Makten och Media – Klarspråkets Motpol

Sänkt restaurangmoms ger inga jobb. Ändå genomförs förslaget. Anledningen till det måste då vara, att regeringens mål är något annat än att sänka arbetslösheten.

Trots det tillåts regeringen fortsätta prata om förslaget som en jobbskapande åtgärd. Varför reagerar inte media kraftigare mot denna lögn? Anledningen till det måste i sin tur vara densamma som beträffande regeringen; de tänker förbigå följderna av den förda politiken med tystnad.

För de som inte tiger med kritik mot regeringen kan råka lite illa ut, vad det verkar, som en korrigerande knuff om rättning i ledet?

Makten och regeringsföljsamma media ivrar således fortsatt för ökade klyftor, ökat bidragsberoende och en ökad barnfattigdom. Det bokstavligt talat huvudlösa slöseriet med skattemedel och den neoliberala fanatismen har enligt borgerligheten nämligen ett ideologiskt egenvärde, som inte kan mätas i pengar.

I förlängningen betyder det kraftigt sänkt konsumtion, dvs att massor med företag får slå igen, med ytterligare ökad massarbetslöshet som konsekvens, vilket vidare leder till ett ännu mer segregerat samhälle och en ökad kriminalitet.

Dags då att sluta hymla om att det är dit man gangsterekonomiskt strävar, tills statskassan är tom, och katastrofen ett faktum. Säg det klart och tydligt och sluta föra människor bakom ljuset genom att påstå motsatsen.

Läs: SNS – Böcker och forskningsrapporter – Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?

Se även seminariet på SVTPlay

Se tidigare bloggposter: ”Huvudmän” behöver inte lämna registerutdrag – Pedofil går bra, Gangsterekonomin rasar samman, Det fria ordets död II – PROTESTERA!, ”Den fria rörligheten” – Diktaturen har landat, Det fria ordets död, Lagrådet fortsätter fuska fram lagstiftning,  En Ny Prop. i Demokratins blodomlopp: Anti-demokratiska universitet, Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Den neoliberala fundamentalismen knäcker ekonomin, ‘Ansvar’ Del II – Anders Borg Massutökar Utanförskapet & Kastar 5 Miljarder i Papperskorgen, ‘Ansvar’ Del I – Oljan och ”demokratiseringen” av Nordafrika,C, MP och den Politiska Kameleontismen, Kvalitet och Jämlikhet istället för Kvantitet och Kapitalackumulation, Valfläsket brinner! Äntligen! – Moderaterna Motar Massarbetslösheten Med Mutbildning., Staten och Kapitalet – en Mesallians utan Hindersprövning?, EU och Avregleringen – en mardröm för konsumenter, Den som välfärdsfinanseringsgapar efter mycket mister ofta hela stycket, Det är dyrt att inte vara ett välfärdsparti, Kvalitetssäkringsverktyget osäkras, Den Monstruösa normaliteten eller Medelmåttans tyranni, Är inte Nattväktarstaten en Polisstat?

Läs: AB – Skandal att han kommer undan, SR Ekot – Tyst om hur många jobb sänkt krogmoms skapar, SVT – Falukorv och blodpudding på bordet i höst, SVT – Elever väljer skräpmat när skollunchen tas bort, TV4 – Polisen rycker inte ut på allvarliga brott, SVT – Uppdrag Granskning – Äldre och sjuka fick gå från regeringskansliet, SVT Uppdrag Granskning – ”Chefen uppskattade inte mitt fackliga arbete”, Öviks Allehanda – Axel Gordh Humlesjö: ”Jag behandlades som en misstänkt terrorist”, Expressen – SVT-journalisten greps på Bokmässan, Medievärlden – Polisen trodde UG-redaktör skulle attackera Vilks, Göteborgsposten – Journalist greps av polis på Bokmässan, Västerbottens-Kuriren – SVT-journalist greps av polis, Sydsvenskan – Journalist misstänktes hota skottsäker Vilks, SVT Dokument Utifrån – Torterad av USA, Sydsvenskan – ”Sänkt moms ger 10 000 nya jobb”

Bloggar: Lasses blogg – Vinst varje gång, Ulf Bjereld – SNS ber om ursäkt. Jakten på ett förlorat anseende, Lena Sommestad – Ta strid för en jämlik, kunskapsbaserad demokrati, Martin Mobergs blogg, Kulturbloggen, Görans tankar och bagateller, roggansblogg, Ola Möllers blogg,  Mitt i steget, Nils Erik Lindblom, Röda Berget – Svenskt Näringsliv är ett samhällshot,annarkia – Migrationsverket agerar ättestupa, snabbisen, Thomas Böhlmark, Kent Persson (m) blogg, Ekonomistas – Ömtåliga tår trampade på

Askgrå framtid

När man tittar på Rapport 19.30 så får man en rofylld stillbild av tillståndet i staten Sverige. Den ytliga nyhetsrapporteringen förstärker intrycket av att det som nervöst neutralt framvisas är den glättiga toppen av ett hotande isberg. Vi har en justitieminister som tänker på barnens väl och ve och en finansminister som betryggande tänker på ekonomins väl och ve.

Men under toppen av isberget döljer sig massiv okunnighet, Europas ekonomiska jätteproblem och en marionettregering som obekymrat regerar i blixtgordonhastighet med olaga lagstiftning som signum. Därtill media som spyr ur sig icke-nyhet efter icke-nyhet för att desperat hålla kvar dem vid makten.

Inte nog med att vi får en Försvarsunderrättelsedomstol utan rätt till juridiskt ombud och vars beslut inte går att överklaga, implementering av Stockholmsprogrammet, urskillningslös FRA-övervakning av medborgare utan brottsmisstanke, med rätt för både SÄPO och polisen att shoppa spaning i spaningsflödena. Nya förslag gör också att man blir Ask-grå vid tanken, t ex förslaget om att kunna döma människor till fängelse utan rättegång.

Vår s k justitieminister lämnar med andra ord allt i övrigt att önska vad gäller kompetens och kunskap om grundläggande rättssäkerhet. Å andra sidan är hon ju i gott sällskap av Lagrådet som lät godkänna ratificeringen av Lissabonfördraget, trots att medborgarnas röstmakt reduceras till ett intet, vilket i praktiken innebär att rösträtten avskaffas, riksdagens makt överlämnas till regeringen och den parlamentariska principen överges, ävensom rättighetskatalogen inte överensstämmer med den som återfinns i vår grundlag som därmed inte godkänner att mer maktöverföring till EU får ske.

Folkpartiet är på väg att kameleontiskt förvandlas till Svenskt Folkeparti av allt mer obeslöjad högerpopulistisk karaktär. Detta pekpinneparti som påstås vilja förbättra utbildningsstandarden i Sverige gör i själva verket tvärtom. Bluffexamineringsregeringen ogiltigförklarar retroaktivt gymnasiebetyg före 2003 på ett helt och hållet rättsvidrigt sätt, och är på väg att göra detsamma med redan utfärdade lärarexamina, trots löften om motsatsen. Behöriga lärare som inte arbetat sammanlagt viss tid avstängs från rätten att undervisa från och med 1 juli 2011. Endast obehöriga och lärare som redan har anställning garanteras legitimation samt de som examineras enligt den Nya lärarutbildningen (som legitimeras av rektor – dvs arbetsgivare) och utan legitimation blir det olagligt att undervisa.

Tittar man på Anders Borgs högtflygande prognoser så är det än värre. Sammankopplar man dem sen också med ECB:s och IMF:s lovsång till de europeiska bankruttekonomierna börjar man förstå vidden av solskenslögnerna som kablas ut för att lugna investerare. Det verkar dock som den kostsamma glädjespridningen får motsatt verkan. För investerare och banker är just i färd med att försöka försäkra sig mot väntade statskonkurser och betalningsinställelser medan tid är. Den gangsterekonomiska derivatbranschen är rädd att förlora pengar och tänker inte betala notan för sina egna excesser, lämnar således, sin vana trogen, över dem med varm hand till de snart arbetslösa skattebetalarna.

I bloggposten EU-bankernas stresstest – Dress for Success? ställde jag följande fråga angående ekonomin:

Vem ska köpa varorna som den tyska ”högproduktiva” ekonomin producerar? Knappast Europas övriga bankruttekonomier vars köpkrafter definitivt utplånas med åtstramningspaketen.

Den ”inre marknaden” är ett hejdundrande fiasko som lett till att eurozonen är inne på sitt 13:e år av ekonomisk stagnation. Det enda som kan rädda realekonomierna och därmed den finansiella stabiliteten är om länderna tillåts krångla sig ur den ekonomiska tvångströja som Lissabonfördraget innebär – dvs värsta sortens kombination av protektionism (mot länder utanför EU) och neoliberalt luftslottsbygge (inom EU), som sammantaget leder till fortsatt stagnation och slutligen nedgång för att inte säga ekonomiskt totalhaveri.

