Etikettarkiv: bibliotek

Tegelstenskrafter i monumentalformat

På ett sätt upplevde jag, att litteraturen lyste med sin frånvaro på årets Bokmässa. I seminarieprogrammet trängdes utilitaristiskt didaktiska rubriker som förvandlade mina fötter till stumma block av bly som man aldrig någonsin skulle orka släpa med sig till programpunktens lokalitet.

Det kändes ibland som straffkommenderingar folk måste tvångsta sig till på jobbet (annars får de inte åka), snarare än en fest för litteraturen som konstart, som ju mycket riktigt inte heller har någon plats i Björklunds kulturrevolutionära program för Sverige. Där kultur, humaniora och kritisk samhällsvetenskap rensas ut till förmån för matematik, teknik och NO i en tid när branscher som verkstad, stål, järn och bygg bryter samman inför våra ögon. Så huvudlöst kulturfientlig är den här regeringen således.

Många lyssnar på…

…prat om eurokris med Göran Greider och Johan Norberg….

…och på Martin Schibbye och Johan Persson som pratar om pressfrihet.

I R2 Rum för Poesi möttes man av Christer Hermanssons skämtsamhet av sämre sorterns Office-kaliber, som inte ens nådde  till stå-upp-nivå. Giannina Braschi kändes vilsekommet poetisk i den medietillvända snacksalighetens marknadstempel.

Giannina Braschi från Puerto Rico/New York.

Stapelvarufabrikanterna som spottar ur sig enligt mängdprincipen kändes, jämte spökskrifterna, också alltför väl representerade. Hur låga kvalitetskrav man än har måste man tillstå att en bred strömfåra i denna veritabla deckar- och måbättre-godaråd-gördetsjälv-bokflod utgörs av dött språkslam som borde filtreras finare för att ge plats åt andra stim.

När det gäller skönlitteraturen som tilläts komma till tals intog givetvis Merethe Lindström en välförtjänt centralplats. Apropå sin novell Kyssen liknade hon på eftertänksamt frammejlad prosa det avtryck en kyss kan göra i en människas liv vid det avtryck en bok kan göra på läsaren.

Merethe Lindström. Nordiska Rådets Litteraturpris 2012.

I övrigt valde jag att lyssna på två nestorer: Lars Gustafsson och P O Enquist. Inte för att jag gillar Lars Gustavsson särskilt bäst men han är ändå en riktig författare. P O Enquist som jag däremot gillar likaså. Hans Livläkarens besök är ett stycke utsökt skönlitteratur av ett slag som verkar vara på utdöende för att ersättas av fokus på egomaniska böcker som Knausgårds tegelstenar i monumentalformat.

Karin Olsson med Lars Gustafsson och P O Enquist. Om Författarskap och åldrande.

Tur då, att monterprogrammet bjuder på intressanta utställare med en sådan mångfald att här finns något för precis alla intresseinriktningar och kvalitetsmått, inte minst tack vare folkrörelsernas ideellt arbetande kämpar för det fria ordet och litteraturskatten.

Monter. Bokmässan 2012.

Vi bör betänka vad som händer när dessa ideella krafter också diminuerar för att ersättas av tegelstenskrafter i monumentalformat.

Kulturskymning 2012.

(Ovan målning stod utställd i vestibulen under Bokmässan på hotell Gothia Towers invid Westcoast restaurang & bar, kunde tyvärr ej finna namn på konstnären och titel på verket)

Kulturskymningen 2012 sker således under en varvskris i monumentalformat. Hela Europas postindustriella sönderrostat försenade trauma är över oss, för att inte säga hela världens. I det läget är konsumism inte lösningen, som Nina Björk så riktigt påpekade. Utan kraftigt omfördelad rikedom, sänkt arbetstid, mer offentlig konsumtion, energiomställning osv.

Inte minst – mer kultur. Innan analfabetismen tar ett grepp om kontinenten pga en ofantlig nedmontering av omistliga värden.

Se tidigare bloggposter: Boken som stapelvara och kvällstidningsjournalisten som författareTänk analogtDet Nya Riket: Anti-kulturnationenBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillSlimmade organisationer, just-in-time och New Public ManagementVad skulle vi göra utan dom som inte sover om natten?, Litteratur ej språkkonstTredje på listan – Leonard Cohen Old IdeasManu Chao!En Folkrörelse, En Konst, Ett Folkparti!Konst innanför ramarna tycker kulturministern, Satsa på Solbilar, IT, Offentlig Konsumtion, Kultur & MatSkattepengar på export?,

Läs: SVD – Borgs åtstramning säljs som satsning, SVT – V: 9 miljarder till skolan, DN- Så skrevs boken om Margot, SVT – Världens största korallrev har halverats på 27 år, WSJ – EU Report Urges Safer Nuclear Controls, DN – Han lärde Persbrandt skjuta rättDN- Har vapen av alla möjliga sorter, DN – Höjdpunkterna från Bokmässan, DN – Se alla seminarier, DN – 90 000 på BokmässanSVD – S lägger förslag mot bättre vetande, SVD – Nu höjer vi lärarlönerna i Stockholm, DN – Ask sätter stopp för granskning av Säpo, DN – S vill satsa 110 miljoner på läxhjälp i grundskolan, SVT – Hovrätten: Lärare ska inte alls ”tåla lite våld”, SVT – Åklagare fryser pengar i Teliahärvan i UzbekistanSVT – Tar längre timeout efter Tintindebatt, GP – V anmäler Ask efter granskningsstoppGP – Assangeaffären bakom nätattacker, DNExpressen – S-politik återgång till bidragslinjen, SR Ekot,  AB 123Dala-demokraten 123SVT 1,2Värmlands folkbladNorrländska socialdemokratenArbetarbladet 123DN 12Expr 12DagbladetSvD 12345GP 12Piteå-tidningenRoD 12,Folkbladet

Tack till Ett hjärta Rött för tips medialänkar ❤

Bloggar: Ett hjärta Rött – Borgs budgetretorik – en stor bluffAB – Anders Borgs bluff om a-kassan, annarkia, Görans bagateller och tankar – Om en svagt åtstramande statsbudget, bloggaren KAS, Lyrans noblesstrio – Förslag på Nobelpristagare, SVD – Ledarblogg – Framgång är inget skäl att slösa, Högbergs tankar – Dutt-politik, Annikas litteratur- och kulturblogg – Bokbloggsjerka, Kulturmagazinet Kulturbloggen, Boktjuven, Schitzo-Cookie’s Bokblogg, Boktokig, Böcker, böcker, böcker, …med näsan i en bok…, Olika sidor, Alla har en bok inom sig, Cecilia Blankens, Anne-Marie Körling, Mr Myself and I,

Nina Hagen – Med en Röst från Andra Sidan

File:Nina Hagen.jpg

Nina Hagen besökte som bekant årets Bokmässa, och hennes framträdande var både märkvärdigt och märkbart.

Munderad som en levande voodoo-docka intar hon demoniskt seminariescenen och tar snabbt kommandot över intervjun från GP:s kulturutsände som tror att han kommit för att hålla i ett samtal med henne.

Med en röst från andra sidan trummar hon ut sitt kristna kärleksbudskap för att avsluta hela sin raspigt rappade predikan genom att greppa gitarren och dra av ett par egna gosplar i rock n roll-takt.

Hon berättar engagerande om tillvaron som ung pionjär och sångerska i barndomens DDR, där tillvaron tar sig åtskilliga Kafka-vändningar, bl a genom att hon får bevittna sin mammas självmordsförsök, blir lämnad av sin första kärlek och tar LSD, och ber då Gud om att befria henne från mardrömmen som händelserna och drogen försatt henne i.

