtvis för att man vet, att betalningsinställelser kommer att ske, och att euroländer en masse kommer att lämna det s k ”valutasamarbetet” (om de hinner innan den Nya EU-diktaturen sätter stopp och istället tvingar på dem ”räddningens” svältpolitiska tvångströja). Inte ens världens ekonomiskt starkaste länder har således råd med några sådana enorma förluster som IMF:s ”räddningsaktion” gentemot den räddningslöst förlorade euron kommer att innebära.
Kina och USA går stärkta ur krisen medan merkantilistiska Tyskland drar ner hela Europa i ett 30-talsmörker av depression – och repression. Stövlarna marscherar – och S hejar på. Precis som på 30-talet löper de med.
Den som nånsin trott att EU-projektet handlade om något annat än en rasande revanschistisk tvångsupprepning av Hitlers välde i Europa bör vid det här laget ha förstått att så inte är fallet. (M)an är ursinnig för att utrotningen av allt utom stupid Germansk megalomani inte avgick med segern förra gången. Denna gång tänker man se till att det Totala kriget mot Livet verkligen lyckas.
Enligt Merkels senaste utbränt tanklösa förslag ska EU-länder som har över 3 % i budgetunderskott och över 60 % av BNP i statsskuld drabbas av ”automatiska sanktioner” bestående av böter och risken att dras inför domstol samt även kunna straffas med inskränkt rösträtt inom EU.
Det betyder att Merkel får börja med att straffa sig själv. Tyskland har till dags dato 3,3 % i budgetunderskott och 80 % av BNP i statsskuld.
”Tyskland har under fem av de tretton åren haft budgetunderskott större än de föreskrivna tre procenten av BNP och Frankrike har haft det under sex av dessa år. Frankrikes statsskuld har legat över 60 procent av BNP sedan 2003 och Tysklands har gjort det sedan 2002.”
Så man undrar…hur genomtänkt är det här förslaget egentligen? Om det ”starkaste” landet inom eurozonen redan nu inte kan uppfylla kraven, så är ju detta förslag bara en ny jättelik, ekonomisk stoppkloss som kommer att ytterligare förstärka den stagnation som hela det här valutaområdet befinner sig i, förutom att det står vid ruinens brant, that is. Dessutom skapar förslaget politisk handlingsförlamning som kan göra hela unionen icke-beslutsfähig.
Inte nog med det bekräftar ECB att de åtgärder man hittills vidtagit istället för att stävja krisen allvarligt förvärrat den. Dessa nya huvudlösheter från Merkozy om bestraffningar tar ytterligare ett elefantiasiskt sjumilakliv i samma avgrundsriktning. Redan det första ”räddningspaketet” till Grekland ledde till att grekisk statsskuld ökade från 127 % till 143 % av BNP på mindre ett år.
När man på grund av det första ”räddningspaketets” katastrofala austerityeffekter sedan ”förhandlade fram” 50 % nedskrivning av Greklands statsskuld så var det enligt samma tanklöshetens utbrända Merkel viktigt att den privata sektorn ”medverkade”. Detta skulle dock göras på ”frivillig” väg, så att nedskrivningen inte skulle kunna uppfattas som en betalningsinställelse, för att förhindra en s k ‘credit event’ (som aktiverar CDS – dvs försäkringar mot betalningsinställelse) från att inträffa.
Resultatet av denna Merkelska schizofrena hyperförsiktighet blev istället en fundamental osäkerhet, för om inte Greklands 50 %-iga betalningsinställelse utlöste en ‘credit event’, när skulle då någonsin CDS-försäkringar aktiveras, dvs betalas ut? Om de inte betalades ut då, skulle de ju kanske inte heller betalas ut när Italien och Spanien går i KK, och ifall de inte betalas ut på då heller, när ska de i så fall gälla?
Detta skapade rädsla, för att inte säga skräck, då alla de som känt sig trygga eftersom de iaf försäkrat sig mot betalningsinställelser genom att köpa CDS-försäkringar, nu plötsligt insåg att de kanske inte hade någon trygghet alls, varför de skräckslaget började kasta ifrån sig PIIGS-ländernas statsobligationer, vilket drev upp räntorna för dessa länder till över 7 % på nolltid.