Likadant i bloggposten Tysk seger på PIIGs-ländernas bekostnad:

För om Tyskland inte har någon i närmarknaden som suger upp deras dyra exportvaror – vem skall då köpa dem? Knappast kineserna för de säljer billigare själva och behöver därför inte gå över ån efter vatten. Låglöneländer kan således inte heller köpa så dyra kapitalvaror om de inte får hjälp med billiga krediter, vilket är just vad Grekland, Spanien, Portugal och övriga fattiga kusiner från landet i den kristdemokratiska europeiska storfamiljen rikligen fått.

När jag nu läser Wall Street Journals uppdateringar om euro-zonen ser jag att Irwin Stelzer frågar sig samma sak i artikeln ”Titanic-Style Problem for Euro Zone”:

”These divergences conceal a fundamental, unsolved problem in the euro zone economy—its outsize dependence on the German export machine. That machine is now at risk of a real slowdown. Markets in the periphery of Europe are shrinking as austerity replaces deficit-financed bingeing on imports. Asian markets are showing signs of slowing, especially in China, an important outlet for German goods. And the American recovery is losing momentum, further reducing demand for imported goods. Add to that the 8% rise of the euro against the dollar in July, and you have a German economy more rather than less likely to slow in the second half of the year, and with it all of euroland.”

Liksom det ekonomiska scenariot är en tvångsupprepning av 20-talets excesser följt av 30-talets stora depression så innebär det politiska gengång för 30-talets totalitära högerspöke efter ett Weimarrepublikt 20-tal. Och det spöklika skeendet underlättas när högerpopulismen i form av ortodoxt nyliberala Piratpartiet kapar medborgar- och människorättsfrågorna, samtidigt som ordinarie partier allt mer populariseras högerut, och SD snart marscherar in i riksdagen.

Se tidigare bloggposter: Tysk seger på PIIGS-ländernas bekostnad, Anders Borg – ett bländande sken som bedrar, Piraterna är ute och seglar – med falsk flagg, EU-bankernas stresstest – Dress for Success?, Gäspigt avstressad stresstest tyckte marknaden, Wall Street Journal analyserar stresstestet, Kommer arbetslösheten verkligen att sjunka i Sverige?, Anders Borg och Det politiska luftslottsbygget, Alliansen inför – den Kompetente Läraren, Jörnmark och den ”tyska högproduktiviteten”, Krispaketet underminerar den övervärderade eurons värde ytterligare, Euron går ned för räkning, När faller bankerna?, När Tysklands ekonomi faller då faller hela Europas, Spöken som finns

Läs: WSJ – Irwin Stelzer: ”Titanic-Style Problem for Euro Zone”, The Financial Times – Banks plan for loss of euro zone member,

Läs även: DN – FP vill strama upp slöjregler, AB – ”Burkaförbud som att hälla bensin på eld”, Expressen – Jannes slöjförbud andas cynisk populism, AB – Björklund efter dansk förebild,  AB – Reinfeldt stöder Björklund i burkafrågan, DN – ”SD kan gynnas av det här utspelet”, DN – Regeringens svar: Du har haft din chans, DN – S: Björklund gör en höna av en fjäder,  SR.se – Piratpartiet vill legalisera barnporr, SR.se – Falkvinge: Piratpartiet vill inte legalisera barnporr, mymlan – Piratpartiet skiter ner sig, Deepedition – Piratpartiet går på grund, AB – Piratpartiet dementerar uttalande om barnporr, SVD – Oklarheter staplas i valmanifest, Kent Persson (M) blogg – Tack och godnatt, Piratpartiet, DN, Peter Andersson – med rätt att tycka: Och så var det kört för Piratpartiet, Hultins tankegång – Skadar Piratpartiet kampen för ett fritt samhälle?, , SVT.se, Opinionsbloggen, SVT.se2, AB, DN, DN – ”Det ska inte vara straffbart att avbilda fiktiva barn”, Expressen – Ann-Charlotte Marteus, DN- SCB: 9.5 procent arbetslösa, Camilla Wedin – Alliansens makt måste minska – deras agerande är samhällsfarligt, SVD – Ingen vanlig fackförening, DN – Jens Liljestrand,

Från Dr Mabuse – Der Spieler –

till    Das Testament des Dr Mabuse

Kvällens Uppdrag Granskning om en Kvinnosyn från 2000-talet

Med anledning av kvällens Uppdrag Granskning om den nedslående folkopinionen i Bjästa tycker jag det finns anledning att återreprisera ett inlägg som jag skrev i anslutning till den Internationella Kvinnodagen 8 mars 2009.

Mycket har nämligen inte hänt sen dess, eller för övrigt sen urminnes tider, mer än att allt mest bara blivit värre. ”Vardagsbrotten” mot tjejer och kvinnor fortsätter sin gilla gång genom ett allt hårdare belastat och mindre bemannat rättsväsende och pöbeln förnekar sig inte. 

Får vi en förändring denna gång eller är det bara att vänta tills ‘hysterin’ lagt sig och allt återgår till det gamla vanliga – där våldtäkt inom äktenskapet är en ”ordningsförseelse”, polisen är överrepresenterad när det gäller kvinnomisshandel, och rättsväsendets rakryggade uppställning för de oskyldigt dömda är ett fokus som leder till miljonskadestånd medan det betydligt grumligare fokuset på brottsoffren mest bara leder till några tusen i skadestånd alternativt livslång face-book-stalking, enligt lagen om alltings oföränderliga jävlighet.

En sak tycker jag dock är viktig att tillägga – de stenåldersvärderingar som man ofta tillskriver ‘ungdomskulturen’ är endast en grotesk uppförstorad manifestation av vuxensamhällets latenta värderingar. Dessa är sig som sagt lika sen urminnes tider, inte minst sen 30-talet, och ungdomarna visar bara hur väluppfostrat de internaliserat dem. Ett vuxensamhälle som lider av svårartat förakt för svaghet och lägger skulden på offret – vare sig det gäller våldtagna barn eller andra utsatta grupper – säger också allt om den fascistoida utveckling som just nu pågår.

Här kommer därför reprisen:

Internationella Kvinnodagen 8 mars 2009

mars 8, 2009

Myter florerar på nätet – om att vi lever i ett ojämställt land där Mansförtryck och Kvinnovälde råder. Och Koncernen Misogyni AB börjar vinna marknadsandelar. Till exempel finns det en plats i cyberrymden som heter ”Falska våldtäkter”. Naturligtvis finns den med i den exklusiva blogrollen på Pär Ströms hemsida. Denna uttalare av intigheter sitter ju numera med i tv-sofforna och förfäktar förnumstigt.

Jag tänkte att man skulle ta och motpeppra lite – för de som menar att vi bör lägga tungt fokus på de oskyldigt dömda för våldtäkt har siffrorna mot sig. Åtminstone om man ska gå efter verifierbar statistik som finns t ex i Amnestys rapport från 2008 som tar upp alla anmälningar, väckta åtal och fällande domar i våldtäktsmål under 2007; FALLET NEDLAGT.

Där framgår det istället att endast cirka 5 % eller 216 av de 3500 våldtäktsanmälningarna under 2007 gick till fällande dom och i bara 12 % eller 449 av anmälningarna väcktes åtal, att jämföra med 28-44% för andra grova våldsbrott. Och då räknar Brottsförebyggande Rådet, BRÅ enligt gängse metoder med ett mörkertal – på 30 000 våldtäkter under året.

Av detta att döma kan man dra följande slutsats: Med bara 5 % av gjorda anmälningar inom en brottskategori, som går till fällande dom är det ett faktum som borde peka i riktning mot att man har höga beviskrav. Att just de 5 %-en  till alarmerande andel skulle utgöras av mål där oskyldigt dömda fälls skulle således tyda på att det faktiska antalet våldtäkter i princip är lika med noll, alternativt att vi har ett helt inkompetent rättsväsen, som i stort sett bara tar upp fall med extremt svag bevisning och lämnar övriga därhän, vilket i så fall borde föranleda omedelbara åtgärder.

Skall man istället tro statistiken är det i princip straffritt i de allra flesta fall att begå en våldtäkt, för antalet anmälningar, åtal och fällande domar är det svårt att ljuga om då det finns svart på vitt. Det var då Amnesty uppmanade regeringen att besluta om krav på samtycke men med den här högerregeringen så blir det ju aldrig av nånting sånt. Men miljöpartiet krävde att Sverige skulle införa en sådan lag, som redan finns i andra länder, det vet jag.