Hennes mamma var klok nog att skicka henne för tröst hos en farmor, som var djupt troende och bibringade Nina åter den tro, det hopp och den kärlek som de skakande händelserna rubbat hos henne.

När hon då sitter fast i drogens grepp och misär, så ber hon därför till Gud om att befria henne från det lidande som hon befinner sig i. Och Gud svarar: Det ska jag göra men först måste du dö.

Då går Nina med på det, och slungas därefter in i en extrasensorisk upplevelse där hon kan se allt och sig själv utifrån, och denna katharsis-tripp ledde till att hon tillfrisknade från både drogen, sin depression och lust att dö.

Efter sin inledande existentiella bekännelse för hur hon kom fram till sin tro på Gud som inte lämnat henne sen dess, övergår hon till själva epiken.

Om hur hon tog ställning politiskt mot regimen och för sin styvfar Wolf Bierman när han nekades inresa till DDR, pga sina politiskt frispråkiga sånger mot diktaturen. När hon inte med protester lyckas få in honom i landet igen bestämde hon sig för att också själv emigrera – till Västberlin, vilket hon gör tillsammans med sin mamma.

Hon kommer sedan till London och kliver rakt in i punkens födelse som dess självklara drottning. The rest is history.

Från en sensationell undergroundtillvaro till en annan skulle man kunna säga. För att göra en lång historia kort kan jag meddela, att hennes framförande på Bokmässan, med röst som från en avgrundsdjup eldbrunn, så lyckas hon – trots att hon bara timmar tidigare blivit gripen och kroppsvisiterad av den svenska tullen på ett djupt kränkande sätt – med konststycket att skänka publiken en märkbar värme och humor, som strömmar ut från hennes spirituella ordflöde, med vilket hon diaboliskt gisslar allt från sin forne guru Babaji till George Bush med svavel som heter duga.

Man känner sig upprymd och går därifrån med både hopp, kärlek och en återupprättad tro på människan och världen, tro det eller ej.

Sen är det bara att gå vidare till en kopp kaffe och Happy, Happy så är dagen gjord.

Läs: GP – Nina Hagen om Jesus och LSDGP – Kvinnlig artist kroppsvisiterad, Amazon.com – Nina Hagen – ”Bekentnisse”, Expressen – Nina Lekander: Nina Hagen: Bekännelser, GP Malin Lindroth – Nina Hagen – Bekännelser (Verbum), Bok & Bibliotek – Nina Hagens bekännelser, AB – Nina Hagen: Bekännelser, Bok & Bibliotek – Punkikon har intagit Bokmässan, GT – Nina Hagen kommer till Bokmässan, Expressen/GT – Höst på tyska, SVT Babel från Bokmässan, SR – Bokmässan introducerar en ny generation tyskspråkiga författareSydsvenskan – Inbyggs soluppgång bortom skilsmässan, GP Bok – Helena von Zweigbergk – Anna och Mats bor inte här längre, Katarina Wennstam, Maria Sveland – Happy, happy – en bok om skilsmässa, DN – Happy, happy – en bok om skilsmässor, Sydsvenskan – Lyckliga slut, SVD – Den nya skiljelinjen, AB, AB – Kaffe gör dig lyckligare, AB – Här är nya Facebook, GP – Journalist greps på Bokmässan, AB – Diskrimineringen är helt oförsvarlig, Sourze – Recension av Stefan Whilde: Nina Hagens bekännelser

Bloggar: En bokcirkel för alla – Digital närvaro på Bokmässan – en utvärdering, Cecilia Malmström – Trångt och givande på Bokmässan, Elsa Elle – 11 bilder från Bokmässan, GP blogg – Bokmässan över för i år, Axess – Sextrakasserier på Bokmässan?, Makthavare – Bokmässan slut för i år, DN – Bokmässan – en summering, SVT – Skilsmässobok retar upp, SVD – Mansroll i fritt fall, GP – Bokmässan vidgar vyer, SVD – Högtidligt om Bokmässan i medierna, Amanda Schulman – Herregud!!!,  Amanda Schulman – Oj, vilket liv det blev!

Bilden överst på Nina Hagen hämtad från Wikipedia – By Christliches Medienmagazin pro (Flickr: Nina Hagen)

[CC-BY-2.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Gangsterekonomin rasar samman

Problem med luftslottsbyggande politiker som Anders Borg är att de ljuger hela tiden. Sverige är snart bankrutt och det har han givetvis vetat om hela tiden.

Vi lever i en spekulationsekonomi där signumet är konsumtion på kredit.  Hushållens alla pengar går nämligen till bankerna och elbolagen pga de uppblåsta fastighetspriserna och den avreglerade elmarknaden så att annan konsumtion tas på kreditkort med skyhöga räntor (så får bankerna in ännu lite mer pengar).

Övervinsterna går också rakt in i tysk och finsk statskassa (EON och Fortum), inte minst med hjälp av allsköns luftfakturerade ständigt höjda avgifter fast kunden beträffande bankerna gör jobbet själv via datorn, respektive beträffande elbolagen med hjälp av nätavgifter, som faktureras flera gånger om för ett underhåll som gjordes för många år sen, av ett nät som ändå aldrig tycks fungera optimalt, åtminstone inte när det skulle behövas, varpå man nog måste debitera lite till.

Bankerna lånar i sin tur upp 1500 miljarder kronor i dollar (pga att oligarkiska emerging muller-markets endast tar dollar) som de sen lånar ut till luftslott, som sen rasar och vi får baila ut dem, samtidigt som de har våra hus som sina säkerheter.

Man har till och med sett så korkade kommentarer som att människor tycker Bo Lundgren är ‘fantastisk’, och liknande, som gör vinst när han omvandlar valutareserven till dollar, men den enda anledningen till att han gör det är, för att bankerna kräver att vi skattebetalare håller en valutareserv på 300 miljarder i dollar, så att vi kan baila ut dem närhelst deras högriskspekulation i luftslott i Baltikum och kanske spökstäder i Kina, evaporerar. Det handlar om spekulation med summor motsvarande halva Sveriges BNP och drygt hela statskassan, som därför snart går i KK.

Det här som vissa högst oinformerade dåraktigt pratar om – Borgs ”goda statsfinanser” – är endast en fasad, liksom de Nya Moderaterna endast är en fasad, precis som de luftslott som bankerna högriskspekulerat i på de ”emerging markets”, som i själva verket aldrig dyker upp, också är fasader, bakom vilka oligarklåntagarna och deras mellanhänder i bankvärlden bryr sig föga om ifall de kan betala tillbaka gigantlånen. Bara alla får pengar (dollar) i handen, bankdirektörerna och riskskapitalisterna höjda löner och bonusar mitt under brinnande finanskris och naturligtvis även pensionsavtal på 250 miljoner kronor vardera, så att de kan sluta jobba for ever och åka jorden runt flera gånger om.

Resten av kulorna för att upprätthålla fasaden på luftslottet bakom vilken den mellanstora skalbolagsaffär som heter Sverige äger rum, har Borg & Co anskaffat genom att sälja ut statliga kassakor. När de pengarna är slut så är de verkligen putz weck, finito, och då kommer vi inte att kunna låna ett nickel nånstans, på grund av den globala finanskris, som neoliberalismens blinda tro på egenintressets monstruösa girighet återigen drivit in oss i.