Merkels första tid som petimeter-Rikskansler för den nya EU-diktaturen bådar allt annat än gott. Tvärtom borgar denna ‘Stabilitetsunion’ för stabilt katastrofala förhållanden. Mycket riktigt ska den också följas av en ”permanent” krisfond i vilken Diktaturen befästes på allvar, då den innebär att medlemsländerna snällt och lydigt lämnar över sina statskassor till Tyskland.
Det enda sympatiska man kan säga om den Merkelska ‘masterplanen’ är att hon åtminstone flaggar något lite för viss folkrepresentation, i och med att hon föreslår ett nytt EU-fördrag, vilket torde innebära, att folket i medlemsstaterna ges en chans att sätta stopp för hela det hjärndöda spektaklet, då hennes vansinnigheter därmed kan bli föremål för granskning i de nationella parlamenten.
Detta sista är dock något som vår egen Landvater Reinfeldt tycker är helt onödigt. För honom är demokratin sedan länge ett överspelat stadium. I reinfeldtska regeringssammanhang innebär demokratiska processer vederstyggligheter – enligt regeringen är de som att ”öppna Pandoras ask” – så några sådana folkviljeyttringar vill regeringen absolut inte veta av. Där Nietsche ville skapa Über-människan, vill Reinfeldt skapa Unter-människan och Über-staten.
Och även om Merkels förslag om att fördragsändringar kräver folkets samtycke blir verklighet (vilket ter sig troligt, då alla i EU är för utom Reinfeldt), så har ju Moderaterna redan förvandlat den svenska riksdagen till ett Knapptryckarkompani. Och opposition saknas. Kort sagt – Diktaturen är ett faktum. Marknaden är åter glad. Vad tänker Du göra åt det?
Att vänstern inte vunnit mer valframgång när EU ligger i ekonomiska ruiner och massarbetslösheten bland ungdomar har tvåsiffriga tal visar styrkan i högervridningens makt över opinionsbildningen, där media servilt springer högerns ärenden.
Det senaste hjärntvättspåhittet är att Moderaterna påstår, att de gått i spetsen tillsammans med socialdemokraterna för generell välfärd när de i själva verket alltid varit motståndare till den och nu står i begrepp att helt och hållet avskaffa den för att istället införa gästarbetar-Gulag och slavlöner, frizoner och gratisarbete som de sanningsministeriellt sammanfattar som ”Arbetslinjen”.
Gustav Möller avskydde fattigvårdssverige och synen på försäkringstagare som ”bidragstagare”. Välfärden skulle vara generell och solidariskt finansierad via skatten just för att få bort ojämlikheten och den tidigare stigmatiseringen av fattiga, den som Moderaterna nu återinstallerar, genom att kalla solidariskt finansierade försäkringar för ”bidrag” och degraderat kalla försäkringstagarna för ”bidragstagare”.
Dessa lögner har Moderaterna schlingmannskt etablerat som odiskutabla sanningar, trots att de största bidragstagarna är EU, bankerna och alla bonusdirektörerna (som även cashar in på de skattefinansierade EU-bidragen för jordbruk också, då de håller på att omvandla sig från skattefinansierad penningaristokrati till jordägande feodaladel, genom att via dessa astronomiska bailouts från skattebetalarna köpa upp gods, gårdar, mark och herresäten, så att folk även ska bli deras livegna för sin matkonsumtion).
Bankerna och storföretagen över hela Europa har blivit bidragsberoende i så hög grad att realekonomin, tillväxten och den innovativa utvecklingen kollapsat till förmån för den kapitalackumulation, spekulation och uppblåsning av bubblor som utplundringen av välfärden möjliggör, varför eventuell produktion endast kan fungera genom gratisarbete i fortsättningen. Risk finns också att penninghushållningen bryter samman totalt, och en ny feodal medeltid tar vid.