Rapporten talar då för att det kan ligga en del sanning i de granskningar som t ex Katarina Wennstam har gjort i Flickan och Skulden där hon går igenom domar och där den dominerande bilden är att tjejer ständigt ifrågasätts och dessutom på suspekta grunder – deras klädsel, deras sexvanor, promiskuitet, drickande, flirtighet osv, dvs ansvaret läggs på dem, så tungt att det således istället förhåller sig så, att en försvinnande liten del av de faktiska förövarna ställs till juridiskt ansvar för sin gärning.

Detta stämmer också med domstolarnas larm om att de behöver mer resurser, då anslagstilldelningen inte är kongruent – när polisen fått mer resurser så har domstolarna blivit utan, vilket leder till en sådan eftersläpning, att man hela tiden måste hårdprioritera, och sålla bort stora mängder, vilket gör att det snarare verkar vara brottsoffren som är de stora förlorarna i sammanhanget och inte gärningsmännen.

Skadestånden är ju också ett kapitel som är mörkt när det gäller upprättelse för brottsoffer i Sverige. Det har ju även ministrar framhållit.

Se tidigare bloggpost: Stöveltramp med mockasinsteg, Del II – Den sovande regeringen ZZ, Hyckleriet som ansikte utåt – en inbyggd burka, Vatikanen silar mygg och sväljer kameler

Se: SVT – Uppdrag Granskning 2010-03-24:  Uppdrag Granskning – Våldtäktsdömd kille hyllades i kyrkan,  ”Läs hela chatten med reportrarna”,  ”Tusentals kommentarer på Twitter, läs här”,  ”Missa inte uppföljningen i SVT Debatt i morgon 21.30”, ”Tusentals på nätet tar parti för gärningsmannen”, ”Metodik – Så gjorde vi reportaget ‘Den andra våldtäkten’”, ”Se hela programmet i SVT Play”, ”Vet du mer?  Tipsa redaktionen”, SVT Play – ”Kyrkan borde fundera på sitt ansvar”,  citat Katarina Wennstam – ”Offret får ofta skämmas”, Chatten – ”Vansinnigt upprörande”,

Läs även: SVD – Ny praxis för våldtäktsfall,  SVD – Hillegren: ”En olycklig formulering”, DN – Kul att bli våldtagen?, Riksdag & Departement – Inget skadestånd för kvinnor i bordellhärvan,  DN.se – Polischefen också kopplerimisstänkt, Expressen – Polischefen häktad – misstänks för flera sexbrott, DN.se – Före detta polischefen häktad, SVT Rapport – Kvinnovåld vanligaste polisbrottet, Expressen – Våld mot kvinnor vanligaste polisbrottet, SVT – Låga skadestånd för brottsoffer, Lokala nyheter – Kvinna utan skadestånd efter svår misshandel, SVT Rapport – Friad i sexmål fick miljonskadestånd,

 Alliansfritt Sverige – Abortmotståndare hyllar regeringen och Europaparlamentariker – Citat: ”Marit Paulsen (Fp) lyfts fram [av Ja till Livet] för att hon vill tillåta för gynekologer i EU att vägra utföra aborter, och till och med vägra skriva ut p-piller. Det vill också Gunnar Hökmark (M) genomföra,men han har bara börjat: Han håller också med Ja till Livet om frågan om att EU inte ska ge mer bistånd till att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter förstärks. Vidare vill inte Hökmark att laglig abort ska vara en allmän mänsklig rättighet i Europa, vilket förärar honom på en andraplats på listan, efter Tuve Skånberg, och före Ella Bohlin (!).

Ja till Livet har fått en ny kelgris, och vi som trodde att frågan om kvinnors rätt till sin egen kropp i viss mån var avslutad i Sverige har fått på nöten då regeringspartiets förstekandidat uppenbarligen kommer driva frågan i motsatt riktning ”

Veronica Svärd – Folkpartiet skickar abortmotståndare till EU,  AB – Missfall kan bli kriminellt i USA, Tango för enbenta, Bevara äktenskapet, AB: Kyrkan ber – för våldtäktsmannen,

Läs Aftonbladet: AB – Linnea våldtogs på en skoltoalett – pojken hyllades, AB2, AB – Psykolog: Vuxenvärlden har svikit Linnea,  SVD – Ask gör en pudel om sexköp, Newsmill – ROKS ordförande Angela Beausang om sexköpslagen: ”De lila kuverten har ingenting i ett rättssamhälle att göra”,  SVT – Våldtagen flicka trakasserades, DN – Ask gör en pudel om sexköpare, AB – Beatrice Ask ångrar uttalande,   SVT2, Feministhat under ytan, ”Nej, jag anpassar mig inte”, ”Värsta platsen för en kvinna”, SVD: Vardagen ännu inte jämställd Det regnar mäktiga män DN: Tjejer ska alltid prestera 130 procent, Om modersmyten, HD.se – Kvinnor förlorar på sänkt skatt,

Bloggarna: Peter Andersson – med rätt att tycka, ,  Lisa Magnusson, Björn Andersson, Kulturbloggen, Sjumilakliv.se, ProjektPåRiktigt, Mark Klamberg, GULLBERGIANA, Dick Erixon ,  Nina Larsson

En laglös regering?

Idylliskt samförstånd verkar råda i svensk politik enligt SVT Aktuellt, vore det inte för ”de politiska näthuliganerna”. Dessa målas på bästa sändningstid ut av SVT Aktuellt som baktalare. De oförvitliga sanningssägare som ges möjlighet att uttala sig kritiskt om den politiska näthuliganismen och ”negative campaigning” är Stureplanscenterns Per Ankersjö, vidare Niklas Svensson, tidigare Politikerbloggen, numera Expressen, samt chefredaktören för Dagens Arena – en ”ledarsida som bara finns på nätet”.  Som om dessa tre skulle personifiera den politiska anständigheten och objektiva sakligheten. Är det ett skämt eller är det ett skämt?

Vem är det egentligen som bestämmer urvalet av nyheter och vinklingen av dem på SVT Aktuellt? Istället för att ta upp vad som avhandlas i debatten på nätet, inte minst av gräsrötter, så avfärdas det som politisk näthuliganism. Därmed spelar man makten i händerna vilket är oerhört graverande. SVT är skyldigt att stå för opartiskhet och saklighet. Detta bland annat genom att ge alla berörda i en fråga lika mycket utrymme att komma till tals. Vilka av de politiska bloggarna som generaliserande omtalades fick komma till tals för att ge sin syn på saken? Ingen.

Samtidigt sysslar regeringen i det tysta med enormt suspekt lagstiftning av det mest rättsosäkra slag. Något som SVT låter försiggå i tysthet. Uppluckringen av de demokratiska beslutsprocesserna är nu så allvarlig att Lagrådet högljutt protesterar. Regeringen hastar igenom lagförslag på lagförslag med stora konsekvenser för framtiden samtidigt som den demokratiska beslutsprocessen är alltigenom oacceptabel och mer eller mindre lagvidrig. Det är således ingenting som kan förbigås med tystnad av licensfinansierade medier. Ändå råder däromkring ett ekande vakuum som kamoufleras med glättigt presenterade icke-nyheter vars enda mening verkar vara att dölja vad som pågår så att regeringen kan hasta igenom beslut utan protester.

Vilket ju mer stämmer överens med den enda utförliga exemplifiering av den ‘politiska näthuliganismen’ som Aktuellt de facto bestod oss med – ett påhopp och personangrepp av det mer slafsliga slaget från Facebook skrivet av ingen mindre än Sven Otto Littorin.

Se:  Expressen – Expressenreporter loggade in på SAP-nätet, Aftonbladet – Expressen-reporter erkänner spionage, , Pressmeddelande – Höger- och vänstertankesmedja i unikt samarbete: Ny bred politisk kommission ska utreda välfärdens framtida finansiering, SVT – Rapport: Ternström stoppad i kärnkraftsdebatten,

Se tidigare bloggposter: Vänlig hälsning från den Nya Försäkringskassan till de Utförsäkrade, En Ny Prop. i Demokratins blodomlopp: Anti-demokratiska universitet,  Det fria ordets död II – PROTESTERA! ,  Spöken som finns, FRA – Massövervakning ”stärker” inte ”integritetsskyddet” utan avskaffar brevhemligheten, Brottsimmunitet för Berlusconi, EU, regeringen och svensk polis, Lagrådet fortsätter fuska fram lagstiftning, Kafka revisited: Demonstrera idag! Imorgon är det – FÖR SENT – Oppose the Stockholm programme! , Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige , Den ”legala nihilismen” och gasledningarna, Andreas Carlgren – miljöminister…,  Ytterligare exempel på regeringens (och EU:s) lagvidrigheter: Se Nemokrati – Arkiv