Lagom till Sverige kommer att behöva be IMF på sina bara knän om räddning, kommer det inte att finnas någon att få, ej heller kommer några offentliga verksamheter finnas kvar, där folk kan jobba för allt är utsålt till vrakpris av den moderatledda regeringen just då fastighetspriserna rasar samman som korthus, och en ännu större massarbetslöshet utbryter, när eurozonen faller, vilket sker mycket snart.

Problemet är den jobblösa tillväxten där all ”produktion” flyttats till låglöneländer, men även i Kina är den konstlade produktionen ett problem. Istället för att pengar går till människors behov, så bygger man spökstäder, allt medan många nästan svälter. Allt handlar bara om kapitalackumulation till de absolut rikaste som lever overkliga liv där de pendlar mellan sina (grekiska?) öar, lyxbåtar och egendomar världen över, med stopp då och då för att tanka pengar i skatteparadiset där de gömt undan pengarna och skattepengarna de roffat, på bekostnad av alla andra. Resten av människorna struntar man kort sagt helt och hållet i. Då blir det #ukriots för att foket i de urbana krigszonerna vet att de är lämnade åt sitt öde, berövade all samhällsservice, och att de rika har sjappat med pengarna.

Som sagt, 1500 miljarder kronor i dollar att betala tillbaka till internationella långivare med skyhöga räntor (svenska banker börjar redan känna av ”påtaglig” likviditetsbrits) blir dyrt för skattebetalarna (300 miljarder ur valutareserven och ännu mer ur budgeten).

Vad som sen kommer att ske är, att de rika barrikarderar sig och ropar på vapenmakt för att försvara de skattepengar de bluffat till sig från befolkningarna, men tillräckligt många lurade måste finnas kvar för att de ska slippa ställas till svars och dela med sig. Det är därför som Anders Borg måste stå i tv varje kväll och prata som en lätt rastlös automat, om Sveriges ”goda statsfinanser”.

Dessutom – Siemens och andra tyska ”bjässar” ”badar i pengar” -som de tjänat på PIIGS-ländernas konsumtion på kredit (som tyska och franska banker i sin tur tjänat multum på men vägrar stå för, när det börja handla om kreditförluster så ska istället IMF, ECB och EUbetala, särskilt IMF för där tvingas alla länder, även icke euroländer såsom Sverige bidra, vilket Tysklands Merkel som koloniserar Sverige helst ser) – men de investerar inte i jobb i EU.

Istället går 40 % av de tyska ”bjässarnas” investeringar till Kina & säkert pumpas mycket också in i just de spökstäder där ingen bor, de tomma affärer där ingen handlar, i väntan på en ”uppgång” som aldrig kommer, eller kanske för att de fungerar som penningtvättautomater.

Av den anledningen råder i EU en permanent massarbetslöshet, som dessutom, i takt med avregleringarna som fyller på det internationella jetsetets kassor med jämna mellanrum, växer än mer.

Och det som verkligen inte är ok är att ingen talar om hur det ligger till för ”svenska folket” (om bankernas högriskspekulation och skyhöga utlåning till emerging markets i dollar).

Detta känner Riksbanken sen länge till och tal har till och med hållits på banker om detta, men det sägs inte i nyheterna, inte på tv, och, framför allt uttalas det inte av Anders Borg till svenska folket så att de får veta hur det egentligen är ställt. Till en patient som endast har sekunder kvar i livet önskar han med ett strävt knappt synbart leende på läpparna ett riktigt långt och strävsamt liv.

Så det är verkligen en skam tycker jag, att han inte informerar hur illa det är, för det vet han naturligtvis mycket väl om, och har vetat länge dessutom, och det är inte alla som läser Cervenkas artiklar i SVD, och verkligen inte mina och andras långa tirader heller. Allra minst läser väl folk sånt som vice riksbankschefen Lars Nybergs tal på Handelsbanken 2011-05-17.

För det är ju skandalöst att inte bankerna lånar ut för jobb och investeringar i Sverige när vi har massarbetslöshet. Ska svenska skattebetalare vara med och baila ut bankerna varje gång deras högriskspekulation på oligarkiska emerging luftslotts markets slår fel, vilket den gör titt som tätt (senast i Baltikum, och under bankkrisen – eftersom det naturligtvis inte är meningen att någon ny marknad nånsin ska ‘dyka upp’ utan endast utgöra fasad bakom vilken den riktiga skalbolagsaffären kan äga rum), så ska en betydande del utlåning ske till produktiva investeringar i Sverige, vilket inte sker.

Istället har bankerna bara lånat ut för att blåsa upp fastighetsbubblan, vilket i sin tur har blåst upp boendekostnaderna för ”svenska folket” till slavdrivande dimensioner. Samtidigt som ingen sparränta gives.

Som i ett riktigt U-land och en riktig Världsbank handlar det om att göda sig lukrativt på andras evighetslånga och djupa skuldsättning. Eller, som ett Hjärta Rött brukar påminna om – ”Det är du som ska ro”

Dr Mabuse, der Spielr (Dr Mabuse, the Gambler), Fritz Lang, 1922

Läs: DN- Borg reviderar ner prognosen ”påtagligt”, Expressen – Reinfeldts hårda ord till Grekland, Expressen – Skyll inte upploppen på David Cameron, SVD – Brittiska regeringen vill begränsa sociala medier, SVD – Massiv polisnärvaro runtom i England, DN – SMHI bäst på rätt väder, AB – Klyftor i hela Storbritannien, AB – Bråkmakarna är inte hela svaret, SVT – ”Mitt land dör – det är fruktansvärt, SVT – Stefan nekas hjälp – trots CP-skadan, SVT – Skuldkrisen närmar sig Sverige (min anm: Den har varit här hela tiden), SVT – TV: Camerons nya hårda linje 

Se tidigare bloggposter: Slöseriet med stort S sker inte under politikerveckan i Almedalen, utan i de slutna Coreper-rummens EU, IMF, ECB, EFSF och ESMSpekulerar bankerna i Baltikum igen?Gangsterekonomin III eller Varför Sverige måste återinföra valutarestriktionerGangsterekonomi och global diktatur – Yttrandefriheten avskaffasHur höga blir skadestånden i Morgondagens dom – mot Kvartalskapitalismen?Fredrik i Rymden, Jan i det Blå och lillflickan (M)aud i drömmarnas världÄr inte Nattväktarstaten en Polisstat?, EN Vansinnets röst överröstar VälfärdenThe Trickle-down Ideology of Greed & Self InterestThe Psychogeography of Tottenham – or the Landscape of MemoryDemokrati – Hårkors och bombmattor?, Revolution = Ekonomisk stabilitet?,  Tea Party tog hem spelet – glöm återhämtningen1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärdenVilka signaler ger en migrationsminister som utvisar romer på orätta grunder?Uppdatering – Anders Behring Breivik, Högerextrem Terrorist”30 gyllene år” för Företagen – den värsta Rovdriften i Mannaminne

Cameron lutar sig mot de Högerextrema för säkerhet

Vad Cameron gör med sina auktoritära utspel kan jämföras med Jens Stoltenbergs reaktioner när 68 av hans Arbejderpartis unga kallblodigt mördas av en högerextrem hatisk EDL-anknuten terrorist och politisk massmördare. ”Vi ska möta hatet med mer kärlek, mer öppenhet, mer demokrati” var Stoltenbergs omedelbara reaktion.

När Cameron reagerar med ryggmärgen låter han som en löjlig liten diktator.