Dock krävs inte de två- och tresiffriga bidragsmiljardtalen tillbaka när bankerna går med vinst igen – för då är de plötsligt åter privatägda, varigenom skattemedelsflödet i pipeline till skatteparadisen åter kopplas på. Finansering, förluster och skulder fortsätter dock vara skattebetalarnas ansvar, i de ”permanenta krisfonder” som Merkel tyskdominant installerar.
Min uppmaning till de kritiskt granskande journalister som snart kommer att friställas av den skattefinansierade statskapitalismen till förmån för mer ”oberoende” videokratiska media blir därför:
Ja, skapa en riktig mediastorm på nätet mot Wahlroos och hans EU-diktatoriska axelmaktskumpaner. Innan deras högerstorm är över oss med full orkanstyrka. Dvs innan det är – för sent.
”På kvällen den 29 januari 2010 är det bal i Wien. Över 2000 personer samlas i det kejserliga palatset Hofburg. Männen bär frack, kvinnorna vida balklänningar. Alla tillhör de rika och framgångsrika inom Europas ultrahöger. På väg till balen är också den svenske miljonären Patrik Brinkmann, 44, en av huvudägarna i prospekteringsföretaget Wiking Mineral.
– Den här balen är av samma klass som Nobelfestligheterna hemma i Sverige, säger han.”
Den folkvalda demokratinvrids samtidigt ur händerna på de nationella parlamenten genom den europeiska terminen, EU2020-strategin, sexpacket och fördragsförändringar i dec 2011, som ger EU makt att styra medlemsländernas budgetar, utan att folket får säga sitt i vare sig nationella val eller folkomröstningar, precis vad som hände när de primekorrumperande högerkrafterna och de högeruppköpta socialdemokraterna drev igenom det gangsterekonomiska Lissabonfördraget över huvudet på befolkningarna på ett grundlagsvidrigt illegitimt sätt 2008.
Pressen säger upp allt fler seriösa journalister, #svpol ockuperas av högerextremismen, det högerextrema hatet grasserar i undervegetationen på nätet och tongivande media högerpolitiseras. Vänstern har ingen stor dagstidning eller medieföretag som för dess talan. De moderatstödjande regeringstrogna alliansägda medieföretagen dominerar, den moderatledda regeringen omvandlar SVT till berlusconsk videokrati, genom att införa förhandsprövning av alla nya program och tjänster, dvs inför regelrätt censur av nationell, licensfinansierad tv, radio och utbildningsradio, alltmedan moderaterna vägrar offentliggöra sina bidragsgivare. Vilka är de?
”Det står nu klart att Aftonbladets stora avslöjande – att Håkan Juholt medvetet skulle ha fuskat med sitt bostadsbidrag – var fel. Värre än så, det var genomfalskt; de regler Håkan Juholt påstods ha brutit mot existerade överhuvudtaget inte. Detta konstaterades också av överåklagaren Björn Ericsson, som därför snabbt la ner sin förundersökning om bedrägeri. Det berodde inte på bevisläget utan på att det helt enkelt inte hade skett något juridiskt fel.
Aftonbladet byggde väsentliga delar av sin journalistik på rykten och anonyma källor. I vissa fall handlade det om ren desinformation. Det mest slående exemplet är de källor som hävdade att Håkan Juholt skulle ha informerats om det (icke-existerande) regelbrottet redan våren 2009, i samband med en internrevision på partikansliet. Detta dementerades med kraft av alla som påstods ha varit inblandade, men Aftonbladet publicerade i alla fall.
Jan Helin, tidningens ansvarige utgivare, har i vanlig ordning försvarat sina publicistiska överväganden med näbbar och klor, men den här gången har han gjort en ovanligt slät figur. ”
Med tanke på den ofattbara hybrismentalitet som omedelbart bredde ut sig hos Moderaterna då opinionsfallet för Juholt efter drevet stod klart finns det anledning att vidare granska vad som egentligen motiverade det massiva mediedrevet mot Juholt.
Det finns också anledning att fråga sig hur ”förtroendemätningarna” som sägs bekräfta ”förtroendetappet” för Juholt efter drevet egentligen gått till.