Läs: DN – Lagrådet kritiserar regeringen, GP – Lagrådet kritiserar regeringen, SVD – Lagrådet kritiserar regeringen,  SVD – En laglös Justitieminister,  SVD3,  Expressen – Reinfeldt avvisar avgångskrav, Expressen2, AB1,  AB2,  DN2, DN3, DN4,  DN5,  SR.se – Kärnkraftsfråga kan bli rysare i riksdagen, Riksdagen – Lagförslag med anledning av Lavaldomen ska inte vila, Citat: ”Särskilda yttranden från s, mp och v
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lämnat ett gemensamt särskilt yttrande.Från juridisk synpunkt motsätter sig partierna inte Lagrådets bedömning. Men de anser fortfarande att lagen är för långtgående och i sig innebär ingrepp i det partierna i en politisk mening betraktar som grundläggande rättigheter. Vänsterpartiet står i ett särskilda yttrande fast vid sin uppfattning att propositionen innebär ingrepp i den grundlagsskyddande föreningsfriheten och att förslaget omfattas av reglerna i regeringsformen.”, SR.se – Regeringen struntar i Lagrådet, Miljöpartiet de gröna – Betyg för den nya skollagen: icke godkänt, Vänsterpartiet – Regeringens kärnkraftsproposition ett illa skrivet hastverk,  Expressen – Eric Erfors: Kisstvånget borde stoppas, Citat: ”Drogliberal stämplas definitivt den som kritiserar lagförslaget om drogtestandet av barn under 15 år från Beatrice Ask (M) och hennes uppbackare Johan Pehrson (FP) i justitieutskottet. Men här har vi plötsligt fått sällskap av före detta justitierådet Bo Svensson, före detta regeringsrådet Kjerstin Norberg och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Lagrådet sågar fullständigt sönder och samman Asks förslag.”

LÄS BLOGGARNA: Alliansfritt Sverige, annarkia, Sänd mina rötter regn, futuriteter, HBT-sossen, Martin Mobergs blogg, Högbergs tankar, Röda Berget ,  Mitt i steget, Johan…, Högbergs tankar2, Peter Andersson – me…, Roger Jönsson, Hanna Fridén – Femin…, Liberati, Henrik-Alexandersson…, Pezster Whatsupsthlm, Rasmus Lenefors, Sagor från livbåten, Minamoderatakaramell…, Martin Mobergs blogg ,  Anna Troberg, Pezster Whatsupsthlm, Rasmus Lenefors, Minamoderatakaramell…, Röda Berget, Fredrik Pettersson, Svensk Myndighetskon…, Lizzie´s, Mikael Persson, Zac’s åsikter på ett…, Alliansfritt Sverige och HBT-sossen, Makt & Media – Lagrådet kritiserar regeringen,

An Action Service for an Action Man

Jag publicerar nu på Twitter appetizers ur min nya ordbok – på engelska förstås, svenskan är en obskyr dialekt likt trakiskan och etruskiskan i romarriket, vi måste använda modernt latin, introt tar jag dock på det gamla språket:

För de som har svårt att hänga med i de europeiska tvärsvängarna med politisk pansarvagn över alla småländer har jag nu påbörjat författandet av

EU Newspeak Glossary

Och så här långt har jag kommit hittills. Välkomna att fylla på.

‘Crisis Management’ betyder givetvis ‘War against poor fishermen in Africa’

Telecoms package  – A Pack of Lies 

‘competition‘ – corporate monopoly,

‘modernise’ – severed access,

and consumers’ choice-prices up.

‘crisis management bodies’ = War ministries

”very wide open EEAS” = a dangerous mix of diplomats and generals

 ‘the ”real revolution” of EU’s new approach’ = An Action Service for an Action Man

Peace = War (har många synonymer)

Streamline decisionmaking = Decide without thinking

Transparency = Government opens your letters and read them

Europas integritetsvänner segrade = Yttrandefriheten avskaffad

Läs euobserver.com: EU military chiefs nervous about Lisbon Treaty implications, DN – Kompromiss om Telekompaketet klar i natt,  Tidigare bloggpost: Snart i en dikatur nära dig – Fredsbevararen

Se även: DN – Regeringen säger ja till gasledningen,  SVD1,    Carl B Hamilton på Newsmill,    SVD – Telekompaketet slutförhandlat,  SVD2,   DN – Kompromiss om Telekompaketet klar,  DN2,    AB1,  AB2,  AB3,    SVD – MP: ”Stora skador på Östersjön”,   DN – NordStream: ”En viktig milstolpe”,   Mark Klamberg,   Juridikbloggen,   Expressen,   SVD2,  Regeringen.se –  Pressträff,  /det var ju snällt att informera om våldtäkten på Sverige som vi inte hade en aning om skulle hända 1 blixtgordonsekund efter det ‘omstridda’ beslutet om Telekompaketet och 2 blixtgordonsekunder efter Klaus underskrift samt 5 actionmanminuter efter att Moderaterna avskaffade svenskt försvar – vår beredskap verkar ungefär lika god som på Per Albins tid – inför Rysslands intåg på vår ‘inre marknad’/,  Sveriges Radio /vem är det?/, La Quadrature du Net,

Sverige ut ur EU – NU

Den enda fördelen med Lissabonfördraget är dess utträdesklausul. Den tycker jag vi omedelbart ska begagna oss av så fort fördraget går igenom, så att vi kan behålla kronan. Räddningspaketen till bankerna ger inga jobb – den utdragna exitstrategin är endast en konstgjord andning som tömmer skattkistorna in på bara benet och kvar ligger ett Europa i ekonomiska ruiner.

Den nyliberala fanatismen mot att regelrätt skapa jobb i offentlig sektor gör att massarbetslösheten kommer att öka till än monstruösare volymer. Den historiskt stora ungdomsgenerationen ges inte ens rätt att med hjälp av sex timmars arbetsdag generationsväxla, något som hade blivit billigare än den krasch man nu bäddar för, varför även ålderspyramiden kommer att ge enormt mycket större problem än om man planerat med förnuftig ekonomisk politik istället för nyliberal blind tro med på gränsen till vidskeplig aversion mot keynesianska transfereringar.

Att inte göra något åt massarbetslösheten får ekonomin att vittra ännu snabbare. Lågräntepolitik och räddningspaket till banker som inte bara fortsätter att betala ut bonusar utan även att ta risker och spekulera gör bara saken ännu värre. Pyramidspelandet fortsätter och är inflationsdrivande – särskilt när det gäller basnäringar som livsmedel, energi och olja. Till dessa vänder sig spekulanter på jakt efter säkrade investeringar och snabba klipp. Det urgröper penningvärdet och gör dagligvaror allt dyrare, vilket ytterligare hämmar övrig konsumtion. Spekulationen leder helt enkelt till ekonomisk utarmning och ensidighet.

EU:s ekonomiska riktlinjer för den inre marknaden med upphandlingsregler och ”fria rörligheter” inom EU, samtidigt som man bygger murar mot Tredje världen och förhindrar bilaterala samarbeten mellan I- och U-länder är ytterligare en hämsko som försvårar och direkt bromsar den utveckling mot en sanerad och fungerande realekonomi, som är det enda verkliga botemedlet mot finanskrisen – dvs att omedelbart verka för fungerande lokala, diversifierade marknader samt fruktbara samarbeten med utvecklingsmarknader.

Istället tvingar man gruppboenden i mellansverige att forsla pannkakor från typ Portugal. Det är inte bara miljöovänligt utan utarmande, för både kommuner och lokala småföretag och kan enbart förstås om man betänker ur vilken källa detta marknadsreligiösa tänkande  är hämtat, dvs just sådan fanatisk typ av blind tro, som vanligen ligger bakom dylika verklighetsfrämmande stupiditeter. Man köper ju kaffe från Brasilien för att det växer bäst där, inte om man lika gärna kunde ha odlat det själv. Med det inte sagt att man ska resa handelshinder mot Portugal, men däremot avskaffa de löjliga upphandlingsreglerna, så absurda som vore de uppdiktade i ett sinnesrubbat tillstånd.

Med Lissabonfördraget förstärks enkelspårigheten vilken innebär att man från EU försöker styra helt asymmetriska ekonomier med symmetrisk ekonomisk politik – vilket naturligtvis är ytterligare en spik i kistan på ekonomin för hela EU-området.

Att då sälla sig till den mastodontvaluta – den koloss på lerfötter – som euron då kommer att visa sig att vara är ingenting annat än ekonomiskt självmord.

Det tycker jag vår svenska regering är skyldig oss och landet att med alla medel undvika. Annars borde de bli föremål för misstroendevotum av riksdagen.

Därför tycker jag vi omedelbart Lissabonfördraget går igenom skall begagna oss av utträdesklausulen och se till att hålla hårt i den svenska kronan – för att istället skapa en nordisk ekonomisk samarbetszon, med Norge inte minst – för våra nordiska valutor kommer att vara vår smala lycka, när recessionen på kontinenten djupnar till fullskalig härdsmälta.