Men med det, av honom själv, hårt nedbantade polisväsende, som austerity-England, till förmån för de rikas orubbade roffande, tillhandahåller, innebär vad Cameronmusen nu ryter ut, att han med öppen hand välkomnar de högerextrema – som blixtsnabbt utnyttjar situationen och bildar medborgargarden – som baseballträ-garanter för ”säkerheten” i landet.

Så mycket för den tunna fernissan demokrati och civiliserat beteende från en ynkedom till ledare, som enligt många bedömare även lämnar en hel del i övrigt att önska vad gäller acceptabel moral och skrupler.

Av skräck för medelklassens obehärskade raseri lovar Bernanke fryst ränta i två år. Den dag de allra flesta utsätts svårt för austerity och medelklassen hotas på allvar, vilken redan har inträffat i Englands fall, då går raseriet och reaktionerna inte länge att stävja. Sånt känner Bernanke till, men tydligen inte Cameron, hos vilken det viktiga istället är to keep a stupid stiffer upper lip.

Istället för att lyssna och försöka skapa dialog, försätter Cameron istället alla i skräck för vad de högerextrema kan ta sig till, men han vinner knappast äkta sympatier bland de 750 000 stats- och offentliganställda, akademiker, lärare, förskollärare, föreläsare vid universiteten osv som nyss tågade ut mangrant och strejkade: nämligen just de, som EDL-huliganerna och andra högerextrema med Breiviks föga polerade fjordmanspråk säkerligen kallar ”kulturmarxisterna” (vilka enligt Breivik alltså allesammans skulle avrättas). Det blir därmed tydliggjort att icke-ledare som Cameron utan att blinka gör sig till fiende gentemot en stor och bärande del av den egna befolkningen och vänder den ryggen för att istället luta sig mot Gatans verkliga parlament.

Det oundvikliga resultatet blir då alltså antingen revolution, eller så utvecklas de högerextrema medborgargardena till den nya rasistregeringen som vad än Cameron säger om det (troligen inte mycket), börjar deportera eller bruka våld mot stora mängder med människor – det är bara att välja. En satiriker publicerade ett Öppet brev till Camerons föräldrar, med den lättbegripliga piken riktad mot de korrupta politiker som nu tar sig brösttoner som de inte bryr sig om konsekvenserna av.

När banker har fått miljarder i räddningspaket och dess VD:ar och diverse anknutna profitörer obekymrat fortsatt höja sina mångmiljonlöner, bonusar och 250-miljoners pensionsavtal, mitt under brinnande finanskris, då är det minst sagt underligt, att inte politikerna som möjliggjort detta med skattebetalarnas pengar, öppnar upp för mer förslag, som innebär att de rika i denna svåra stund nu också måste bidra, och inte bara den hårt skuldsatta medelklassen och de sämst ställda i samhället.

De som i sten vägrar höja skatter är trots allt bara en liten, om än högljudd och, i USA vapenfixerad, minoritet – Teapartyrörelsen. Att det ska sitta så hårt inne att dela med sig lite till samhällets fattiga och den arbetande men i stora stycken också neoliberalt och avreglerat arbetslösa medelklassen bådar inte för en fredlig utveckling.

Den marknadsfundamentalismens girighet som makthavare inom den politiska och ekonomiska eliten hållit sig med är astronomisk och har försatt världen i krasch gång på gång. Ojämligheterna måste helt enkelt jämnas ut mer, annars blir det konfrontation, av ett eller annat slag.

Läs: The New York Times – Cameron’s Broken Windows,

Se tidigare bloggposter: Är inte Nattväktarstaten en Polisstat?, EN Vansinnets röst överröstar VälfärdenThe Trickle-down Ideology of Greed & Self InterestThe Psychogeography of Tottenham – or the Landscape of MemoryDemokrati – Hårkors och bombmattor?Tea Party tog hem spelet – glöm återhämtningen1500 miljarder kronor – De svenska bankernas upplåning i utländsk valuta är ett Jättehot mot välfärdenVilka signaler ger en migrationsminister som utvisar romer på orätta grunder?Uppdatering – Anders Behring Breivik, Högerextrem Terrorist

Se också – DI – Riksbanken synar bankernas lånerisk, SVT – Skuldkrisen närmar sig SverigeExpressen – Reinfeldts hårda ord till Grekland, AB – Klyftor i hela Storbritannien, DN – Borg reviderar ner prognosen ”påtagligt”, SVD – Massiv polisnärvaro runtom i England, SVT – Stefan nekas hjälp – trots CP-skadan, Reuters – Spending cuts, police lay behind UK riot, locals say, E-kuriren – Tidigare Sverigedemokrat fick terrormanifest

Bloggar: Jämlikhetsanden – Norge och Storbritannien – två sidor av samma mynt?, Röda Berget, Radikalen – Att skjuta sig fram till lösningen, Copyriot – Europas två extremhögrar, Deepedition – Internets frihet på spel igen, Badlands hyena, Flute-tankar, Röda Malmö, Alliansfritt Sverige, SVT DebattLena Sommestad – Ojämlikhetens pris, SVT – Lärare i nätupprop – Hennes krav på Björklund: Högre löner, färre elever

Hur ska skolan integreras i informationssamhället?

Läraren Fredrik Karlsson skriver att skolan bara blir bättre och bättre. Han menar att målstyrningen varit till gagn för eleverna och deras kunskapsinhämtning. Jag vet inte riktigt om jag håller med.

Det här att man inte bara ska lära sig rabbla meningslösa fakta utan sammanhang är ju en självklarhet.  Samtidigt finns det något bolognabulimiskt i hela tänket. När man nu läser kursbeskrivningarna för universitetet så tar det väldigt lång tid innan man kommer fram till själva innehållet.

En lång automatisk skrift bestående av färdigheter, mål och förhållningssätt måste först scrollas. Av konkurrensskäl finns oftast inte litteraturlistan med. Den får adepten se först efter antagning till kursen. Det handlar om att kunskap blivit en vara som man vill låsa in i ett kassaskåp, för att öppna det krävs pengar eller de efterfrågade hopskrapade betygspoängen.

I samma riktning är nätet på väg att utvecklas. Google – detta ovärderliga redskap är under attack. Inte nog med det, folkbildningen som tillgängliggjorts genom de allmänna biblioteken hotas också av nedmontering eller kommersialisering.

Säger någon ABF så riskerar ett hånskratt att upplåtas.

Ur den aspekten är kunskapen och bildningsnivån hotad från alla håll och kanter. Den guldålder vi fått vara delaktiga i under nätets barndom är snart förbi. Och det är mycket olyckligt. Betaltjänster och appar – man vill sätta lås och bom på kunskap.

Det garanterar en dystopisk, högerpopulistisk utveckling i riktning mot ökat våld, när vad som istället borde ske är att bibehålla det öppna nätet och istället integrera skolan med det.

Ett bra sätt att avmekanisera både faktainhämtningen och de fyra f-en vore att låta eleverna och klasserna driva sina egna bloggar i olika ämnen samt att ha skoltidning på nätet. På det sättet skulle de lära sig mycket, både vad gäller språk, historia och sina ämnen, samtidigt som de interagerar med andra i sociala media, följer med i debatten, påverkar, diskuterar och vidgar sin referensram.

Nästa steg borde vara, att lära alla elever att skriva kod, bli skriv-, rit- och läskunniga i informationssamhället. Det borde införas som kärnämne omedelbart.

Se tidigare bloggposter: Tänk analogtBränn inte biblioteket i Alexandria en gång tillEn Ny Prop. i Demokratins blodomlopp: Anti-demokratiska universitetDet Nya Riket: Anti-kulturnationen  

Läs: SVD – Sarkozy vill ha mer kontroll över nätet, SR Ekot – Regleringar för Internet på G8:s dagordning,  HAX,

Dagens rekommenderade länk – Pappas pojke?