Så här demagogiskt talar Reinfeldt på den Moderaternas centralstyrda partistämma i Örebro okt 2011 som direkt följde mediedrevet på Håkan Juholt:
”Vi har fullt med energi för att nu också kunna vinna 2014, ett tredje segerval i rad, det är vad vi nu har framför oss [. . .]
Därför var vi i valrörelsen 2006 det enda tydliga regeringsalternativet. I valrörelsen 2010 var vi det enda realistiska regeringsalternativet och mina vänner just nu, ser vi ut att vara det enda regeringsalternativet inför valet 2014”
Att Aftonbladet – den enda S-märkta tidningen – numera har samma ägare som Moderaternas och Svenskt Näringslivs förlängda arm – SVD – står därmed ganska tydligt. Endast 7 % av Aftonbladet ägs av LO, resten av Schibsted som också äger SVD. DN är alliansmärkt, Sydsvenskan, Göteborgsposten. Och SVT ligger alltmer videokratiskt under regeringen.
Med andra ord – oppositionen har ingen stor tidning eller något medieföretag som professionellt för dess talan. Sverige står utan opposition är resultatet, vilket är allvarligt för opinionsbildningen, för att inte säga ödesdigert. Särskilt med tanke på vad grundlagen stadgar om opinionsbildningen som förutsättning för demokratin.
Som ett brev på posten kommer därför också gräsrotsinitiativ som #stuffmoderaternadid och sprider sig som en löpeld på Twitter.
Moderaternas nyspråkliga historieskrivning är inget mindre än hjärntvätt och lögnerna de utspyr är så kväljande falska att man nästan kvävs av dem. Det moderata tonläget skruvades dessutom snabbt upp till övermodiga överljudstoner efter att förtroendet för Juholt ”rasade”, i klar kontrast till det som hördes ljuda vid tiden för höstbudgetens presentation i september, då socialdemokraterna hade knappat igen mycket av det som gått förlorat i och med Primes infiltration av det socialdemokratiska partiet under och efter valrörelsen.
I ljuset av dessa fluktuationer ter sig Primegate som en affär som hamnade alldeles för snabbt i medieskugga. Valrörelsen 2010 borde granskas, med alla dess demoskopidesperata ”förtroendemätningar” som följde på en PSU i maj med 9.000 respondenter som gav de rödgröna segern, liksom Per Schlingmanns ljusskygga verksamhet som PR-general för moderaterna – med politiserade tjänstemän på regeringskansliet.
Att vi inte längre lever i en demokrati står klart, frågan är: Hur korrupt är den protofascistiska SD-stödda diktaturen som Borg, Bildt & Billström alltmer handfast formar med landvater Reinfeldt som galjonsfigur och Schlingmann i kulisserna?
Efter att manipulationerna haft effekt räknar nu Anders Borg kallt med att den neoliberala fraktionen av S tar över, så att man i ”samförstånd” kan genomföra nedmonteringen av trygghetsförsäkringarna, utan några samvetsbetänkligheter om hur det kommer att drabba sjuka, arbetslösa, ungdomar, barn, äldre och arbetsskadade.
Därför går arbetet med Borgs & Bildts paneuropeiska bankakut ‘framåt’ medan arbetet med att förstärka den eurozonsexklusiva EFSF står still, pga ‘oenighet’ mellan de två drakarna Tyskland och Frankrike.
Alla 27 medlemsländer har sagt ja till bankakuten på 100 miljarder euro, vilket innebär att länderna utanför eurozonen åläggs rädda den från kollaps.
Och självklart är Borg & Bildt beredda att gangsterekonomiskt skänka statskassan till Merkel, Nema Problema, då det är just de två som kommit på den huvudlösa idén in the first place:
”But the crisis requires a common solution for the entire European Union [. . .]
Only an EU-wide legal and institutional framework can make markets work in the interest of all Europeans. [. . .]
We have a European, not a eurozone banking system. So we need to find a European solution. [. . .]
We learned then the importance of restoring confidence and that capital injections are vital – if necessary with government money.”
Det är ingen måtta på dessa två hästhandlares ‘recept’ för räddning av de gangsterekonomiska bankerna, så att bankerna kan fortsätta med sin systematiskt grävmaskinistiska plundring av folks plånböcker.