EU backar som sagt in i framtiden – med ett manus från 30-talet – det är massarbetslöshet, massövervakning och totalitärt centralstyre. Förutom att man helt och hållet förlorat kontakten med verkligheten så har man även helt och hållet slutat lyssna på medborgarna. Och i Sverige har vi enbart kvar en ren marionettregering.

Läs: E24 – ”Dagens kris bara en uppvärmning”, DITV – Svenska kronan får toppbetyg, Expressen,  DN – Anders Borg säljer in jobbpolitiken,  Sydsvenskan,  E24 – Iskalla Ericsson,  Dagens Industri – Anders borg vill snärja girighetens spöke,  E24 – EU kan inte enas om exitstrategi, DN – Ekonomi – IMF: Banker behöver 4680 miljarder,  DN Ekonomi – IMF-chefen: Krisen inte över, SVD1,  AB1,  DN – JA till nya FRA-lagen i försvarsutskottet,  AB – Svenskar vill inte övervakas av FRA,  DN – Oppositionen: Upphäv FRA-lagen,  AB2 – Friheten är röd,  SVD2,   DN – Jurister: Därför kan FRA-lagen vara olaglig, Deutsche Welle- world.de – EU finance ministers debate how to pay for stimulus spending,

Riksdagen.se – Försvarsutskottets betänkande 2009/10:FöU3

Harvard Law School – ”When the Euro Falls Apart”

Telekompaketet förlikning – Europaportalen: Ministerrådets första bud – Ingen kompromiss

[Institut Hayek – Liberalisme & Atlantisme] Friedrich von Hayek, Leader and Master of Liberalism, ”From Servitude to Liberty”

Counterpunch – Greg Grandin: Milton Friedman and the Economics of Empire – The Road from Serfdom

Läs bloggarna! Alliansfritt Sverige,   Mark Klamberg – Försvarsutskottet har lämnat sitt betänkande,  Mathias Sundin,  Liberal och långsint,  IpTegrity: ”Opening the package ”too risky” for EU,  Niklas Frykman,

Nemokrati on Twitter

Se tidigare bloggpost: Till och med vänstern fegar ur och knäböjer för högerkrafterna

Demokratiutredningen och partifinansiering i omutliga Sverige

I Sverige finns ingen korruption. Därför har vi heller ingen lagstiftning mot det, olikt de flesta andra länder, utom typ Schweiz. Eftersom det inte finns någon korruption, finns ju heller ingen anledning att kartlägga detta terra incognita, då där inte finns något att kartlägga, det säger sig självt.

Ändå var det en politiker som kom snubblande nära åtminstone resonemang kring korruption, och det var det socialdemokratiska statsrådet Brita Leijon, som var ansvarig för den s k Demokratiutredningen, en utredning som liksom kom av sig.

Den resonerade kring frågor om delaktighet och öppenhet, eller transparens, som det numera heter sen vi i blindo gick med i EU, där det minst av allt finns möjligheter för väljare att få något mer än dimsyn i lobbyismens irrgångar som myllrande leder vidare till Bryssels kafkakorridorer.

Så här skrev t ex en av de sakkunniga i den mångförgrenade Demokratiutredningen, docent Gullan Gidlund,  i ”Att sätta gränser för pengars makt” som ingick i en delrapport, SOU 1999:92 om personval, där det står att läsa:

”Snedvridning av den politiska konkurrensen i valen

En principiellt viktig aspekt är att ojämn fördelning av resurser kan snedvrida den politiska konkurrensen i demokratiska val. På en privat ”finansieringsmarknad” där särintressen eller enskilda donatorer med betydande ekonomiska tillgångar agerar – utan legala restriktioner – kan sådana tillstånd uppstå när en kandidat eller ett parti drar till sig utomordentligt stora summor pengar. Den yttersta frågan i detta sammanhang är om det finns en risk att det parti eller den kandidat som har mest pengar av detta skäl kommer att vinna valkampen”

Men eftersom vi i Sverige varken har personval, korruption eller oärliga politiker i den utsträckningen så behöver vi naturligtvis inte bekymra oss för en sån ”snedvridning”, eller hur? Frågan är hur man ska se på en situation där själva opinionsbildningen blivit så snedvriden att de särintressen den finansieras av har så stora ekonomiska möjligheter att bli tongivande för ett visst partis politik, att det både får avgörande betydelse för valutgången i riksdagsval och betydande slagsida i den förda politiken, det förra inte minst på grund av det enorma inflytande som via näringslivets tankesmedjor uppnåtts på den allmänna opinionen.

Reinfeldt avfärdade i våras Sveriges Kommuner och Landsting som en ”intresseorganisation” som man inte i tid och otid ska gå ut och stödja, som motivering till att regeringen inte ville ge mer pengar till kommunerna i år, trots det skriande och akuta behovet pga ökad utbetalning av socialbidrag i sin tur förorsakad av finanskrisens massarbetslöshet,  förstärkt av regeringens passiva arbetsmarknadspolitik,  försämrade villkor i a-kassa, sjukförsäkring och ett därmed sammanhängande kraftigt vikande skatteunderlag.

Att allianspolitiken stöttas av Svenskt Näringliv och SAF med därtill knutna tankesmedjor o likn , vilkas opinionsbildningsarbete sedan 90-talet fått ett avgörande inflytande på den allmänna opinionen, vilket i sin tur banat väg för nyliberalisering, privatiseringar och skattesänkningar bekymrar betydligt mindre. Trots att man lätt kan förledas  uppleva plötsliga vallöftesbrott, t ex kärnkraftsuppgörelsen som rena beställningsjobb.

Man kan till och med utan större svårighet slås av uppdykande paranoida tankar som att ‘Vill man veta vilka lagar och avregleringar som kommer härnäst, så är det bara att gå in och läsa i manus på Timbro.se.’ (eller, vilket nämns på nätet, via vilka annonsörer som förekommer i moderaternas tidskrift Medborgaren).

Att även övriga Allianspartier beredvilligt gör nödvändiga korrigeringar i kongruens härmed, närhelst krafttag behövs, på det ena eller andra området, som t ex skedde i samband med kärnkraftsuppgörelsen föranleder emellertid kanske åtminstone något höjt centerpartistiskt ögonbryn.

Att LO och lotterierna stöttar SAP känner ju alla till, särskilt som det var fackföreningsrörelsen som en gång startade det socialdemokratiska arbetarpartiet.

Och i beaktande av hur välkänt allt detta ändå är för gemene man så ter sig känsligheten för att vara öppen kring det underlig. Statsrådet Brita Lejon, t ex, som tillsatte en utredning i frågan, fick som sagt avgå, var det för att hon rörde vid en öm tå? Visserligen kritiserades hon för en del huvudlösa förslag om röstplikt, men det fanns ändå reaktioner kring Göran Perssons bryska ‘avpollettering’ av henne från politiken.

I USA offentliggörs minsta dollar som ges i kampanjbidrag till partierna – det finns offentligt på listor som vem som helst kan läsa på nätet. Och i andra länder har man tydliga regler för hur politisk finansiering skall redovisas. Utom snart sagt bara i Sverige har man därutöver även infört lagstiftning mot korruption.

Ändå vägrar Moderaterna tala om vilka som bidrar till partifinansieringen. Med tanke på de enorma pengarna inom tankesmidandet, medierna och opinionsbildningen – något som likt kejserligt nya kläder sker alldeles öppet – så ter sig diskussionen kring sällskapet Tornet vara av marginellt intresse. Ändå har ett räddhågset hemlighetsmakeri vidmakthållits och i ljuset av de stora summorna framstår det faktiskt som lite löjeväckande när SVD Brännpunkt Opinion lät några S-märkta debattörer i artikeln ”Vad döljer moderaterna” skriva:

”Samtidigt som det sker en insamlingsverksamhet till det moderata partiet genom ett hemligt sällskap så kan vi notera att de flesta moderata riksdagsledamöter vägrar att redovisa sina ekonomiska intressen och åtaganden. Det vill säga de uppdrag och sidoinkomster de har utöver sitt riksdagsuppdrag.” [mina understrykningar och länkar]

Det verkar som man till varje pris vill undvika en kritisk offentlig debatt och genomlysning av de större frågorna, vilket gör att man får perspektiv på hur invand den offentliga lögnen blivit och hur häpnadsväckande hemtamt hyckleriet rotat sig, något som verkar ha förstärkts i och med Sveriges medlemskap i EU.