Magnus Ljunggren är professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet. När jag läste Magnus Ljunggrens artikel Pappas pojke?” i Expressen så fick jag en chock. Om det som står i den är sant, så måste vi alla läsa den mycket noggrant, och ta omedelbart avstånd.

Inte från WikiLeaks avslöjanden, utan från Julian Assange, vilket dock inte betyder att han skall lämnas ut för avrättning på Pentagons order, inte heller att han skall gå fri från åtal för olaga tvång/våldtäkt mot de två kvinnor som polisanmälde honom för sexbrott. Det betyder inte heller att USA:s olagliga krig mot Irak plötsligt blir lagligt, inte heller att nedskjutningen av Reuters journalister raskt får godkänt eller att det är grönt ljus för stater och företag att strypa yttrandefriheten på nätet, och göra gemensam sak med Kina i det avseendet:

Wikileaks Johannes Wahlström är son till en ökänd antisemit som sprider dokumenten i Ryssland. Magnus Ljunggren ställer kritiska frågor om Julian Assanges två svenska språkrör. Johannes Wahlström befinner sig just nu i vår medievärlds centrum. Det är han som har slussat ut Julian Assanges Wikileaksavslöjanden till press och Sveriges Television. I onsdags avslutades en rysk-svensk journalistkonferens i Moskva som under två dagar diskuterat xenofobi i massmedier och en fri press. Den ingår i ett projekt som stöds av Svenska institutet, med just Wahlström i en central position. [. . .]

Redan 2005 väckte Wahlström uppseende genom att i Ordfront magasin påstå att Israel – inte minst via Bonniers – behärskar svenska medier. Hans artikel befanns vara grovt antisemitisk och chefredaktören Johan Berggren tvangs be om ursäkt och avsäga sig hans fortsatta medverkan.

Wahlström har en påhejare som i svenska och ryska nätinlägg understödjer hans verksamhet. Det är hans egen far som följer honom som en skuggaoch som också har nära relationer med Assange. Fadern är i själva verket en av världens mest ökända antisemiter. Han har uppträtt under minst sex olika namn. Under uppväxten i sovjetiska Novosibirsk hette han Izrail Schmerler.

I egenskap av jude tog han sig 1969 till Israel. 1984 kom han till Sverige som Israel Shamir. Han blev svensk medborgare 1992. Under åren 2001–2005 kallade han sig här Jöran Jermas, sedan förvandlade han sig i folkbokföringen till Adam Ermash. Internationellt är han fortfarande Israel Shamir. Han har haft en rad olika adresser i världen, mest i Israel och Ryssland. I början av 2000-talet antog han den ortodoxa tron.

Som Israel Shamir medverkar denne kameleont regelbundet i de ryska ‘rödbrunas’ veckoblad Zavtra, på en gång nationalistiskt, stalinistiskt och militant judefientligt.”

Hur illa mår ni? Detta påminner, när det gäller kringflackandet och de ömsom högerextrema, ömsom stalinistiska judefientliga åsikterna på ett kusligt sätt om den svenske samhällskritiske men kameleontiske författare som härjade i Sverige, och reste runt i Sovjet, USA, Tyskland och England i världens ekonomiska ruiner på 20- och 30-talet, uppträdande under en mängd olika pseudonymer, och som sedermera blev öppet antisemitisk och övergick till nazismen, Gustaf Ericsson. Gunnar Petersson har skrivit en utmärkt bok om honom (utkom förresten på Ordfront): Mannen som kom tillbaka från de döda (Ordfront 2000) och så här står det på baksidestexten:

Gustaf Ericsson ansågs en gång vara en av Sveriges mest lovande författare. Hans roman ”Mannen som du dödat” blev en storsäljare och han låg även bakom den kanske första riktiga litterära medieskandalen när han i samband med utgivningen fingerade sitt eget självmord. Men redan då hade något börjat gå fel i Ericssons liv och tänkande. Samhällskritiken och upprorsandan, som varit hans livslust, spårade ur.

I sin ungdom var han kommunist och yrkesrevolutionär men också globetrotter, stumfilmsstatist och världsreporter. Under trettiotalet fångades han av nazismen och hans skrifter blev därefter allt mer antisemitiska. Under andra världskriget blev han spion och landsförrädare.”

När det gäller stalkingen som äger rum mot de båda kvinnorna som anmält Julian Assange för våldtäkt, så finns en betrodd länk om de fakta som föreligger hos Dagens Konflikt, för det är ju fruktansvärt om kvinnorna ska bjästaförföljas för att de anmält en våldtäkt: ”Grunderna i anklagelserna mot Assange”. Samtidigt är det viktigt att även ta i beaktande den plötsliga nit som rättsväsendet nu visar sig i stånd till när det gäller att agera i ett mål om sexuellt våld. Sverige har ju i vanliga fall inte direkt någon smickrande statistik:

On 23 April 2010 Carina Hägg and Nalin Pekgul (respectively MP and chairwoman of Social Democratic Women in Sweden) wrote in the Göteborgs-Posten that ”up to 90% of all reported rapes never get to court. In 2006 six people were convicted of rape though almost 4,000 people were reported”. They endorsed Amnesty International’s call for an independent inquiry to examine the rape cases that had been closed and the quality of the original investigations.”

Dagens Konflikt kommenterar också de senaste avslöjandena om de rykten som Johannes Wahlströms far sprider:

”Två västerländska fatwor visar var gränserna för yttrandefriheten går: en utfärdad av konservativa och fegliberaler som vill se Julian Assanges huvud på ett fat. Och en fatwa från motståndarsidans reptilhjärnor som påhejar mordhot riktat mot framförallt en av de kvinnor som anmälde Assange för våldtäkt. Med en känd antisemit vid namn Israel Shami som huvudkälla för påståenden som att hon skulle vara CIA-agent för att hon är emot Castro-regimen.” [Dagens Konflikts länkar]

Kampen för det fria ordet fortsätter emellertid. Yttrandefriheten är hotad från alla håll. Minns då, att det handlar om oss själva, inte några ledare. Vi måste var och en kämpa för att inte samhället skall förfalla till diktatur, och en tvångsupprepning av 30-talets totalitära regimer. Mycket pekar i den riktningen, de ekonomiska ”förutsättningarna” är för handen. Vi måste kämpa emot. Annars kommer historien att upprepa sig och det blir nya folkmord i Europa. Och i mörkret är alla katter grå. Vem som är vem är inte alldeles enkelt att se eftersom vår kunskap är begränsad (åtminstone min) och vi inte har facit på framtiden.

För den skull ska vi inte sluta tycka, tänka och uttrycka våra åsikter. Men vi måste alltid vara mer kritiska och mer granskande, bland annat genom att hämta informationen från många olika håll, sedan jämföra, och på så sätt vaska fram validitet och pålitlighet i vår verklighetsbild IRL.