Och Financial Times har nu den dåliga smaken att publicera detta ideologiskt extremhögerpolitiserade utspel som en ekonomisk frälsningsskrift.
Lite längre nedi texten framgår dumheterna med skrämmande tydlighet. Merkels Bill & Bull-bankirer ställer där upp ”villkoren” för att bankerna ska få ännu mer skattepengar till skojardirektörernas bonusar, löner och högriskspekulation samt bubbeluppblåsning inte minst:
”Third, public capital injections warrant public control of bank management, including strict control of dividend policy, bonuses and salaries. This is vital to deter dangerous risk-taking and to ensure public support for using tax-payers’ money.
Fourth, the backstop should operate at arms-length from national governments without political involvement in commercial decisions.”
Hur denna ”strict control of dividend policy, bonuses and salaries” ska kunna utövas ”at arms-length from national governments without political involvement in commercial decisions” framgår naturligtvis inte. Betyget för detta undermåliga hästskojaralster blir således lägre än IG om ni frågar mig.
För att till fullo inse det ‘pan-europeiska’ storhetsvansinnet i all sin grandiost neoliberala stupiditet, så kan vi sen gå till ”trojkan” ECB, EU och IMF och höra vad de säger om det nära förestående räddningspaketet till Grekland:
”Inspektörerna för EU, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF), den så kallade trojkan, rekommenderar en sjätte utbetalning av nödlån till Grekland så snart som möjligt, trots att man stött på ‘extremt oroande’ problem i den grekiska statsförvaltningen, enligt ett utkast till rapport från trojkan till euroländernas regeringar, som Reuters har tagit del av.”
Med gangsterekonomerna Borg & Bildt vid rodret blir det med andra ord mycket hårda åtstramningar i Sverige inom kort. Just när vi kommer att behöva det, pga Borgs passiva arbetsmarknadspolitik, allt mer krympande reformutrymmet som bäst – för en massiv satsning på att mota undan den enormt mycket högre arbetslöshet som väntar i eurokrisens spår – så har dessa båda lurendrejare skänkt bort statskassan till Deutschland.
De riksdagspartier som inte säger ett rungande nej till denna veritabla moderata kupp mot de svenska skattebetalarna och hela vårt land sviker verkligen både Sverige, demokratin, väljarna, välfärden och ekonomin. Lars Calmfors ska vi hellre lyssna på och agera efter än Borg & Bildt. Att skulderna skrivs ned med 50 % och att Grekland lämnar EMU är definitivt bäst för Grekland.
Och att den här mörkblåmoderata marionettregeringen måste avsättas innan Borg & Bildt får sin diktatoriska vilja igenom är inte bara bäst för Sverige utan helt nödvändigt för vår omedelbara överlevnad. Det är verkligen av nöden att övriga riksdagspartier agerar och sätter ett definitivt stopp för den här tvåmannadiktaturen. Annars går vi under på dessa gangsterekonomers egenintressanta diktat.
Ännu ett skäl till att Tyskland tvekar är givetvis, att kan man ro iland med megabluffen att slippa punga ut genom att istället tillgripa samma inomeuropeiska neokolonisation och tvångsarbetsförslavning som tillgreps på 30-talet, med benäget bistånd av medlöparnationen Sverige, så gör man.
Det som ytterligare komplicerar saken är, att det länge ryktats om att amerikanska intressen vill kunna utesluta den credit event som skulle aktiveras vid en italiensk betalningsinställelse då en massa CDS som de sålt som försäkringar mot en sådan då skulle utlösas.
Anders Borg sällar sig nu till några andra von-oben-ariska länders högfärdsministrar när han påstår, att statskonkurserna som snart kommer att äga rum i Grekland, Italien, Portugal och Spanien beror på att de satsat på jobb i offentlig sektor istället för på massivt sänkt restaurangmoms.
Ända sedan PR-ljugande Alliansen tillträdde har det s k Utanförskapet stadigt ökat.
Fördyringen av a-kassan och försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen var massarbetlöshetslinjens Åtgärd nummer 1, som drastiskt ökade förpassningarna till Utanförskapet.