Även när det gäller direkt partifinansiering har man alltså ställt sig mer än njugg mot medborgarinsyn, trots att möjligheten till medborgarinsyn är betydligt större i de flesta andra länder, utom kanske då just Sverige, San Marino och Schweiz.  Ur ett utskottsbetänkande kring motioner som kom i efterdyningarna av Demokratiutredningen som Britta Lejon var ansvarig för kan man t ex läsa följande avspisning:

”Frågan om reglering och kontroll av partistödet har behandlats  i  en  rapport  till  Expertgruppen  för studier i offentlig  ekonomi  (ESO),  Det offentliga stödet  till  partierna – Inriktning och  omfattning (Ds  1994:31).  Enligt  rapporten  kännetecknas  den svenska  modellen för   partifinansiering   av  en konsensusstrategi, som   innebär  ett  minimum  av lagstiftning och kontroll, eventuellt  i kombination med  frivilliga  överenskommelser mellan partierna, och  en  kontroll av att partierna inte  bryter  mot överenskommelserna  som är huvudsakligen etisk. I en internationell  jämförelse   framstår   den  svenska lagstiftningen  som  begränsad. Sverige skiljer  sig från andra länder som  studerats av utredningen även med avseende på att någon offentlig kontroll av hur medlen används inte förekommer.  Mot bakgrund av att det är fråga om relativt stora belopp  som  beslutas av förmånstagarna  själva  bör  enligt  utredarnas uppfattning medborgarna garanteras en viss insyn.

Utskottets bedömning

Motionen behandlar flera principiellt viktiga frågor om  finansieringen av de politiska  partiernas verksamhet  m.m.  Utskottet   konstaterar   att  den svenska  lagstiftningen  på det här aktuella området medvetet begränsats. Utgångspunkten för detta är att de politiska partierna förmår  att leva upp till det ansvar som friheten från offentlig  kontroll  av hur medlen  används  förutsätter.  En analys av det slag som motionären efterlyser har i  vissa  delar gjorts av ESO, vilket redovisats i det  föregående.

Regeringen  har  i  1998   års regeringsförklaring uttalat att man avser att bjuda in samtliga riksdagspartier  till  samtal  om hur öppenheten kan öka kring finansiella bidrag till politiska partiers och  enskilda  kandidaters valkampanjer.  Uttalandet har dock hittills  inte  föranlett någon åtgärd från regeringens sida. Med detta  får  motion  K217 (m) i denna  del  (yrkande  1) anses besvarad, varför  den avstyrks. Utskottet finner  inget skäl för riksdagen att  för  närvarande  ta  något  initiativ med  den inriktning som föreslås i motionen  i  övrigt varför den avstyrks även i dessa delar (yrkandena 2-6).”

Regeringen Reinfeldt verkar alltså veta vilka intressen man anser lämpliga att stödja, och det framstår inte som kvinnornas, invandrarnas, ungdomarnas eller andra ekonomiskt ofta s k marginaliserade gruppers (som dock kan inbegripa ett betydligt mycket större antal individer än själva ‘norm’gruppen) – utan istället alltså mannens med stort M i en mesallians där kvinnans lott som inträdesbiljett till makten istället tycks blivit att sila toblerone och svälja miljardrullningar.

Regeringen sover när det pazzar och är i övrigt mycket vaken på vems intressen man tillvaratar – och det är således inte ”skattebetalarnas”, då dessa utplundrats och numera tvingas leva på smulorna från sina egna hopskrapade pengar som pumpats vidare in i det internationella entreprenaderiet, med förgreningar utåt caymanöarna till.

En kommentator på tv sa att det politiska minnet är kort och det får man nog verkligen säga.

Glömd är miljardrullningen pga ”konsultberoendet” inom Försäkringskassan. Glömda är miljardstöden till banker och bildindustri, vars vd:ar ändock stoltserat med att de minsann inte tänkte avstå sina bonusar, och för övriga höjdes lönen istället. Glömd är AMF-skandalen, riskkapitaliseringen av skattepengar samt alla ministrar som avgått på grund av mindre respekt för skatter och avgifter – en respektlöshet som inte tillåts övriga befolkningen. Allt är glömt och förlåtet. Alltmedan depressionen djupnar.

Kanske dags att åter erinra sig Gullan Gidlunds utredning om ”Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter” SOU 2004:22, del I och del II där det på sid 214 står

”I princip kräver den svenska lagen en förbindelse mellan det givna bidraget och ett partis officiella agerande som inte står i enlighet med genomförande av partiprogrammet.”

och i ljuset av det betänka exempelvis kärnkraftsuppgörelsen. På sid 205 står vidare

”När det gäller riskzoner för korruption finns det flera resultat som tyder på att de är relativt lika mellan länder.” vidare på samma sida ”Enligt Transparency International är korruption vanligtvis mest utbredd i följande verksamheter i den offentliga sektorn: offentlig upphandling, tull, skatteförvaltning, polisverksamhet, immigration, tillståndsgivning, service från offentligt monopol, försäljning av mark och politiska utnämningar och dessutom pekar man på den kommunala politiken som sårbar.”…

”Forskningen visar dessutom på att politiska partiers strävan att finansiera sin verksamhet är ett känsligt område för korruption. Transparency International frågade 2002 människor i 44 länder inom vilka institutioner de helst skulle vilja minska korruptionen om de hade möjligheten. Tre av tio tillfrågade valde de politiska partierna, sedan domstolarna, polisen och därefter sjukvård och utbildning. I Sverige valdes också partierna i störst utsträckning (19,3 %), om än i lägre utsträckning än i de flesta andra länderna, följt av domstolar (16,2) och sjukvård (12,8) (Transparency International 2003).”

Med tanke på vad forskningen således säger om upphandling som extra känsligt för korruption framstår det som märkligt att man öht infört New Public Management, än märkligare med tanke på hur man förlorat kontrollen av konsultkostnader inom statsförvaltningen framstår det att man med affärsmodeller ‘hämtade från näringslivet’ infört rambudgetering med kassaflöden istället för detaljerade utgiftsposter och allra märkligast ter sig den nya luddiga ekonomiska internrevisionen på EU-direktiv – där benämningen gråzon bara verkar utgöra själva förnamnet.

För ett tag sen skrev Lena Melin i Aftonbladet:

”Men efter den första turbulensen, då flera ministrar tvingades gå efter bara några dagar, har Fredrik Reinfeldt inte gjort några allvarliga missar.”

Man undrar i vilken värld hon lever? Denna regering har inte gjort annat sen den tillträdde. Att inte oppositionen vunnit betydligt mer mark beror på att den just inte opponerar sig bättre – förmodligen för att den själv har så många hundar begravda, samt sålt ut hela A-pressen,  i enlighet med den nyliberala luftslottsagenda man knappast bekämpat.

Se tidigare bloggpost: New Public Management,  Slimmade organisationer, just-in-time och New Public Management, Svar på tal till Per Schlingmann på Newsmill, Att äga själar, Att privatisera är stöld – men bara i Täby

Läs även: ”Hur korrupt är en icke-korrupt stat?”, ”Vad vet vi om kommunal korruption?” ”DN – Skattepengar för välfärd får inte gå till kapitalister” , SVD – ”Ax:son Johnson får dispens för strandvilla i Båstad”, SVD – ”Naturvårdsverket överklagar strandskyddsdispens”, Aftonbladet – F d landshövding på Gotland Marianne Samuelsson: ”Politik bakom min avgång”, SVD – ”Hårdare granskning när kvinnor gör fel”,  SVD – ”Männen dominerar inom Moderaterna”, DN – ”Vinstdrivande välfärdsföretag skär ner på personalen”, DN – ”Kommunerna kan spara utan att dra ner på välfärden”, Dagens Arena – ”Kultur är välfärd”,  SVD Ledare – ”Alla mår bättre av lite mindre godis”, SVD – Per Schlingmann: ”Vi arbetar aktivt i de här frågorna”, DN – Gotlands avgående landshövding skyller på medierna, SVD – ”Fick inte gå för att hon är kvinna”, SVD – ”Hade agerat annorlunda”, Sveriges Radio – ”Länsboss förklarar sig”, DI – ”Samuelsson behåller sin lön”, SVD – ”Gotländsk gräddfil har inte bara gjort Odell sur”, Aftonbladet: ”Vem finansierar högerns nya nätverk?”, Socialdemokraterna i Östersund om Sällskapet Tornet: ”Varför redovisar inte moderaterna vilka som finansierar deras verksamhet?”, ”Sällskapet Tornet i pressen”, Dagens Industri: ”(M)iljonerna som styr regeringspartiet”, Nyhetskanalen: ”Hemliga givare skänkte miljoner till moderaterna”, Aftonbladet: ”Odell gjorde miljonklipp”,  DN: ”M vägrar visa korten vid partistöd”, Flashback om SAF och Svenskt Näringslivs ”övriga poster”, DN: (S)pelmonopolets verkliga vinnare, Arbetarrörelsens tankesmedja: ”Varifrån får partierna sina ekonomiska resurser?”