Läs: DN – Liu Xiaobo: Kampen för det fria ordet lever på nätet, SVT Play – WikiRebels – The DocumentaryDN – Stående ovationer för Liu XiaoboDN – Nacka säljer ut sina bibliotek, GP – GP:s artiklar skickades till USA, AB – De ljög för oss om FRA-lagen, Expressen – Pappas pojke?, SVD – Nya attacker att vänta, DN – Våldsamma sparprotester i London, SVD – Antisemitismen ökar bland unga, Wikipedia – Israel Shamir, Expo – Israel Shamir ljuger om sin historia, Expo – Vänstern och antisemitismenSydsvenskan – Om att anmäla klassens populäraste kille, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9,  Expressen2, AB, Expressen – Uppdatering 2010-12-10 – Citat: ”UPPDATERING 10/12 14.10: Pga Expressen Kulturs artikel i dag  har P1:s Medierna lagt ut lördagens program i förväg. Där bekräftar Wikileaks talesperson att Israel Shamir arbetar åt dem och att de känner till hans antisemitiska bakgrund. De har också en intervju där Israel Shamir förnekar sitt faderskap till Wahlström. Hör inslaget här.”, The Guardian – Letters: Rape claims, WikiLeaks and Internet freedom

Bloggar: Dagens Konflikt, Dagens Arena,

Se tidigare bloggposter: Det ockulta högerspöket går igen?Snart i en diktatur nära dig – FredsbevararenSnart i en diktatur nära dig – den icke-valde LedarenEU – Entropin ökar i maktens centrumValet mellan pest, kolera och andra dystopiska folksjukdomarVänster är inte lika med MarxistTänk analogtVad visste vi? Vi visste – Ingenting.Kvällens Uppdrag Granskning om en Kvinnosyn från 2000-talet

Det Nya Riket: Anti-kulturnationen

Samtidigt som ”Kulturskaparna.org” gör ett inte särskilt genomtänkt utspel, som i förlängningen innebär att bibliotekslån privatiseras och avgiftsbeläggs, så vill regeringen även radera ut de estetiska ämnena som kärnämne i gymnasieskolan. Det hörs också rykten från de pågående ACTA-förhandlingarna att man till och med kan tänkas se även hyperlänkning som ett brott mot upphovsrätten, vilket skulle innebära att studier och forskning, vars referenser ju bygger på hyperlänkning, sekretessbeläggs och kriminaliseras. Hur smart är det?

Att det ska vara förunnat ett fåtal i ett samhälle att få göra sin röst hörd på nätet, ta del av bildning, forskning och kulturarvet eller utöva olika konstformer; lära sig de olika bild- och symbolspråk som de estetiska ämnena  i gymnasieskolan erbjuder orientering i, innebär en nedmontering av kulturnationen till förmån för uppbyggnaden av antikulturnationen. Man frågar sig vilka människor som i framtiden tänks utgöra publiken till de alster som elitutbildningarna inom konstarterna kommer att frambringa? För vem skall de framträda, spela, sjunga, agera, skriva? Allianspartiernas partifunktionärer?

Brutaliseringen  och fördumningen som ett samhälle utan generös och bred kulturell förankring genomgår kommer vi att få se följderna av, i form av abrupt minskad förmåga till empati och förståelse mellan människor, för det andra i form av en frustration och förvirring som kommer att ta sig våldsamma uttryck, som resultat också av subkulturell marginalisering och det än mer ökade utanförskapet som en utestängning från kunskap i att uttrycka sig, orientera sig och ta del av information och kultur från kvalificerade källor kommer att medföra. 

Istället för en alfabetisering in i det digitaliserade multimediala samhället kommer vi att få en analfabetisering. Internet kan inte ses isolerat utan förening med höga ambitioner vad gäller bildning, utbildning och folkbildning. Jag gissar att Jihad Jane inte fått särskilt bred allmänbildning i ämnet. Det minsta språkliga tecknet i ett digitaliserat samhälle är kanske inte heller längre bara språkets beståndsdelar bokstaven – utan mer ikoniskt koden i kodsträngarna. Ändå har man drastiskt skurit ner undervisningen i datakunskap på gymnasieutbildningarna, när den istället borde utökas. Man har också helt tagit bort möjligheterna att göra skatteavdrag för inköp av hemdator.

Sammantaget ligger väl allt detta helt i linje med den utveckling som både bombterrorismen och bombhögern gärna vill se. Ett analfabetiserat folk är ett lättmanipulerat folk.

Kanske får vi så småningom också storslaget virtuosa uppträdanden vid ja-sägarnas partidagar, då alla lydiga kulturarbetare unisont ställer upp som en enda ekvilibristisk marionett hållen i trådar av Makten?

Läs: AB – Rädda de estetiska ämnena, SVD,  SVD – Stort stöd för upphovsrätt på nätet,   AB – Flera från USA bland de gripna,  DN – Nu måste Bonnier våga möten kritiken om monopol, DN, Aftonbladet,  SVD3AB – Regeringskvinna med i rasistgrupp, DN3,  SVD4,  Riksdagen.se: Prop. 2008/09: 199 -”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan”, SVT.se – Väck mig när ni verkligen försvarar yttrandefrihetenDagen.se – Väck mig när Ecce Homo visas i Dagen,

Se tidigare bloggpost: ACTA – In i diktaturen med öppna ögon?, ,  Det fria ordets död II – PROTESTERA! , Bränn inte biblioteket i Alexandria en gång till

Läs även: Counterpunch – Walt Brasch: The Media Monolith – Synergizing America

Läs bloggarna: Liberal och långsint, Full mental straightjacket Svensson,  Röda Berget, Biology & Politics,  Axess,

Klaus Maria Brandauer i István Szabós film Mefisto

Tänk analogt

Om man inte gör motsvarande konstruktioner som biblioteksersättningen och kassettersättningen så att den även gäller tillgången till digitaliserat material, så betyder det ju att man i samband med att man digitaliserar allt mer avskaffar informationsfriheten, den fria tillgången till kunskap och kultur. Blir nästa steg då att avskaffa biblioteken?

Biblioteksersättningen bör snarast kompletteras med en ”Multimedia”ersättning som innefattar musik, filmer, dataspel – alla elektroniska media så att det analoga biblioteket kompletteras med ett digitaliserat sådant. Man kan ju låna hela världslitteraturen på ett bibliotek – det är ju precis detsamma med övriga media – att de är digitaliserade gör ingen skillnad. Det handlar bara om att de synliggör innehållet på nya sätt genom olika nya multimediala gränssnitt, interface.  

Att Internet bibehålls i demokratiserad form är avgörande för om vi också skall kunna behålla ett demokratiskt samhällssystem. Att ha fri tillgång till att kunna läsa tidningar, tidskrifter, böcker, forskningrapporter, artiklar genom att kunna låna hem eller läsa dem gratis på bibliotek är en självklarhet för oss. Ungdomsgenerationen är samtida med it-revolutionen som möjliggjort en vidgning till elektroniska media i och med att samhället digitaliserats. Och i det multimediala, digitaliserade samhället måste naturligtvis elektroniska media innefattas i bibliotekens utbud i analogi därmed, vilket redan görs – man kan läsa e-böcker, låna ljudböcker, kassetter, CD-skivor med musik, videofilmer, dvd-filmer m fl på bibliotek.

Det finns heller ingenting som hindrar att man under lånetiden låter någon, eller flera andra läsa boken eller se filmen som man lånat. Man lånar ju inte direkt en mysig film på bibblan och går hem och sätter sig ensam i ett avskilt, ljudisolerat rum och ser den, vidare har biblioteken heller inga ‘tak’ för hur många gånger de får låna ut ett viss medium. Så, om detta sker digitaliserat spelar ju överhuvudtaget ingen som helst roll. Det är endast en teknisk fråga som bör lösas snarast, så att man förhindrar att antidemokratiska krafter utnyttjar övergången till ny teknik för att inskränka våra medborgerliga fri- och rättigheter, något som gjordes av totalitära stater på 30-talet vid de nya massmediernas födelseradion och talfilmen

De totalitära regimerna i öst och väst – nazism, fascism och stalinism anammade snabbt dessa nya ‘mass-medier’ och ockuperade dem som effektiva redskap för sin propaganda och hjärntvätt. Detta  stoppade effektivt demokratin och hämmade all konstnärlig utveckling inom de nya medierna, utan vilka de totalitära regimerna inte hade kunnat fortleva särskilt länge.