Sedan kom Utsparkandet under glada tillrop i riksdagen av sjuka ur sjukförsäkringen, där tillkom en försvarlig mängd.
Ovanpå det jobbskatteavdragen, som inte skapat ett enda jobb, utan endast gått till att spä på de tre elgiganternas redan gigantiska övervinstkonton, så att tysk och finsk statskassa blivit ännu mer stadd vid kassa och folk fått börja köpa själva maten på kreditkort. Massarbetslösheten och svenskarnas skuldsättning är således lika hög som när Alliansen tillträdde, om inte högre. Och i växande, inte att förglömma.
Därefter inträdde gratisarbetet i Fas 3, som låst in människor permanent i både fattigdom och obotlig långtidsarbetslöshet. Där tillkom slutligen ytterligare tvåsiffriga utökningar av antalet i Utanförskap, ett antal som nu dessutom förbytts i tresiffriga tal.
Och hetsjakten på massarbetslösa som ska leda till att ännu fler sällas till de permanent, obotligt Utanförskapade ska fortsätta, enligt dagens lika huvudlösa budgetförslag. Det tycker således Anders Borg även fortsatt är en riktigt bra idé.
Som grädde på moset kommer alltså till sist då den sämre Skalmanidén om sänkning av restaurangmomsen. Det kommer inte heller att skapa några jobb, därom tvista inte ens de lärde, utan det är helt enkelt bara ytterligare ett litet roligt tidsfördriv, som den här regeringen roar sig med i sin fortsatta lek med skattebetalarnas pengar, som de därmed bekymmerslöst slänger 5 miljarder av, rakt ner i papperskorgen (eller ska vi säga som det är – i pipeline till utlandet). Som inte det räckte, ska McDonalds till och med tillåtas grovprofitera på gymnasisternas undernäring.
Tysklands Merkel, Frankrikes Sarkozy och Sveriges Anders Borg kommer emellertid inom en mycket snar framtid att likt stormfällda stalinstatyer vräkas ner från sina höga bronshästar, då det ju är de som skapat eländet i EU:s perifera länder, vilket därför kommer att slå tillbaka mot dem själva med full rekyl, så fort Grekland m fl ställer in betalningarna.
Det är Tyskland som med sin merkantilistiska låglönepolitik parasiterat på PIIGS-länderna och inte tvärtom. När de tyska och franska bankerna måste rekapitaliseras pga statskonkurserna i de länder de så frikostigt och ansvarslöst injicerat med miljardkrediter för konsumtionslån till köp av tyska exportprodukter, då trillar de med ett brak ner från sina egenhändigt hoptotade neoliberalpiedestaler, om inte folket handgripligen välter ner dem först vill säga.
Och när den svenska fastighetsbubblan brister, och massarbetslösheten griper allt vidare omkring sig, så kommer på samma sätt Anders Borgs totalt ansvarslösa bankfjäskerier för bonusdirektörerna att komma i dagen, så att hela det grandiosa luftslott han med sin passiva massarbetslöshetsskapande finanspolitik för kapitalackumulation och jobblös tillväxt byggt upp, i ett slag förångas.
Kvar blir då endast ekot av hans tomma retorik klingande gällt som en dumdrygt skramlande tunna.
Att (M)aktkåta MP hjälper honom att slutgiltigt krascha svensk ekonomi är för mig obegripligt. Nog för att jag hade mina dubier efter deras uniformt sparrisgröna partikongresstillställning och de Nya språkrörens lama installationstal om enbart skolan, men att de skulle göra oss detta, det trodde jag ändå inte.
Politiken har blivit som Idol. 4 minuter i Rampljuset, det är allt de begär. Sen tar de feta pensionen och går. Efter sig lämnar de ett (M)iljömässig totalkvaddat land, i ekonomiska ruiner dessutom. Då är hela Sverige ett enda stort Utanförskap. Är det det som krävs för att solidariteten ska återfödas och Ansvar utkrävas? Tydligen.