Tänk analogt

Om man inte gör motsvarande konstruktioner som biblioteksersättningen och kassettersättningen så att den även gäller tillgången till digitaliserat material, så betyder det ju att man i samband med att man digitaliserar allt mer avskaffar informationsfriheten, den fria tillgången till kunskap och kultur. Blir nästa steg då att avskaffa biblioteken?

Biblioteksersättningen bör snarast kompletteras med en ”Multimedia”ersättning som innefattar musik, filmer, dataspel – alla elektroniska media så att det analoga biblioteket kompletteras med ett digitaliserat sådant. Man kan ju låna hela världslitteraturen på ett bibliotek – det är ju precis detsamma med övriga media – att de är digitaliserade gör ingen skillnad. Det handlar bara om att de synliggör innehållet på nya sätt genom olika nya multimediala gränssnitt, interface.  

Att Internet bibehålls i demokratiserad form är avgörande för om vi också skall kunna behålla ett demokratiskt samhällssystem. Att ha fri tillgång till att kunna läsa tidningar, tidskrifter, böcker, forskningrapporter, artiklar genom att kunna låna hem eller läsa dem gratis på bibliotek är en självklarhet för oss. Ungdomsgenerationen är samtida med it-revolutionen som möjliggjort en vidgning till elektroniska media i och med att samhället digitaliserats. Och i det multimediala, digitaliserade samhället måste naturligtvis elektroniska media innefattas i bibliotekens utbud i analogi därmed, vilket redan görs – man kan läsa e-böcker, låna ljudböcker, kassetter, CD-skivor med musik, videofilmer, dvd-filmer m fl på bibliotek.

Det finns heller ingenting som hindrar att man under lånetiden låter någon, eller flera andra läsa boken eller se filmen som man lånat. Man lånar ju inte direkt en mysig film på bibblan och går hem och sätter sig ensam i ett avskilt, ljudisolerat rum och ser den, vidare har biblioteken heller inga ‘tak’ för hur många gånger de får låna ut ett viss medium. Så, om detta sker digitaliserat spelar ju överhuvudtaget ingen som helst roll. Det är endast en teknisk fråga som bör lösas snarast, så att man förhindrar att antidemokratiska krafter utnyttjar övergången till ny teknik för att inskränka våra medborgerliga fri- och rättigheter, något som gjordes av totalitära stater på 30-talet vid de nya massmediernas födelse – radion och talfilmen. 

De totalitära regimerna i öst och väst – nazism, fascism och stalinism anammade snabbt dessa nya ‘mass-medier’ och ockuperade dem som effektiva redskap för sin propaganda och hjärntvätt. Detta  stoppade effektivt demokratin och hämmade all konstnärlig utveckling inom de nya medierna, utan vilka de totalitära regimerna inte hade kunnat fortleva särskilt länge.

Som exempel hade filmen under stumfilmens 20-tal, i och med de radikala och hyperkreativa, modernistiska strömningarna inom konstarterna en blomstringstid, ja  en guldålder, i både Tyskland och Ryssland, med namn som både Eisenstein och Fritz Lang och filmiska mästerverk som ”Pansarkryssaren Potemkin”, nazikritiska ”Dr Mabuses Testamente” , ”Metropolis” och ”Sista Skrattet”. Denna kreativa guldåder ströps effektivt av de framväxande diktaturerna som istället kunde göda sig själva genom att ta över kontrollen över de nya medierna.

I och med övergången till nya medier – radion och talfilmen, så skaffade sig de totalitära regimerna totalitär kontroll av demsamma, och då stoppades brutalt denna radikala och många gånger samhällskritiska och estetiskt högtstående utveckling av filmmediet och dess formspråk. I USA valde man att efterkomma populismen och dess dubbelmoraliska nymoralism genom att självcensurera filmkonsten och pålägga den en tvångströja, genom att inordna den i Hollywoods likaledes förtryckande  ‘Production code’, vilken för lång tid, ja, ända in i våra dagar (1930-1968), hämmade all experimentell och radikal utveckling av filmspråket och även av filmernas innehåll, då intriger begränsades till vissa tillåtna teman och även språket och vilka ord som tilläts användas i dem censurerades.

De nya medierna utnyttjades istället hänsynslöst av diktaturens krafter för att kontrollera massorna – och vad kunde passa bättre för detta syfte än just mass-medier. Uppfinningen av radion och övergången till talfilm exploaterades för att skapa nya propagandainstrument i Hitlertyskland, där propagandaminister Joseph Goebbels höll i dompteringspiskan, och Hitlers hovfilmare Leni Riefenstahl skickligt använde sig av det nya filmspråket och till och med absorberade delar av de modernistiska stilmedlen för att förföra massorna och ge sken av ett anhängarantal vida överstigande det som var fallet IRL, så att säga.

I Stalins distorterade, förstorande projektion av tsarväldet,  i och med framväxten av det storryska Sovjet 1929-1936, hölls ‘kulturarbetare’ i Ledarens tukt och förmaning genom att en mängd kulturpersoner antingen mördades eller fick gå i exil, och konstskapares organisationer förstatligades för total kontroll av dess medlemmar, och i Mussolinis Italien – radions hemland skedde samma sak i mildare form, där de istället försattes i inre exil tillsammans med regimmotståndare, av vilka de senare i Hitlers Tyskland sattes i läger eller mördades till och med före den verkligt industrialiserade utrotningen av judar, homosexuella, romer och zigenare, ärftligt sjuka, förståndshandikappade m fl tagit sin början.

Om TV hade hunnit fram i utvecklingen så hade Hitler även ockuperat detta medium för sitt vrålande, sina demagogiska orgier och illusioner av massivt folkligt stöd som iscensattes i de repetitivt journalfilmade masscenerna som arrangerades vid välregisserade Nürnbergdagar.

Genom att införa liknande system som systemet för biblioteksersättning får alla lika möjligheter att kunna se filmer, spela dataspel och lyssna på musik samt ta del av debatt, forskning och information i digital form. Detta  är att bibehålla demokratin. Att begränsa det är att begränsa eller till och med avskaffa demokratin – i analogi med vad man nu gör även med styrelseskicket i och med antiterrorlagstiftning, Lissabonfördraget och akronympaketet som lägger totalt band på all kommunikation människor emellan, och i synnerhet då det elekroniskt förda, demokratiska samtalet; FRA, IPRED I, IPRED II, ACTA och datalagringsdirektivet. Att EU även vill ha bort presstödet och avskaffa public-service-tv gör att den fria opinionsbildningen riskerar att upphöra helt och hållet.

De nya möjligheterna till interaktivitet som det nya sociala mediet Internet ger möjlighet till måste också vara något som alla får lika tillgång till. I skolorna bör snarast även påbörjas en alfabetiseringsprocess, som syftar till ‘computational proficiency, där undervisning i programmeringsspråk måste ingå som bas, och ett minimum bör då vara Python, html och CSS, php och C#.  Detta ger möjligheter till skapande och god grund inför kommande arbetsliv.

Att den borgerliga regeringen stoppade möjligheten att skaffa hem-dator via jobbet var en antidemokratiserande åtgärd, som nu utestänger många från rätten att göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt genom möjligheten att skapa en egen blogg.

Sammanfattningsvis behövs alltså ett system snarast för att upprätta samma typ av system med ersättning till övriga upphovsmän som biblioteksersättningen ger upphovsmännen där. Därför måste regeringen tillsätta en ny översyn över IPRED, IPRED II, FRA, datalagringsdirektivet, och även polismetodutredningen, europeisk arresteringsorder och bestämmelserna om hemlig avlyssning m fl och i det sammanhanget passa på att lagfästa våra grundläggande rättigheter i de lagar som pga terrorhotet eventuellt bedöms nödvändiga att ha kvar, optimalt avskaffa dessa nygamla diktatoriska lagar.  I alla fall om de vill fortsätta kunna kalla sig demokrater, något som de kanske inte längre vill, och då är det vår uppgift som befolkning att kräva omedelbar handling för att bevara demokratin. De historiska spåren förskräcker.

Lagstiftningen mot fildelning sker som sagt inte isolerat – utan i ett fasansfullt sammanhang där man redan i och med Lissabonfördraget i tysthet har avskaffat den parlamentariska demokratin, brevhemligheten, infört en allomfattande och total medborgarövervakning i och med datalagringsdirektivet och FRA-lagen; vilket också sammanfaller med samma slags ekonomisk krasch som var upprinnelsen till de totalitära regimernas uppkomst på 30-talet och den därpå följande förintelsen och det  förödande andra världskriget.

Det som pågår är alltså en tvångsupprepning av 30-talet, en globaliserat uppförstorad projektion av det förflutna.