Som exempel hade filmen under stumfilmens 20-tal, i och med de radikala och hyperkreativa, modernistiska strömningarna inom konstarterna en blomstringstid, ja  en guldålder, i både Tyskland och Ryssland, med namn som både Eisenstein och Fritz Lang och filmiska mästerverk som ”Pansarkryssaren Potemkin”, nazikritiska ”Dr Mabuses Testamente” , ”Metropolis” och ”Sista Skrattet”. Denna kreativa guldåder ströps effektivt av de framväxande diktaturerna som istället kunde göda sig själva genom att ta över kontrollen över de nya medierna.

I och med övergången till nya medier radion och talfilmen,skaffade sig de totalitära regimerna totalitär kontroll av demsamma, och då stoppades brutalt denna radikala och många gånger samhällskritiska och estetiskt högtstående utveckling av filmmediet och dess formspråk. I USA valde man att efterkomma populismen och dess dubbelmoraliska nymoralism genom att självcensurera filmkonsten och pålägga den en tvångströja, genom att inordna den i Hollywoods likaledes förtryckande  ‘Production code’, vilken för lång tid, ja, ända in i våra dagar (1930-1968), hämmade all experimentell och radikal utveckling av filmspråket och även av filmernas innehåll, då intriger begränsades till vissa tillåtna teman och även språket och vilka ord som tilläts användas i dem censurerades.

De nya medierna utnyttjades istället hänsynslöst av diktaturens krafter för att kontrollera massorna – och vad kunde passa bättre för detta syfte än just mass-medier. Uppfinningen av radion och övergången till talfilm exploaterades för att skapa nya propagandainstrument i Hitlertyskland, där propagandaminister Joseph Goebbels höll i dompteringspiskan, och Hitlers hovfilmare Leni Riefenstahl skickligt använde sig av det nya filmspråket och till och med absorberade delar av de modernistiska stilmedlen för att förföra massorna och ge sken av ett anhängarantal vida överstigande det som var fallet IRL, så att säga.

I Stalins distorterade, förstorande projektion av tsarväldet,  i och med framväxten av det storryska Sovjet 1929-1936, hölls ‘kulturarbetare’ i Ledarens tukt och förmaning genom att en mängd kulturpersoner antingen mördades eller fick gå i exil, och konstskapares organisationer förstatligades för total kontroll av dess medlemmar, och i Mussolinis Italien – radions hemland skedde samma sak i mildare form, där de istället försattes i inre exil tillsammans med regimmotståndare, av vilka de senare i Hitlers Tyskland sattes i läger eller mördades till och med före den verkligt industrialiserade utrotningen av judar, homosexuella, romer och zigenare, ärftligt sjuka, förståndshandikappade m fl tagit sin början.

Om TV hade hunnit fram i utvecklingen så hade Hitler även ockuperat detta medium för sitt vrålande, sina demagogiska orgier och illusioner av massivt folkligt stöd som iscensattes i de repetitivt journalfilmade masscenerna som arrangerades vid välregisserade Nürnbergdagar.

Genom att införa liknande system som systemet för biblioteksersättning får alla lika möjligheter att kunna se filmer, spela dataspel och lyssna på musik samt ta del av debatt, forskning och information i digital form. Detta  är att bibehålla demokratin. Att begränsa det är att begränsa eller till och med avskaffa demokratini analogi med vad man nu gör även med styrelseskicket i och med antiterrorlagstiftning, Lissabonfördraget och akronympaketet som lägger totalt band på all kommunikation människor emellan, och i synnerhet då det elekroniskt förda, demokratiska samtalet; FRA, IPRED I, IPRED II, ACTA och datalagringsdirektivet. Att EU även vill ha bort presstödet och avskaffa public-service-tv gör att den fria opinionsbildningen riskerar att upphöra helt och hållet.

De nya möjligheterna till interaktivitet som det nya sociala mediet Internet ger möjlighet till måste också vara något som alla får lika tillgång till. I skolorna bör snarast även påbörjas en alfabetiseringsprocess, som syftar till ‘computational proficiency, där undervisning i programmeringsspråk måste ingå som bas, och ett minimum bör då vara Python, html och CSS, php och C#.  Detta ger möjligheter till skapande och god grund inför kommande arbetsliv.

Att den borgerliga regeringen stoppade möjligheten att skaffa hem-dator via jobbet var en antidemokratiserande åtgärd, som nu utestänger många från rätten att göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt genom möjligheten att skapa en egen blogg.

Sammanfattningsvis behövs alltså ett system snarast för att upprätta samma typ av system med ersättning till övriga upphovsmän som biblioteksersättningen ger upphovsmännen där. Därför måste regeringen tillsätta en ny översyn över IPRED, IPRED II, FRA, datalagringsdirektivet, och även polismetodutredningen, europeisk arresteringsorder och bestämmelserna om hemlig avlyssning m fl och i det sammanhanget passa på att lagfästa våra grundläggande rättigheter i de lagar som pga terrorhotet eventuellt bedöms nödvändiga att ha kvar, optimalt avskaffa dessa nygamla diktatoriska lagar.  I alla fall om de vill fortsätta kunna kalla sig demokrater, något som de kanske inte längre vill, och då är det vår uppgift som befolkning att kräva omedelbar handling för att bevara demokratin. De historiska spåren förskräcker.

Lagstiftningen mot fildelning sker som sagt inte isolerat – utan i ett fasansfullt sammanhang där man redan i och med Lissabonfördraget i tysthet har avskaffat den parlamentariska demokratin, brevhemligheten, infört en allomfattande och total medborgarövervakning i och med datalagringsdirektivet och FRA-lagen; vilket också sammanfaller med samma slags ekonomisk krasch som var upprinnelsen till de totalitära regimernas uppkomst på 30-talet och den därpå följande förintelsen och det  förödande andra världskriget.

Det som pågår är alltså en tvångsupprepning av 30-talet, en globaliserat uppförstorad projektion av det förflutna.

Denna utveckling måste brytas innan det är för sent.

Att det verkligen är en tvångsupprepning bekräftas även av att det plötsligt också ‘dyker upp’  en kulturfientlighet i största allmänhet – regeringspartierna och dess representanter har givit uttryck för en i det närmaste pöbelaktig inställning till kulturyttringar som inte ‘bär sig’ ekonomiskt. Dessa skall inte få lov att finnas – eventuellt kan existensberättigande erhållas om ‘alternativ’ finansiering, s k ‘sponsring’ kan uppvisas – eller någon annan utilitaristiskt motiverad samhällsnyttig raison d’etre såsom att den ‘befrämjar hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen’, ‘ökar prestationsförmåga’ , gör nytta som ‘terapi’  eller tillväxtskapande faktor och färgglatt inslag i upplevelsenäring och turismindustri. I stort sett allt och alla som kan belasta samhället med kostnader måste bevisa sin nyttighet för att på så sätt berättiga sin existens.