I Yle läser jag av någon nationalekonom följande hisnande okunniga kommentarer till skuldkrisen i PIIGS-länderna:
”Vi står inför en ny situation i världshistorien som ingen kunde förutse. ”
I så fall är nog Holmström den enda som inte kunnat förutse detta. Alla vi andra har för det första sedan länge förstått, inte minst sedan 80-talets klippekonomi, att den skaparkraft med vilken penningkreatörerna genererat förökningsmöjligheter för kapital hade gjort sig bäst som ouppkopplade simuleringar.
För det tredje så är det bara att kasta en hastig blick tillbaka på 30-talet och direkt fånga spegelbilden av nuvarande predikament. 20-talets excesser och spekulationsekonomi följt av det totalitära 30-talets massarbetslöshet och auktoritära folkmordsregimer. Man undrar, är den här nationalekonomen professor – i nationalekonomi? Vad har han läst för något istället för ekonomisk historia, Joakim von Ankas memoarer?
”Holmström upprepar att världskrisen kommit som en total överraskning för nationalekonomerna. Ingen hade trott att man i utvecklade länder skulle få se en kris av de här dimensionerna. Inte ens att studera historien och de ständiga växlingarna mellan goda perioder och recessioner hade varit till någon större hjälp:
– Det här är ingen recession, det är en finanskris av globala proportioner.”
Ja, tvångsupprepar man blint och envist gång på gång det förflutna på grund av enögd debil tro på marknadsreligiös vidskepelse, så blir det en gigantisk spöklik projektion av historien. Sex miljoner förintades i gaslägren. Hur många blir det denna gång, sextio miljoner? Och hur många kommer att dö i det tredje världskriget – civilisationernas kamp? Andra Världskriget dödade 70 miljoner. Blir det 7 miljarder denna gången?
Patienterna hålls på behörigt avstånd med hjälp av ”sjukvårdsupplysningar” på distans per telefon, som motar undan så många som möjligt från vårdcentralen. Gud förbjude om de ändå ger sig iväg till akuten. Där kan de bli stoppade i dörren, även om de är döende.
Hellre än att staten eller det ”allmänna” betalar ut ett enda litet ruttet svinöre för mycket (annat än till Ingvar Kamprad,rysk maffia och andra riskkapitalister och investmentbolag som översköljs av skattemiljarder fvb till skatteparadis) så ska folk döden dö. Sjuka, vårdbehövande, arbetslösa, fattiga ses som ”svaga” ”bidragstagare” som lika gärna kan dö, eller dödas.
De krigar i Libyen på den grunden att en härskare krigar mot den egna befolkningen. Själva sysslar de bara med det Nya folkmordet mot den egna befolkningen, och det stavas utförsäkringar och avregleringar.
Jag kommer att bli mer än besviken om inte Tomas Ramberg ställer Anders Borg ordentligt mot väggen om ideologi och människosyn i lördagsintervjun på påskafton (!). Och naturligtvis också ställer envist kritiska frågor och följdfrågor om ultrahögerns anti-demokratiska EU, som just nu styrs av det fascistoida Ungern, vilket redan kommit till uttryck i flera av regeringens beslut och initiativ.
Citat: ”Regeringen välkomnar en diskussion om Europa2020-strategins genomförande inom ramen för den europeiska terminen. Diskussionen vid rådsmötet utgör EPSCOs möjlighet att lämna sitt bidrag till Europeiska rådet i fråga om Europa 2020-strategins genomförande på sysselsättningsområdet.”
Se även Regeringskansliet – Ulf Kristerssons replik: ”Jag litar på Försäkringskassans medarbetare” – Citat: ”Försäkringskassan har de senaste åren genomfört flera stora och viktiga förbättringar. Resan har gått från 21 självständiga lokala kassor till Försäkringskassan som nationell och sammanhållen myndighet. Från väldig geografisk variation i enskilda beslut till mycket mer av rättsäkerhet och likhet över landet.”
HÄR söker du handlingar om du vill veta vad Europeiska Unionens råd håller på med (på regeringens hemsida finns ofta handlingar med nummer på handlingar som du istället kan finna här om du vill läsa i klartext – använd dig av beteckningarna som finns i regeringens handlingar på regeringskansliet).
Nemokrati 