Denna utveckling måste brytas innan det är för sent.

Att det verkligen är en tvångsupprepning bekräftas även av att det plötsligt också ‘dyker upp’  en kulturfientlighet i största allmänhet – regeringspartierna och dess representanter har givit uttryck för en i det närmaste pöbelaktig inställning till kulturyttringar som inte ‘bär sig’ ekonomiskt. Dessa skall inte få lov att finnas – eventuellt kan existensberättigande erhållas om ‘alternativ’ finansiering, s k ‘sponsring’ kan uppvisas – eller någon annan utilitaristiskt motiverad samhällsnyttig raison d’etre såsom att den ‘befrämjar hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen’, ‘ökar prestationsförmåga’ , gör nytta som ‘terapi’  eller tillväxtskapande faktor och färgglatt inslag i upplevelsenäring och turismindustri. I stort sett allt och alla som kan belasta samhället med kostnader måste bevisa sin nyttighet för att på så sätt berättiga sin existens.

Detta sätt att resonera påminner om den typ av ultrautilitaristiska och människofientliga och samtidigt ockult präglade inställning som Hitler grundade sin ‘vision’ av samhället på – de svaga skulle utrotas, endast de ‘nyttiga’ och ‘starka’ hade existensberättigande – endast de som kan arbeta, arbetslinjen, den har vi där – ett synsätt som nådde sin kulmen i utsorteringen i koncentrationslägren – de arbetsdugliga fick jobba ihjäl sig, de andra mördades – och i kombination med det hyllades en unken kultursyn som härstammade ifrån det trångsynta Biedermeyerideal som 1800-talets småborgerskap med sina ytterst begränsade och mödosamt hopskrapade medel lyckats tillägna sig som ett kulturellt minimalkapital.

Den fann sitt uttryck i att man på ett hycklande och dubbelmoraliskt sätt förfasade sig över all spirande avantgardistisk konst som var det begynnande seklets första decenniers banbrytande särmärke. Den på 20-talet kulminerande kulturblomstringen stämplade den småborgerliga trångsyntheten inom den nationalsocialistiska rörelsen sedan som ”Entartete Kunst”.

‘Riktig’ konst var istället den som fick plats inom glas och ram ovanför soffan i det biedermeyerska finrummet (vilket naturligtvis inte hindrade att nazisterna tjänade stora pengar på att sälja den beslagtagna konsten till utlandet samt själv i smyg skapa stora privata samlingar av den). Ingenting fick utmana den lilla och kvävande trygghet man lyckats tillkämpa sig genom småborgerlig och jantelagbunden strävsamhet, där avundsjukan var en livsluft som förgiftade atmosfären med sitt småskurna hat.

Vi har inte gjort upp med det förflutna, och då har historien en tendens att  upprepa sig, i uppförstorade och allt mer spöklika projektioner.

I synnerhet i Sverige och USA vars hemmaarenor stod utanför kriget – kanske dessa tankeströmmar lever kvar i all högönsklig välmåga, eftersom man inte på tillräckligt nära håll upplevt följderna av deras förverkligade iscensättningar. Kommunismen har kontrollerats och förföljts inte minst under socialdemokratins försorg, vilket kommit i dagen i och med avslöjandena om det socialdemokratiska angiveriet och IB-affären, alltså ofta med antidemokratiska metoder, men nazismen ligger tydligen kvar som en (allt mindre) dold farsot, som bara väntar på att få bryta ut.

Dags att göra upp med den också, och botas från den en gång för alla.

Som Anders Rydell påpekade är det alltså den som sitter på koden som har makten, och då vår grundlag stadgar att ”all makt utgår från folket” bör vi alltså snarast demokratisera genom att tillgängliggöra koden, vilket alltså måste ske genom undervisning i programmeringsspråk som kärnämne i skolorna. Istället har man reducerat antal timmar i datakunskap i gymnasieskolan – ett mycket märkligt tilltag, i denna digitaliserade tid.

Att inte kunna hantera motsvarigheten till papper och penna i det digitaliserade samhället gör inte bara att våra barn förvandlas till analfabeter, de berövas också något så grundläggande i den mänskliga kulturen att det fanns redan på förhistorisk tid för tiotusentals år sen – nämligen konsten att forma en bild. Så att inte ungdomarna är helt utelämnade åt dataspelsutvecklare som saluför  en möjligen läckert förpackad men med ovanstående betraktat ganska unken människosyn till ungdomar och barn, vilken hade varit omöjlig att saluföra om den presenterats i ett ‘gammalmedium’ som boken – den hade då omedelbart förpassats till marginalisering som skräplitteratur av kioskdeckartyp eller för filmens del B-film, kalkon, skräckkalkon eller någon annan beteckning som gör att en sådan film aldrig blir någon särskilt långlivad succé.

Så demokratiseringen bör gå åt båda hållen – det människor vill ha är ju kvalitet – men den får de inte tillgång till eftersom filmen, dataspelet, musiken inte är jämställd med boken – detta måste ske. Och även vuxengenerationen måste involveras i det digitaliserade samhället. När man försöker spärra människors möjligheter att ta del av dessa verk, så inskränker man  informationsfriheten och det fria tankeutbytet – digitaliseringen blir en mystifiering som man kan utnyttja i antidemokratiska och auktoritära syften. Människor utestängs från information, kunskap och kultur och många kulturutövare berövas sin publik.

Att man överhuvudtaget hade en ‘propagandaminister’ i hitlertyskland berodde väl just på framväxten av de nya massmedierna.

Det som gör piratrörelsen osympatisk är att de inte spelat med öppna kort och tydligen mest månar om ”affärsmodeller” och nya sätt att tjäna pengar och göra snabba klipp, snarare än att på allvar måna om demokratin, yttrandefriheten och den kulturella pluralismen och kreativiteten. Det är då något som leder till att man tar lika mycket avstånd från dem som från den anarkokapitalistiskt tendentiösa globaseringen, vars mogulmagnater nu sitter på de immateriella rättigheternas outtömliga skattkista.

Om det bara handlar om att helt gratis tillskansa sig frukterna av upphovsmännens kreativitet genom att skapa ‘nya’ smarta sätt att tjäna pengar på den fvb till skatteparadis, så är det ju inget annat än en gastkramande förvärring av den socialt hänsynslösa girighetens kultur som vi tvingats leva i sedan 80-talet. Då man – om man bara är ute efter att på ett sagolikt sätt kunna ta över rodret från de ‘gamla’ piraterna så att säga sitter på allt guld som finns i världen – det som ryms i fantasins rike som har sin boning i våra oändligt sinnrika hjärnvindlingar.

Det visar sig alltså tydligare nu vilka de Nya piraterna verkligen är.

Svensson: ”TPB-killarna är inga sympatiska typer”, DN: ”Starka åsikter och stora skulder”, SVD om Carl Lundström: ”Snedseglaren”, ”Tillbaka i Sverige”, ”Pirate Bay växer”, ”Lundström har gjort vad som ankommer honom”, Leo Erlandsson blogg: ”Boktävling: vinn piraterna, Little brother eller att stänga det öppna samtalet”, Newsmill, Newsmill II, IDG, SVD II, SVD III, Schlagerbloggen: ”Din riksdagsman är ute efter dig”, Christian Engström (PP): ”PR-perspektiv på rättegången”, SVDIV: ”Danowsky anklagar Neij för feghet”, Ny Teknik, Sveriges Radio: ”Följ hela rättegången”, DN – Dag 4, Aftonbladet, Christian Engström (PP) II,Rickard Falkvinge, ”Copy me happy”, Rickard Falkvinge II, Nyheter 24, DN: Dag 4, Ledarredaktionens blogg, Aftonbladet II, Aftonbladet III, Jessica Kempe: ”Kulturministern underblåser kulturföraktet” The Real Mymlan, Bitchslapbarbie: ”Communication breakdown”

Läs Aftonbladet, Lotta Gröning, Copyriot, DN,, Aftonbladet III, SVD, Expressen, Aftonbladet IV, Metro, Expressen om ett tal innehållande frasen ”In your face, Hollywood”, Aftonbladet om samma tal, Sydsvenskan, Aftonbladet VI, Aftonbladet VII: ”Pirate Bay var ett bra namn med en snygg logga”, DN: ”Pirate Bay-härvan – Detta har hänt”, GP: ”Alla nöjda efter dag tre”, DN: ”Pirate Bay-åtalad tog poängseger”, DN: ”Bortom bukten”, SVD Opinion Brännpunkt: ”Förslaget om ACTA måste ut på remiss”, Hultins tankegång: ”Ska lagar stiftas i hemlighet?”, DN: ”Konstfackselever slår tillbaka”, Lars Vilks: ”Omdebatterad konst är bra konst”,