Detta sätt att resonera påminner om den typ av ultrautilitaristiska och människofientliga och samtidigt ockult präglade inställning som Hitler grundade sin ‘vision’ av samhället på – de svaga skulle utrotas, endast de ‘nyttiga’ och ‘starka’ hade existensberättigande – endast de som kan arbeta, arbetslinjen, den har vi där – ett synsätt som nådde sin kulmen i utsorteringen i koncentrationslägren – de arbetsdugliga fick jobba ihjäl sig, de andra mördades – och i kombination med det hyllades en unken kultursyn som härstammade ifrån det trångsynta Biedermeyerideal som 1800-talets småborgerskap med sina ytterst begränsade och mödosamt hopskrapade medel lyckats tillägna sig som ett kulturellt minimalkapital.

Den fann sitt uttryck i att man på ett hycklande och dubbelmoraliskt sätt förfasade sig över all spirande avantgardistisk konst som var det begynnande seklets första decenniers banbrytande särmärke. Den på 20-talet kulminerande kulturblomstringen stämplade den småborgerliga trångsyntheten inom den nationalsocialistiska rörelsen sedan som ”Entartete Kunst”.

‘Riktig’ konst var istället den som fick plats inom glas och ram ovanför soffan i det biedermeyerska finrummet (vilket naturligtvis inte hindrade att nazisterna tjänade stora pengar på att sälja den beslagtagna konsten till utlandet samt själv i smyg skapa stora privata samlingar av den). Ingenting fick utmana den lilla och kvävande trygghet man lyckats tillkämpa sig genom småborgerlig och jantelagbunden strävsamhet, där avundsjukan var en livsluft som förgiftade atmosfären med sitt småskurna hat.

Vi har inte gjort upp med det förflutna, och då har historien en tendens att  upprepa sig, i uppförstorade och allt mer spöklika projektioner.

I synnerhet i Sverige och USA vars hemmaarenor stod utanför kriget – kanske dessa tankeströmmar lever kvar i all högönsklig välmåga, eftersom man inte på tillräckligt nära håll upplevt följderna av deras förverkligade iscensättningar. Kommunismen har kontrollerats och förföljts inte minst under socialdemokratins försorg, vilket kommit i dagen i och med avslöjandena om det socialdemokratiska angiveriet och IB-affären, alltså ofta med antidemokratiska metoder, men nazismen ligger tydligen kvar som en (allt mindre) dold farsot, som bara väntar på att få bryta ut.

Dags att göra upp med den också, och botas från den en gång för alla.

Som Anders Rydell påpekade är det alltså den som sitter på koden som har makten, och då vår grundlag stadgar att ”all makt utgår från folket” bör vi alltså snarast demokratisera genom att tillgängliggöra koden, vilket alltså måste ske genom undervisning i programmeringsspråk som kärnämne i skolorna. Istället har man reducerat antal timmar i datakunskap i gymnasieskolan – ett mycket märkligt tilltag, i denna digitaliserade tid.

Att inte kunna hantera motsvarigheten till papper och penna i det digitaliserade samhället gör inte bara att våra barn förvandlas till analfabeter, de berövas också något så grundläggande i den mänskliga kulturen att det fanns redan på förhistorisk tid för tiotusentals år sen – nämligen konsten att forma en bild. Så att inte ungdomarna är helt utelämnade åt dataspelsutvecklare som saluför  en möjligen läckert förpackad men med ovanstående betraktat ganska unken människosyn till ungdomar och barn, vilken hade varit omöjlig att saluföra om den presenterats i ett ‘gammalmedium’ som boken – den hade då omedelbart förpassats till marginalisering som skräplitteratur av kioskdeckartyp eller för filmens del B-film, kalkon, skräckkalkon eller någon annan beteckning som gör att en sådan film aldrig blir någon särskilt långlivad succé.

Så demokratiseringen bör gå åt båda hållen – det människor vill ha är ju kvalitet – men den får de inte tillgång till eftersom filmen, dataspelet, musiken inte är jämställd med boken – detta måste ske. Och även vuxengenerationen måste involveras i det digitaliserade samhället. När man försöker spärra människors möjligheter att ta del av dessa verk, så inskränker man  informationsfriheten och det fria tankeutbytet – digitaliseringen blir en mystifiering som man kan utnyttja i antidemokratiska och auktoritära syften. Människor utestängs från information, kunskap och kultur och många kulturutövare berövas sin publik.

Att man överhuvudtaget hade en ‘propagandaminister’ i hitlertyskland berodde väl just på framväxten av de nya massmedierna.

Det som gör piratrörelsen osympatisk är att de inte spelat med öppna kort och tydligen mest månar om ”affärsmodeller” och nya sätt att tjäna pengar och göra snabba klipp, snarare än att på allvar måna om demokratin, yttrandefriheten och den kulturella pluralismen och kreativiteten. Det är då något som leder till att man tar lika mycket avstånd från dem som från den anarkokapitalistiskt tendentiösa globaseringen, vars mogulmagnater nu sitter på de immateriella rättigheternas outtömliga skattkista.

Om det bara handlar om att helt gratis tillskansa sig frukterna av upphovsmännens kreativitet genom att skapa ‘nya’ smarta sätt att tjäna pengar på den fvb till skatteparadis, så är det ju inget annat än en gastkramande förvärring av den socialt hänsynslösa girighetens kultur som vi tvingats leva i sedan 80-talet. Då man – om man bara är ute efter att på ett sagolikt sätt kunna ta över rodret från de ‘gamla’ piraterna så att säga sitter på allt guld som finns i världen – det som ryms i fantasins rike som har sin boning i våra oändligt sinnrika hjärnvindlingar.

Det visar sig alltså tydligare nu vilka de Nya piraterna verkligen är.

Svensson: ”TPB-killarna är inga sympatiska typer”, DN: ”Starka åsikter och stora skulder”, SVD om Carl Lundström: ”Snedseglaren”, ”Tillbaka i Sverige”, Pirate Bay växer”, ”Lundström har gjort vad som ankommer honom”, Leo Erlandsson blogg: ”Boktävling: vinn piraterna, Little brother eller att stänga det öppna samtalet”, Newsmill, Newsmill II, IDG, SVD II, SVD III, Schlagerbloggen: ”Din riksdagsman är ute efter dig”, Christian Engström (PP): ”PR-perspektiv på rättegången”, SVDIV: ”Danowsky anklagar Neij för feghet”, Ny Teknik, Sveriges Radio: ”Följ hela rättegången, DN – Dag 4, Aftonbladet, Christian Engström (PP) II,Rickard Falkvinge, ”Copy me happy”, Rickard Falkvinge II, Nyheter 24, DN: Dag 4, Ledarredaktionens blogg, Aftonbladet II, Aftonbladet III, Jessica Kempe: ”Kulturministern underblåser kulturföraktetThe Real Mymlan, Bitchslapbarbie: ”Communication breakdown

Läs Aftonbladet, Lotta Gröning, Copyriot, DN,, Aftonbladet III, SVD, Expressen, Aftonbladet IV, Metro, Expressen om ett tal innehållande frasen ”In your face, Hollywood”, Aftonbladet om samma tal, Sydsvenskan, Aftonbladet VI, Aftonbladet VII: ”Pirate Bay var ett bra namn med en snygg logga”, DN: ”Pirate Bay-härvan – Detta har hänt”, GP: ”Alla nöjda efter dag tre”, DN: ”Pirate Bay-åtalad tog poängseger”, DN: ”Bortom bukten”, SVD Opinion Brännpunkt: ”Förslaget om ACTA måste ut på remiss”, Hultins tankegång: ”Ska lagar stiftas i hemlighet?”, DN: ”Konstfackselever slår tillbaka”, Lars Vilks: ”Omdebatterad konst är bra konst”,